Historia Vad är kompost te och hur fungerar det

1

Inledning I september 2011 var jag på en företagspresentation om kompost te. Det är sällan en enskild händelse påverkar en så som den gjorde. Med stor kunskap och en brinnande glöd berättade Ian MacMillan och Andrew Turbull om fördelarna med att ha balans i jorden och skapa en gynnsam miljö för det som lever i jorden! Här pratades det om svampar, bakterier, protozoer, ciliater och kolhydrater. Hur man enkelt och framför allt billigt kan öka antalet och mångfalden av liv i jorden med kompost te. Ett, för mig, helt nytt sätt att se på greenkeeping uppenbarade sig. När jag senare 2011 började min HGU utbildning och skulle välja ämne till mitt examensarbete var det självklart inget svårt val! Detta arbete blir en guide om hur man brygger kompost te, hur man skapar rätt miljö för mikrolivet på en golfbana och då speciellt i en green och om det verkligen fungerar! Innehållsförteckning Inledning Frågeställning Historia Vad är kompost te och hur fungerar det Hur skapar man en gynnsam miljö för mikroorganismerna Fördelar med ett rikt mikroliv Bryggmetoder Tillvägagångssätt på Tomelilla Golf Recept, strategier och bryggprogram på Tomelilla Golf Försök på Tomelilla Golf 2012-2013 Utvärdering av försök Slutsats Källangivelser Bilagor analys green 2 2012-04-24 analys green 2 2012-07-25 analys green 2 2013-04-29 analys green 2 2013-07-29 bryggfakta kompost te Frågeställning De frågor jag tar upp i mitt arbete är följande: Vad är kompost te? Hur brygger man kompost te? Hur skapar man en gynnsam miljö för mikroorganismerna? Fungerar det? 2 2 2 3 3 5 6 6 8 9 10 12 13 13 14 15 16 17 18

Historia Att göra och använda kompost te är inget nytt. Redan på det romerska rikets tid (ca 700 f. Kr) påstås det ha bryggts och använts te. Då blandades avföring från djur och människor med vatten och användes som gödsel, denna metod används än idag på golfbanor. På senare år har man utvecklat brygden genom att använda kompost, jord eller andra komponenter som innehåller mycket mikroorganismer. Man utvecklade också själva bryggprocessen genom att röra runt blandningen för hand för att få in syre. Sen silades blandningen genom filter, ungefär som en stor kaffekokare, för att till slut kunna sprutas på gräsytor. Denna metod var något riskabel då man ofta rörde om för sällan och därmed fick in för lite syre. Som en följd av detta fick man en syrefattig miljö och istället en, för gräset, giftig vätska. En anaerob miljö producerar alkoholer, organiska syror och proteiner som kan vara skadliga för gräset. Den här metoden har använts på golfbanor sedan början av 1950-talet. Från början av -90 talet förfinades processen ytterligare när man istället lade kompostmaterialet i en finmaskig strumpa som man sedan sänkte ner i vatten och syresatte med luftpump. Med den här metoden tillsätts syre hela tiden och man får en aerob miljö och en bryggtid på ca 24 timmar, i stället för dagar eller veckor som tidigare. I denna syrerika miljö kunde man också säkerställa en högre kvalité på teet med fler mikroorganismer. Vad är kompost te och hur fungerar det Enkelt förklarat är det en vätska som är blandad på jord eller kompost och vatten innehållande mikroorganismer. För att påskynda processen tillsätter man mat och syre. Detta skapar en gynnsam miljö och gör att förökningen av organismerna sätter fart. Hela bryggprocessen handlar om att odla fram mikroorganismer från kompost eller jord. Teet innehåller en massa mikroorganismer som gör olika saker i marken och på växten. Här listas några av de viktigaste grupperna och deras uppgifter: Bakterier Bakterier är enkla, encelliga och 0,5-5 µm stora. De har ingen cellkärna och förökar sig genom celldelning. De finns i alla ekosystem på jorden. En vanlig jord innehåller ca 40 miljoner bakterier/gram och en ml vatten innehåller ca en miljon bakterier. Kvävets kretslopp är helt beroende av bakteriers funktion för att fungera. Dess huvudsakliga uppgift i marken är att bryta ner organiskt material (ej lignin), bilda aggregat och bryta ner pesticider. 3

