Rapportnummer PTS-ER-2014:21 Datum 2014-04-30 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2014
Rapportnummer PTS-ER-2014:21 Diarienummer 14-4584 ISSN 1650-9862 Författare Oscar Holmström Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2
Innehåll Sammanfattning 5 1 Inledning 9 1.1 Bakgrund 9 1.2 Definitioner 10 2 Fiberutbyggnad fram till 2020 13 2.1 Uppskattningen av fiberutbyggnaden sker i fyra steg 13 2.2 Steg 1: Trender i omvärlden som påverkar fiberutbyggnaden 14 2.2.1 Trender som driver slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja på snabbt bredband 14 2.2.2 Ytterligare trender som påverkar tillgången till bredband 15 2.3 Steg 2: Tre nyckelfaktorer för investeringar i fiberutbyggnad 17 2.3.1 Nyckelfaktor 1: Marknadsaktörernas strategier och överväganden 18 2.3.2 Nyckelfaktor 2: Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja 20 2.3.3 Nyckelfaktor 3: Påverkan av befintlig fiberinfrastruktur 20 2.4 Steg 3: PTS uppskattning av investeringsnivåer fram till 2020 21 2.5 Nuvarande investeringsnivåer 21 2.5.1 Fortsatt höga investeringar 21 2.5.2 Stor genomgång av stadsnätens investeringar 23 2.5.3 TeliaSonera investerar mest 23 2.5.4 Offentliga stödmedel 25 2.6 Två tänkbara investeringsnivåer till 2020 25 2.6.1 Investeringsnivå I: Engagemang och efterfrågan ger stabil utveckling 28 2.6.2 Investeringsnivå II: Låg betalningsvilja och höga avkastningskrav 29 2.7 Steg 4: PTS bedömningar av fiberpenetrationen 2020 31 2.7.1 Fiberutbyggnadsmodellen 31 2.7.2 Fiberpenetrationen 2020 som följer av investeringsnivå I och II 31 3 Mobilnätens bidrag till regeringens och EU kommissionens bredbandsmål 33 3.1 Grundläggande aspekter av spektrum och vågutbredning 33 3.2 Generella antagande om mobilnäten år 2020 34 3.3 Mobilnätens bidrag EU kommissionens bredbandsmål om 30 Mbit/s till alla 36 3.4 Mobilnätens bidrag till regeringens bredbandsmål om 100 Mbit/s till 90 procent år 2020 37 4 Sammanfattande tabell - tillgång till 30 och 100 Mbit/s år 2020 38 Post- och telestyrelsen 3
Tabeller Tabell 1 Sammanfattning av del 1 och 2 tillgång till 30 och 100 Mbit/s år 2020... 6 Tabell 2 Sammanfattning av del 3 Indikatorerna... 7 Tabell 3 Andelar med hushåll och företag i byggnader med tillgång till fiber respektive i byggnader i närheten av fiberanslutna byggnader... 21 Tabell 4 PTS uppskattningar av investeringsnivåer i fasta nät fram till 2020 Investeringsnivå I och II... 27 Tabell 5 Mobilnätens bidrag EU kommissionens bredbandsmål om 30 Mbit/s till alla... 36 Tabell 6 Mobilnätens bidrag regeringens bredbandsmål om 100 Mbit/s till 90 procent år 2020... 37 Tabell 7 Tillgång till 30 och 100 Mbit/s år 2020... 38 Figurer Figur 1 Modell för uppskattning av fiberutbyggnaden fram till 2020... 13 Figur 2 Sammanlagda investeringar i fast och mobil it-infrastruktur... 22 Figur 3 Förändring av investeringar i it-infrastruktur jämfört med tidigare år... 23 Figur 4 Marknadsaktörernas bredbandsinvesteringar i Sverige 2007 2012... 24 Figur 5 PTS uppskattning av investeringsnivåer i fasta nät fram till 2020 investeringsnivå I... 29 Figur 6 PTS uppskattning av investeringsnivåer i fasta nät fram till 2020 investeringsnivå II... 30 Post- och telestyrelsen 4
Sammanfattning I den här rapporten delredovisar Post- och telestyrelsen (PTS) regeringsuppdrag 1.1 punkt 1 i PTS regleringsbrev om uppföljning och analys utifrån regeringens bredbandsmål. 1 Uppföljningen består i huvudsak av tre delar: 1. PTS analys av hur it-infrastrukturen kan komma att utvecklas fram till och med år 2020 i förhållande till målen i regeringens bredbandsstrategi om att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 och att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. 2. EU kommissionens mål om att alla i Europa senast år 2020 ska ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s (nytt för 2013 års uppföljning). 3. En uppföljning av de indikatorer som presenterades i rapporten PTS förslag till indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin. När det gäller del 1 är PTS bedömning, i likhet med fjolårets uppföljning, att det finns goda förutsättningar för att nå målen i bredbandsstrategin. PTS bedömer även att det finns goda förutsättningar för att nå långt gällande EU kommissionens mål om att alla senast år 2020 ska ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s. Bedömningen baseras på antagandet att fiberutbyggnad i accessnätet och förutsättningarna för bredband via mobilnäten är avgörande för utvecklingen mot målen i bredbandsstrategin. PTS analys utgår även från antagandet att tillgången till fiber år 2020 är beroende av hur mycket som investeras i fiberutbyggnad fram till dess. Därför gör PTS, baserat på den nuvarande investeringsnivån och en sammanvägd bedömning av utvalda nyckelfaktorer, ett antagande om två nivåer på framtida investeringar (nivå I och nivå II). Dessa investeringsnivåer används sedan som indata i en modell (fiberutbyggnadsmodellen) för att uppskatta två nivåer av tillgång till fiber år 2020. Utfallet av fiberutbyggnadsmodellen uppskattar andelen hushåll och företag med tillgång till 100 Mbit/s via fiber år 2020 till 89-92 procent givet investeringsnivå I och till 80-83 procent givet investeringsnivå II. Resultaten skiljer sig marginellt, men ligger i linje med fjolårets uppföljning. PTS bedömer att investeringsnivå I är mest trolig. Detta baserat på de uppgifter som myndigheten har tillgång till idag. Osäkerhetsfaktorerna är dock många och ökande med tiden. En mycket viktig förutsättning för att 1 Se ss. 2 i Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den första av totalt två delredovisningar av regeringsuppdrag 1.1 punkt 1 redovisade PTS till regeringen den 21 april 2014 i rapporten PTS Bredbandskartläggning 2013 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige (PTS-ER-2014:12). Post- och telestyrelsen 5
