Lokalt utvecklingsprogram

Lokalt utvecklingsprogram 2019 2022 1

Innehåll Förord.... 3 Motala kommun 2022.... 4 Vision 2030.... 5 Politiskt prioriterade områden med resultatmål 2019 2022.... 6 Prioriterat område: En sund ekonomi.... 8 Resultatmål 1: God ekonomisk hushållning.... 11 Resultatmål 2: En attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö.... 12 Prioriterat område: Tillväxt i hela Motala.... 14 Resultatmål 3: Motala växer.... 17 Resultatmål 4: En företagsmiljö i toppklass.... 18 Resultatmål 5: Miljömässigt hållbar tillväxt... 19 Resultatmål 6: Tillgänglighet och inflytande... 20 Resultatmål 7: Hela Motala ska leva.... 21 Prioriterat område: Det goda livet i Motala.... 22 Resultatmål 8: En meningsfull sysselsättning.... 25 Resultatmål 9: En omsorg att lita på.... 25 Resultatmål 10: En skola att lita på.... 26 Resultatmål 11: Ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter.... 27 Prioriterat område: Ett sammanhållet Motala.... 28 Resultatmål 12: Ett stärkt integrationsarbete... 31 Resultatmål 13: Ett jämlikt Motala.... 32 Resultatmål 14: Ett samhälle att lita på.... 33 Definitioner nyckeltal.... 34 Förord Lokalt utvecklingsprogram (Lup) är ett viktigt dokument och redskap för att få en tydlig koppling mellan den lokala politik som Motalaborna röstade fram i september 2018 och den verksamhet som bedrivs av och i Motala kommun. För mandatperioden är en ny Lup nu antagen av kommunfullmäktige som ska visa vägen för Motalas fortsatta inriktning. För att lyckas med utvecklingsarbetet i kommunen är det viktigt att ha en gemensam målbild och att alla verksamheter styr efter samma mål och visioner. Lupen innehåller fyra prioriterade områden med en målbild för hur vi vill att vårt Motala ska se ut år 2022. Till varje prioriterat område är ett antal resultatmål framtagna som ska uppnås genom att mäta och styra efter relevanta nyckeltal. Det händer fantastiskt mycket positivt i Motala, drivet av civilsamhället, föreningslivet, näringslivet och kommunen. Samtidigt har vi en del stora utmaningar att ta tag i, där Motala kommun har en viktig roll i utvecklingsarbetet. Detta dokument speglar vår utvecklingsresa och vi ser fram emot att jobba med positiva politiska satsningar för att uppfylla våra löften till Motalaborna! Foto: Petter Blomberg, Lisa Öberg, Mostphotos Erik Backman Lup-beredningens ordförande 2 3

Motala kommun 2022 Det här lokala utvecklingsprogrammet visar vägen framåt och målbilden för den politiska inriktning som styr den kommunala verksamheten år 2019 2022. Programmet utgår från Alliansen Motalas gemensamma valmanifest. Denna politik fick störst förtroende av Motala kommuns medborgare i valet september 2018. Arbetet siktar också mot kommunens vision 2030 som den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden. Fyra prioriterade områden Mandatperiodens viktigaste utvecklingsstrategier är samlade i fyra prioriterade områden. Ambitionen är att vi år 2022 är en kommun i stark tillväxt som använder kommunens skattemedel ansvarsfullt. Om fyra år får alla individer möjlighet att utvecklas, leva och bidra till samhällsutvecklingen utefter sina förmågor. År 2022 är vi en sammanhållen kommun och vi är stolta över att utanförskap och segregation har minskat. Vision 2030 Motala den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden Tänk dig en kommun där vi stolt kan säga att allt är möjligt där vi jobbar närmare tillsammans, både inom och utom organisationen. Där nya idéer förverkligas i samverkan med medborgare och näringsliv, på en plats som präglas av öppenhet, stolthet och nyskapande. Vi skapar möjligheter till att kunna bidra, utvecklas och trivas, i en hållbar kommun där olikheter berikar. Oavsett vad vi gör och vilka våra yrken är, formar vi gemensamt en livskraftig kommun där alla ska kunna förverkliga sina drömmar. Tillsammans gör vi allt möjligt! Resultatmål och nyckeltal Längs med denna resa fram till år 2022 tar vi hjälp av 14 resultatmål. Dessa mål är fördelade på de fyra prioriterade områdena med 2 5 resultatmål per område. Syftet med resultatmålen är att mäta utvecklingen inom respektive område. Varje resultatmål påvisas med hjälp av ett antal nyckeltal som mäts kvantitativt eller kvalitativt. en anger aktuellt och målsatt värde samt en indikator för om vi är på rätt väg till målet. Målstyrning För kommunens verksamheter tydliggörs varje resultatmål med ett antal framgångsfaktorer, så kallade styrande inriktningar. Framgångsfaktorerna tas fram av kommunstyrelsen och klargör för verksamheten vad som ska fokuseras på under året för att uppnå respektive resultatmål. 4 5

