Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 1 (25)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 1 (25) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl 13.30-16.40 Ajournering 14.00-14.10, 15.15-15.25 Beslutande: Per Gruvberger, ordf Anders Nilsson Sune Frisk Patrik Fornander Harry Johansson Övriga deltagande: Peter Adolfsson 1 Kjell Murås 11, 12, 13 Roger Palmqvist 13 Claes Botström 13 Thorleif Rosvall 14 Claes Hultgren, kommunchef Bo Forsberg, sekreterare Justeringsman: Patrik Fornader Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 21 januari 2005 Underskrifter: Sekreterare Bo Forsberg Paragrafer 1-14 Ordförande Per Gruvberger Justerande Patrik Fornander ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 17 januari 2005 Anslagsdatum: 24 januari 2005 Datum för anslags nedtagande: 14 februari 2005 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 2 Kommunstyrelsen 12 maj 2004 16 Kommunfullmäktige 29 april 2004 3 Au 1 Ks 58 Kf 20 Dnr/81/2004 Motion ang. lågstrålande zoner i Filipstads kommun I motion 20 april 2004 anför Kerstin Hugosson följande: I de flesta europeiska nationer är det folkliga motståndet nu stort, med massdemonstrationer och nedsågade master som resultat och deras tidningar är dagligen fyllda av dessa händelser. Men i Sverige är tystnaden nära nog total, eftersom massmedia verkar ha en tyst överenskommelse om att inte störa elektronikbranschen. Du får alltså inte reda på vare sig hälsoriskerna eller hur det kokar hos allmänheten i andra länder. Nu har Telia-Sonera släppt på strålningen i sina 3G-master och de strålar dygnet runt över 75 % av Sverige. I Morgon-Ekot P1 den 9 mars intervjuades en taleskvinna om nyttan av 3G-telefonin, när marknaden rusar fram med idel nya uppfinningar som t ex att ta kort och t o m filma med mobilen. Vad är vitsen med 3G? frågade reportern. Ja, med 3G kan du surfa och prata i telefonen samtidigt, svarade hon. En ingenjör sa: Vi uppfinner sakerna, sedan får allmänheten visa, om det finns någon efterfrågan. Behöver vi surfa och prata i telefon samtidigt eller är vi lättlurade offer för smarta reklammakare och teleindustrin? Aldrig i världshistorien har vi utsatts för så mycket strålning på alla våglängder som nu. Jag är inte framstegsfientlig, men när det finns forskning som visar på hur skadligt detta är- speciellt för barn- kan jag inte tiga. Strålning från masterna upphör aldrig. Den pågår dygnet runt år efter år. Man kan undra om regeringen tycker det är hälsosamt att helkroppsbestråla barn, ungdomar och vuxna. Rysslands strålskyddskommission har mycket strängare regler än Sverige. De anger att ingen vuxen ska tala i en mobil längre än 3 minuter. Därefter måste man vänta minst 15 minuter innan ett nytt 3- minuters samtal bör ske. Barn och ungdomar under 16 år, havande kvinnor och människor med sömnsvårigheter eller minnestörningar ska aldrig använda mobiltelefon. I Paris har operatörerna fått montera ner många basantenner eftersom man upptäckt områden med för höga värden. I Saint Cyr i Frankrike har 8 barn drabbats av cancer. Gemensamt för dessa barn är att de går i samma skola, vilken befinner sig ca 150 m från en GSM-mast. Sändarna har nu stängts av.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 3 Kommunstyrelsen 12 maj 2004 17 Kommunfullmäktige 29 april 2004 4 I Filipstad har kommunfullmäktige sagt, att det som beslutas även ska ses ur ett barnperspektiv. Tänk på barnen, när ni beslutar om tillåtelse att bygga master i kommunen! Den pågående 3G-utbyggnaden måste anses som ett hot mot våra barns hälsa. Barn som använder mobiltelefonen flitigt är en mycket utsatt grupp. De har tunnare skallben än vuxna. Artikel 36 i FN:s konvention om barnens rättigheter säger, att staterna skall se till att barn får skydd mot sådant som kan skada dem i något avseende. Skolsköterskor, lärare och andra har på senaste tiden slagit larm om att barn och ungdomar drabbats av huvudvärk, koncentrationsproblem, nervositet och oro blir alltmer stressande. Ett samband kan finnas mellan dessa symtom och den alltmer intensiva elektriska/elektroniska miljön. Lysrör, lågenergilampor, datorer i skolan, trådlösa interna kommunikationssystem, mobiltelefoner i nästan allas fickor och väskor, digitaltelefoner, mikrovågsugnar, videoapparater, moderna elektronikspäckade TV-apparater och allehanda övriga elektronikprylar i hemmen, bilar som blir alltmer elektroniskt utrustade, basstationer och sändare överallt. Ingen slipper undan. Men människan är ingen robot. Hon är en levande biologisk varelse. Hjärnan och nervsystemet tål inte hur mycket som helst. I skolan bör man mäta den sammantagna strålningen, speciellt i datasalarna. I skolan befinner sig våra barn dagligen -de ska bli vårt lands framtid. Det förekommer demonstrationer i Sverige också. Vid ett 3G-protestmöte på Mynttorget i Stockholm sa Eva Flyborg, folkpartiet: Vi inom folkpartiet stöder alla krav på en kritisk utvärdering av 3G och finner de alltfler hälsonegativa forskningsrapporterna mycket oroande. Lotta Nilsson-Hedström, språkrör för miljöpartiet sa: Miljörörelsen fick rätt när det gällde DDT, asbest, amalgam, neurosedyn. Nu gäller kampen mot el-smog och 3G. Lennart Bergelin, Björn Borgs gamle tränare ansluter sig till 3Gkritikerna: Hur kan man dra igång ett så stort projekt där hela befolkningen utsätts för intensiv och ständig bestrålning? Jag tycker det är hänsynslöst av politikerna att tillåta det, innan vi vet mer om effekterna. Södertälje kommun går i täten för skapandet av lågstrålande zoner. Nyligen blev mätningarna klara. Vi är den första kommunen i landet som mätt upp strålningen på ett sådant vis, att vi har belägg för att lågstrålande zoner verkligen kan bli en fristad för dem, som hunnit bli känsliga. Jerker Idestam-Almqvist miljönämndens ordförande i Södertälje säger:

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 4 Kommunstyrelsen 12 maj 2004 18 Kommunfullmäktige 29 april 2004 5 Stoppa utbyggnaden till vi fått klarhet. Det är skandal att 3G industrin fått dra igång sin utbyggnad utan att befintlig miljölagstiftning en har använts. Miljöbalkens försiktighetsprincip har inte tillämpats trots att den ska användas vid användning av ny osäker teknik. Men nu vaknar alltfler kommunalpolitiker och ställer kravet, att miljöbalken ska användas. Mitt förslag är: 1. Mät upp strålningen i skolorna, speciellt i datasalarna. 2. Avsätt en zon som är lågstrålande i Filipstads kommun. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Ks Kommunstyrelsen beslutar MOB att remittera motionen till miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden har vid sammanträdet 15 december 2004, 149, beslutat att som svar på remissen uttala följande: Motionären påstår att 3G-utbyggnaden utgör ett hot mot barnens hälsa. I detta sammanhang nämner motionären flera orsaker till strålning som anses påverka människan och det är därför svårt att förstå vart motionären syftar. Skall vi förhindra alla slag av strålning eller bara mobiltelefonernas. Hela vår värld består av strålning av olika slag. Strålning är ett begrepp som främst kommit att bli ett farligt begrepp, sedan kärnvapen började användas. Där kan man med fog säga att strålningen ligger inom ett våglängdsområde och har en sådan intensitet att den klart påverkar biologisk vävnad. Strålning är ett samlad begrepp för all vågrörelse varpå vårt liv grundas. Icke joniserande strålning Elektromagnetisk lågfrekvent strålning i området från delar av svängningar per sekund upp till cirka området för ljus, där mobiltelefonin och TV ligger med sina frekvenser anses ej påverka biologiskt material. Mer högfrekvent elektromagnetisk strålning, mikrovågs- och radarområdet kan vid höga effekter på nära håll ge påverkan på biologisk vävnad. Ännu högre frekvenser har det synliga ljuset. Vi vet att den ultravioletta delen ev det synliga ljuset kan ge skador på ytliga delar av människokroppen, huden.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 5 Så här långt benämns strålningen som icke är joniserande. Joniserande strålning Joniserande strålning består av vågrörelse med högre frekvenser. Denna strålningsformbörjar i gränstrakten av solljusets ultravioletta del. Den radioaktiva strålningen består dessutom av strålning från världsrymden och från geologiska material på och i jorden. Denna strålning är farlig för biologiska varelser på olika sätt. Risken för exempelvis cancer är uppenbar vid höga nivåer (hög effekt). Inom detta våglängdsområde har också människan skapat farlig strålning genom röntgenstrålning, radioaktiva isotoper för olika tekniska och medicinska områden, samt kärnreaktorer för fredligt och destruktivt bruk. Denna strålning har sannolikt gett upphovet till vår grundmurade rädsla för allt som benämns strålning. Vad vi ändå bör betänka är att 3G eller UMTS ligger inom frekvensområdet, icke joniserande strålning, där ingen under rätt lång tid har kunnat bevisat någon påverkan på människan. Med jämna mellanrum läser vi om att forskare kunnat bevisa farlighet. Dessa forskningsresultat har emellertid inte kunnat upprepas med motsvarande resultat och ganska snart fallit i glömska. Vi måste ha i beaktande att kommersiell TV har funnits i snart 75 år. Mobiltelefoni, NMT, GSM och nu senast UMTS har funnits i cirka 25 år. Någon skada som kan härledas till detta har ej kunnat bevisas. De stressymptom, som kan märkas hos skolbarn under senare år har med större sannolikhet sina rötter i dagens familje- och skolsituation. Skillnaden mellan UMTS jämfört med nuvarande GSM-system är att fältstyrkan vid UMTS sätts lägre, 0,5 volt/m på ett avstånd av cirka 100 m från basstationen. TV sänder med en fältstyrka på 0,5 volt/m ännu en mil från sändaren. Den nu vanligaste GSM telefonens basstation har en sändareffekt på 2 volt/m vid cirka 100 m från basstationen. UMTS borde alltså vara betydligt gynnsammare om man nu vill hävda försiktighetsprincipen. Att skapa strålningsfria zoner är i det närmast ogörligt. Den högfrekventa, hårda strålningen från världsrymden, från grundämnen, från nedfall på slarvigt hanterat kärnmaterial kan vi inte stänga av eller avgränsa. Det går heller inte att stängas av radio och TV och inte heller kommunikationsradio och radar. Dessa funktioner har en alltför viktig funktion i vårt samhälle för att undvaras. Vill vi stänga av den lågfrekventa strålning från våra elanläggningar i stor eller liten skala. Det skulle bli betydande problem när värmen faller bort och ljuset slocknar. Låt vara att vi kan undvara datorer och allehanda hushållsapparater. Vad återstår att avstå ifrån, jo mobiltelefonin.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 6 Motionären har ej klart angett vad som skall undanhållas i den tänkta strålningsfria zonen. Vi bör få veta om det menas hela det elektromagnetiska spektret eller bara lågfrekvent strålning från exempelvis datorer och strålningen från mobiltelefonsystemet. Kommunen och dess miljö- och byggnadsnämnd har endast att ta ställning till bygglov för vissa basstationer, de som kräver mastbyggnad. Försiktighetsprincipen tas ändå tillvara genom att tjänstemännen försöker övertala operatörerna att samutnyttja masterna och minska dess antal. Strålningen från basstationer och från enskilda telefoner har kommunen däremot ingen möjlighet att förhindra, då tillstånd till den utrustningen medges av annan myndighet. Det är naturligtvis möjligt att marginellt minska strålningspåverkan genom enskilda åtgärder i arbetslokaler och liknande. Detta skulle emellertid endast kunna påverka marginellt och knappast utestänga alla de strålningsfält som omger oss En strålningsfri zon med dess begränsade resultat, kräver utomordentligt kvalificerad uppmätning och sannolikt stora investeringar i avskärmningar och liknande. Detta är för närvarande inte aktuellt med beaktande av ovanstående sammanfattning. Per Gruvberger yrkar med instämmande av Anders Nilsson och Patrik Fornander att ärendet återemitteras till miljö- och byggnadsnämnden för kompletterande utredning. att återemittera ärendet till miljö- och byggnadsnämnden. MOB