Svampar Dessa är oftast flercelliga och större än bakterier, 5-50 µm. De är uppbyggda med cellkärna med kromosomer och har oftast en stel cellvägg uppbyggd av kitin. De förökar sig genom celldelning, sporer eller mycel. En sandjord innehåller 30.000 till 80.000 svampar/gram jord. Svampens uppgifter i marken är att tillsammans med bakterier bryta ner organiskt material, även lignin som bakterier inte klarar av. En av svampens absolut viktigaste funktioner är att fungera som immunförsvar åt växten! Man uppskattar att ca 80% av alla svampar som lever i marken eller på växter är goda. En del sitter fast på växten och skyddar mot angrepp från elaka svampar, andra konkurrerar med skadesvamparna i marken. Några lever i symbios med växten. Den viktigaste symbiosen kallas mycorrhiza och fungerar på följande sätt. Svampar som sitter på växtens rötter förses med kolhydrater och svampens trådar fungerar som extra rötter åt växten som gör att upptaget av vatten och mineralämnen ökar. På bilden ser man de tunna mycorrhizatrådarna som sitter fast på de betydligt tjockare rötterna. Protozoer (urdjur) Protozoer är ett samlingsnamn för diverse olika encelliga organismer som amöbor, ciliater och flagellater. Av dessa är ciliaterna viktigast för växten som ombildare av näring i marken genom att äta bakterier. Deras storlek 0,01-0,1 mm gör att deras rörelse i marken fungerar som luftning! Nematoder Nematoder är också otroligt viktiga för markens mikroliv. Av någon anledning har dessa organismer ett allmänt dåligt rykte då många tror de endast är till skada för mark och växter. Det man ska veta är att endast 2% av alla nematoder är skadliga och de övriga 98% är av stor vikt i processen att frigöra kväve. På samma sätt som ciliaterna omvandlar också nematoderna de kväverika bakterierna och svamparna till tillgängligt kväve för växterna. På bilden intill ser man tydligt att de maskliknande nematoderna är fulla av uppätna bakterier (de svarta prickarna). Här ser man också den enorma skillnaden det är i storlek på nematoder och bakterier/svampar! Sammanfattningsvis kan man säga att svampar och bakterier bryter ner thatch, klipprester mm. Men på grund av svamparnas och bakteriernas C/N- kvot på 15/1 respektive 5/1 har de inte råd att släppa ifrån sig något kväve, så det är endast när dessa organismer dör som kvävet blir tillgängligt för växten. Nematoder och Protozoer som livnär sig på svampar och bakterier har en C/N-kvot på ca 50/1 lämnar ifrån sig växttillgängligt kväve. 4

Hur skapar man en gynnsam miljö för mikroorganismerna Mikroorganismer behöver samma saker som allt annat levande på jorden för att överleva! Dessa är energi, luft, vatten, näring och värme. I marken påminner det optimala tillståndet för mikrober mycket om miljön gräset behöver för att må bra. Näringsämne som kväve, fosfor, kalium, svavel och andra spårämnen behövs till att bygga cellväggar och föröka sig. En porositet på ca 50% med en bra balans av luft och vatten i jorden. Många av organismerna lever i och är direkt beroende av den tunna vattenfilm som omger jordpartiklarna. Skulle man torka ut jorden dör stora delar av det mikroba livet. Syre är en förutsättning för överlevnad, både för växter och mikrober! Det finns de mikrober som lever i syrefattiga eller till och med i syrefria miljöer, många av dessa kan vara direkt giftiga för växter. Mikroorganismer är känsliga för ph-förändringar och de flesta trivs i en relativt neutral miljö, dvs ph 6 8. Värme är ytterligare en faktor som påverkar mikrolivet i marken, de flesta trivs i temperaturer mellan 10 och 40 C. Vid låga temperaturer blir mikroberna inaktiva och förökar sig långsammare. Ju högre temperatur desto mer aktivitet. Till sist behöver mikroberna organiskt kol (energi). Majoriteten av mikroorganismerna är beroende av en källa av organiskt kol vilket nästan uteslutande hämtas från rötter, gräsklipp och dött växtmaterial. Just därför hittar man de flesta mikrober i just rotzonen och thatchlagret. Antalet kan vara mellan 10 och 100 gånger större i rhizosfären än i jord utan rötter. Rhizosfären är den jord som direkt omger växtens rötter. Man kan också tillsätta energi i form av kolhydrater som t ex olika former av socker och melasser för att gynna mikrolivet. Allt man gör i sin skötsel påverkar miljön i marken och då också mikroberna! Det är otroligt viktigt att komma ihåg att man har med levande organismer att göra som dessutom är otroligt känsliga för förändringar! De har inte, som vi människor, ett hudlager som skyddar utan är direkt utsatta för det som finns i eller tillsätts marken. För att lyckas åstadkomma ett rikt mikroliv måste man tänka längre än att bara brygga te och spruta ut det! Allt ifrån gödningsval till luftnings- och bevattningsstrategier spelar roll. När det gäller gödselmedel är det viktigt att välja de med lågt saltindex och som är klorfria. Man bör också komma ihåg att sprutvätska med högt eller lågt ph påverkar allt den kommer i kontakt med. 5

