Program för SRK i DALÄLVEN fr o m år 2000.

Transkript

1 1(4) Miljövårdsenheten Hans Olofsson Direkt nr: Fa nr: Program för SRK i DALÄLVEN fr o m år DVVF:s arbetsgrupp för revidering av programmet för samordnad recipientkontroll i Dalälven (Olle Bergfors DVVF, Lennart Lindeström MFG och Hans Olofsson Lst Dalarna) redovisar nedan programmets utseende fr o m år Provtagning, analys och sortangivelser skall utföras enligt Handbok för Miljöövervakning, Sjöar och vattendrag. Variabler och provtagningsfrekvens följer tabell 1-4 i detta program. 1.Fysikaliskt-kemiska undersökningar 1.1 Rinnande vatten Prov tas 0,5m under vattenytan vid 35 stationer enligt tabell 1 (stationerna 8 och 38 samt 18 och 35 drivs och finansieras av nationell respektive regional miljöövervakning). Analys genomföres enligt tabell 1 och tabell 3. Järn och mangan analyseras endast vid stationer med en provtagningsfrekvens av 12 ggr/år och station 13A. Krom och mätes vid stationerna 2, 5, 7, 13A, 16, 19, 23, 26, 30, 34 och 37. Nickel mätes vid stationerna 2, 7, 13A, 16, 19, 23, 30 och 37. Molybden mätes vid stationerna 2, 19, 23, 30, 37 och 38. Vattenföring modelleras för de stationer där kontinuerliga mätningar ej genomföres. Transportberäkningar för samtliga stationer genomföres baserade på dagliga flöden och interpolerade koncentrationer. 1.2 Sjöar. Undersökningsprogrammet omfattar 29 sjöar (tab. 2). I grundutförandet genomföres provtagning vid sjöns djupaste plats 2ggr/år ( mars och aug.) på 2 djupnivåer (0,5m under ytan och 1 m ovan botten). I sjöarna Siljan (S4B), Runn (S16B), Brunnsjön (S20), Gruvsjön (S23) och Åsgarn (S24) tas prover 6 ggr/år (mars, maj, juni, juli, aug och okt). Vid station S16B i Runn genomföres provtagning även på 15 m. Postadress: Falun Telefon: Postgiro: Org. nr.: Besöksadress: Åsgatan 38 Telefa: Bankgiro: E-post: lansstyrelsen@w.lst.se

2 2(4) Analyser av mätvarabler genomföres enligt tabell 2 och 3. Analyserna i sjöarna S18 och S19 omfattar totalkrom, krom(vi), nickel, molybden och fluor. Vid sjöstationerna S4B och S20 mätes metaller i bottenvatten endast under mars och augusti. För syrgas genomföres mätningar direkt ovan och under språngskiktet förutom i yt- och bottenvatten. 1.3 Bottenhavet. Prov tas vid fyra stationer (tab. 4) på djupen 0,5, 5 m samt 1 m ovan botten 6 ggr/år (mars, maj, juni, aug., sept. och okt.). Språngskiktet identifieras vid provtagningarna. Analyser av provvatten genomföres enligt tab. 3 och 4. Klorofyll mätes endast på ytvatten i juni och aug. Metaller bestämmes endast i yt- och bottenvatten. 2. Sedimentundersökningar Provtagning genomföres vart tionde år i sjöar enligt tabell 2. Samlingsprov bildas av 5 ytsedimentprov (0-1 cm) från ackumulationsbottnar vid respektive station. Nästa provtagning genomföres år Analys genomföres enligt variabellista (tab. 3). 3. Biologiska undersökningar. 3.1 Vätplankton Prov för kvantitativ analys av vätplankton tas i ytvattnet i augusti årligen i sjöar enligt tabell 2. I fem av sjöarna (stationerna S4B, S16B, S20, S23 och S24) tas på motsvarande sätt prover även i månaderna maj, juni, juli, sept. och okt.. Proverna analyseras kvantitativt med avseende på artsammansättning och biomassa. 3.2 Bottenfauna Kvantitativa prover (Ekman-hugg) tas på vårvintern vart tionde år i sjöar enligt tabell 3. Sjöarna undersökes längs tre djupgradienter från strand till en och samma djuphåla ( ett hugg på djupen 1, 2, 4, 6, 8, 10, 15, 20, 40, 60,... i respektive gradient). Nästa provtagning genomföres år Proverna analyseras kvantitativt på artsammansättning och biomassa för varje hugg.