investeringsnivå I ska uppnås är ett fortsatt stort engagemang för bredbandsfrågorna hos alla inblandade aktörer samt en fortsatt hög efterfrågan på snabbt bredband från slutkunder. Investeringsnivån förutsätter även fortsatt offentlig finansiering i syfte att öka tillgången till bredband som medger 100 Mbit/s. Myndighetens erfarenheter från arbete med stödfördelning och löpande kontakter med marknadens aktörer indikerar att offentliga stödmedel medför stora marginaleffekter på investeringar i it-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Offentlig finansiering fungerar ofta som tungan på vågen i aktörernas investeringsbeslut varför många investeringar, framförallt i fibernät, sannolikt inte kommit till stånd utan offentliga stöd. PTS har även gjort en uppskattning av hur många som år 2020 kan få tillgång till 100 och 30 Mbit/s via bredband i mobilnäten. Den framtida kapaciteten i mobilnäten är beroende av en rad omständigheter som är svåra att förutse, såsom operatörernas utrullning av LTE, tillgången till frekvenser, teknikutveckling av mobiler och antenner, antal samtidiga användare, avståndet till basstationen samt andra geografiska, radio- och marknadsmässiga förutsättningar. Mot denna bakgrund har PTS gjort grundantagandet att den frekvensmängd som år 2020 kommer att finnas tillgänglig i frekvensband under 1 GHz i hög utsträckning kommer att bidra till 30 Mbit/s-målet, men endast i försumbar omfattning till målet om 100 Mbit/s. I tätortsnära områden, där höga frekvensband kommer att användas i betydligt högre utsträckning, kan det dock förväntas bli ett visst bidrag till 100 Mbit/s-målet. PTS bedömning är att ytterligare drygt 1 procent av samtliga hushåll och företag kan få tillgång till 100 Mbit/s år 2020 via mobilnäten givet investeringsnivå I. Motsvarande bidrag från mobilnäten för investeringsnivå II uppskattas till knappt 4 procent. Även uppföljningen av del 2 (dvs. EU kommissionens mål om att alla i Europa senast år 2020 ska ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s) tar avstamp i ovan nämnda fiberutbyggnadsmodell och investeringsnivåer, men här antas även utrullning av VDSL kunna bidra till måluppfyllelsen. PTS bedömning är att mobilnäten har en mycket viktig roll för att uppnå EU kommissionens bredbandsmål om 30 Mbit/s till alla, framförallt utanför tätort och småort. Förklaringen är framförallt frekvenserna i 700 MHz-bandet som nyligen avsattes för mobila tjänster i kombination med att det i stora delar av Sverige är mycket få hushåll och företag som delar på kapaciteten från samma mobilmast. I Tabell 1 sammanfattas resultaten för del 1 och 2. Tabell 1 Sammanfattning av del 1 och 2 tillgång till 30 och 100 Mbit/s år 2020 Accessteknik Del 1 - tillgång till 100 Mbit/s år 2020 Del 2 - tillgång till 30 Mbit/s år 2020 Investeringsnivå I Investeringsnivå II Investeringsnivå I Investeringsnivå II Fiber 89-92% 80-83% 89-92% 80-83% VDSL, men inte fiber 0% 0% 1% 2% Mobilnät, men inte fiber eller VDSL 1% 4% 6% 13% Totalt 90-93% 84-87% 96-99% 95-98% Post- och telestyrelsen 6
Del 3 redovisas särskilt i bilaga 2. I Tabell 2 nedan sammanfattas utvecklingen av de indikatorer som ingår i årets uppföljning av regeringens bredbandsstrategi. En intressant och tydlig utveckling kan noteras här. Det är att andelen av de hushåll som kan köpa 100 Mbit/s som också gör det fortsätter att öka i stigande takt. Enligt PTS bedömning har inga andra förändringar som bör kommenteras särskilt skett sedan förra årets rapportering. Ingen ytterligare analys av indikatorerna presenteras i denna rapport. Tabell 2 Sammanfattning av del 3 Indikatorerna INDIKATORER 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Övergripande mål Minst 100 Mbit/s - - 44% 49% 53% 56% Insatsområde fungerande konkurrens Fasta bredbandsaccesser av andra än TeliaSonera 57,30% 57,70% 58,20% 58,20% - - Marknadsandelar för andra än TeliaSonera 61,30% 62,00% 62,60% 62,80% - - Lägenheter i flerfamiljshus med exklusivitetsavtal - - 55% 24% 25% - Operatörernas investeringar i bredbandsinfrastruktur 9,90 7,64 8,24 8,86 8,38 8,39 Andel hushåll med möjlighet att köpa 100 Mbit/s som även gjort så - - 19% 22% 27% 36% Insatsområde offentliga aktörer på marknaden Andel offentliga aktörer som äger fiber och har rapporterat in intäkter för 38% 30% 30% 36% 35% 35% internettjänst Andel offentliga aktörer som äger fiber och har rapporterat in intäkter för både 32% 26% 29% 35% 36% 35% internettjänst och svartfiber Andel kommuner med ITinfrastrukturprogram - - 8% 15% 34% 43% Andel kommuner som tillämpar nya planoch bygglagen. - - 3% 20% 22% 45% Insatsområde frekvensanvändning Spektrum under 5 GHz 669 720 723 930 930 - Spektrum under 1 GHz 18 19 20 150 150 - Totalt antal siter med 3G eller 4G 