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 7 Au 2 Dnr 83/04 Ändring av förbundsordningen för Värmlands läns Kalkningsförbund Direktionen för Värmlands läns Kalkningsförbund har beslutat att anta vissa ändringar i förbundsordningen. 2 Medlemmar justeras med anledning av Eda kommuns begäran om utträde och 17 Arvoden där beloppsnivåer fortsättningsvis ska beslutas av direktionen. Eftersom ändringar och tillägg i förbundsordningen ska fastställas förbundets medlemmars fullmäktige hemställer Kalkningsförbundet bland annat om beslut i ärendet från Filipstads kommun. Miljö- och byggnadsnämnden har vid sammanträdet 15 december 2004, 150, beslutat uttala att inga erinringar föreligger mot de ändringar som föreslås i 2 och 17 i förbundsordningen för Värmlands läns Kalkningsförbund. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna de föreslagna ändringarna i förbundsordningen för Värmlands läns Kalkningsförbund under förutsättning att de arvoden direktionen sätter avser styrelsearbetet.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 8 Kommunstyrelsen 6 oktober 2004 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 september 2004 9 Au 3 Ks 95 Au 62 Dnr 142/04 Revisionsrapport-rutinen för inkommande fakturor Revisorerna i Filipstads kommun överlämnar närslutet skrivelse 18 augusti 2004 en revisionsrapport avseende rutiner för inkommande fakturor. KOMREV, inom Örlings PricewaterhouseCoopers har granskat rutinen för inkommande fakturor och upprättat rapporten. Syftet med granskningen har varit att granska säkerheten i rutinen samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen kan även delvis ses som en uppföljning av den granskning revisorerna presenterade i början av 2003. KOMREV och kommunens revisorer har kunnat konstatera att nytt attest- och utanordningsreglemente arbetats fram och antagits av kommunfullmäktige. Även anvisningar och arbetsinstruktion för faktura hantering har arbetats fram. Samtliga nämnder har nu aktuella beslut om beslutsattestanter och uppdaterade attestförteckningar med signaturprov. Revisionsrapportens sammanfattande resultat kommenteras av ekonomienheten i skrivelse 26 augusti 2004 enl. följande: Granskningsattest bör stickprovsmässigt kontrolleras. Samtliga manuellt utfärdade fakturor skall kontrollräknas (granskningsattesteras). (Ekonomienhetens notering = Enligt vårt reglemente är granskningsattest ej obligatoriskt varför vi finner stickprovskontroll icke relevant med gällande reglemente.) Stickprovskontroll på behörighetsattest bör sammanfattas och dokumenteras på blankett. Beslut om hur ofta stickprovskontroll skall ske bör finnas. (Ekonomienhetens notering = Dokumentation har införts sedan revisionen) Antalet icke ankomstregistrerade fakturor är för hög, 15 %. Bör minskas. (Ekonomienhetens notering: Bättre information till berörda leverantörer om korrekt fakturaadress bör förordas. Dock skall noteras att vissa fakturor, främst inom Socialförvaltning, är sekretessbelagda och därför ej ankomstregistrerade. Även leverantörer av engångskaraktär läggs ej upp i leverantörsregistret och kan då ej heller ankomstregistreras.) Bedömer att antalet felkonteringar är för hög, 11 av 146 st fakturor. Verksamhetsspecifika lathundar bör skapas. (Ekonomienhetens notering = I den kontoplan som utkom 1 januari 2004 framgår tydligt vilka ansvar-, verksamhets- och projektkoder som gäller för varje förvaltning. Vad gäller slag och objekt är dessa till allra största del ej förvaltningsspecifika. Bättre genomgång av gällande kontoplan bör förordas istället för att skapa ytterligare dokument.)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 9 Kommunstyrelsen 6 oktober 2004 11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 september 2004 10 Information behöver lämnas till attestanter och fakturahandläggare om att deltagare vid representation och kurser skall framgå av verifikationen. (Ekonomienhetens notering = Bör förbättras.) Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att ekonomienhetens skrivelse får utgöra svar till revisorerna. Kommunstyrelsen beslutar Ek. Rev. att bifalla arbetsutskottets förslag. Filipstads kommuns revisorer meddelar i skrivelse 3 november 2004 att man tagit del av kommunstyrelsens svar enligt ovan och vill med anledning härav framföra följande: Kommunstyrelsen finner att stickprovskontroller av granskningsattest inte är relevanta beroende på att attestmomentet enl. reglementet inte är obligatoriskt. Med hänsyn till att attesten enl. anvisningarna innebär skriftligt intygande om att fakturan är rätt uträknad och rätt rabatter är avdragna anser vi att någon form av kontroll av att detta attestmoment ska utförs ska finnas. Vår synpunkt kvarstår därför om att rutin för stickprovskontroll av granskningsattester ska finnas. Detta kan lämpligen arbetas in i anvisningarna till reglementet. Andelen icke ankomstregistrerade fakturor var vid granskningstillfället för hör (ca 15 %). Kan kommunen inte minska antalet genom befintlig teknik eller med annan organisering av arbetet behövs komplettering med manuellt förda förteckningar över inkomna fakturor. Om sådana förteckningar finns ska detta även framgå av kommunens dokumentation över redovisningssystemet. Vi rekommenderar dock en översyn av befintlig teknik och organisation. Andelen ofullständiga verifikationer var inte speciellt hög i vårt urval (ca 2 %). Vi vill dock lyfta fram att ofullständiga fakturor inte ska färdigställas för utbetalning. Detta ansvar åvilar respektive beslutsattestant. För att en verifikation ska anses som fullständig