Politiskt prioriterade områden med resultatmål 2019 2022 EN SUND EKONOMI TILLVÄXT I HELA MOTALA Resultatmål 1: God ekonomisk hushållning Resultatmål 2: En attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö Resultatmål 3: Motala växer Resultatmål 4: En företagsmiljö i toppklass Resultatmål 5: Miljömässigt hållbar tillväxt Resultatmål 6: Tillgänglighet och inflytande Resultatmål 7: Hela Motala ska leva Resultatmål 8: En meningsfull sysselsättning DET GODA LIVET I MOTALA Resultatmål 9: En omsorg att lita på Resultatmål 10: En skola att lita på Resultatmål 11: Ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter ETT SAMMAN- HÅLLET MOTALA Resultatmål 12: Ett stärkt integrationsarbete Resultatmål 13: Ett jämlikt Motala Resultatmål 14: Ett samhälle att lita på 6 7

Prioriterat område: EN SUND EKONOMI Resultatmål 1: God ekonomisk hushållning Resultatmål 2: En attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö 8 9

En sund ekonomi I 2022 års Motala kommun används skattemedel ansvarsfullt genom att få ut mest välfärd och högst kvalitet ur varje skattekrona. Kärnverksamheten prioriteras med fokus på att leverera välfärdstjänster och utveckla hela kommunen med en god kommunal service. Genom effektiva processer i den kommunala verksamheten lyckas vi frigöra resurser till kärnverksamheten och levererar en högre kvalitet till våra invånare. Verksamheter och externa verksamheter som bedrivs på uppdrag av kommunen håller hög kvalitet, har god kundnöjdhet samt lever upp till invånarnas och kundernas höga krav. Kommunen har en stabil ekonomi med oförändrad skattesats. Resultatmål 1: God ekonomisk hushållning Genom ansvarsfull hantering av kommunens ekonomi skapar vi förutsättningar för att bedriva vår verksamhet. Genom att undvika kapitalförstöring, digitalisera och arbeta med effektiva processer kan vi frigöra resurser för att utveckla och förbättra vår kärnverksamhet. Kommunens tillväxt sker genom effektiviseringar. 1:1 Soliditet 1:2 Resultat före extraordinära poster 1:3 Skuldtak Vi lever upp till de mål som kommunfullmäktige antagit om god ekonomisk hushållning. Politiken har prioriterat lönsamma investeringar och tagit tillvara på digitaliseringens möjligheter och frigjort kapital till kärnverksamheten. Vi undviker kapitalförstöring genom att vårda och underhålla kommunens anläggningar. Motala kommun arbetar efter mätbara mål som kontinuerligt följs upp. 10 11

Resultatmål 2: En attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö Våra medarbetare är vår viktigaste resurs. Motala kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompententa, stolta, friska och motiverade medarbetare. Kommunens personal är en gemensam resurs som ska trivas på sin arbetsplats. 2:1 Total sjukfrånvaro 2:2 Hållbart medarbetarengagemang 2:3 Antal medarbetare per chef 12 13

Resultatmål 3: Motala växer Resultatmål 4: En företagsmiljö i toppklass Resultatmål 5: Miljömässigt hållbar tillväxt Prioriterat område: TILLVÄXT I HELA MOTALA Resultatmål 6: Tillgänglighet och inflytande Resultatmål 7: Hela Motala ska leva 14 15