Fördelarna med ett rikt mikroliv Alla är överens om är att ett aktivt mikroliv som är i balans är otroligt viktigt för gräset. Alla delar av kvävets kretslopp är direkt beroende av mikroliv för att fungera. Det är mikroberna som omvandlar organisk näring till oorganisk som plantan kan ta upp. Så med ett aktivt mikroliv omsätts näringen bättre och mer blir tillgängligt för plantan vilket betyder att vi behöver gödsla mindre. Nedbrytningen mikroberna står för är en viktig del för att kontrollera och reducera thatchlager. Finns inga mikrober i marken måste man ta bort thatchen mekaniskt. Mikroberna bidrar också till att hålla en viss fukt i marken genom att själv innehålla vatten. Deras förmåga att fästa på jordpartiklar och bryta ner de vaxlager som ev bildas hindrar jorden från att bli hydrofob vilket i sin tur minskar risken för uppkomst av torrfläckar. Man får en bättre struktur i jorden pga aggregatbildning hos svampar och bakterier. Svampar hjälper gräset att skydda sig mot skadesvampar genom att ta upp de platser på bladen där skadesvampar annars kan tränga in i plantan. Det handlar inte om att döda de elaka svamparna och bakterierna, det handlar om att skapa en balans i mikrolivet så plantan tillsammans med de goda mikroberna blir så starka att de står emot angreppen från de skadliga mikroberna. Det handlar om att skapa mångfald för att få ett stabilt och fungerande mikroliv. Att få en ökad mängd svamp som lever i symbios med gräsets rötter är också en fördel med en rik och levande jord. Svamparnas trådar bildar massor av viktiga extra rötter som gräset kan ta upp näring och vatten genom. Bryggmetoder Det finns många olika sätt att brygga te! Det mest fördelaktiga och det jag kommer förklara är AACT Aerobically Activated Compost Tea. Tillsatsen av syre och aktivator gör att mikroberna förökar sig snabbt och det är också den metod som ger de bästa möjligheterna till god kvalité på de organismer som förökar sig. Materialet man använder är av största betydelse eftersom det är dess innehåll av mikroorganismer som kommer att föröka sig! Att vattnet håller bra kvalité är också viktigt, en analys för att säkerställa detta är att rekommendera. Det man behöver är någon slags tank/behållare och en luftpump. Så här har jag gjort vid brygd: Steg 1. Fyll upp tanken med vatten och starta luftpumpen. Låt vattnet syresättas ca 30 min för att rensa bort eventuella föroreningar som t ex metaller eller tillsatser som renar kommunalt vatten från svampar och bakterier. Steg 2. Häll tillsatser i tanken och sänk ner strumpan med jord/kompost i vattnet. Man kan styra förökningen av olika mikroorganismer genom att tillsätta olika saker i brygden. Mer om detta kan du läsa i avsnittet om Recept, strategier och bryggprogram. Brygg teet ca 24 timmar. Bryggtiden kan variera mellan ca 18 och 30 timmar beroende på vilken temperatur vattnet har, recept och vad du vill favorisera. 6

