till Vänern och Västerhavet

Relevanta dokument
Källfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde

5. Åtgärder för minskad närsaltsbelastning

Norra Östersjöns vattendistrikt

Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik

Närsalter i Surtan -källfördelning och åtgärdsförslag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Påverkan övergödning Storsjön

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15

Levande Kust - Fosforbelastning från land till Björnöfjärden i Värmdö kommun

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest

Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan

Kväveläckage från jordbruket

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Tabell 10. Nettobelastning (efter retention) av diffusa källor av kväve (ton/år). Avrundat till närmaste hundratal ton. Period

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

Förbättrade belastningsberäkningar

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

2009:4. Områden och källor som göder havet mest inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Redovisning av regeringsuppdrag.

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Lokal fosfortillförsel till Balingsholmsån, Huddinge kommun.

Projekt Östersjön-Florsjön

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Å R S S K R I F T V Ä N E R N S V A T T E N V Å R D S F Ö R B U N D R A P P O R T N R

Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

TRK Transport Retention Källfördelning

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Utsläpp av fosfor och kväve till vatten i Örebro län

Vänern och människan V a t t e n v å r d s p l a n f ö r v ä n e r n Bakgrundsdokument 3

Finn de områden som göder havet mest. i Södra Östersjöns vattendistrikt

Närsalter i Dalälven

Uppföljning av åtgärder

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

RAPPORT. Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008.

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Typområden på jordbruksmark

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Vaskabäckens delavrinningsområde

2.2 Miljöproblem Övergödning

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 39. Visman

Klassificering av påverkan av näringsämnen på rapporterings- och havsområden

Vattenra den inom Va sterhavets vattendistrikt sammansta llning av a rsredovisningar fo r 2011

Källfördelningsanalys på delavrinningsnivå i Östergötland

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER

Vad innebär vattendirektivet?

Säkerställd insamling av data för beräkning av diffusa utsläpp och retention

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Referensgruppsmöte JordSkog

Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön

Remiss - Regional strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

Syfte- att bidra till miljömålen

Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Beräkningar av belastningen på havet från landområden

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern

Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Påverkansanalys motsvarande sid

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

GIS-stöd små avlopp. Handläggarträff Örebro-Värmland

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

5 Stora. försök att minska övergödningen

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet

Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

BEVIS II. Fördjupade ekonomiska kalkyler kring vattenskyddsåtgärder i skärgårdsområden: Slutrapport

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan

Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag

Transkript:

till Vänern och Västerhavet Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta älvs avrinningsområde

Kväve och fosfor till Vänern och Västerhavet Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta älvs avrinningsområde. Rapporten finns i sin helhet på tillhörande cd och som pdf-fil på utgivarnas webbplatser. Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. TE X T OCH FOR MGIV NING: Lars Sonesten, Institutionen för Miljöanalys, SLU TRYCK: Ekblads, Västervik TRYCK ÅR: 2004 UPPL AGA: 800 ex UTGIV EN AV: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, www.o.lst.se, rapport nr 2004:33. ISSN: 1403-168X Länsstyrelsen i Värmlands län, www.s.lst.se, rapport nr 2004:17 Vänerns vattenvårdsförbund, www.vanern.se, rapport nr 29. 2004. ISSN: 1403-6134

Innehåll Förord Ord- och begreppsförklaringar Sammanfattning 8 1. Inledning 10 1.1 Bakgrund och syfte 10 1.2 Målsättning 10 1.3 Avgränsningar i tid och rum 10 1.4 Allmän beskrivning av Göta älvs avrinningsområde 10 2. Bakgrundsdata 10 2.1 Områdesindelning 11 2.3 Avrinning 11 2.3.1. Avrinning för beräkning av kväveläckage från jordbruket 13 2.4 Klimatdata 13 2.5 Vattenkemiska data och närsaltstransporter 14 3. Beräkningar av kväve- och fosforbelastning 14 3.1 Punktkällor 15 3.1.1 Avloppsreningsverk och industrier (inkl. bräddning) 15 3.1.2 Djurhållning 17 3.1.2.1 Gödselanläggningar 17 3.1.2.2 Mjölkrum 17 3.1.2.3 Minkfarmar 18 3.1.2.4 Fiskodlingar 18 3.1.3 Enskilda avlopp 18 3.1.4 Kända punktkällor som saknas 19 3.2 Diffusa källor 19 3.2.1 Kväve- och fosfordeposition på sjöytor 20 3.2.3 Dagvatten/atmosfärisk närsalts-deposition på hårdgjorda ytor 20 3.2.3 Markläckage 20 3.2.3.1 Jordbruksmark (åkermark inkl. vall och betesmark) 20 3.2.3.3 Skogsbrukets effekter 24 3.2.3.4 Myrmark 24 3.2.3.6 Övrig öppen mark (impediment, berg i dagen mm) 25 3.3 Arealförluster 25

4. Källfördelning, retention och närsaltsbelastning 26 4.1 Källfördelning av närsaltstillförsel 26 4.1.1 Geografisk fördelning 26 4.1.2 Jämförelser mellan olika vatten-system inom Göta älvs ARO 26 4.2 Retention av fosfor och kväve i delavrinningsområden 27 4.3 Arealspecifika närsaltsförluster 27 4.4 Närsaltsbelastningen på Vänern och Västerhavet 27 4.4.1 Kvävebelastning 28 4.4.2 Fosforbelastning 28 4.4.3 Förändringar i närsaltsutsläpp från punktkällor 29 4.4.3.1 Förändrade punktutsläpp 1995 1999 29 4.4.4 Närsaltsretentionen i Vänern 50 4.5 Antropogen närsaltsbelastning 50 4.5.1 Antropogen närsaltsbelastning på Vänern 51 4.6 Näringstillståndet i Vänern 51 5. Åtgärder för minskad närsaltsbelastning 56 5.1 Beskrivningar av åtgärdssimuleringar och sammanfattande resultat 56 5.3 Slutsatser av åtgärdsscenarierna 91 5.3.1 Kväveåtgärder 91 5.3.2 Fosforåtgärder 91 5.3.3 Vad krävs för att uppnå miljömålen? 92 5.4 Åtgärder som inte har ingått i scenarierna 92 5.4.1 Förbättrad markstruktur 92 5.4.2 Minimerad jordbearbetning 92 5.4.3 Balanserad gödsling 92 5.4.5 Kantzoner 93 5.5 Kostnadseffektivitet 93 6. Närsaltsomsättningen inom olika vattensystem (finns endast på cd:n) Borgviksälven 96 Norsälven 100 Klarälven 104 Alsterälven 108 Visman 112 Gullspångsälven 116 Friaån 120 Tidan 124