Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl

Transkript

1 Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl Hon och den dåvarande regeringen bildade Da(h)lälvsdelegationen med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom tio år

2 Jag fick i uppdrag av delegationen att skriva MKBn; den lilla svarta

3 Dalälvens Vattenvårdsförening bildades år 1989 bl.a. med syfte att följa upp effekterna av planerade åtgärder Förste ordföranden; en viss herr Peter Hultqvist,.som tröttnade efter redan 2 år

4 Uppdraget att leda undersökningarna gick till den då 26 år yngre herr Lindeström Till min hjälp hade jag Böril Jonsson, Roland Uhrberg, Lajos Hajdu, Per Mossberg och senare även Mats Tröjbom

5 Dalälven ett Sverige i miniatyr Inom Dalälvens avrinningsområde finns alla slags vatten

6 Rogsjön

7 Åsgarn

8 Broån

9 Österdalälven

10 Herrgårdsdammen

11 Blålägan

12 Gysinge

13 Vilken Dalälv vill vi ha? Diskussionsdel 1993 om valet av MILJÖMÅL för Dalälven Miljömålen måste bygga såväl på människans existens och ofrånkomliga påverkan, som att vattenmiljön inte utgör ett isolerat stycke natur skiljt från sin omgivning. Dalälven torde vara den älv i Sverige där den största mångfalden vattenkategorier finns representerade, vilket erbjuder ett oräkneligt antal varianter av ekosystem att existera, som i sin tur måste utgöra ett mål att bevara. Ett nytänkande efterfrågas i vattenvårdsarbetet från en idag passiv förbudsfilosofi till en aktiv och konstruktiv vattenvårdsplanering

14 Vad ska vi använda våra vatten till? - vad är bäst vattenkvalitet ur ett användarperspektiv?

15 Cd µg/g Ts P µg/l Kadmiumhalten i fisk visar ett tydligt samband med näringshalten Kadmium i fisk - fosfor i vatten Kadmium Fosfor S13 S29 S4b S18 S21 S12 S19 S

16 Miljögifter späds ut i näringsrika system

17 Även kvicksilverhalten i fisk påverkas av näring, och av ph, humus m.m. och förmodligen även av zink Stora Ulvsjön Skattungen Orsasjön Siljan Runn Gopen Rossen Amungen, Rättvik Svärdsjön Grycken, Falun Molnbyggen Venjansjön Ljustern Finnhytte-Dammsjön Rogsjön Amungen, Hedemora Långsjön, Romme Bäsingen Forssjön Grycken, Hedemora Rällsjön Särnasjön Idresjön Brunnsjön Gruvsjön Vikasjön Åsgarn Kvicksilverhalt i abborre Miljömålen Hg (mg/kg Vs)

18 Vilken fosforhalt borde Siljan ha? Siljans naturliga fosforhalt Modellberäkning på basis av humushalten enligt NV: Naturlig halt Idag ca 9 µg/l 4,8 µg/l Morgondagens miljöproblem: våra onaturligt näringsfattiga vatten

19 Provtagaren Böril

20 Bilen, båten och skotern

21 Provtagning av strandnära bottenfauna

22 Vilka undersökningar har varit mest omfattande? - Uppföljningen av Faluprojektet FALUPROJEKTET En följd av Dalälvsdelegationens arbete En förlängning av Varp 89 Skapades 1992 genom avtal mellan Stora K. Bergslags AB, Länsstyrelsen, Falu kommun & Naturvårdsverket

23 Zinkhalt i nedre Dalälven (Älvkarleby) Gruvvattnet började renas 1987 Gruvan stängde 1992 Zn µg/l Åtgärder inom Faluprojektet ? Mv 7 µg/l Start DVVF 1990

24 µg/g Ts µg/g Ts µg/g Ts Metaller i abborre i Runn Kadmium Kadmium & zink har minskat, bly har ökat, medan kvicksilver först ökat, sedan minskat 0,30 0,25 Bly 0,20 0,15 Varpan 0,10 0,05 FALU GRUVA Faluån Tisken Slussen 0,00 0,5 0,4 Kvicksilver Runn 0,3 0,2 0,1 Dalälven 0,0

