Nyckeltal 2014 Rapport Habilitering Maj 2015
Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Habilitering i Nysam...4 3 Gemensamma definitioner och instruktioner...7 4 Profilbeskrivningar och profiler för habiliteringsverksamheten på länsnivå...11 5 Aktivitetsdata Barn- och ungdomshabilitering...29 6 Resursdata Barn- och ungdomshabilitering...31 7 Produktivitetsdata Barn- och ungdomshabilitering...35 8 Verksamhetspraxis Barn- och ungdomshabilitering...37 9 Personalresurs Barn- och ungdomshabilitering...40 10 Effektmått Barn- och ungdomshabilitering...41 11 Aktivitetsdata Vuxenhabilitering...43 12 Resursdata Vuxenhabilitering...45 13 Produktivitetsdata Vuxenhabilitering...50 14 Verksamhetspraxis Vuxenhabilitering...52 15 Effektmått Vuxenhabilitering...55 16 Habilitering sammanslagna grafer...57 17 Aktivitetsdata Habilitering (barn och vuxen)...58 18 Resursdata Habilitering (barn och vuxen)...59 19 Produktivitetsdata Habilitering (barn och vuxen)...62 20 Verksamhetspraxis Habilitering (barn och vuxen)...64 21 Personalresurs Habilitering (barn och vuxen)...67 22 Effektmått Habilitering (barn och vuxen)...68 Bilaga 1: Nyckeltal Barn- och ungdomshabilitering...70 Bilaga 2: Nyckeltal Vuxenhabilitering...74 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 2 (78)
1. Om Nysam Nysam är ett nätverk för nyckeltalssamverkan inom vård och omsorg. I 20 års tid har vi tagit fram nyckeltal för jämförelse och uppföljning och har därigenom stimulerat till diskussion, förändrings- och förnyelsearbete. Syftet med Nysam är att deltagarna ska få: Ökad kunskap om den egna och andras verksamheter Idéer kring nya arbetssätt och metoder Mätbart utgångsläge för förbättringsarbete Bekräftelse och bevis på sådant som fungerar bra Informellt erfarenhetsutbyte med kollegor från hela landet Idag tar Nysam fram nyckeltal för ett trettiotal utvecklingsgrupper inom olika specialitetsområden. Grundata samlas in årligen och två gånger per år samlas verksamhetsrepresentanter för att jämföra sina verksamheter och diskutera utmaningarna inom respektive specialitet. Deltagarna i utvecklingsgrupperna påverkar vilken data som samlas in, hur den definieras, vad som jämförs och hur underlaget presenteras. Det är även deltagande verksamhetchefer som ansvarar för att insamlad data är korrekt och följer överenskomna definitioner. Data i Nysams rapporter är därigenom kvalitetssäkrad och deltagande verksamheter är väl förtrogna med varifrån informationen är hämtad. I rapporterna redovisas nyckeltal rörande aktiviteter, resurser, produktivitet, kvalitet, utbildningsnivå, personalsammansättning och medicinsk praxis. Andra data samlas in mer sällan beroende på behov och fördjupningar som görs. Rapporten inkluderar även information om organisatoriska skillnader (profilbeskrivning); information som kan användas för att välja lämpliga jämförelseparter. Denna rapport beskriver utvecklingen inom habilitering. Nyckeltal för habilitering redovisas på länsnivå gällande barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering samt hela habiliteringsverksamheten (barn och vuxen). Att hela habiliteringsverksamheten även visas beror på organisatoriska skillnader där ett antal landsting har en gemensam organisation för barn- och vuxenhabilitering. Stockholm, maj 2015 Vill du också delta i nätverk och jämföra din verksamhet? Kontakta: Bengt Andersson, 070-147 91 30, bengt.andersson@helseplan.se eller verksamhetsansvarig för Nysam: Gustaf Engstrand, 0709-96 17 99, gustaf.engstrand@helseplan.se www.nysam.com Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 3 (78)
2 Habilitering i Nysam Enligt Hälso och sjukvårdslagen är habilitering ett ansvar för både landsting och kommun. Fördelning av ansvar bygger på överenskommelser som kan se olika ut i olika län. Habilitering i NYSAM beskriver det som hör till landstingets habiliteringsorganisation. Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (Källa: SOSFS 2008:20). Den specialiserade habiliteringen som beskrivs i NYSAM är ett område med särskild kompetens om funktionshinder som ett komplement till den hälso-och sjukvård som alla invånare i Sverige har rätt till. Den specialiserade habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande insatser som: har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på det friska stärker och förbättrar funktioner ger verktyg, strategier och kompenserar funktionsnedsättning leder till aktivitet och förutsättningar för delaktighet är framtidsinriktade Habiliteringsverksamhet är olika organiserad i landstingen/regionerna, vilket försvårar framtagning av enhetliga upplysningar/ statistik. Det är ett mål att ta fram data och nyckeltal för de delar av habiliteringsfunktionen som är gemensam, samt att beskriva det icke-gemensamma på mesta möjliga enhetliga sätt. God vård är ett samlingsbegrepp som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när man följer upp hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. (Källa:SOSFS 2011 ledningssystem för systematiskt kvaltitetsarbete). Genom NYSAM beskrivs nyckeltal för vissa processer, resultat och kostnader. Inom respektive landsting finns andra mått och aktiviteter som relaterar till dessa. God vård är: kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård patientfokuserad hälso- och sjukvård effektiv hälso- och sjukvård jämlik hälso- och sjukvård hälso- och sjukvård i rimlig tid. I NYSAM är data på enhetsnivå produktionsrelaterat, medan data på länsnivå dessutom är relaterat till befolkningsunderlaget. Med habilitering avses såväl vuxenhabilitering (18 år och äldre) som barn- och ungdoms-habilitering (0 17 år). 2.1 Generell profil av habilitering i NYSAM Habilitering kan ha olika omfattning, målgrupp och organisation. I NYSAM samarbetet har vi enats om en gemensam definition för att kunna jämföra vad habilitering är. I rapporten beskriver landstingen de uppdrag som avviker från Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 4 (78)