Steg 3. Stäng av pumpen och låt teet stå ca 20 min så större partiklar hinner sjunka till botten innan man tappar över vätskan i sprutan. Man kan kontrollera ett par droppar te i mikroskåp för att se om det nått önskad kvalité. Nu är teet klart att spruta ut. Viktigt att tänka på vid sprutning är att använda grova munstycke och lågt tryck för att vara så skonsam som möjligt mot organismerna. Bilden är tagen genom ett mikroskåp med 200 gånger förstoring. Här ser man tydligt en rot där svampar (mycorrhiza) sitter fast längs sidorna (1). Man kan också se en lite längre svamp (2) och små bakterier (3). Steg 4. Tvätta tanken ordentligt! Görs det direkt efter att man tömt den går det lätt med vatten och en borste, annars sitter det hårt och det blir svårt att få bort alla rester. Dessa kan ställa till problem vid nästa bryggtillfälle då de rester som finns kvar kan utveckla bakterier och svampar som kan skada brygden. Man bör efter avslutas säsong rengöra tanken ordentligt med t ex natriumhypoklorit för att vara riktigt säker på att den är ren. Använder man jord från banan kan man lägga tillbaka den där den togs. Den innehåller fortfarande massor av nyttiga mikroorganismer som i sin tur sprids till jorden där den ligger. Efter ca 6 månader kan man använda samma jord igen. 7

Tillvägagångssätt på Tomelilla Golf Jag har valt att använda jord från golfbanan till mitt te. Det går också att köpa färdig kompost! Fördelarna jag ser med att ta jord från banan är att man tar mikroorganismer från samma område som de ska leva i vilket jag tror är en fördel för att få dem att överleva. Dessutom kostar det inget! Det är givetvis viktigt att analysera jorden innan man börjar använda den så att innehållet är rätt. Här på Tomelilla Golf har vi två lokaler att ta jord ifrån. Vid något tillfälle har vi tagit jord från andra platser än de här två. Med lite erfarenhet kan man lukta sig till bra jord, den har en söt jordig doft. Kontrollera gärna med mikroskop att det finns liv i jorden innan bryggning! Bilden ovan visar de två lokaler jag använt jord från. Den vänstra är från en lite tätare barrskog där jorden innehåller övervägande svamp. Den högra är från en dunge med gräsbevuxen mark, här är förekomsten av andra organismer än svamp större än i barrskogen. Vill man under vår och höst spruta sitt te på bladen för att hjälpa plantan att skydda sig mot angrepp passar jorden från tallskogen bäst medan jorden från det gräsbevuxna området passar bättre att vattna ner. Den bryggare jag använder rymmer 1000 liter. En luftpump, speciellt gjord för att få rätt mängd syre och omrörning, sitter monterad i botten av tanken. Vid varje brygd används ca 800 liter vatten och 7-10 kg jord. Förutom detta tillsätts 1-2 liter aktivator och ev. andra tillsatser för att styra brygden efter önskemål. Ca 450 liter av teet sprutas på greenerna och det som blir över användas på tees, fairways eller andra grönytor. Jag har använt mig av två metoder när jag sprutat ut teet, antingen som en vanlig bladsprutning eller en så kallad. Vid vattnas teet ner i marken med hjälp av bevattningssystemet. 8

Recept, strategier och bryggprogram på Tomelilla Golf Genom att använda jord från olika lokaler tillsammans med olika tillsatser kan man styra brygden till att odla mer svampar eller bakterier. I tabellen nedan listas de tillsatser och recept jag använt mig av. Man kan egentligen säga att allt som innehåller stora mängder av svamp och/eller bakterier eller som gynnar deras tillväxt kan användas som tillsatser. Tillsatser Recept svampbrygd Recept bakteriebrygd jord från närområde jord från tallskog jord från gräsbevuxen yta aktivator aktivator aktivator barr barr kolhydrater havregryn havregryn kolhydrater osv, osv. Det finns två strategier hur man applicerar teet. Man kan spruta ut det som en bladsprutning och låta mikroberna fastna på bladen. Detta gör man främst på våren och hösten när man brygger svamp för att hjälpa gräset att skydda sig mot skadesvampar som försöker tränga in i bladen. Gräset kan endast angripas av skadesvampar på på ett antal punkter på bladen. Hjälper man gräset genom att plantera dit goda svampar finns färre platser för skadesvamparna att tränga in. Den andra metoden vid applicering av te är att göra en så kallad. Då vattnar man ner mikroberna direkt efter applicering. Denna strategi är att föredra på sommaren när det är varmt och torrt och framför allt när man brygger bakterier. De flesta bakterier är känsligare än svampar för torka och behöver vattnas ner i marken direkt. Man kan även vattna ner svampbrygder på våren och hösten om man vill få dem att komma ner i marken snabbare. Datum 2012 apr 24 maj 07 maj 21 jun 04 jun 20 jul 03 jul 16 jul 30 aug 20 aug 23 sep 05 sep 17 okt 01 okt 16 jordtyp tillsatser gräsbevuxen talldunge jord från tallskog 50% gräsbevuxen talldunge, 50% tallskog 25% gräsbevuxen talldunge, 25% tallskog, 50% färdig kompost 25% gräsbevuxen talldunge, 25% tallskog, 50% färdig kompost färdig kompost 20% gräsbevuxen talldunge, 80% tallskog högruff högruff 50% gräsbevuxen talldunge, 50% högruff tallskog tallskog Österlens GK tallskog tallskog aktivator aktivator, havregryn aktivator, havregryn, barr aktivator, barr aktivator, barr, havregryn aktivator, barr aktivator, barr kolhydrater (melass) kolhydrater (melass) aktivator, barr, havregryn aktivator, havregryn aktivator aktivator, havregryn aktivator, havregryn bladsprutning bladsprutning bladsprutning bladsprutning bladsprutning bladsprutning bladsprutning 2013 apr 30 maj 22 jun 11 jun 27 jul 18 gräsbevuxen talldunge tallskog gräsbevuxen talldunge högruff gräsbevuxen talldunge aktivator, barr, havregryn aktivator, barr, havregryn aktivator kolhydrater (melass) aktivator, barr bladsprutning bladsprutning 9 kommentar