Tillväxt i hela Motala År 2022 är Motala kommun en kommun i tillväxt. Människor vill bosätta sig, arbeta och göra besök i kommunen. Etableringar inom besöksnäringen har gjort att kommunens attraktivitet gentemot omgivningen ökat. Det har resulterat i en stadig befolkningstillväxt, med fler inflyttare både från länet och från övriga landet. Motala kommun har god mark- och tomtberedskap. Med gott bemötande från kommunens tjänstemän, bra tillgång till kompetens och välkomnande inställning till företag har Motala kommun klättrat i företagsklimatsmätningar. Det har lett till fler företagsetableringar och arbetsställen runt om i kommunen. Bra infrastruktur gör det enkelt och tryggt att resa till och från Motala. Motala kommun har en välmående landsbygd. För kommunens mindre orter finns kommunal service inom rimliga avstånd. Möjligheter till sjönära boenden och en stark bredbandsutbyggnad har gjort att fler valt att bosätta sig på landsbygden. Resultatmål 3: Motala växer Hela Motala kommun ska växa i invånarantal under mandatperioden. Fler invånare genererar mer skatteintäkter och fler invånare utanför staden skapar möjligheter för en levande landsbygd med en god service. Men invånarna är mer än bara skatteintäkter. Fler Motalabor skapar starkare tillväxt, fler arbetstillfällen, bredare mångfald och en rikare stad. För att behålla Motalas attraktivitet måste vi ha god kännedom om vår attraktivitet, varför våra nya invånare väljer att flytta hit och vilka kommuner vi konkurrerar och jämförs med. 3:1 Totalt antal invånare i Motala kommun 3:2 Antal invånare i Borensberg 3:3 Antal invånare på landsbygden 3:4 Planberedskap för nya bostäder Tillväxten sker på ett hållbart sätt med hänsyn till miljön. Fossilfria transporter och närproducerad mat prioriteras i Motala kommuns kommunala verksamhet. 16 17

Resultatmål 4: En företagsmiljö i toppklass Resultatmål 5: Miljömässigt hållbar tillväxt Vi har en välkomnande inställning till nya företag och det finns god markberedskap för företagsetableringar. För att bibehålla de goda företag vi har i kommunen och för att på kort- och lång sikt kunna attrahera nya företag till Motala är det viktigt med en effektivitet och transparens i processen för bygglov och detaljplaner samt tillstånd och tillsyn. 4:1 Svenskt Näringslivs ranking, totalranking 4:2 NKI, Insiktsmätningen 4:3 Lediga byggrätter för kommersiellt bruk Motala kommuns tillväxt ska präglas av hållbarhet och en god bibehållen miljö, både i kommunen och vår omvärld. Vår kommun har fantastiska förutsättningar med vårt sjönära läge, vår skog i norr och vår slätt i söder. För att kommunen ska kunna växa långsiktigt måste vi värna vår miljö och växa hållbart. 5:1 Fossilfria transporter i kommunens verksamhet 5:2 Andel närproducerade livsmedel i kommunens måltidsverksamhet 5:3 Mängden mat- och restavfall 5:4 Andel näringsämnen i slammet som återförs som växtnäring till åkermark 18 19

Resultatmål 6: Tillgänglighet och inflytande Vår ambition är att medborgare ska får större insyn i politiska processer och uppleva möjlighet till inflytande. Kommunens medborgare ska känna delaktighet i politiska processer. Motala kommun är på god väg till en ökad öppenhet där flera olika satsningar görs för att öka dialogen mellan medborgare, politiker och tjänstemän. Under 2019 sjösätts videosändning av kommunfullmäktiges sammanträden som en del i att synliggöra den lokala demokratin med en ökad tillgänglighet. Motalaborna ska uppleva en god service och ett gott mottagande vid kontakt med kommunen, oavsett vem man kontaktar och oavsett ärende. Resultatmål 7: Hela Motala ska leva Motala ska vara en livskraftig kommun i alla delar och Motalabon ska ha goda förutsättningar att leva ett rikt liv oavsett var i kommunen man bor. Motalas landsbygd är under utveckling och Motalabon ska känna ett stöd från Motala kommun i den kommunala servicen i hela kommunen. 6:1 Tillgänglighet per e-post 6:2 Tillgänglighet per telefon 6:3 Nöjd inflytande index (NII) 7:1 Antal invånare på landsbygden 7:2 Tillgång till bredband 7:3 Tillgång till kollektivtrafik 20 21