den gemensamma profilen. Resurser och insatser för dessa uppdrag har inte kunnat särskiljas från habiliteringsuppdraget utan finns med i de redovisade nyckeltalen. 2.2 Habiliteringen arbetar hälsofrämjande och förebygger ohälsa genom att stärka den enskilde i att utveckla egen förmåga och hantera sin situation informera och ge stöd så att personen kan få tillgång till samhällsstöd för en god livskvalitet ge riktat stöd till föräldrar och anhöriga genom utbildning och särskilda åtgärder samverka och samarbeta med övrig hälso- och sjukvård, andra aktörer och nätverk utifrån den enskildes behov enligt SOSFS 2008:20, HSL, SOL. Den specialiserade habiliteringen tillhandahåller medicinsk, pedagogisk, social och psykologisk kompetens. Personalen har specialistkunskap inom funktionshinderområdet d.v.s. kunskap om funktionsnedsättningar och dess effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Den särskilda kompetensen innefattar även bemötande och samtalsmetodik som anpassas utifrån personens kognitiva och kommunikativa förutsättningar. Den yrkesspecifika habiliteringskunskapen består av att utifrån hälsoproblemet bedöma och genomföra de åtgärder som behövs för den enskilda personen. Den gemensamma habiliteringskunskapen utvecklas i teamarbetet och i samarbete med barnet, ungdomen och den vuxne med familj och andra aktörer. Detta kännetecknas av kunskaper och erfarenheter om hur medfödda och tidigt förvärvade funktionsnedsättningar och olika omgivningsfaktorer kan påverka individens utveckling och livssituation. Den utmärks av förmågan att möta barn, ungdomar och vuxna samt deras familjer, men också av att kunna överföra kunskaper och erfarenheter om habilitering till dem samt till personer i närmiljön. Personalens kompetens utgörs av deras förmåga att tillämpa såväl yrkesspecifika som gemensamma habiliteringskunskaper i konkreta situationer. 2.3 Habiliteringsorganisationens huvudmålgrupp Barn- och vuxenhabiliteringens huvudmålgrupper är personer med medfödda eller tidigt förvärvade: nedsättningar inom psykiska funktioner (enligt ICF International Classification of Functioning and Health) nedsättningar i neuromuskulosceletala och rörelserelaterade funktioner (enligt ICF) och med kombinationer av dessa och som har kartlagt behov av habiliterande insatser och som har kartlagt behov av specialiserade habiliterande insatser. De vanligaste förekommande funktionsnedsättningarna är: utvecklingsstörning, rörelsehinder,autismspektrumtillstånd (AST), förvärvad hjärnskada. Huvudmålgruppernas funktionsnedsättningar är varaktiga och antas påverka den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen, kräver att stödet är sammansatt av flera kompetenser över tid, kräver att stödet förenar kunskap om barns, ungdomars och vuxnas utveckling med kunskap om funktionsnedsättningar och om dess påverkan på utveckling och livsvillkor, Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 5 (78)
kräver att det vardagliga stödet kompletteras med fördjupad och specialiserad kunskap, medför behov av växlande men långsiktigt stöd från flera verksamheter som behöver samverka. 2.4 Habiliteringsorganisationens huvuduppgift Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och dess inverkan på aktuella hinder i vardagen kräver alltid en individuell bedömning (olika bedömningsinstrument används) och är avgörande för behovet av specialiserade behandlande åtgärder. Utredande och behandlande åtgärder planeras utifrån varje individs funktionstillstånd/funktionsnedsättning och dokumenteras i en vårdplan s.k. habiliteringsplan. Det ingår inte i habiliteringsorganisationernas gemensamma huvuduppgift att för nytt barn/ny person (= för Hab tidigare okänd) bedöma eventuell målgruppstillhörighet genom att identifiera, utreda och diagnosticera sjukdom/skada som orsak till funktionsnedsättning. Om en habiliteringsorganisation har ansvar för detta ska det, i det här sammanhanget, ses som ett tilläggsuppdrag, var resurser och insatser ska tas bort innan indata redovisas i NYSAM. Går det inte att särskilja resurser och insatser får detta beskrivas i landstingets specifika profil. Insatser i form av råd och stöd kan ges enligt LSS (lagen om särskild stöd och service) och HSL. Oavsett lagrum ingår insatserna och resurserna i NYSAMredovisningen. 2.5 Habiliteringens huvudprocess och arbetssätt Habiliteringsplanering är över tid en ständigt pågående arbetsprocess, som håller samman information och sker i dialog med den enskilde. Den enskilde är delaktig i kartläggning, planering och genomförande av alla habiliteringsinsatser. I habiliteringsplanen dokumenteras prioriterade områden, mål för insatserna, arbetsfördelning och tidsplan för genomförande och utvärdering. Samarbete. Habilitering till barn, ungdomar och vuxna sker i nära samarbete med föräldrar, anhöriga, gode män och med det nätverk som finns runt den enskilde. Det är av stor betydelse att omgivningen är positivt anpassad och att berörda aktörer delar kunskap för att nå gemensamma mål och god nytta för personen med funktionsnedsättning. Det innebär att vi har ett konsultativt arbetssätt, där kunskapsförmedling till nätverk och omgivning är en central del. Kompletterande insatser som riktar sig till föräldrar, anhöriga, brukaren och innefattar information, kunskapsöverföring och vägledning om funktionshindret och dess konsekvenser i vardagen förhållningssätt och strategier för att underlätta inlärning och främja en positiv utveckling olika behandlingsmetoder samhällsstöd och intresseorganisationer information och stöd i samband med övergångar till olika verksamheter ex förskola/skola Behandling vilket även inkluderar förskrivning av hjälpmedel. Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 6 (78)