Försök på Tomelilla Golf 2012-2013 Jag vill börja med att förtydliga att dessa försök är gjord amatörmässigt med få provtagningar. Anledningen till de få proverna är att kostnaden för provtagning är relativt dyr och tyvärr inte kunde rymmas i min budget för provtagningar och analyser. Tyvärr var inget företag heller intresserad av att ta kostnaderna för omfattande analyser. Proverna är tagna ner till 7 cm djup och toppskiktet av gräs är borttaget. 20 30 pluggar är tagna på varje green därefter smulas pluggarna sönder och blandas. Ca en halv liter skickas iväg på analys. Alla prover är analyserade av Laverstoke Park Laboratories. Försök 1 Mitt första försök är gjort på korthålsbanan på Tomelilla Golf i syfte att se om man kan öka mängden svamp i en green med applicering av kompost te. Korthålsbanan har 9 hål där alla greenerna är uppbyggda med sand och har en något bristfällig bevattning med en spridare mitt på varje green. Alla greenerna ligger öppet och har samma förutsättningar när det gäller sol och vind. Alla greenerna har fått samma skötsel- och gödselåtgärder med sprutning av kompost te som enda skillnad. Greenerna 1 till 5 är obehandlade och 6 till 9 är behandlade enligt schemat på föregående sida. Jag valde att ta proverna på green 3 och 8 för att de ligger en bit ifrån varandra i klippordning. Korthålsbanan klipps efter att ordinarie greener på banan är klippta med början på de greener som är behandlade. Green 8 klipps som nummer två och green 3 näst sist. Detta gör att det mesta av eventuella rester av svamp på rullarna försvinner innan green 3 klipps. Sju appliceringar är gjorda med brygd som gynnat förökningen av svamp, de två sista är vattnade ner i marken. Proverna är tagna den 23:e juli 2012. Tyvärr är inga prover tagna innan starten av användandet av kompost te, men som tidigare förklarat är greenerna uppbyggda av samma material med samma förhållande, så man kan anta att även mikrolivet i greenerna är desamma. Man kan se i tabellerna nedan att mängden svamp i den behandlade greenen är ungefär dubbelt så stor jämfört med den obehandlade, 222 µg/g mot 106 µg/g. Den totala mängden bakterier är också något högre i den behandlade greenen, 186 µg/g mot 169 µg/g. När det gäller mängden aktiva svampar är den något större i den behandlade medan mängden aktiva bakterier är något lägre. Förändring av totala svampar och bakterier Förändring i aktiva svampar och bakterier 250 20 15 150 obehandlad behandlad 100 µg/g µg/g 200 obehandlad behandlad 10 5 50 0 0 total svampar total bakterier aktiva svampar 10 aktiva bakterier