Prioriterat område: DET GODA LIVET I MOTALA Resultatmål 8: En meningsfull sysselsättning Resultatmål 9: En omsorg att lita på Resultatmål 10: En skola att lita på Resultatmål 11: Ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter 22 23

Det goda livet i Motala År 2022 bygger Motala kommuns verksamhet på ett förtroende för människans kunskap, egna förmåga och vilja att ta ansvar för sitt liv. Vi litar på människans egen förmåga att fatta rationella beslut utifrån en kunskap om sin situation och sina behov. Den som behöver hjälp får det snabbt och enkelt genom lättillgängligt stöd och god kommunal service. Alla individer har möjlighet att utvecklas, leva och bidra till samhällsutvecklingen utefter sina förmågor. Förskola, skola och socialtjänst arbetar proaktivt för att tidigt fånga upp barn i behov av stöd och sätter tidigt in insatser för att hjälpa dem. Motala kommun erbjuder individanpassad omsorg där människans preferenser och förmågor är utgångspunkten för omsorgen som bedrivs. Det finns ett brett utbud av utförare i välfärden och goda möjligheter att välja bland flera olika alternativ med hög kvalitet. Digitaliseringens möjligheter har gjort att tryggheten och tillgängligheten ökat. Det finns förutsättningar att leva ett hälsosamt och självständigt liv oberoende av ålder och livssituation. Motala kommun är en attraktiv kommun att bo och leva i med ett brett utbud av kultur och fritidsaktiviteter. Resultatmål 8: En meningsfull sysselsättning Egenförsörjning är en vinst för alla. Genom stimulans och uppmuntring till egenförsörjning har alla invånare en meningsfull sysselsättning. 8:1 Andel förvärvsarbetande 8:2 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet 8:3 Andel av befolkningen som försörjs via sociala ersättningar Resultatmål 9: En omsorg att lita på Alla människor i behov av stöd ska känna sig trygga. Det ska finnas anpassade bostäder för olika skeenden i livet. Ingen ska behöva vänta längre än nödvändigt på insatser och fler ska få hjälp i tid. 9:1 Personalkontinuitet i hemtjänsten 9:2 Väntetid till LSS-boende 9:3 Väntetid till beslut om försörjningsstöd 24 25

Resultatmål 10: En skola att lita på Resultatmål 11: Ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter I Motala finns utrymme för alla olika individer, med olika förutsättningar och preferenser. Varje barn ska uppleva att det ges utrymme att uppnå sin fulla potential och psykiska eller fysiska svårigheter ska inte stå i vägen för möjligheten till utveckling. Ett fritt skolval måste också vara ett aktivt och informerat skolval. Samtliga elever och föräldrar ska nås av informationen om det fria skolvalet för att alla ska ges samma faktiska möjligheter till en valfrihet i sin skolgång. 10:1 Antal barn per årsarbetare i förskolan 10:2 Meritvärde årskurs 9 10:3 Andel gymnasieelever med examen inom 4 år Motala kommun har ett brett och uppskattat kultur- och fritidsutbud för olika åldrar som vi ska vårda och värna. Motalas kultur- och fritidsutbud drivs bara till viss del av kommunen. Det stora ansvaret axlar föreningslivet och civilsamhället. Föreningslivet i kommunen är starkt och ska uppleva en rättvisa i det kommunala stödet. Ett rikt kultur- och fritidsutbud är en viktig aspekt för folkhälsan och bidrar till mer välmående invånare. 11:1 Elever i musik- och kulturskola 11:2 Deltagartillfällen i idrottsföreningar 11:3 Besök på biblioteket 11:4 Möjlighet till fritidsaktiviteter 26 27

Resultatmål 12: Ett stärkt integrationsarbete Resultatmål 13: Ett jämlikt Motala Resultatmål 14: Ett samhälle att lita på Prioriterat område: ETT SAMMAN- HÅLLET MOTALA 28 29