3 Gemensamma definitioner och instruktioner Nedan finns några gemensamma definitioner och begrepp. Ålder. Barn = 0 17 år (dvs t.o.m. 17 år). Vuxen = 18 år och äldre. Brukare. En brukare är en person(/patient) med unikt personnummer som är registrerad hos vårdgivaren. En brukare kan representeras av en eller flera företrädare/anhöriga. Brukarkontakt. Med brukarkontakt avses en vårdåtgärd som dokumenteras i journal. Exempel på vårdåtgärd är besök resp externt besök individuellt eller i grupp och telefonkontakt (vårdkontakt per telefon, källa:socialstyrelsens termbank). Utbildning räknas som patientinsats om den journalförs. Även möte mellan hälso- och sjukvårdspersonal och brukarens nätverk räknas som brukarkontakt. Ett brukarbesök med flera vårdgivare vid samma tillfälle men där insatserna har olika mål och syfte räknas som flera brukarkontakter. En vårdåtgärd som utförs av fler behandlare som har samma mål och syfte med vårdåtgärderna vid besöket registreras exempelvis som teambesök respektive teamgruppbesök och blir en brukarkontakt. Allteftersom nya metoder för vårdåtgärder utvecklas inom e-hälsa kommer nya termer att definieras ex internetbehandling. Funktionshinder avser begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionsnedsättning avser nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. (Källa:Socialstyrelsens termbank) Effektmått: Standardversion Utvärdering av mål i habiliteringsplan Krav för att nyckeltalen skall vara jämförbara mellan olika habiliteringar är följande: Att det finns ett systematiskt sätt att följa upp och utvärdera de mål som sätts i habiliteringsplanen. Första steget blir att utvärdera grad av måluppfyllelse av enskilda mål i habiliteringsplanen. Dessa utvärderingar görs i dialog mellan habiliteringspersonal och brukaren (personen/eller företrädare). Hur dokumentationen av detta görs beslutas inom respektive habilitering men kravet är att utvärderingen görs på ett standardiserat sätt. Samlad utvärdering av habiliteringsplan: Andra steget blir att brukaren ombeds att göra en sammanfattande bedömning av hur denne/de anser att målen i planen sammantaget uppnåtts sedan sist på en skattningsskala som är gemensam för landstigen i NYSAM (Se nedan utvärderingsformuläret). Brukaren ombeds vid samma tillfälle även att ange graden av nöjdhet med habiliteringens insatser under det senaste året, samt i vilken grad de anser sig kunnat påverka habiliteringsplaneringen. Vid denna bedömning skall inte habiliteringspersonalen vara närvarande utan brukaren skall ges möjlighet att lämna in utvärderingsformuläret i ett kuvert till expedition eller brevlåda. Orsaken till detta är att minska risken för att brukaren ska påverkas av närvaron av de personer som utför tjänsterna. Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 7 (78)
Version 2 (enkät med bildstöd) Utvärdering av mål i habiliteringsplan Krav för att nyckeltalen ska vara jämförbara mellan olika habiliteringar är följande: Att det finns ett systematiskt sätt att följa upp och utvärdera de mål som med bildstöd sätts i habiliteringsplanen. Första steget blir att efter utvärdering av varje enskilt mål göra en sammanfattning av måluppfyllelsen, för att graden av nytta med insatserna ska kunna bedömas enligt fråga 1 i NYSAM-enkät (med bildstöd). Detta görs i dialog mellan habiliteringspersonal och brukare. Syftet med att besvara fråga 1 i dialog med brukaren är att säkerställa utvärdering av nyttan med insatser som gjorts utifrån den tidigare dialogen. Skattningsskala som är gemensam för landstingen i NYSAM används (se utvärderingsformuläret) planen. Samlad utvärdering av habiliteringsplan Andra steget blir att brukaren ombeds att göra en sammanfattande bedömning av nöjdhet med hjälpen man fått och om man fått vara med och bestämma om hjälpen. Skattningsskalan som är gemensam för landstingen i NYSAM används (se utvärderingsformuläret). Vid denna bedömning ska inte habiliteringspersonalen vara närvarande, utan brukaren ska ges möjlighet att lämna in utvärderingsformuläret i ett kuvert till expedition eller brevlåda. Orsaken till detta är att minska risken för att brukaren ska påverkas av närvaron av de personer som utför tjänsterna. Vuxenhabilitering: Resultatet av frågorna i version 1 eller version 2 rapporteras till Nysam. Frågorna Version 1 (standard): 1. Sammanfattande bedömning av grad av måluppfyllelse I vilken grad anser du/ni att mål/målen sammantaget uppnåtts sedan förra planeringen? (I låg grad / Mindre än hälften / Mer än hälften / I hög grad) 2. Nöjdhet med habiliteringens insatser I vilken grad är du/ni nöjda med habiliteringens insatser? (I låg grad / Mindre än hälften / Mer än hälften / I hög grad ) 3. Möjlighet att påverka habiliteringsplaneringen I vilken grad har du/ni kunnat påverka habiliteringsplaneringen? (I låg grad / Mindre än hälften / Mer än hälften / I hög grad ) Version 2 (förenklad med bildstöd): 1. Upplevelse av nytta Har du haft nytta av den hjälp du fått från habiliteringen för att nå dina mål? (Ja, stor nytta / Ja, ganska stor nytta / Nej, bara liten nytta / Nej, ingen nytta alls) 2. Nöjdhet Är du nöjd med hjälpen du fått? (Ja, alltid / Ja, ofta / Nej, sällan / Nej, aldrig) 3. Upplevelse av inflytande Har du fått vara med och bestämma om hjälpen från habiliteringen? (Ja, alltid / Ja, ofta / Nej, sällan / Nej, aldrig) Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 8 (78)