11 800 12 342 12 883 13 451 14 907 15 550 Antal siter med 4G - - 398 1 794 5 788 7 617 4G-täckning för hushåll och arbetsställen utanför tätort och småort - - 0% 9% 80% 96% Insatsområde driftsäkra elektroniska kommunikationsnät Antal avbrott och störningar som föranlett tillsyn 5 11 3 5 2 3 Antal inrapporterade störningar eller avbrott av betydande karaktär - - - - 30 50 Konsumenternas känsla av säkerhet - - 100% 98% N/A 92% Insatsområde bredband i hela landet Andel hushåll och arbetsställen i eller i närheten av fiberanslutna byggnader 49% 51% 54% 60% 65% 69% Antal hushåll och arbetsställen som saknar bredband om minst 1 Mbit/s 4 400 2 800 1 100 800 500 <500 Faktisk genomsnittshastighet för trådbundet bredband 12,8 15,6 17,6 21,5 22,1 25,6 Upplevd digital delaktighet 61% 59% 56% 61% 56% 60% Post- och telestyrelsen 7
Post- och telestyrelsen 8
1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 2 november 2009 beslutade regeringen om en bredbandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 90 procent av Sveriges hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Vidare fastställs i bredbandsstrategin att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. 2010 lanserade EU kommissionen En Digital agenda för Europa 2. Den digitala agendan innehåller ett stort antal mål och förslag på konkreta åtgärder i syfte att öka tillväxten inom EU. Regeringen har gett PTS ett särskilt uppdrag att följa upp ett par mål i den digitala agendan och bredbandsstrategin. I PTS regleringsbrev för 2013 formuleras uppdraget som nu ska delredovisas enligt följande: 1.1 Uppföljning och analys utifrån bredbandsmålen Post- och telestyrelsen ska utifrån målen i regeringens bredbandsstrategi löpande följa upp och analysera utvecklingen på bredbandsområdet samt vid behov lämna förslag till åtgärder. Inom ramen för uppdraget ska Post- och telestyrelsen särskilt: 1. Beskriva och analysera den faktiska och möjliga tillgängligheten till infrastruktur, respektive tjänster för elektronisk kommunikation. Beskrivningen ska grunda sig i en geografisk kartläggning av de områden där det finns respektive saknas förutsättningar för tillgång till it-infrastruktur. Tillgången ska redovisas särskilt i förhållande till målen i Bredbandsstrategi för Sverige samt EU:s mål att alla i Europa senast 2020 ska ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s och att 50 procent eller fler av de europeiska hushållen abonnerar på internetförbindelser på över 100 Mbit/s. Beskrivning och analys ska även göras med utgångspunkt i de indikatorer som Post- och telestyrelsen presenterat i rapporten PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin. Vid behov ska Post- och telestyrelsen föreslå förändringar av indikatorerna. 3 Den första av totalt två delredovisningar av regeringsuppdrag 1.1 punkt 1 redovisade PTS till regeringen den 21 april 2014 i rapporten PTS 2 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén. Digital agenda för Europa(KOM2010). 3 Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, s. 2. Post- och telestyrelsen 9
Bredbandskartläggning 2013 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige (PTS-ER-2014:12). I den här rapporten delredovisas den andra delen i 1.1 punkt 1. Uppföljningen består i huvudsak av tre delar: 1. PTS analys av hur it-infrastrukturen kan komma att utvecklas fram till och med år 2020 i förhållande till målen i regeringens bredbandsstrategi om att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 och att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. 2. EU kommissionens mål om att alla i Europa senast år 2020 ska ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s (nytt för 2013 års uppföljning). 3. En uppföljning av de indikatorer som presenterades i rapporten PTS förslag till indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin (PTS- ER-2010:15). 1.2 Definitioner Bredband definieras här som en anslutning till internet via en accessteknik vars snabbaste abonnemang enligt statistik från bredbandskollen 4 levererar en faktisk överföringshastighet nedströms om minst 1 Mbit/s i genomsnitt. I rapporten avses tillgången till bredband när det används från fasta punkter (så kallat fast bredband). De fasta punkterna är i rapporten avgränsade till adresser där det finns hushåll eller arbetsställen. Tillgången vid mobil användning av bredband (så kallat mobilt bredband) omfattas inte. Ett exempel på mobil användning av bredband är att surfa med en telefon när man åker buss. En förvirrande omständighet är att bredband via mobilnäten (givet att det finns täckning) kan användas både som fast bredband (t.ex. när du surfar hemifrån) och som mobilt bredband (t.ex. när man åker buss). I rapporten avses dock alltså endast användningen av fast bredband oavsett om det gäller bredband via mobilnäten eller andra typer av bredband. När det gäller tillgång till fast bredband via mobilnäten avses (om annat inte anges) utomhustäckning, i vissa fall även med krav på riktantenn hos slutanvändaren. Detta ska inte blandas ihop med den tillgång som baseras på 4 www.bredbandskollen.se. När det gäller referenser till bredbandskollen är det viktigt att notera att data för trådlösa accesstekniker via mobilnäten är baserade på såväl mobil användning som användning från fasta punkter. PTS bredbandskarläggning avser dock endast tillgången till accesstekniker från fasta punkter. Post- och telestyrelsen 10