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 10 krävs ibland kompletterande information från förvaltningen. Det gäller bland annat skriftlig notering om deltagare och ändamål vid representation samt vem som deltagit i eventuella utbildningsaktiviteter. I övrigt ser vi det som positivt att kommunstyrelsen behandlar revisorernas rapporter och även överlämnar svar. Man skulle dock önska utförligare information om vilka åtgärder som vidtas när kommunstyrelsen instämmer i de åtgärdsförslag revisorerna lämnar. Med anledning av revisorernas skrivelse anför ekonomienheten i yttrande 24 november 2004 till kommunstyrelsen följande: 1. Stickprovskontroll av granskningsattest. Ekonomienheten menar att granskningsattest (aritmetisk attest) innebär att fakturan är korrekt summerad. Då de flesta fakturor idag är maskinellt utfärdade är risken för felsummering mycket liten. Enligt slumpmässigt urval har ekonomienheten granskat totalt 550 fakturor under tre olika perioder 2004 och funnit att 12 av dessa var manuellt utfärdade (ca 2 % ). Trenden är att dessa blir färre hela tiden. Attestanter bör informeras om att manuellt utställda fakturor bör kontrollräknas och granskningsattesteras. Att rabatter är korrekta kontrolleras även genom den obligatoriska mottagningsattesten. 2. Andelen ej ankomstregistrerade fakturor är för högt. Ekonomienhetens tidigare notering avs. bättre information till leverantörer vid beställning enligt den arbetsinstruktion som finns för fakturahantering skall förordas. Rätt adressering = ankomstregistrering! Förslaget om manuellt förda förteckningar finner vi svårgenomförbart då flertalet fakturor aldrig når bokföringsenheten. Som tidigare noterats är också en del fakturor sekretessbelagda och en mängd fakturor av engångskaraktär varför de ej läggs upp som leverantör. Ekonomienheten har kontrollerat alla ej ankomstregistrerade fakturor t.o.m. 2004-11-17. Vi fann att ca 780 olika leverantörer ej ankomstregistrats av olika anledningar. Av dessa är ca 530 av engångskaraktär, d.v.s. 1 2 fakturor/år. Vissa är av sekretess ej ankomstregisterade. De leverantörer där antalet fakturor överstiger 10 är 61 st. Dessa bör skriftligen eller muntligen informeras om korrekt fakturaadress.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 11 Ankomstregisteringens främsta uppgift är att kommunen skall kunna söka hem moms i ett tidigare skede än vid direkt bokföring. Ankomstregistret måste vara nollställt vid årets slut för att momsavräkningen för året skall bli korrekt, varför en mångd fakturor under januari direktregistreras (trots ankomst året innan). 3. Deltagande vid representation och utbildning Ekonomienheten anser att information skall utgå till beslutsattestanter om vikten av fullständig information om deltagande och ändamål vid representation och utbildning för att utbetalning skall ske. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ekonomienhetens skrivelse får utgöra svar till revisorerna.