Vem har svarat? ( Jag själv / Jag själv med hjälp / Annan) Att beräkna arbetade timmar Personalresurserna skall anges i antalet arbetade timmar, dvs. det faktiskt antal timmar som disponerats för produktion under året på kliniken. Antalet arbetade timmar kommer att omvandlas till årsarbetare vid databearbetningen. Antalet arbetade timmar beräknas som nedanstående: placering enligt schema (planerat antal arbetade timmar) eller, registrering i stämpelklocka (antal arbetade timmar), aktiv tid under jour- och beredskap, se vidare nedan, övertid och fyllnadstid timanställd personal (timtid). All frånvaro, både betald och obetald, ska ej inkluderas. Exempel på frånvarotyper som skall räknas bort är: semester kompledigheter utbildning, se vidare nedan övrig frånvaro med lön sjukfrånvaro Med aktiv tid under jour- och beredskap menas den tid som enligt avtal ligger till grund för uppräkning. Exempel: under jourtid görs en insats som faktiskt tar 15 minuter minsta enhet som enligt avtalet registreras vid varje störning är 30 minuter denna insats gjordes under tid som renderar ledighet, eller ekonomisk kompensation, med avtalsenlig minsta tid multiplicerat med 2,0. I detta fall blir det 60 minuter ledighet, eller ekonomisk kompensation. Om kliniken ej registrerar den aktiva tiden utan enbart ersätter jour- och beredskap enligt sk schablon ska denna tid anges. Den utbildningstid som ska räknas bort är tiden för externa utbildningar. Interna fortbildningsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar, yrkesgruppsträffar, planeringsdagar etc. är ej frånvarotid. Timmar som inhyrd personal från sk bemanningsföretag tjänstgör på kliniken ska räknas som arbetad tid. Tjänstgöring på annan enhet skall ej räknas som arbetstid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller ej. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad. Tid som AT- och ST läkare arbetar på kliniken ska räknas som arbetad tid. Detta oavsett var dessa är budgeterade. Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, skall detta ej räknas som arbetadtid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte. Generellt gäller regeln att arbetade timmar och produktionen ska redovisas på samma enhet. Att redovisa personalkostnader Den totala personalkostnaden skall anges. Med totala personalkostnader avses lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader mm skall Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 9 (78)
ej redovisas som personalkostnader. Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad. Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta. Ersättningen till sk bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad. Personalkostnaden för ST läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken. Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är relaterade till respektive åldersgrupp av länets befolkning per 2014-12-31. Källa: SCB Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 10 (78)
4 Profilbeskrivningar och profiler för habiliteringsverksamheten på länsnivå Nedan beskrivs organisationen kort samt det som skiljer sig i respektive landsting från den generella profilen avseende målgrupp och uppdrag. Skillnader i profilerna gällande uppdrag och målgrupp är viktigt att beakta vid jämförelser med andra landstings nyckeltal. Nytt för 2014 är att profiler även visas gällande habiliteringen totalt (barn och vuxen) där detta är möjligt. Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 11 (78)
Dalarna Barn-, ungdoms- och Vuxenhabilitering Habiliteringen i Dalarna har som uppdrag att för nytt barn/ny person (= för Hab tidigare okänd) bedöma eventuell målgruppstillhörighet genom att identifiera, utreda och diagnosticera sjukdom/skada som orsak till funktionsnedsättningen. Organisation Habiliteringen i Dalarna ingår i den länsgemensamma Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och verksamhetschef för Barn- och Vuxenhabiliteringen är direkt underställd Förvaltningschefen. Verksamheterna är samlokaliserade och finns på fem orter i länet. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen finns dessutom en specialpedagogisk enhet som ger insatser till förskolebarn med flerfunktionshinder och barn i förskoleålder med hörselnedsättning eller dövhet. Inom verksamheten finns en träningsenhet. Utbildning Verksamheten har också i uppdrag att ge utbildning till omsorgspersonal inom kommunerna enligt avtal som slöts i samband med kommunaliseringen av omsorgsverksamheterna. Läs mer om verksamheten på: www.ltdalarna.se/hab Nyckeltal 2014 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 0-17 år 121% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -2,0% 133% 9,1% 0,6% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -61,8% 10% 49% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 18% 1,4% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 12 (78)