25 Längd (cm) Växter och djur i Runn är förvånansvärt opåverkade av metaller Runn Ålder Runn Dalälven genomsnitt De fiskarter man kan förvänta har fångats i sjön Fisken har haft normal tillväxt Ålderspyramiden har sett normal ut (abborre och mört) Planktonsamhällets biomassa och artantal har varit normal sett till näringsförhållandena Viss påverkan på bottenfaunan troligen främst pga näringsbrist

26 Några påvisade trender under perioden Ökande halter TOC i bl.a. Faluåns vattensystem Ca 1/3 högre idag än i början av 1990-talet Troligen orsakat av klimatförändringar

27 Sulfathalt (mekv/l) Några påvisade trender under perioden Minskande halter sulfat i bl.a. Tunaåns vattensystem Mer än en halvering sedan början av 1990-talet Troligen orsakat av minskat svavelnedfall 0,25 0,20 Tunaån (22) Hyttingån (22a) 0,15 0,10 0,05 0,

28 Temarapporten om närsalter (2002) Indelat Dalälvens AVR i 123 mindre delavrinningsområden Definierat all slags markanvändning, vattendrag, sjöar, utsläppskällor m.m. inom varje del-avr Skapat en modell som visar hur delavrinningsområdena påverkar varandra Validerat modellen med faktiska mätresultat Med hjälp av modellen beskrivit källfördelning, fastläggning (retention), andel/mängd som slutligen når havet

29 De 123 delavrinningsområdena

30

31 Även förekomst av fritidsfastigheter, fiskodlingar m.m.

32

33

34

35 Modellerade halter i del-avr utlopp

36 Genomslagsfaktor för havet

37 Kväve Nettotillförsel av KVÄVE till havet: ca netto ton/år till havet Skog Hygge Jordbruk Kalfjäll Myr Övr. öppen mark Deposition sjöyta ARV & industri Enskilda avlopp Tätort Bruttotillförsel till Dalälven: ca ton/år (nästan hälften fastläggs på vägen till havet)

38 En händelse att minnas - De stora vattenflödena hösten 2000 (max 1350 m 3 /s, normalt 350 m 3 /s)

39 Kadmiumhalt (µg/l) Några obesvarade frågor Vad är källan till KADMIUM i Långshytteån? Långshytteån (30) Amungen (ytvatten) Amungen (botten) Amungen botten 0,16 µg/l Amungen yta 0,08 µg/l Långshytteån 0,07 µg/l Förändringen inträffade fr.o.m Utredningar har pågått under flera år utan resultat (och numera avslutats)

40 Syrgashalt (mg/l) Varför minskar syrehalten i Runns bottenvatten? Ytvatten Bottenvatten - mars Bottenvatten - augusti Inga tydliga kopplingar till andra vattenkemiska parametrar Är orsaken en ökad stabilitet hos språngskiktet? Eller en ökad förekomst av syreförbrukande ämnen? Är förändringen negativ eller möjligen positiv?

41 Totalt antal arter Totalt antal arter Antalet funna arter av växtplankton i Dalälvens sjöar har minskat från ca 220 till 150 st under (med ca 1/3) Samma provtagare, samma expert som analyserat Antal arter/taxa plankton R² = 0, År Antal arter/taxa plankton Är orsaken naturlig eller onaturlig? 250 Är orsaken en DIREKT påverkan? (näring, gifter etc) 200 Är orsaken en INDIREKT påverkan? (förändrad betning från 150 djurplankton, fisk etc) 100 R² = 0,8153 Kan minskningen leda till några andra oönskade konsekvenser? År

42 B 6 22A A B ton/år Var kommer allt BLY längs nedre Dalälven ifrån? Bly - transporter TEMARAPPORT OM ÄMNES- TRANSPORTER ,5 4 3,5 Modellerade Observerade Dalälvens huvudfåra En modell skapades och validerades Baserades på mätningar ,5 2 1,5 1 0,5 Övriga biflöden Tunaån Grycken Varpan Slussen Forsån Västerdalälven Österdalälven 0 Tillförsel av bly från okända källor Station Ca 0,5 ton bly mellan Gråda/Mockfjärd och Forshuvud Ca 2 ton mellan Näs Bruk och Älvkarleby Blyhalten 2014 Näs: 0,14 µg/l Älvkarleby: 0,29 µg/l

43 Några avslutande stämningsbilder från vackra Dalälven (Foto: Böril Jonsson)

44

45

46

47

48

49

50

51

52 Tack för förtroendet under dessa 26 år!