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 12 Au 4 Dnr 1/05 Barnbokslut för 2004 kommunstyrelsens verksamhetsområde Ekonomienheten har i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 1999-02- 25, 33, sammanställt en redovisning över hur fattade beslut särskilt påverkar levnadsvillkoren för barn och ungdomar under 18 år. Sammanställningen har daterats 4 januari 2005. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna ekonomienhetens förslag till barnbokslut för år 2004.

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 13 Au 5 Dnr 215/04 Ansökan om bidrag till energisparåtgärder i allmänna samlinglokaler Persbergs Folkets Hus I skrivelse 22 december 2004 har kommunchefen till Boverket avgett en preliminär viljeyttring avseende 30 %-igt kommunalt bidrag till en investering i energisparåtgärder i Persbergs Folkets Hus. Bakgrund: Folkets hus i Persberg dras med höga driftskostnader då anläggningen uppvärms med olja. I och med uppgången av priset på oljan under de senaste åren har driftskostnaderna ökat lavinartat. För att komma till rätta med problemet har kommunens Energirådgivare anlitats för att ge förslag på energisystem för att få ner energikostnaderna. Förslaget är att befintlig kombipannan Olja/el kompletteras med en luft/vattenvärmepump. Ett budgetanbud har erhållits på 94 000:- inkl. moms. Den totala investeringen uppskattas idag till ca 94 0000:- som är underlag för bidragsansökan. Under 2004 förbrukade man ca 6 m3 olja till en kostnad av 53.700:- Att gå över till en luft/vattenvärmepump innebär att man kan reducera driftskostnaden med ca 2/3. Med insatt åtgärd beräknas den nya driftkostnaden bli 18 023:-/år. Baserat på ovanstående fakta kommer Filipstads kommunen under februari 2005 att ta upp till prövning om man kan gå in med en 30%-iga medfinansiering enligt Boverkets regelverk för ansökan om bidrag. Övrig information: Föreningen erhåller ett driftbidrag på 10.000:-/år. att remittera ärendet till ekonomikontoret för ytterligare utredning med avseende på ekonomi och verksamhetsbedömning samt Ek. att ärendet redovisas på arbetsutskottets sammanträde i februari 2005.