Nyckeltal 2014 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ 82% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -25,8% -29,8% -22,9% 67% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -9,9% -3,9% 0% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers 41% 33% Graf ID: 2352 Nyckeltal 2014 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 142% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -34,6% -28,3% -7,8% 123% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -15,4% 0% 47% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 31% 53% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 13 (78)
Gävleborg Barn-, ungdoms- och Vuxenhabilitering Organisation Barn och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen ingår i Division Medicin Psykiatri, Specialmedicin med tillhörighet inom länssjukvården. Barn- och ungdomshabiliteringen är uppdelat i 3 geografiska team med arbetsplatser på 3 orter. Vuxenhabiliteringen är uppdelat i 2 geografiska team med arbetsplatser på 2 orter. Målgrupp I målgruppen ingår inte personer med ADHD. Barn med synskador ingår i målgruppen. Personer med funktionsnedsättning som debuterat i vuxen ålder ingår också i målgruppen. Uppdrag Barn- och ungdomshabiliteringen har tre tilläggsuppdrag. Dels att utreda och diagnosticera utvecklingsstörning, dels att följa motoriskutveckling och bedöma behov av ergonomisk anpassning till barn med uttalad synsvaghet/grav synskada utan annat funktionshinder. Från 2013-03-01 utreder Barn och ungdomshabiliteringen endast förskolebarn 0-5 år med autismfrågeställning. Vuxenhabiliteringen har ett tilläggsuppdrag att utreda utvecklingsstörning hos vuxna personer. Primärvården har huvudansvaret för hjälpmedel för Vuxenhabiliteringens målgrupper. Övrigt Verksamheterna remitterar till Regionhabilitering/specialisthabilitering och annan specifik habilitering. Kostnaden för dessa former av insatser belastar verksamhetens budget Nyckeltal 2014 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år 18% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -23,4% -10,1% -13,0% 2,2% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -153,7% -13,0% 4,6% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 25% 13% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 14 (78)
Nyckeltal 2014 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ -1,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -11,1% -27,1% -24,7% 0% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -25,5% -54,3% 49% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -3,8% 23% Graf ID: 2352 Nyckeltal 2014 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 9,7% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -12,0% -43,3% -31,0% -2,7% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -8,1% -124,3% 61% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 15% 45% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 15 (78)
Halland Barn- och vuxenhabilitering Organisation Habiliteringen i Halland ingick t o m 2012-12-31 i Handikappverksamheten, ett eget verksamhetsområde inom Hallands Sjukhus och ingår fr o m 2013-01-01 i den nya förvaltningen Hälsa och funktionsstöd. Basenheten Kom munikation (Syncentral, Hörselvård, Tolkverksamhet för döva och Datakommunikationsenheten) samt Hjälpmedelscentrum, rehabiliteringshandläggare och handikappkonsulent ingår i samma område och förvaltning. Habiliteringen är indelad i tre geografiska enheter över länet. I varje enhet finns barnteam (0 16 år) och vuxenteam (16 år och äldre). Målgrupp Utöver huvudmålgruppen ingår barn med tal- och språkstörningar, främst i kombination med annat funktionshinder. Blinda och gravt synskadade barn; insatser ges i samarbete mellan Syncentralen och Habiliteringen. Personer med ADHD ingår endast i målgruppen vid kombination med annat funktionshinder som ingår i Habiliteringens målgrupp. Uppdrag Det ingår i Habiliteringens huvuduppgift att för nytt barn identifiera, utreda och diagnostisera sjukdom/ skada som orsak till funktionsnedsättning utom när det gäller barn med autismspektrumstörning utan utvecklingsstörning. Basbe dömning ska medfölja remissen. Habiliteringen har ansvar för utredning av ansökan och verkställighet av beslut om råd och stöd till barn och vuxna som tillhör LSS personkrets och målgrup pen för habiliteringsinsatser. Vid frågeställning om mental retardation hos vuxna ska utredningen ske inom habiliteringen. Vuxenhabiliteringen ansvarar för förnyad utredning om personer, med tidigare diagnos, önskar eller behöver ha en ny utredning som vuxna. Övrigt Habiliteringen har budget för remittering till SU regionhabilitering 0 17 år. Remiss skrivs främst för uro-/ tarm- och muskelprogram samt för rehabilitering vid traumatisk hjärnskada. Barnsjukvården står i övrigt för alla medicinska kost nader. Vård i form av familjeveckor köps i begränsad omfattning från Ågrenska. Nyckeltal 2014 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år -41,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -2,2% -8,7% 38% 30% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -31,5% -0,7% 42% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -38,0% 2,5% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 16 (78)
Nyckeltal 2014 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ -31,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -5,7% -23,8% 11% 2,5% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -6,1% 33% 3,9% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -21,9% 8,8% Graf ID: 2352 Nyckeltal 2014 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv -42,9% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -13,9% 0% 22% 15% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -9,2% 59% 15% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -26,2% 6,1% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 17 (78)