täckning för mobila handburna terminaler vilket redovisas i PTS Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät. 5 Stadigvarande bostad definieras här som den fastighet en person är folkbokförd på. Begreppet är i rapporten synonymt med hushåll. Uppgifter om hushåll har i tidigare rapporter härletts från befolkningsmängden och utgått från uppgifter om relationen mellan hushåll och befolkning som tagits fram av Statistiska centralbyrån, SCB. 6 SCB är den myndighet i Sverige som ansvarar för den officiella statistiken över befolkning och hushåll. Fram till 2013 har undersökningar om folkmängd och hushåll baserats på så kallade folk- och bostadsräkningar, vilket har inneburit att enskilda personer och fastighetsägare har fyllt i blanketter med uppgifter om sin bostad. Från och med 2013 har SCB ändrat sin metod för att genomföra folk- och bostadsräkningen vilken nu helt baseras på uppgifter från register. 7 Som en följd av detta har PTS från och med 2013 valt att använda de nya uppgifter om hushåll och befolkning som finns tillgängliga. Fast verksamhetsställe definieras här som den stadigvarande adress från vilken en privatperson eller en juridisk person bedriver en verksamhet. Begreppet antas vara synonymt med SCB:s definition av arbetsställe. 8 Tätort definieras i enlighet med SCB:s tätortsdefinition och innefattar i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. För den exakta definitionen av tätort, se sidan 71 i Statistiska Meddelanden, MI 38 SM 1101. Småort definieras i enlighet med SCB:s småortsdefinition och innefattar i princip sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och 50-199 invånare. För den exakta definitionen av småort, se sidan 78 i Statistiska Meddelanden, MI 38 SM 1203. Tillgång till bredband definieras här som att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe (dvs. hushåll eller arbetsställe). Till särskilda kostnader räknas kostnader utöver vad som normalt debiteras 5 PTS-ER-2014:11. 6 För relationen mellan hushåll och befolkning, se http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter- amne/befolkning/befolkningens-storlek-och-forandringar/tidigare-folk--och-bostadsrakningar-1960-1990-fob/7149/2002m00/antalhushall-i-1-000-tal-efter-antal-boende-samtnbspmedelantal-boendeperhushall-fob-60---fob-90/ 7 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-storlek-ochforandringar/hushalls--och-bostadsrakning-census/produktrelaterat-standard/folk--ochbostadsrakningar-forr-och-nu/ 8 www.scb.se Post- och telestyrelsen 11
slutkunder vid försäljning av internetabonnemang, dvs. utöver abonnemangs-, anslutnings-, uppsägningsavgifter med mera, samt mindre kostnader i syfte att förbättra bithastigheten. Ett exempel på en särskild kostnad, som alltså inte ska behövas enligt definitionen, är installation av fiber från tomtgränsen till huset (ca 10 000 40 000 kr). Ett exempel på en kostnad som inte räknas som särskild är installation av en antenn på taket i syfte att vid behov förbättra mottagningen för mobilt bredband (ca 500 5000 kr). Med begreppet fiber avses i denna rapport såväl fiber till byggnaden (FTTB) som fiber till hushållet (FTTH). Däremot omfattas inte fiber till trottoarkanten (FTTC) i begreppet. 100 Mbit/s definieras här som att ett abonnemang under förhållandevis gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet nedströms på 100 Mbit/s och i bråd timme minst 50 Mbit/s. På motsvarande sätt definieras 30 Mbit/s här som ett abonnemang som under gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet nedströms på 30 Mbit/s och i bråd timme på minst 15 Mbit/s. Hastigheten i bråd timme antas motsvara den genomsnittliga hastigheten för det snabbaste abonnemanget som erbjuds via accesstekniken enligt Bredbandskollen (www.bredbandskollen.se). Hastigheten under gynnsamma omständigheter antas motsvara den snabbaste enskilda mätningen för accesstekniken enligt Bredbandskollen. Post- och telestyrelsen 12
2 Fiberutbyggnad fram till 2020 2.1 Uppskattningen av fiberutbyggnaden sker i fyra steg I detta avsnitt presenterar PTS en uppskattning av hur fiberutbyggnaden kan komma att utvecklas fram till år 2020. Bedömningen är central för uppföljningen av regeringens och EU kommissionens mål eftersom andelen hushåll och företag som år 2020 kommer att ha tillgång till 30 respektive 100 Mbit/s i hög grad är beroende av utrullning av fiber i accessnätet. Bedömningen baseras på ett stort antal faktorer och är, som alla prognoser, osäker. Grundantagandet i uppskattningen är att nivån för fiberpenetrationen år 2020 är beroende av hur mycket som kommer att investeras i fiberutbyggnad fram till år 2020. Investeringarna antas vidare vara beroende av ett antal så kallade nyckelfaktorer, som i sin tur påverkas av den omvärld de befinner sig i, där efterfrågan från slutkunder antas utgöra en grundläggande förutsättning för investeringar i fiberutbyggnad. Beskrivningen av orsakssambandet mellan trender i omvärlden och fiberpenetrationen är uppbyggd i fyra steg, vilket illustreras i Figur 1: Figur 1 Modell för uppskattning av fiberutbyggnaden fram till 2020 Post- och telestyrelsen 13