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 14 Au 6 Dnr 215/04 Ansökan om bidrag till energisparåtgärder i allmänna samlingslokaler Nykroppa Folkets Hus och Park Kommunchefen har i skrivelse 21 december 2004 till Boverket avgivet en preliminär viljeyttring avseende kommunalt bidrag till en investering avseende energisparåtgärder i Nykroppa Folkets Hus och Park. Bakgrund: Folkets hus och park i Nykroppa dras med höga driftskostnader då anläggningen uppvärms med olja i två separata pannor (I resp. Parkbyggnaden och Folketshus- byggnaden). I och med uppgången av priset på oljan under de senaste åren har driftskostnaderna ökat lavinartat. För att komma till rätta med problemet har kommunens Energirådgivare anlitats för att ge förslag på energisystem för att få ner energikostnaderna. Förslaget är att båda pannorna förses med pelletsbrännare, pelletsförråd, skruvmatare, komplett installation och igångkörning. Ett budgetanbud har erhållits på 113 000:- inkl. moms. Den totala investeringen uppskattas idag till ca 120 000:- ink moms, som är underlag för bidragsansökan. Under 2003 förbrukade man ca 15 m3 olja till en kostnad av 80. 000:- Under 2004 förbrukade man ca 15 m3 olja till en kostnad av 105. 000:- alltså en ökning med ca 31 %. Att gå över till pellets innebär att man kan reducera driftskostnaden med 40-50%. Just nu befinner sig Folketshusföreningen i en anbudsfas där inte alla fakta finns framme. (Bl.a måste fakta tas fram för askhanteringen m.m). Baserat på ovanstående fakta kommer Filipstads kommunen under februari 2005 att ta upp till prövning om man kan gå in med en 30%-iga medfinansiering enligt Boverkets regelverk för ansökan om bidrag. Övrig information: Folketshusföreningen erhåller för närvarande 147 500:-/år i driftsbidrag. att remittera ärendet till ekonomikontoret för ytterligare utredning med avseende på ekonomi och verksamehtsbedömning samt att ärendet redovisas på arbetsutskottets sammanträde i februari 2005. Ek.

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 15 Au 7 Dnr att med godkännande lägga följande anmälningsärende till handlingarna 1. Långsiktigt hållbart byggande vid stränder

Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 november 2004/ 17 januari 2005 2/16 Kommunstyrelsens arbetsutskott 23 augusti 2004 9 Kommunfullmäktige 22 juni 2004 3 Au 8 Au 86 Au 56 Kf 48 Dnr/ 116/2004 Motion ang. reformerad hemtjänst I motion inkommen till kommunkansliet 18 juni 2004 anför Michael Helmersson följande: I Nacka kommun har man arbetat med att reformera arbetet inom hemtjänsten. Utgångsläget för dem skiljer sig från Filipstad, bland annat beroende på det kundvalssystem de hjälpberoende har tillgång till. man har 26 auktoriserade utförande organisationer att välja mellan. Den kommunalt utförda hemtjänsten står ändå för en betydande del av valen. Konkurrenssituationen man upplevde där ledde till ett kreativt nytänkande som också vi skulle kunna ha nytta av i Filipstad, oavsett om vi föredrar ett konkurrensutsatt system eller ej. I Nacka har man reformerat sitt sätt att arbeta och kunnat frigöra mer av tid som tidigare använts till planering och personalförflyttning till arbetstid hos de gamla. Man har ökat produktiviteten i hemtjänsten med 65 procent. Andelen arbetad tid som faktiskt kan användas till omsorg ökade från 45 till 75 procent. Antalet biträden per omsorgstagare har minskats. Man jobbar med datorstöd för schemaläggning av arbetet och har målsättningen att göra arbetsdagen mer förutsebar. Nackas kostnadsindexvärde för hela äldreomsorgen är 51 jämfört med riksgenomsnittet 100. Även då hänsyn tagits till strukturella skillnader, som ålderstruktur och invånarnas sociala bakgrund, är Nackas kostnadsindexvärde lågt. Motsvarande indexvärde är 58. Mer om resultaten i Nacka finns i den bilaga motionen bifogats. Även om utgångsläget är annorlunda i Filipstad är exemplet Nacka tillräckligt intressant för att lyfta upp deras exempel till granskning av vad vi kan ta efter här. Yrkande: Att socialnämnden och förvaltningen ges i uppdrag analysera vad i exemplet Nacka som är möjligt och lämpligt att överföra på Filipstads hemtjänst och införa detta i verksamheten.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 17 Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 november 2004 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott 23 augusti 2004 10 Kommunfullmäktige beslutar KS att remittera motionen till kommunstyrelsen. att remittera motionen till socialnämnden. Soc. Det framgår av socialnämndens arbetsutskotts protokoll 26 oktober 2004, 127, att verksamhetsledarna Charlotte Sjöberg, Eva-Lena Svensson, Katrin Marsell och Siv Granborg utrett ärendet och sammanställt en analys av förutsättningar för Filipstads kommun utifrån rapporten Äldre kan få mycket hjälp till lägre konstnad-ett exempel från Nacka kommun. Utredningsuppdraget har daterats 11 oktober 2004. Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen i form av den utredning/analys som sammanställt berörda verksamhetsledare. Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Patrik Fornander att ärendet bordlägges. att bordlägga ärendet Socialnämnden har vid sammanträdet 14 december 2004, 81, beslutat att godkänna förvaltningens utredning gällande jämförelse av äldreomsorg i Filipstad och Nacka, samt att avge yttrande till kommunstyrelsen att med hänvisning till vidtagen utredning finner socialnämnden för närvarande inte någon anledning till ytterligare upphandling inom äldreomsorgen än vad som nu förekommer i kommunen i form av inhandling av dagligvaror, matdistrubition, städning och tvätt, färdtjänst, riksfärdtjänst och snöröjning. Mot beslutet föreligger reservation.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 18 Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Per Gruvberger med instämmande av Sune Frisk att motionen med socialnämndens yttrande och verkställda utredning får anses besvarad. Häremot yrkar Patrik Fornander avslag på socialnämndens förslag i sin helhet. Sedan överläggningen förklaras avslutad framställer ordförande propositioner om bifall dels till Per Gruvbergers förslag och dels till Patrik Fornanders förslag. Sedan propositionerna besvarats förklarar sig ordförande anse Per Gruvbergers förslag med övervägande Ja antaget. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att med socialnämndens yttrande och verkställda utredning anse motionen besvarad. Patrik Fornander och Harry Johansson reserverar sig mot beslutet.

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 19 Au 9 Dnr 6/05 Ang. brottsförebyggande centrum i Värmlands årsmöte 2005 Brottsförebyggande centrum i Värmland meddelar i skrivelse 12 januari 2005 att organisationen har sitt årsmöte 31 mars 2005 på Hotell Gustaf Fröding i Karlstad. Varje medlem har rätt att delta med ett ombud. Besked om namn och adress på respektive ombud ska ha inkommit till organisationen senast 10 mars 2005. att utse Anders Nilsson till kommunens representant till årsmötet. Anders N

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 20 Au 10 Dnr Anställning av projektledare för det fortsatta arbetet med kommunens strategiska handlingsplan Kommunalrådet redovisar vid sammanträdet de diskussioner som förevarit ang. anställande av projektledare på halvtid för det fortsatta arbetet med utveckling av kommunens strategiska handlingsplan. Förslaget är att projektledare anställes från och med 1 februari 2005 och att anställningstiden avser 3 år med en ömsesidig uppsägningstid på en månad. Kommunalrådet föreslår därtill att Göran Skogsberg anställes som projektledare. Centrala samverkansgruppen har godkänt den föreslagna anställningen. att bifalla Per Gruvbergers förslag.

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 21 Au 11 Dnr Inköp av kopiatorer till Spångbergsgymnasiet Inköpsavdelningen har infodrat anbud på inköp av kopiatorer till Spångbergsgymnasiet. Vid anbudstidens utgång har 5 anbudsgivare inkommit med offerter. I samråd med Tomas Larsson, Spångbergsgymnasiet, föreslår inköpsavdelningen att anbuden på kopiatorerna ir 1600 samt ir 4600 från CopyConsult antas då de har lägst totalpris av de kopiatorer som uppfyller ställda krav. Inköp att bifalla inköpsavdelningens förslag.