Jönköping Barn-, ungdoms- (0 20 år) och Vuxenhabilitering Organisation Habiliteringscentrum är en länsklinik, organiserad under Jönköpings sjukvårdsområde. Barn- och ungdomshabiliteringen har lokal verksamhet i Jönköping, Eksjö och Värnamo. I Jönköping finns fyra team, två geografiska, ett ungdomsteam och ett neuropsykiatriskt team. Det senare har ett visst länsuppdrag. Eksjö och Värnamo har vardera två geografiska team. Vuxenhabiliteringen har lokal verksamhet i Jönköping, Eksjö och Värnamo. På varje ort finns ett geografiskt team. Inom habiliteringscentrum finns också hörselhabilitering och tolkcentral. Målgrupp Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupper är barn och ungdomar 0 ca 20 år, med rörelsehinder, utvecklingsstörning autism och grav språkstörning.vuxenhabiliteringens målgrupper är vuxna från ca 20 års ålder med rörelsehinder, utvecklingsstörning och autism med utvecklingsstörning. Även vissa personer med förvärvade hjärnskador i vuxen ålder, som tidigare har haft kontakt med rehabiliteringsmedicinska kliniken, kan omfattas av insatser. Uppdrag Barn- och ungdomshabiliterings uppdrag är att erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsinsatser BUH har också ansvar för utredning och diagnostik vid misstanke om autism eller autismliknande tillstånd hos barn med språkstörning. BUH erbjuder sjukgymnastinsatser för vissa mindre grupper av barn på förstalinjenivå. Vuxenhabiliteringens uppdrag är att erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsinsatser samt rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS. De flesta brukare och patienter som haft insatser från BUH erbjuds fortsatta insatser från vuxenhabiliteringen. Nyckeltal 2014 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år -26,0% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare -27,1% -10,7% -2,0% Personalkostnad per brukarkontakt 20% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare -18,4% Andel nya brukare 0,7% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 0,1% 14% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 18 (78)
Nyckeltal 2014 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 18 år+ -33,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -17,6% 0% 0% 2,4% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel nya brukare -3,3% -50,9% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers 0,2% 1,3% Graf ID: 2352 Nyckeltal 2014 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv -35,1% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -25,3% -14,9% -6,0% 24% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -5,7% -200,0% -35,8% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 0% 25% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 19 (78)
Stockholm Barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering Organisation Habilitering & Hälsa får 85 % av landstingets budget för habilitering och resterande 15 % går till andra upphandlade verksamheter, som erbjuder avgränsade träningsinsatser. Habilitering för patienter boende i Norrtälje kommun ingår i bolaget Tiohundra, men patienterna erbjuds kompletterande stöd från Habilitering & Hälsa. Redovisat i nyckeltalen är siffror från Habilitering & Hälsa. Habilitering & Hälsa leds av en verksamhetschef och har fem verksamhetsområden, som vardera leds av en sektionschef. En informationsenhet finns med ex bibliotek, rådgivning samt anhörigutbildning. Dessa insatser återfinns inte i nyckeltalen, därför ger antalet insatser inte ett helt rättvisande mått på habiliteringens totala omfattning. För mer information se www.habilitering.se Målgrupp och Uppdrag Vi ger insatser till personer med funktionsnedsättning. I målgruppen ingår även personer med dövblindhet och vuxna som är döva. Vi ger även insatser till vuxna med funktionsnedsättning som debuterat i vuxen ålder, vilket medför att personen tillhör LSS personkrets 1:3. Målgruppen personer med ADHD i åldern 3-18 år får föräldrastöd i grupp. Under 2014 gavs insatser från habiliteringscenter för ungdomar och vuxna från 16 års ålder. Individuella insatser ges inte till barn 7 15 år med autismspektrumstörning utan utvecklingsstörning. Övrigt Ersättningssystem. Habilitering & Hälsa har ett ersättningssystem, där vi får en ersättning som är uppdelad i tre olika delar: 54 % rörlig, varav 3,5 % är målrelaterad och 46 % fast ersättning. Nyckeltal 2014 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år -21,6% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -62,2% -52,7% -63,4% -3,3% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -60,0% 235% 238% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -16,0% 55% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 20 (78)
Nyckeltal 2014 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ 1,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -10,9% -10,3% -7,2% 12% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -4,4% 63% 36% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers 0% 0% Graf ID: 2352 Nyckeltal 2014 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 0% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -31,8% -53,1% -57,2% 0% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -40,1% 214% 181% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -10,0% 60% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 21 (78)