Avsnittet inleds med en presentation av generella omvärldsfaktorer som påverkar tillgång och efterfrågan på bredband (steg 1 i Figur 1). Därefter följer PTS analys av nuvarande investeringar i fast och mobil infrastruktur med bredbandskapacitet samt en beskrivning av de nyckelfaktorer som enligt PTS bedömning kommer att påverka marknadsaktörernas framtida investeringar (steg 2 och 3 i Figur 1). Det efterföljande stycket går igenom investeringarna på total nivå och i fast bredbandsinfrastruktur. Baserat på den nuvarande investeringsnivån för fast bredbandsinfrastuktur och en sammanvägd bedömning av nyckelfaktorer som påverkar dessa gör PTS ett antagande om nivån på framtida investeringar (steg 3 i Figur 1). Avslutningsvis används investeringsnivåerna som indata i en modell, fiberutbyggnadsmodellen, som PTS använder för att uppskatta fiberpenetrationen fram till år 2020 (steg 4 i Figur 1). Resultatet framgår i avsnitt 2.7 och en närmare beskrivning av fiberutbyggnadsmodellen återfinns i bilaga 1. 2.2 Steg 1: Trender i omvärlden som påverkar fiberutbyggnaden Aktörernas investeringar i bredband påverkas av hur en rad olika omvärldsfaktorer kommer att utvecklas fram till år 2020. I detta avsnitt beskriver vi ett urval av dessa trender i omvärlden som identifierats inom ramen för PTS omvärldsnätverk och som bedöms påverka investeringsnivån eftersom de driver tillgång till och efterfrågan på snabbt bredband. 2.2.1 Trender som driver slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja på snabbt bredband PTS betraktar följande trender i omvärlden som särskilt viktiga för att driva på efterfrågan och betalningsviljan när det gäller bredband med hög hastighet och därmed investeringar i fiberinfrastruktur: Allt fler tittar på rörlig bild via mobil, dator och surfplatta och laddar ner filmer: Det driver efterfrågan på fiberbaserade bredbandsanslutningar eftersom en fiberanslutning ger hög kapacitet vilket dessa tjänster kräver. Efterfrågan på kapacitet förstärks dessutom av att många hushåll använder trådlösa nätverk med flera samtidiga användare vilket kräver högre kapaciteter. Post- och telestyrelsen 14
Konsumenter i Sverige förväntar sig att mobila terminaler kan användas överallt där de är, och ofta samtidigt med andra användare: Detta relaterar till efterfrågan på bredband med hög hastighet eftersom det kräver utbyggnad av HSPA, LTE och hot spots vilket också driver investeringar i fiberinfrastruktur, bland annat genom ökat behov av kapaciteter till och från basstationer. Flera tjänsteområden ställer särskilt höga krav på säkerhet och tillförlitlighet i bredbandsnäten: E-hälsa (exempelvis trygghetslarm, läkarbesök och diagnos på distans) och mobila betalningar leder till stora förväntningar på utvecklingen av it-infrastruktur med hög tillförlitlighet och överföringskapacitet, vilket fiberanslutningar kan ge. Allt mer data lagras på webben av enskilda och företag genom det som brukar kallas molntjänster: Den ökande användningen av molntjänster bidrar till ökad efterfrågan på snabbt bredband eftersom de är kapacitetskrävande både vad gäller hastigheten upp- och nedströms. Då fiber är en access som har möjlighet till symmetrisk dataöverföring driver detta på efterfrågan på bredband via fiber. En ökad digitalisering i samhället leder till ökad efterfrågan på bredband: Exempel på faktorer som bidrar till ökad digitalisering är regeringens arbete med den Digitala agendan och ökade krav på öppen offentlig data i PSI-direktivet. 9 Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja är en av de nyckelfaktorer som PTS bedömer har stark påverkan på nivån på investeringar i fiberinfrastruktur, se vidare i avsnitt 2.3.2. Utöver de trender i omvärlden som PTS betraktar som särskilt efterfrågedrivande finns dock ytterligare ett antal generella faktorer som direkt eller indirekt påverkar marknadsaktörernas investeringar i bredbandsutbyggnad. I avsnitt 2.2.2 beskrivs några av dessa generella omvärldsfaktorer som har en påverkan på aktörernas investeringar i bredbandsutbyggnad, men som inte behandlas närmare inom ramen för de utvalda nyckelfaktorer som tas upp i PTS uppskattning av framtida investeringsnivå (se avsnitt 2.3). 2.2.2 Ytterligare trender som påverkar tillgången till bredband Ekonomisk tillväxt: Den generella ekonomiska tillväxten kommer att påverka omfattningen på investeringar i fibernät fram till 2020. För närvarande råder en svag ekonomisk tillväxt i euroområdet och förhållandevis låg hushållskonsumtion. En fortsatt svag tillväxt kan i 9 PSI-direktivet från EU-kommissionen berör vidareutnyttjande av handlingar som finns hos offentliga myndigheter. I korthet kan man säga att det rör data som finns i offentlig sektor. Direktivet syftar att göra offentlig information mer tillgänglig. Det innebär bland annat att olika aktörer i samhället ska kunna använda offentlig information för att skapa nya produkter och tjänster. Post- och telestyrelsen 15
