Kap 6: Termokemi. Energi:

Relevanta dokument
Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Övningar Homogena Jämvikter

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Aggregationstillstånd

Kapitel Repetition inför delförhör 2

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE , kl

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete TD1 Bestämning av förbränningsentalpin med en bombkalorimeter

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

Kemisk jämvikt. Kap 3

Miljöfysik. Föreläsning 4

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Termodynamik. Läran om energi och dess egenskaper

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Kemisk jämvikt. Kap 3

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Kvantfysik - introduktion

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kapitel 3. Stökiometri

Materialfysik vt Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Övningar Stökiometri och Gaslagen

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

Innehållsförteckning

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

Föreningen Spelberoende HELSINGBORG Stadgar

Kemisk jämvikt. Kap 3

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041,

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

Stökiometri IV Blandade Övningar

d=236

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Stökiometri Molberäkningar

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Titrering av en stark syra med en stark bas

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Övningstentamen i KFK080 för B

NMCC Sigma 8. Täby Friskola 8 Spets

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

10. Kinetisk gasteori

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Transkript:

Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras. Enhet: J (joule) cal (kalorier)

Kemisk energi Genom en kemisk reaktion kan energi i form av värme utvinnas: CH 4 (g) + 2 O 2 (g) CO 2 (g) + 2 H 2 O (g) + VÄRME Metans förbränning För att kunna diskutera energi i samband med kemiska reaktioner delar man upp universum i två delar: SYSTEM OMGIVNING reaktanter och produkter

Systemet och omgivningen Vi kan aldrig mäta vad som sker i systemet men vi kan mäta på omgivningen och dra slutsats om vad som sker i systemet. EXOTERM REAKTION: SYSTEM VÄRME TILL OMGIVNINGEN ENDOTERM REAKTION: SYSTEM VÄRME TAS FRÅN OMGIVNINGEN Förbränning av metan exoterm eller endoterm reaktion?

Var kommer energin ifrån? Energiinnehållet hos enskilda ämnen beror av bindningsstyrkan hos de bindningar som håller ihop molekylen. Om energiinnehållet hos reaktanterna är större än energiinnehållet hos produkterna är reaktionen exoterm och vice versa. EXOTERM REAKTION ENDOTERM REAKTION

Energiförändringar Ett systems energi kan ändras genom att: ett arbete utförs på systemet eller av systemet värme tillförs eller avges ΔE = q + w där q är värme och w är arbete

Energiförändringar För att inte alltid behöva beskriva energiförändringar med ord har man definierat att om energi tillförs systemet så får energin positivt tecken, + ΔE. (Man ser alltså utifrån systemets synvinkel!) Exoterm reaktion: Energi avges från systemet till omgivningen: - ΔE Endoterm reaktion: Energi tillförs systemet från omgivningen: + ΔE

Vad är det för typ av arbete som förknippas med en kemisk reaktion? Tryck-volym-arbete: När en gas utvecklas och expanderas kan den utföra ett arbete medan ett arbete utförs på en gas när den komprimeras. Jfr. bilmotor Arbetet som en gas utövar kan beräknas w = - p ΔV p är trycket gasen jobbar emot och ΔV är förändringen i gasens volym

Entalpi ENTALPI = en förenings värmeinnehåll Entalpi, H, definieras som H = E + p V där E är systemets energiinnehåll. I en process som sker vid konstant tryck är systemets entalpiökning, + ΔH, eller entalpiminskning, - ΔH, lika med den värmemängd som systemet upptagit från eller avgivit till omgivningen. Man exkluderar alltså p V-termen i sambandet ovan. 6.44

Kalorimetri För att kunna mäta hur mycket värme som krävs eller frigörs vid en kemisk reaktion används en s k KALORIMETER. Olika ämnen reagerar olika på upphettning ett ämne kan kräva mycket värmeenergi för att höja sin temperatur 1 C medan andra kräver mindre. Den här egenskapen kallas VÄRMEKAPACITETEN.

Värmekapaciteten Man talar om oftast om: Specifika värmekapaciteten som anger hur mycket energi som måste tillföras för att höja temperaturen hos 1 g av ett ämne 1 C. Betecknas: s Enhet: J/ C g Ibland ser man även: Molära värmekapaciteten som anger hur mycket energi som måste tillföras för att höja temperaturen hos 1 mol av ett ämne 1 C. Enhet: J/ C mol

Värmekapaciteten Ett lågt värde på den specifika värmekapaciteten innebär att det krävs mindre energi för att höja ämnets temperatur 1 C än för ett ämne med högre värde. Ex. s(h 2 O(l)) = 4.18 J/ C g s(fe(s)) = 0.45 J/ C g Energiförändringen kan beräknas; ΔH = s m ΔT 6.62 där s är specifika värmekapaciteten, m är massan och ΔT är temperaturskillnaden

Lyder: Hess lag: Om man går från vissa specifika reaktanter till vissa specifika produkter är entalpiförändringen samma oavsett om reaktionen sker i ett steg eller i flera. Jfr bergsbestigning skillnaden i lägesenergi när du når bergets topp är densamma oavsett vilken väg du tar.