Västra Götaland Barn-, ungdoms- och Vuxenhabilitering Organisation Barn-, ungdoms- och vuxenhabiliteringen hör organisatoriskt till Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen. I Habilitering & Hälsa ingår förutom habiliteringsverksamhet även synverksamhet, hörseloch dövverksamhet samt tolkverksamhet. Hela Habiliteringen i Västra Götaland är ett verksamhetsområde med en verksamhetschef. Verksamhetsområdet är indelat i habiliteringsenheter som leds av 20 habiliteringschefer. Vid varje enhet arbetar flera team. Specialistteam, kompetensteam och olika kunskapsgrupperingar finns i verksamhetsområdet. Målgrupp Vuxenhabiliteringen i det geografiska området Skaraborg har en utökad målgrupp och tar även emot personer med förvärvade hjärnskador utan stora och omfattande kognitiva funktionsnedsättningar. Uppdrag Verksamheten har i uppdrag att utreda, handlägga och besluta om ansökta råd och stödinsatser enligt LSS för personer både i och utanför den egna målgruppen. Övrigt Barn- och ungdomshabiliteringen kan remittera till Regionhabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Detta är en så kallad fri nyttighet. Remisser till alla övriga specifika habiliteringsinsatser (Ågrenska, Retts Center etc) finansieras av Barn- och ungdomshabiliteringens budget. Inom verksamheten finns en habiliteringsenhet, Knoppaliden, som är en dygnetruntverksamhet för utredning och behandling av barn och ungdomar. Denna verksamhet redovisas inte i Nysam. Nyckeltal 2014 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år -23,7% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -13,3% -2,2% -0,6% 2,0% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -49,3% 0% 148% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -0,1% -6,4% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 22 (78)
Nyckeltal 2014 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ -29,8% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 15% 0% 14% 1,8% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare 11% 24% 25% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -20,0% -7,3% Graf ID: 2352 Nyckeltal 2014 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv -33,7% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -8,9% 0,8% 0% 8,1% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare 15% 9,2% 121% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -5,2% -2,1% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 23 (78)
Örebro Barn- och ungdomshabilitering samt Vuxenhabilitering Organisation Enligt Nysam definition avser barn- och ungdomshabilitering 0 17 år och vuxenhabilitering 18 år och äldre. I Örebro sker övergång från Barn- till Vuxenhabilitering det år som gymnasiestudier avslutas. Detta är individuellt men sker vanligtvis mellan 19 till 21 år. Målgrupp Utöver huvudmålgrupp ges habilitering till barn och ungdomar med synskada i samverkan med syncentralen. Döva och hörselskadade barn erhåller habiliteringsinsatser av ett länsövergripande specialteam efter utredning och diagnos inom Audiologiska kliniken. Konsultinsatser ges till Barn och ungdomsmedicinska kliniken för barn med ät- och sväljsvårigheter. I målgruppen ingår inte personer med enbart ADHD. Vuxenhabiliteringen har uppdrag i överenskommelse med neurologen att erbjuda rehabilitering för personer med MS i ett skede när sjukdomen är av mer omfattande karaktär. Uppdrag Enligt avtal ansvar för viss elevvård inom särskolan på individnivå. Enligt avtal med kommunerna ska Vuxenhabiliteringen biträda dem med viss utredning/bedömning i myndighetsutövning tex genom personkretsbedömning. Det ingår också personalstöd i form av viss fortbildning, handledning och konsultation. Nyckeltal 2014 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år 27% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 51% 10% 11% 21% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -6,8% 31% 0% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -11,1% -10,6% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 24 (78)
Nyckeltal 2014 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ 59% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 133% 19% 20% 15% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -52,6% 3,3% 20% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -22,4% -16,1% Graf ID: 2352 Nyckeltal 2014 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 73% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 113% 0% 4,9% 34% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -3,7% -46,8% 68% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -20,4% 0% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 25 (78)
Kalmar Barn-, ungdoms- och Vuxenhabilitering Organisation Habiliteringen i Kalmar läns landsting tillhör Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och är uppdelad i två basenheter Habiliteringen och Habiliterings- och Rehabiliteringskliniken (HRK). Målgrupp Utredningsuppdrag gällande barn/ungdomar med förvärvad hjärnskada. Personer med funktionsnedsättningar som debuterat i vuxen ålder ingår i målgruppen. Neuropsykiatrisk utredning ingår inte i uppdraget om inte utvecklingsstörning misstänks. För barn under 6 år utreds barn med misstanke om autism. Dessa får sedan BTI. Barn/ungdomar 6 år eller äldre med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får habiliterande insatser upp till 18 år. För HRK tillkommer barn med synskada 0 7 år. Migrationsverket har en riksavdelning för asylsökande med funktionsnedsättningar i Hultsfred, varpå habiliteringen i norra länsdelen har dessa barn, ofta med mycket stora svårigheter, som extra målgrupp. Uppdrag Verksamheten har ansvar för att utreda och diagnostisera