Ett sammanhållet Motala Ett sammanhållet Motala handlar om ett stärkt integrationsarbete, ett jämlikt Motala med samma förutsättningar för ung som gammal i hela kommunen och ett tryggt Motala där Motalabon känner trygghet och trivsel i samhälle och skola. År 2022 är Motala en sammanhållen kommun. Utanförskapet har under de senare åren minskat och visar en positiv trend. Motala kommun är på god väg att bygga bort boendesegregationen genom att i högre utsträckning tillåta blandad bebyggelse och upplåtelseformer i nya områden och genom att omvandla bostäder i befintliga områden. Allmännyttan tar ett ansvar i att bygga fler lägenheter för att minska trångboddheten. Sysselsättningsgraden har ökat i socioekonomiskt utsatta områden genom arbetsmarknads- och integrationsåtgärder som lett till fler Motalabor i egenförsörjning. Resultatmål 12: Ett stärkt integrationsarbete Flera aktörer gör ett starkt integrationsarbete i Motala kommun. Insatserna behöver dock samordnas i en högre utsträckning och det måste finnas en långsiktig plan med ett stärkt integrationsarbete där målet är ett sammanhållet Motala utan segregation. Genom samverkan mellan kommunen, fastighetsägare, bostadsstiftelsen Platen näringslivet, föreningslivet och andra aktörer kan vi tillsammans göra mer för fler. 12:1 Andel öppet arbetslösa bland utrikes födda 12:2 Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera 12:3 Andel utrikes födda kvinnor i sysselsättning Ingen människa ska känna begränsningar i livet på grund av religion, kultur, ursprung, eller socioekonomiska förutsättningar. Från att ha varit en av Sveriges 32 mest segregerade kommuner, med socioekonomiska utmaningar i flera stadsdelar, riktas goda insatser till områdena Charlottenborg, Ekön och Väster. Dessa områden stärks och skapar bättre förutsättningar för de Motalabor som bor här. 30 31

Resultatmål 13: Ett jämlikt Motala Resultatmål 14: Ett samhälle att lita på I Motala kommun ska alla ha jämlika livsvillkor. Socioekonomiska förutsättningar ska inte vara ett hinder för människans utveckling. Motala ska ha en jämlik skola utan skolsegregation och det ska finnas en rik fritidssysselsättning i socioekonomiskt utsatta områden. 13:1 Ungdomars framtidstro 13:2 Skolenheters resultat av slutbetygen med hänsyn till elevsammansättningen. 13:3 Skolsegregation Ökad trygghet i Motala kommun skapar vi genom förebyggande arbete, trygghetsskapande åtgärder i stadsplanering och samverkan med polisen. Skolan ska vara en trygg plats för elever och personal. Under 2019 tas ett Trygg- och säkerhetsdokument fram av kommunens säkerhetssamordnare. Vid färdigställande av detta arbete uppdateras resultatmålets nyckeltal för att samspela med kommunens trygg- och säkerhetsdokument. Målet blir till dess allmänt hållet. 14:1 Upplevd trygghet 14:2 Anmälda stöld- och tillgreppsbrott 14:3 Ungdomars narkotikaanvändning 32 33