Min egen reflektion av dessa resultat är att det verkar gå att öka mängden svamp i en green med kompost te men om en ökning från 106 till 222 µg/g är av betydande roll kan jag inte svara på! Jag har själv inte kunnat se någon visuell skillnad på de behandlade greenerna jämfört med de obehandlade. Att mängden aktiva svampar och bakterier inte ökat nämnvärt kan vara en anledning till att man inte ser någon skillnad. Juli månad var torr med väldigt lite nederbörd. Det tillsammans med bristfällig bevattning gjorde att greenerna strax innan provtagningen var lite för torra, ca 12-15% fukthalt. Detta kan också vara en orsak till att aktiviteten inte ökat. Det kan också vara så att det inte funnits tillräckligt med mat till mikroberna i form av rätt kväveformer, växtrester eller syre. Försök 2 Mitt andra försök är gjort på green 2 på 18-hålsbanan. Där har syftet varit att följa utvecklingen av mikrolivet för att se vad som händer under en längre tid. Intressant är också att se vad som händer under vintern, klarar mikrolivet att överleva? Prover är tagna vår och sommar 2012 och 2013. Vårproverna är tagna precis innan första appliceringen av kompost te. Att det skiljer en vecka i tid mellan vårprovet 2012 och 2013 beror på att vintern och våren var uppskattningsvis minst en vecka senare 2013. Jag har följt jordtemperaturen och tagit proverna vid ungefär samma temperatur. Provet 2012 är taget den 24:e april vid jordtemperatur på 7,4 grader och 2013 den 29:e april när jordtemperaturen var 7,8 grader. Sommarproverna är tagna den 25:e juli 2012 och den 29 :e juli 2013. Diagram 1 Diagram2 förändring av mikrolivet i green 2 Förändring av aktivitet i green 2 200 50 150 mängd svamp μg/g mängd bakterier μg/g Mycorrhiza % Ciliater antal/g 100 50 30 aktiva svamp μg/g aktiva bakterier μg/g 20 10 0 0 24 april 2012 40 25 juli 2012 29 april 2013 24 april 2012 29 juli 2013 25 juli 2012 29 april 2013 29 juli 2013 Som man kan se i diagram 1 har alla de olika mikroberna ökat i mängd sedan starten 2012. Mängden mycorrhiza har stannat av under höst/vinter medan svampar, bakterier och ciliater har fortsatt att öka. Trots en, för Skånes del, lång och tuff vinter verkar mikrolivet inte bara ha överlevt utan även ökat under de tuffa förhållandena. En annan intressant iakttagelse är att trots fyra bekämpningar med fungicider mellan mitten av september och början av december har mikrolivet i marken fortsatt att öka. I en kommentar till proverna våren 2013 skriver Laverstoke Park Laboratories (LPL) att det är ovanligt att se så höga värden av mycorrhiza i jorden på sportgräsytor. Antalet nematoder har ökat från mindre än en per gram jord till ca 2-3, vilket fortfarande är lågt enligt LPL. En förklaring till att nematoderna inte ökat lika snabbt är att de har en längre livscykel än svampar, bakterier och ciliater och därmed förökar sig långsammare. Dessutom är förekomsten väldigt låg även i de prover som är tagna på kompostmaterialet jag använder. Nematoders huvudföda är svampar och bakterier och eftersom mängderna av dessa har ökat det senaste året bör antalet nematoder också öka med tiden. Den största förändringen står mängden svamp och deras aktivitet för. Mängden svamp har ökat med 109% och mängden aktiva svampar har ökat med ca 1700%. Av okänd anledning har mängden ciliater minskat till hälften från våren till sommaren 2013 men ökat med ca 450% sedan starten. Antalet bakterier och aktiva bakterier är nästan oförändrat sedan starten 2012. 11