förlängningen göra det svårare att hitta kommersiellt investeringskapital jämfört med en situation med stark tillväxt. Det skulle, allt annat lika, innebära att marknaden investerar mindre i fibernät än PTS bedömer i avsnitt 2.6. Samtidigt går det inte att i ett sådant läge utesluta ökade offentliga satsningar på it-infrastruktur som ett sätt att kompensera för en svagare utveckling på området. Sammantaget är den generella ekonomiska utvecklingen något som påverkar omfattningen på investeringar i fibernät, men eftersom det är svårt för PTS att prognostisera takten och effekterna av omvärldsfaktorn beaktas den inte närmare i det följande. Det innebär att PTS gör ett implicit antagande om en ekonomisk situation som inte dramatiskt avviker från den de senaste åren. Konsolidering på marknaden: I förhållande till det stora antalet aktörer på marknaden som äger fibernät är antalet konsolideringar på marknaden få. Men nyligen genomförda och framtida konsolideringar på telekommarknaden har effekter på investeringarna i fibernät och är svåra att förutse och beakta i analysen om de framtida investeringsnivåerna (avsnitt 2.6). Ett exempel är Tele2:s och Telenors gemensamma infrastrukturbolag Net4Mobility där Tele2 och Telenor samarbetar med att bygga ut LTE 10 och som dessutom på statens uppdrag bygger ut LTE speciellt till fasta bostäder och företag som inte kan få bredband av någon annan leverantör. I samband med utbyggnaden krävs ofta fiberinstallationer vilket ökar den generella efterfrågan på fiber. Ett annat exempel är riskkapitalbolaget EQT, som genom förvärv av IP-Only har för avsikt att bilda ett nationellt fibernät genom att förvärva och konsolidera stadsnät runtom i Sverige. Även TeliaSonera genomför förvärv av stadsnät med avsikt att utöka sitt fibernät. Samarbeten av den här typen kan skapa stordriftsfördelar och underlätta långsiktiga investeringar. PTS har insikt om att konsolideringar på marknaden har en effekt på de totala fiberinvesteringarna, men har svårt att bedöma i vilken utsträckning och takt det kan komma att utvecklas. Av den anledningen beaktas omvärldsfaktorn inte närmare i det följande. Styrning och reglering på EU-nivå: Det finns flera tecken på ökad styrning och reglering från EU:s håll inom telekomområdet med syftet att skapa en gemensam europeisk marknad. Detta leder till ökad harmonisering, vilket kan påverka investeringsviljan hos globala aktörer positivt. Samtidigt finns en risk för minskade möjligheter att ta hänsyn till nationella förutsättningar. Kommissionen har presenterat ett utkast 10 Mobiltjänster med LTE (Long Term Evolution) marknadsförs ofta som 4G eller fjärde generationens mobilnät och medger högre hastigheter än 3G. Post- och telestyrelsen 16
till ett direktiv om reduktion av kostnader vid bredbandsutbyggnad. 11 Syftet med det föreslagna direktivet är att minska installationskostnader för höghastighetsbredband vilket skulle kunna påverka framtida investeringar i fiber. PTS gör dock ingen bedömning av hur förslaget kan komma att påverka fortsatta investeringar i fiberutbyggnad i denna rapport. Offentliga aktörers roll: Kommuner ser stadsnät som ett sätt att ge medborgarna tillgång till samhällstjänster. Stadsnätens roll och det offentligas engagemang på bredbandsmarknaden debatteras och betydelsen av stadsnäten på marknaden framhålls som ett sätt att sätta press på kommersiella operatörer, skapa konkurrens och samtidigt tillgodose ett allmänintresse. Stadsnäten agerar dock på olika sätt på marknaden, där vissa stadsnät väljer att investera i kommersiellt olönsamma områden med begränsat kundunderlag, medan andra stadsnät väljer att investera i kommersiellt lönsamma områden. I den statliga offentliga utredningen Bredband för Sverige in i framtiden 12 konstateras att om bredbandsmålen ska nås krävs även att det offentliga Sverige är med, på olika sätt. Bland de offentliga aktörer som är involverade återfinns kommuner, länsstyrelser, regioner och statliga myndigheter. 2.3 Steg 2: Tre nyckelfaktorer för investeringar i fiberutbyggnad I detta avsnitt presenteras de nyckelfaktorer som ligger till grund för PTS antagande om framtida investeringsnivåer i fiberutbyggnadsmodellen, vilket är den modell som PTS använder för att uppskatta fiberutbyggnaden fram till år 2020 (se bilaga 1). Faktorerna kan delas in i tre områden: 1. Marknadsaktörernas strategi och överväganden, 2. slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja, samt 3. hur befintlig utbyggnad påverkar framtida investeringar. Beroende på hur dessa faktorer samspelar påverkas investeringsviljan hos marknadsaktörerna och därmed också tillgången till fiberinfrastruktur. Nyckelfaktor 2 (slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja) bedömer PTS som den enskilt viktigaste faktorn för investeringar i fiberutbyggnad. 11 Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council on measures to reduce the cost of deploying high-speed electronic communication networks 12 SOU 2014:21, s. 10. Post- och telestyrelsen 17