Hess lag: Kemiskt: När kvävgas oxideras till kvävedioxid krävs 68 kj. N 2 (g) + 2 O 2 (g) 2 NO 2 (g) ΔH = 68 kj Den här reaktionen kan delas upp i två steg: 1. N 2 (g) + O 2 (g) 2 NO (g) ΔH 1 = 180 kj 2. 2 NO (g) + O 2 (g) 2 NO 2 (g) ΔH 2 = - 112 kj Om de här två delreaktionerna samt entalpiförändringarna summeras så fås den översta totalreaktionen.

Hess lag Den här reaktionen var enkel att summera men ibland måste man: vända på en delreaktion för att erhålla önskad summareaktion multiplicera (ta flera gånger) en delreaktion för att få önskad summareaktion TÄNK DÅ PÅ ATT om man vänder på en reaktion måste man byta tecken på ΔH om reaktionen multipliceras måste även storleken på ΔH multipliceras

Uppgifter Beräkna ΔH för metans förbränning, d v s CH 4 (g) + 2 O 2 (g) CO 2 (g) + 2 H 2 O (l) ΔH reaktion = X kj utifrån C (s) + 2 H 2 (g) CH 4 (g) ΔH 1 = - 75 kj C (s) + O 2 (g) CO 2 (g) ΔH 2 = - 393.5 kj H 2 (g) + ½ O 2 (g) H 2 O (l) ΔH 3 = - 286 kj 6.69

Standardbildningsentalpi Med hjälp av kalometri kan man mäta temperaturskillnader och beräkna ΔH för många reaktioner. Vissa reaktioner är dock så långsamma att denna metod inte fungerar. Man kan dock även räkna ut ΔH med hjälp av STANDARDBILDNINGSENTALPIER.

Standardbildningsentalpier Standardbildningsentalpin för en förening definieras som entalpiförändringen som åtföljer bildandet av 1 mol av föreningen från dess grundämnen i deras standardtillstånd. Betecknas: ΔH f Enhet: kj/mol symboliserar standardtillstånd, d v s det aggregationstillstånd ämnet befinner sig i vid p = 1 atm och T = 25 C. f står för formation - bildning

Standardbildningsentalpier Exempel: Standardbildningsentalpin för ammoniak, NH 3, är den entalpiförändring som åtföljer reaktionen: 1/2 N 2 (g) + 3/2 H 2 (g) NH 3 (g) ΔH f (NH 3 ) Uppgift: Teckna reaktionen som förknippas med standardbildningsentalpin för koldioxid, CO 2 C (s) + O 2 (g) CO 2 (g) ΔH f (CO 2 )

Standardbildningsentalpier Om man har ΔH f-värden för olika föreningar kan man beräkna ΔH för en reaktion med följande formel: ΔH reaktion = Σ ΔH f (produkter) - Σ ΔH f (reaktanter) OBS!!!!!! Får bara användas om det är ΔH f- värden som angetts i en uppgift!

Standardbildningsentalpier När men använder formeln ΔH reaktion = Σ ΔH f (produkter) - Σ ΔH f (reaktanter) måste man tänka på att ΔH f-värden för grundämnen är 0 J/mol. att om man har en koefficient med i reaktionsformeln måste koefficienten med i beräkningen. ΔH f-värden finns i tabell i bokens Appendix.

Uppgifter Järn framställs ur järnmalm genom reduktion med kolmonoxid, CO. Beräkna ΔH för reaktionen utifrån ΔH f-värden: Fe 2 O 3 (s) + 3 CO (g) 2 Fe (s) + 3 CO 2 (g) ΔH f(fe 2 O 3 (s)) = -825.5 kj/mol ΔH f(co (g)) = -110.5 kj/mol ΔH f(co 2 (g)) = -393.5 kj/mol ΔH reaktion = Σ ΔH f (produkter) - Σ ΔH f (reaktanter) ΔH reaktion = (2 0 + 3-393.5) - (-825.5 + 3-110.5) kj = -23.5 kj 6.82