Utvärdering av försök på Tomelilla Golf Av de enkla försök jag gjort tycker jag mig ändå kunna dra slutsatsen att med applicering av kompost te i kombination med alla andra skötselåtgärder går det att öka mängden mikroliv i en green. Som tidigare nämnts hade det behövts tätare provintervall och flera olika greener med provtagning för att få säkrare och rättvisare resultat. Jag kan inte svara på om mikrolivet hade ökat med enbart de skötselåtgärder jag gjort utan att tillföra kompost te. Men med resultaten från båda mina försök tror jag att kombinationen av ett bra skötselprogram kombinerat med applicering av mikrober ger bästa resultatet. 2013 ändrade jag gödselstrategi till att ge något fler fastgivor med produkter innehållande metylenurea. Detta tillsammans med kontinuerlig applicering av seaweed och kolhydrater kan vara en bidragande orsak till att mängden aktiva svampar har ökat markant. Nästa sak att fundera över är vilken som är rätt balans av mikroorganismer. Varje gång jag fått mina provresultat har LPL ändrat sina värden för vad de tycker är den rätta balansen och de rätta mängderna av de olika mikroberna. Här har vi mycket kvar att lära och utforska! Det är ingen som med säkerhet kan säga vad som är rätt eller fel, kanske är det som är rätt på en plats fel på en annan. Detta är bara början på en otroligt intressant och viktig resa inom skötsel av gräs och jorden gräset ska växa i! De skillnader jag har märkt på Tomelilla Golf sedan jag började med tebrygden är en minskning av användandet av fungicider, från 7 appliceringar 2011 till 4 st 2012 och hittills ingen (juli) 2013. Tillförseln av kväve på greenerna minskade från 2,14 kg/100m² 2011 till 1,49 kg/100m² 2012. Tyvärr finns det ingen data på vad som är tillfört eller sprutat innan jag började på Tomelilla 2011. Att endast jämföra mellan två år är alldeles för kort tid och absolut inte optimalt men kan möjligen ge en fingervisning på att behovet av fungicider och tillförseln av kväve kan minskas med ett rikare mikroliv. Om man tittar på korthålsbanans greener kan jag inte se någon skillnad på de som är behandlade med kompost te och de som inte är det. Tilläggas där ska att bevattningen är ytterst bristfällig och det är omöjligt att hålla en bra fukthalt vid torka. På 18hålsbanan där alla greener är behandlade kan jag bara göra en subjektiv bedömning från ett år till ett annat. Där tycker jag att vitgröens blomning minskat något och att trots två extremt torra somrar har jag inte haft några problem med torrfläckar. Jag tycker också att sjukdomsförloppet är lite långsammare än tidigare och för det mesta orkar gräset själv ta hand om de angrepp som dyker upp. Ska man titta med kritiska ögon kan man påstå att det luftnings och dressningsprogram som pågått sedan hösten 2010 tillsammans med förändrad gödsel- och bevattningsstrategi förklarar dessa förbättringar, minskning av fungicidanvändningen och det minskade behovet av kvävetillförsel pga thatchnedbrytning. 12

Slutsats Som med många andra åtgärder man gör på en golfbana är det svårt eller nästan omöjligt att härleda en åtgärd till ett resultat. Har man då med levande organismer att göra, som dessutom är så små att de inte alla gånger går att mäta, blir det ännu svårare att komma fram till säkra slutsatser. Men bara vetskapen om att nästan alla gödselleverantörer har ökat sitt sortiment av produkter som antingen innehåller mikrober eller preparat som på något sätt matar eller gynnar dem visar att denna del av skötsel blir allt viktigare. Det behövs fortfarande fler försök och mycket mer erfarenheter i hur man använder dessa på bästa sätt för att få goda resultat. I teorin låter allt så otroligt bra, det svåra är bara att hitta nycklarna att omvandla det i praktiken. Det har varit mycket fokus på skötseln av det som finns ovanpå jorden, det är kanske dags att fokusera lite mer på det som finns under ytan också. Om den väg jag valt är rätt eller fel får framtiden utvisa. Källangivelser Av textens fakta kommer det mesta från långa och otroligt intressanta diskussioner med personer med spetskompetens inom kompost te-bryggning och stor kunskap om markens mikroliv. Speciellt vill jag tacka Ian MacMillan för sin generositet med både tid och kunskap, ett sant nöje att få ta del av en erfaren bryggares kompetens och kontaktnät. En del är egna erfarenheter och lärdomar och några saker är hämtat från lästa artiklar och information från wikipedia. Nedan listas de personer och skrifter jag använt mig av: Ian MacMillan och Andrew Turnbull, MacMillan Turnbull Associates Staffan Månsson, LMI AB Chris Whittle, Course Manager, Royal Birkdale GC Martin Twist, Course Manager, Hillside GC Dr. Timothy Doheny-Adams, Microbiology Laboratory Manager, Laverstoke Park Farm Johan Längerberg, Course Manager, Österlens GK Stefan Ljungdahl, Course Manager, Halmstad GK Göran Hansson, SGF:s bankonsulent Artiklar: The compost tea brewing manual, Elaine R. Ingham, PhD The Effects of Compost Tea on Golf Course Greens: Presidio Golf Course, San Francisco CA by Christa Conforti, Marney Blair, Kevin Hutchins, and Jean Koch 13

14

15

16

17

18