Definitioner nyckeltal Benämning Beskrivning samt källa 1:1 Soliditet Andel eget kapital av totalt kapital angiven i procent. Källa: Egen 1:2 Resultat före Årets driftresultat före extraordinära poster, extraordinära poster mätt som resultatets andel av skatteintäkter och bidrag. Källa: Egen 1:3 Skuldtak Räntekostnadernas samt den totala låneskuldens andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Källa: Egen 2:1 Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av totalt arbetad tid, månadsavlönad personal. Källa: Egen 2:2 Hållbart En modell och en enkät för att kontinuerligt medarbetar- utvärdera och följa upp arbetsgivarpolitiken engagemang i kommuner och regioner med fokus på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Källa: SKL/Egen 2:3 Antal medarbetare Antal underställda medarbetare per chef, per chef genomsnitt i kommunen. Källa: Egen 3:1 Totalt antal invånare Källa: SCB i Motala kommun 3:2 Antal invånare Avser Borensbergs tätort. Källa: SCB i Borensberg 3:3 Antal invånare Avser hela kommunen, exklusive Motala på landsbygden och Borensberg tätort. Källa: SCB 3:4 Planberedskap Planberedskap för nya bostäder som kan för nya bostäder byggas med stöd av alla gällande detaljplaner den 31/12, antal/1000 invånare. Källa: Egen 4:1 Svenskt Näringslivs Attitydundersökning i syfte att värdera kommunranking, totalranking ernas företagsklimat. Källa: Svenskt Näringsliv *KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt 34 Benämning Beskrivning samt källa 4:2 NKI, En servicemätning av kommunernas insiktsmätningen myndighetsutövning. Resultatet sammanfattas i ett sk Nöjd Kund Index. Källa: SKL 4:3 Lediga byggrätter Kvadratmeter byggrätt på tomma kommunägda för kommersiellt bruk tomter detaljplanerade för kommersiellt bruk. Källa: Egen (basmätning påbörjad i april 2019) 5:1 Fossilfria transporter i Andel av kommunens drivmedelsinköp som är kommunens verksamhet förnybart. Källa: Egen/Östgötautmaningen 5:2 Andel närproducerade Någon egentlig definition finns ej på nationell livsmedel i kommunens nivå. Källa: Egen måltidsverksamhet 5:3 Mängden mat- och Insamlat mat- och restavfall, kg per invånare. restavfall Källa: Avfall Sverige/Egen 5:4 Andel näringsämnen i Andel fosfor i slammet som återgår till slammet som återförs kretsloppet via spridning på åkermark (%). som växtnäring till Källa: VASS (Svenskt Vattens Statistik System) åkermark 6:1 Tillgänglighet per Andel som får svar på e-post inom en dag, (%) e-post Källa: SKL (Servicemätning inom ramen för KKiK*) 6:2 Tillgänglighet per Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får kontakt med en handläggare inom 60 sekunder. Källa: SKL (Servicemätning inom ramen för KKiK*) 6:3 Nöjd Inflytande Index Attitydundersökning som innehåller frågor om (NII) hur man uppfattar sin möjlighet till inflytande på kommunens verksamheter och beslut samt möjligheterna att komma i kontakt med kommunens politiker samt förtroendet för dem. Resultatet sammanfattas i ett index för frågeområdena. Källa: Medborgarundersökningen (SCB) *KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt

Benämning Beskrivning samt källa 7:1 Antal invånare Källa: SCB på landsbygden 7:2 Tillgång till bredband Andel hushåll med tillgång till fiber, totalt. Källa: PTS (Post- och telestyrelsen) 7:3 Tillgång till Antal påstigningar per år på landsbygdstrafik buss kollektivtrafik samt stråktrafik buss. Även närtrafiken ingår. Källa: Östgötatrafiken 8:1 Andel Förvärvsarbetande invånare 20 64 år, andel förvärvsarbetande (%) nattbefolkningen. Antal förvärvsarbetande i åldern 20 64 år dividerat med antal invånare i åldern 20 64 år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB/RAMS 8:2 Resultat vid avslut i Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarkkommunens arbets- nadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta marknadsverksamhet eller studera, andel (%). Börjat arbeta avser osubventionerade och subventionerade anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. För att räknas som en anställning ska denna ha pågått minst en sammanhängande månad. Som arbete räknas inte kommunala arbetsmarknadsanställningar eftersom dessa anställningar kommit till för att mildra verkningar av arbetslöshet och varit förbehållna en viss grupp arbetssökande. Börjat studera, avser utbildning inom ramen för Komvux, folkhögskola, högskola eller annan utbildning. För att ha studier som avslutsorsak, måste studierna vara studiemedelsberättigade. Källa: Egen (ingår i KKiK*) 8:3 Andel av befolkningen Andelen av befolkningen 20 64 år som försörjs som försörjs via sociala via sociala er0sättningar och bidrag, i procent. ersättningar Källa: SCB *KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt 36 Benämning Beskrivning samt källa 9:1 Personalkontinuitet Personalkontinuitet, antal personal som en i hemtjänsten hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde. Källa: Egen (Ingår i KKiK*) 9:2 Väntetid till LSS- Väntetid i antal dagar från beslut till insats boende avseende boende enl. LSS 9.9, medelvärde. Källa: Egen (Ingår i KKiK*) 9:3 Väntetid till beslut Väntetid i antal dagar från ansökan till beslut om försörjningsstöd om försörjningsstöd, medelvärde. Källa: Egen (Ingår i KKiK*) 10:1 Antal barn per Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal. årsarbetare i förskolan Källa: Skolverket (Ingår i KKiK*) 10:2 Meritvärde årskurs 9 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen). Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris) 10:3 Andel gymnasieelever Gymnasieelever med examen inom 4 år, med examen inom 4 år kommunala skolor, andel (%). Antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan med examen inom 4 år, inkl. IM dividerat med antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan, inkl. IM. Elever som vid utbildningens början saknar svenskt personnummer (t ex nyanlända elever som ännu inte blivit folkbokförda) ingår ej. Källa: SCB. (Ingår i KKiK*) *KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt

Benämning Beskrivning samt källa 11:1 Elever i musik- Elever som deltar i musik- eller kulturskola och kulturskola som andel av invånare 7 15 år, (%). Källa: Kulturskolerådet/SCB 11:2 Deltagartillfällen i Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal idrottsföreningar /invånare 17 20 år. Källa: Riksidrottsförbundet 11:3 Besök på Avser antal fysiska besök vid kommunala biblioteket bibliotek, genomsnitt per invånare. Källa: Egen 11:4 Möjlighet till Attitydundersökning som innehåller frågor om fritidsaktiviteter bl a möjligheterna att kunna utöva fritidsintressen, tillgången till kultur- och idrottsevenemang, nöjesutbud, tillgång till parker, grönområden och natur. Resultatet sammanfattas i ett index för frågeområdet. Källa: Medborgarundersökningen (SCB) 12:1 Andel öppet Öppet arbetslösa och sökande i program med arbetslösa bland aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade utrikes födda arbetskraften 18 24 år (endast utrikes födda) i Motala kommun, nattbefolkningen. Källa: Arbetsförmedlingen 12:2 Lämnat etablerings- Lämnat etableringsuppdraget och börjat uppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), arbeta eller studera andel (%). Källa: SCB (Ingår i KKiK*) 12:3 Andel utrikes födda Förvärvsintensitet förvärvsarbetade utrikes kvinnor i sysselsättning födda kvinnor som andel av befolkningen 20 64 år. Källa: SCB/RAMS 13:1 Ungdomars Andel elever i årskurs 8 som svarat ganska framtidstro positivt/mycket positivt på frågan: Hur ser du på din framtid? Källa: Enkäten Om mig Benämning Beskrivning samt källa 13:2 Skolenheters resultat Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven, av slutbetygen avvikelse från SALSA på enhetsnivå, procentmed hänsyn till enheter. Visar avvikelse mellan faktiskt värde elevsammansättningen för andelen elever som uppnått kunskapskraven och det modellberäknade värdet från Skolverkets SALSA-modell, i procentenheter. I SALSA är det föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever som utgör bakgrundsfaktorerna. Källa: Skolverket/SALSA = Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser 13:3 Skolsegregation Utländsk bakgrund bland elever i åk 1 9, kommunala skolor, andel (%). Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa: Skolverket (Siris) 14:1 Upplevd trygghet Attitydundersökning som bl a innehåller frågor om hur man ser på hur tryggt och säkert man kan vistas utomhus på kvällar/nätter, hur trygg /säker man känner sig mot hot, rån och misshandel samt inbrott i hemmet. Resultatet sammanfattas i ett index för frågeområdet. Källa: Medborgarundersökningen (SCB) 14:2 Anmälda stöld- och Anmälda stöld- och tillgreppsbrott, antal/1000 inv. tillgreppsbrott I brottskategorin stöld- och tillgreppsbrott ingår stöld, tillgrepp av fordon, stöld ur och från fordon, inbrottsstöld, stöld och snatteri, stöld av vapen, ammunition och sprängämnen, övriga stöldbrott (kap. 8) samt rån inklusive grovt rån. Exklusive häleri. Källa BRÅ 14:3 Ungdomars Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet som narkotikaanvändning svarat ja på frågan om de använt narkotika en eller flera gånger. Källa: Enkäten Om mig *KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt *KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt 38 39