2.3.1 Nyckelfaktor 1: Marknadsaktörernas strategier och överväganden Marknadsaktörernas investeringsbeslut påverkas av ett antal faktorer, som t.ex. förväntad efterfrågan, avkastningskrav, företagsstrategi och reglering. Det kan övergripande beskrivas som att det är marknadsaktörernas strategier och överväganden som avgör vilken nivå som investeringarna hamnar på. I utbyggnaden av accessnät för fiber (investeringar i fasta nät) under 2012 stod TeliaSonera för nästan hälften av investeringarna (47%) medan stadsnäten stod för något mer än en fjärdedel (28%) och övriga marknadsaktörer för återstående investeringar. För 2013 räknar PTS med att TeliaSoneras andel ökade något som en konsekvens av något lägre investeringar av stadsnäten. Detta förklaras till stor del av att Stokab halverade sina investeringar (332 mkr 2012, jämfört med 149 mkr 2013), i och med att investeringsplaner färdigställts och en uttalat restriktiv hållning till investeringar i fiber efter 2013 (se avsnitt 2.5.1). Med denna bakgrund är det motiverat att undersöka vilka faktorer som påverkar TeliaSoneras samt stadsnätens investeringsbeslut. 13 Dessa aktörers strategier och bedömningar kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen av framtida investeringar, vilket i sin tur kommer att avgöra utbyggnadstakten för fiber fram till 2020. Faktorer som påverkar TeliaSoneras investeringsbeslut Det finns enligt PTS bedömning flera faktorer som talar för att TeliaSonera kommer att fortsätta att investera på motsvarande nivå som hittills, vilket också understryks av företagets kommunikation till finansmarknaden. TeliaSonera har genom Skanovas fibernät omkring 36 procent av andelen fiberaccesser och har satt som mål att ha minst 50 procent av marknaden. För att nå detta krävs en fortsatt utbyggnad av Skanovas fiberinfrastruktur. 14 Effekten av TeliaSoneras investeringar i fiber ger också avtryck på slutkundsmarknaden. 42 procent av de nya fiberabonnenterna under första halvåret 2013 valde TeliaSonera. Faktorer som påverkar stadsnätens investeringsbeslut Merparten av stadsnäten är företag, divisioner eller organisationer som ägs av kommuner, ofta via energibolag eller separata stadsnätsbolag. De är av olika storlek, men har det gemensamt att de anlägger fiberinfrastruktur, att verksamheten är strikt avgränsat geografiskt och att det finns starka kopplingar 13 Även om HI3Gs investeringar utgjorde en stor andel av de totala investeringarna under 2012, så gjordes de investeringarna i mobil infrastruktur. Eftersom analysen fortsättningsvis avser investeringar i fast infrastruktur så ingår inte de i avsnittet som följer. 14 Källa: Skanova, se https://www.skanova.se/om-skanova.html Post- och telestyrelsen 18
till kommunalt ägande. Utbyggnaden drivs av en kombination av planer för fiber, efterfrågan från slutkunder och kommunal förvaltning samt anläggning av fiber till basstationer. Utbyggnaden befinner sig i olika faser i olika regioner. Vissa stadsnät har kommit långt i utbyggnaden medan andra stadsnät, som t.ex. Utsikt Bredband i Linköping, Mälarenergi Stadsnät och Höganäs Energi, bygger ut till nya områden i takt med att efterfrågan ökar. Denna komplexitet gör att det är svårt att göra en samlad bedömning av hur stadsnäten fattar sina investeringsbeslut. Men PTS bedömning efter en genomgång av ett stort antal stadsnät är att de har en positiv framtidssyn om kommande fiberinvesteringar, vilket understöds av ett ökat intresse för, och efterfrågan på, fiber. 15 Vidare finns det en politisk vilja och samling kring bredbandsfrågor runt om i Sverige på både lokal och regional nivå. 16 Andra faktorer som har relevans för aktörer på telekommarknaden är övergången till ip, som bl.a. leder till att röst blir en applikation. Detta utmanar existerande affärsmodeller och leder till att försäljning av abonnemang blir den huvudsakliga intäktskällan utöver eventuella mervärdestjänster som iptv. Fiber är en access som kan ge i princip obegränsad kapacitet. Det gör att fiber som accesstyp ger bra förutsättningar för nya typer av tjänster och att aktörer, genom att investera i fiber, kan vara med och konkurrera även på den marknaden. Under de senaste två åren har det skett en omfattande utbyggnad av LTE i Sverige. Andelen med tillgång till bredband via LTE har mellan oktober 2011 och oktober 2013 ökat från 48 till 99 procent. I samband med utbyggnaden har efterfrågan på svartfiber ökat, eftersom fiber används för att ansluta mobila basstationer och på så sätt ge dem den kapacitet som krävs för att erbjuda höga överföringshastigheter till slutanvändare. 17 Utbyggnaden av fiber till basstationer kan utgöra en effektiv drivkraft för att bygga ut fiber även till slutkunder av fast bredband, genom att skalfördelar uppnås vid anläggandet. PTS bedömning är att nyckelfaktor 1 (marknadsaktörernas strategier och övervägande) ger en positiv bild av utbyggnaden av fast infrastruktur för de kommande åren. Osäkerheten för denna bedömning ökar dock i takt med tidsperspektivet. Aktörernas agerande är också i hög grad påverkat av de faktorer som vi tagit upp under omvärldsavsnittet (2.2) som t.ex. den globala ekonomins utveckling. En stor del av det kommunala engagemanget är också 15 PTS genomgång av Sveriges stadsnät visar att aktiviteten är hög runt om i landet och vid samtal med ett stort antal stadsnät är det sammantagna bilden att den ökade efterfrågan underlättar investeringsbeslut för fortsatt utbyggnad av fiber. 16 Andelen kommuner som uppdaterat sin it-infrastrukturprogram har exempelvis ökat från 34 till 43 procent det senaste året, se bilaga 2. 17 Extern promemoria Fiber till basstation och nod, Dnr 12-8676 s.2. Post- och telestyrelsen 19