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 22 Au 12 Dnr Inköp av diskmaskin och skärmaskin till Kostavdelningen Inköpsavdelningen har erfordrat anbud på inköp av diskmaskin och skärmaskin till Kostavdelningen. Anbud har erfordrats från 6 stycken leverantörer och efter sammanställning och genomgång av inkomna anbud föreslår inköpsavdelningen att anbud nr 1 från Kopal Storkök AB, Täby antages eftersom detta anbud innebär lägsta totalpris. att bifalla inköpsavdelningens förslag. Inköp

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 23 Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 november 2004 14 Au 13 Au 95 Dnr 205/04 Rapport ang. kommunens fordonsservice/bilpool Kommunstyrelsen har av kommunens fordonsansvarige begärt en redovisning över verksamheten och de kostnader som föranleds härav. I skrivelse 29 november 2004 redovisas att kommunen under mitten av 1990-talet införde ett nytt system för tjänsteresor med bil. Leasade förvaltningsbilar infördes över hela kommunen i stället för som tidigare att man betalade reseersättning för privat bil. De tänkta effekterna skulle bli lägre kostnader, bättre arbetsmiljö med säkrare bilar samt bättre miljö över huvudtaget. Uppföljning av de verkliga effekterna utfördes av ekonomiavdelningen under våren 1996 och redovisades till kommunstyrelsen i mars 1996. Efter uppföljningen 1996 har två upphandlingar genomförts, den senaste med avtalsstart från och med 2004-08-01 och gällande under två år. I skrivelsen redovisas därefter fordonsavdelningens verksamhet och de arbetsuppgifter som utföres. Roger P. Kjell M KC att återemittera ärendet för komplettering av bland annat kostnads- och intäktsredovisningen. Närslutet skrivelse 12 januari 2005 redovisar kommunchefen Claes Hultgren kostnader och intäkter avseende kommunens fordonsservice. Upprättad redovisning gör en jämförelse mellan kostnaderna för de tjänster som i huvudsak utföres av fordonsservice jämfört med externt nyttjande av dessa tjänster. Antalet bilar som omfattas av jämförelsen uppgår till 75 stycken och totalt körs ca 150 000 mil per år. Denna jämförelse visar på ett överskott av ca 1 mkr för lösningen med fordonsservice i egen regi. För att få en totalbild för verksamheten bör därtill läggas den tidigare kostnadsjämförelsen mellan hyrda/leasade fordon kontra användning av privat bil i tjänsten, en jämförelse som är några år gammal men bedöms ändå spegla nuvarande förhållanden. Detta medför en ytterligare besparing på ca 1 mkr. Från detta avgår dock kostnaden för fordonsservice, dvs driftskostnaderna för den interna organisationen.

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 24 Även denna del beräknas uppgå till ca 1 mkr enligt budget för 2005. Sammantaget visar alltså rapporten på en nettoeffekt av ca 1 mkr lägre kostnad än om privatbil används i tjänsten. Därutöver tillkommer den service som sker till förvaltningen avseende all administrativt underlag för budget, fakturahantering, försäkring, skatt, statistik, åtgärder vid skador, kontrollbesiktning, lånebil, starthjälp, bogsering, åtgärd vid punktering m m. För att minska kostnaderna ytterligare planerar fordonsservice att erbjuda samtliga bilanvändare utbildning i ECO (Ekokörning). Erfarenhet visar att det kan ge en besparing på 10-15 % vilket motsvarar 150-200 tkr. att lägga informationen till handlingarna samt att uppdraga till Kjell Murås att kontinuerligt följa upp och föreslå justeringar i verksamheten inför 2006 och att därvid särskilt se över möjligheterna till verskamhetssamordning med barn- och utbildningsnämnden. Kjell M

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 januari 2005 25 Au 14 Dnr Förstudie till pensionspolicy Personalchefen Thorleif Rosvall redovisar vid sammanträdet den Förstudie till pensionspolicy som upprättats av KPA på uppdrag av kommunen. Förstudien har daterats 3 maj 2004. I anslutning till redovisningen besvarar personalchefen frågor och kommenterar vissa avsnitt i förstudien. att uppdrag åt personalchefen att i den fortsatta bearbetningen av förstudien beakta de frågeställningar som uppkommit under dagens diskussion. T Rosvall