sjukdom/skada som orsak till funktionshindret på nya patienter. Verksamheten ger ibland utbildning till andra organisationer utanför habiliteringsorganisationen efter brukarens behov. Vi utreder alla ansökningar om LSS Råd och stöd som inkommer till oss, även om sökande inte tillhör vår målgrupp. Övrigt Enheterna köper i vissa fall vård från ex. Ågrenska. Kostnaden belastar enheten. Enheterna remitterar till regionsjukvård och har i och med detta kostnader för regionsjukvård t. ex handkirurgiska operationer. Kostnaden belastar enheten som köpt vård. Teamsekreterarna skriver journaler, DRG-registrerar och bokar tider till läkarna inom habiliteringen, vilket gör att vi har mer administrativa tjänster. Nyckeltal 2014 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Kalmar län AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv -10,1% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare 49% 29% 28% Personalkostnad per brukarkontakt -33,8% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare 107% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers 50% Antal brukare per årsarb hab.pers -21,7% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 26 (78)
Uppsala Habiliteringen för barn och vuxna, Landstinget i Organisation Habiliteringen för barn och vuxna ingår i Hälsa och habilitering som är en egen förvaltning inom Landstinget i. Habiliteringen är från och med 2005 en sammanhållen habilitering för barn, ungdomar och vuxna med en gemensam budget. Specialiserade enheter utifrån typ av funktionsnedsättningar finns i Uppsala. Fyra geografisk indelade enheter som omfattar samtliga funktions-hindergrupper finns i övriga länet. Uppdrag Utredning för diagnos Habiliteringens uppdrag omfattar även utredningar för diagnos. Utbildning Habiliteringen bedriver omfattande utbildningsverksamhet både för föräldrar, andra anhöriga och personal i nätverket runt barn, ungdomar och vuxna. Delar av habiliteringens kursutbud är tillgängligt inte bara för dem som är aktuella på habiliteringen. Dessa insatser återfinns inte i den statistik som grundas på journaler då det är kurser och föreläsningar som är öppna för alla intresserade. Därför ger antal brukarkontakter som registreras i journal som är det mått på produktionen som redovisas till Nysam inte hela bilden. Hälsa och habilitering har ett särskilt uppdrag att stå för medicinsk utbildning och tillsyn till barnboenden i hela länet. Läs mer om vår verksamhet på www.lul.se/hoh Nyckeltal 2014 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 56% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 100% 4,6% 17% 5,6% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -89,3% -91,1% 36% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -3,5% -17,9% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 27 (78)
Jämtland Barn- och Ungdomshabilitering Organisation Habiliteringen tillhör organisatoriskt verksamhetsområde Barn/Kvinna/Psykiatri. Verksamheten är centraliserad till Östersund. Habiliteringen är uppdelad i två block vara det ena har inriktning neuropsykiatri och det andra rörelsehinder, utvecklingsstörning och förvärvad hjärnskada.. Målgrupp I målgruppen ingår barn och ungdomar med ADHD/ADD. Dessutom ingår förvärvade hjärnskador hos barn och ungdomar, (0 18 år). Habiliteringen ansvarar för riskbarnsuppföljning dvs uppföljning av barn med mycket låg födelsevikt och/eller ex v svår asfyxi, hjärnblödning, sepsis under nyföddhetsperioden även om dessa inte kommer att tillhöra habiliteringens målgrupp. Spädbarn med uppfödningssvårigheter, även de som inte tillhör habiliteringens målgrupp, kan konsultera Ät-barns-gruppen. Målgruppen är barn och ungdomar 0 21 år ( 0-20,99 ), förutom när det gäller medicinsk behandling då detta uppdrag upphör vid 18 år. Uppdrag Förutom habiliteringens huvuduppgifter ingår även att identifiera, utreda och diagnosticera sjukdom/skada som orsak till funktionsnedsättning. Habiliteringen är remissinstans även för alla typer av frågeställningar gällande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det ingår i uppdraget att ge utbildning rörande funktionsnedsättningar och deras konsekvenser till brukare, föräldrar, förskolor/skolor, assistansförmedlingar samt andra verksamheter i brukarens nätverk. Habiliteringen ansvarar även för rehabilitering till barn med förvärvade hjärnskador under det subakuta skedet. Riskbarnsuppföljning, innebär att vi under 1,5 år följer barn som är mycket tidigt födda eller där det uppstått komplikationer i samband med förlossning/nyföddhetsperiod. Det finns även specialteam för barn med ätsvårigheter där barn från andra kliniker tas emot. I nära samarbete med BUP sker bedömning och behandling av barn som tillhör BUP:s målgrupp. Övrigt Vi ansvarar för ett stort geografiskt område och det finns inga lokala team. Två av landstingets tre barnneurologtjänster är placerade på BUH. Verksamheten ansvarar för alla medicinska frågor som har samröre med funktionshindret. Kostnader för medicinsk utredning och behandling samt kostnader för Riks- och regionvård belastar habiliteringens budget. Nyckeltal 2014 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Jämtlands län AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år 145% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 10 000 inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 170% 4,5% 2,0% 22% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -16,6% 169% 75% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -11,9% -1,4% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 28 (78)