3 3(4) 4. Fiskundersökningar. 4.1 Artstruktur. Semikvantitativa provfisken utföres på sensommaren vart femte år med översiktsnät (metod Provfiske i sjöar inventering i Miljöövervakningshandboken) i sjöar och vattendrag enligt tabell 1 och 2. Nästa fiske genomföres år Antalet nätansträngningar per sjö och nätplacering skall vara identiskt med genomförda provfisket 1991 och Provfiskeresultat dokumenteras med avseende på individantal och vikt /nätansträngning, längd och vikt för samtliga individer av respektive art. För abborre och mört genomföres ålders- och tillvätanalyser. 4.2 Metaller i abborre. Vid ovanstående provfisken utsorteras abborrar mindre än 150 g (< 4 år) för analys av metaller (enl. tab. 3) i lever och kvicksilver i muskulatur. Vid lokalerna S18 och S19 analyseras dessutom krom och nickel i lever. Ett blandprov bestående av vävnad från 10 fiskar (längd, vikt, ålder och kön registreras för varje individ) analyseras från respektive provfiskelokal. I de fall där provfisket ej ger tillräckligt material skall riktat fiske mot liten abborre genomföras. Vid station 16B i Runn utföres årligen metallanalys enligt ovan på 10 små aborrar i avsikt att beskriva mellanårsvariation och variationen mellan enskilda individer respektive år. 4.3 Kvicksilver i gädda. Fem gäddor omkring 1 kg fångas årligen i Grycken (S12) för analys av längd, vikt, ålder, kön och kvicksilver i fiskkött. 5. Rapportering. Föreningsmedlemmar och tillsynsmyndighter skall ha tillgång till innevarande års mätresultat via DVVF:s hemsida (adress)så snart analyserna slutförts. Kvalitetssäkrade grunddata fr o m 1990 eponeras på IMA:s hemsida ( så att förbundets medlemmar, tillsynsmyndigheter och allmännhet kan ta del av data för bearbetning och presentation. Data överföres årligen till IMA i samtidigt med att årsrapporten färdigställs.

4 4(4) Årsrapporterna skall, förutom att innehålla program och basdataappendi, belysa aktuellt miljötillstånd och dess utveckling i förhållande till naturlig och antropogen påverkan samt miljöförbättrande åtgärder. Årsrapporten skall tillställas föreningsmedlemmar och berörda myndigheter senast tio månader efter avslutat mätår.

5 Tabell 1: SRK-DALÄLVEN provtagning i rinnande vatten stationsnamn Q-mätning mätvariabler (antal provtagningar/år) bas jonbalans Me-vatten provfiske anm. 1b. Görälven Ersbo, SMHI 6 2. Fulan Fulunäs, SMHI ref. 5. Yttermalung SMHI, prop Vanån SMHI, prop 6 7.Dala Järna SMHI, prop Mockfjärd Mockfj. SMHI IMA,SLU 9. Idre Idre 3, SMHI Grövlan SMHI, HBV/PULS Rot Åsens krv SMHI Rotälven SMHI, prop ref. 13a.Blålägan SMHI, HBV/PULS Evertsberg SMHI, HBV/PULS Mora/Spjutmo Spjutmo, SMHI PULS? Oreälven SMHI, HBV/PULS Gråda Gråda, SMHI Lst W län 19. Forshuvud Forshuvud, SMHI ,2 ref. fiske 20. Kvarnsveden 0,2 22. Tunaån SMHI, HBV/PULS a. Hyttingån Hyttingsheden SMHI Torsång SMHI, prop Grycken inl. SMHI, HBV/PULS Varpan utl. SMHI, HBV/PULS Slussen SMHI, HBV/PULS Lillälven SMHI, prop Ljusterån SMHI, HBV/PULS Långhag Långhag, SMHI Långshytteån SMHI, HBV/PULS Broån SMHI, HBV/PULS Forsån SMHI, HBV/PULS a. HerrgårdsdammeSMHI, HBV/PULS Näs bruk Näs, SMHI Lst W län 36. Årängsån SMHI, HBV/PULS Gysinge SMHI, prop Älvkarleby Älvkarleby, SMHI IMA,SLU K1 Tandån SMHI, HBV/PULS 12 12

6 Tabell 2: SRK-DALÄLVEN provtagning i sjöar stationer vattenkemi sedimentkemi vätplankton bottenfauna provfiske bas (prov/år) Me ( prov/år) prov/10 år prov/år prov/10 år insats/5 år S1 Venjansjön S2 Idresjön S3 Särnasjön S4A Siljan 4 1 S4B Siljan S4C Siljan 4 1 S4D Siljan 4 1 S29 Molnbyggen S5 Skattungen S6 Orsasjön S7 Amungen S8 Stora Ulvsjön S9 Långsjön S10 Rällsjön S11 Gopen S12 Grycken HgG S13 Rogsjön S14 Svärdsjön S15 Vikasjön S16A Runn S16B Runn S16C Runn S17 Ljustern S18 Grycken S19 Amungen S20 Brunnsjön S21 Rafshyttedam S22 Finnhyttedam S23 Gruvsjön S24 Åsgarn S25 Forssjön S26 Bollsjön S27 Bäsingen S28 Rossen

7 Tabell 3: Kemiska mätvariabler i SRK Dalälven Variabel bas, sjöar bas, v-drag jonbalans me-vatten sediment me-abborre Bottenhavet Vattenföring Vattentemp Konduktivitet/Sal ph Alkalinitet/acidi Syrgas/Svavelväte Färg/filtrabs420n TOC TP PO4-P TN NO3-N+NO2-N NH4-N Ca Mg Na K Cl SO4-S Järn * Mangan * Zink Bly Koppar Kadmium Krom * Krom(VI) * * Nickel * * Molybden * Kvicksilver vattenhalt Organisk halt Chl. a *markerade mätvariabler analyseras vid ett urval av stationerna Tabell4: SRK-Dalälven provtagning i Bottenhavet stationer Vattenkemi Chl a bas (prov/åme (prov/år (prov/år) B1 Billudden B2 Långsandsörarna B3 Skutskär B4 Eggegrund