påverkat av fortsatta möjligheter till offentligt stöd för etablering av bredband i områden där kundunderlaget är otillräckligt för att motivera investeringar på marknadsmässig grund. 2.3.2 Nyckelfaktor 2: Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja bedömer PTS som den enskilt viktigaste faktorn för investeringar i fiberutbyggnad. I avsnitt 2.2.1 redogörs för ett antal trender som PTS har observerat. Trenderna indikerar en digital livsstil som driver slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja på snabbt bredband idag och fram till 2020. När det gäller nuläget visar PTS operatörsstatistik att efterfrågan på snabbt bredband även ökat de senaste fyra åren och att ökningen tilltagit det senaste året. Exempelvis ökade andelen hushåll som faktiskt köpt ett internetabonnemang med 100 Mbit/s av samtliga hushåll med möjlighet att köpa ett abonnemang med sådan kapacitet från 27 procent i oktober 2012 till 36 procent i oktober 2013. Vidare har det under det senaste året tillkommit ca 188 000 nya bredbandsabonnemang via fiber vilket kan jämföras med ca 143 000 året innan.. 18 PTS slutsats av de observerade trenderna och operatörsstatistiken är att slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja ökar. Detta indikerar att behovet av it-infrastruktur med hög överföringskapacitet växer vilket i sin tur har en positiv påverkan på operatörernas vilja att investera i fibernät. 2.3.3 Nyckelfaktor 3: Påverkan av befintlig fiberinfrastruktur Närhet till befintlig fiber ökar möjligheten till fiberanslutning och utgör en bra indikator för fortsatt utbyggnad av fiber. Detta eftersom avståndet till närmaste fiber påverkar kostnaden för nyetablering av fibernät. En genomgång av fiberutbyggnaden som gjordes mellan 2011 och 2012 visar att 66 procent av den nytillkomna fibern anlades i direkt närhet till fastigheter som redan var fiberanslutna. 19 94 procent anlades inom 1000 meter från en redan fiberansluten fastighet. Vidare hade 2 procent av utbyggnaden skett inom områden som i oktober 2011 inte hade någon befolkning, men som har det i oktober 2012. En möjlig förklaring är att detta skulle kunna vara områden med nybyggda hus, men det saknas tillförlitligt underlag som visar om så verkligen är fallet. Mot bakgrund av detta är det positivt att ca 69 procent av Sveriges hushåll och företag finns i, eller i närheten av, en redan fiberansluten fastighet (se Tabell 3 nedan). Det indikerar att förutsättningarna är goda för att tillgången till 100 Mbit/s via fibernät ska öka ytterligare de närmaste åren. 18 Underlag insamlat inom ramen för PTS Bredbandskartläggning. 19 Underlag insamlat inom ramen för PTS Bredbandskartläggning. Post- och telestyrelsen 20
Tabell 3 Andelar med hushåll och företag i byggnader med tillgång till fiber respektive i byggnader i närheten av fiberanslutna byggnader Hushåll och företag som finns i, eller inom 354 meter* från, en fastighet ansluten till ett fibernät 2010 2011 2012 2013 54% 60% 65% 69% Karaktären på ett område avgör kostnaden för fiberutbyggnaden. I ett villaområde finns det färre slutkunder per anslutning än i ett flerfamiljshusområde. Detta gör att det blir mindre lönsamt för aktörer att bygga ut fiber i områden med enfamiljshus. PTS uppskattar preliminärt att ca 15-20 procent av alla småhus är fiberanslutna och att motsvarande siffra för flerfamiljshus är över 80 procent. Spridningen geografiskt är dock stor med flera län där ca 40 procent av småhusen är fiberanslutna, till län där motsvarande andel är högst 10 procent. PTS bedömning är att det finns flera indikationer på att utbyggnaden av fiber kan komma att fortsätta i samma takt som den har gjort fram till nu även de närmsta åren. En osäkerhetsfaktor är hur den framtida utbyggnaden till villaområden kommer att påverka utbyggnadstakten i och med att det i dessa områden finns färre slutkunder som delar på investeringskostnaden. Även om det redan på många håll i landet har byggts fiber till villaområden finns det stora områden kvar att bygga ut fiber till. 2.4 Steg 3: PTS uppskattning av investeringsnivåer fram till 2020 2.5 Nuvarande investeringsnivåer 2.5.1 Fortsatt höga investeringar Under de senaste åtta åren har de sammanlagda investeringarna i fasta och mobila nät i genomsnitt varit 8,6 mdkr per år, och under 2012 låg investeringarna på 8,4 mdkr. Med investeringar avses investeringar i anläggningstillgångar, vilket inkluderar både passiv och aktiv utrustning. 20 För 2013 räknar PTS med att investeringarna var ca 8,4 mdkr. 20 Uppgifterna om investeringar är hämtade från bolagsrapporter, och i vissa fall baserade på PTS estimat utifrån koncernredovisade uppgifter, och avser investeringar i anläggningstillgångar som har en livslängd längre än 12 månader. Det innebär att det inkluderar utbytesinvesteringar och nyinvesteringar. Skälet till att PTS inte redovisar investeringar för 2013 är att många årsredovisningar inte publiceras förrän i juni 2014. Post- och telestyrelsen 21
Figur 2 Sammanlagda investeringar i fast och mobil itinfrastruktur Källa: Årsredovisningar. *Investeringar i gemensamma nätbolag är fördelade enligt ägarandelar för respektive ägarbolag Fördelningen mellan investeringar i fasta och mobila nät har varit förhållandevis jämn de senaste åren. För 2012 var andelen för fast infrastruktur 56 procent och 44 procent relaterade till mobilnät. Som en konsekvens av ökade datavolymer i mobilnäten har behovet av fiber till basstationer ökat, vilket innebär att uppgraderingen av mobilnäten bidrar till ökade fiberinvesteringar. Under 2012 minskade investeringarna i fast infrastruktur med ca 130 miljoner kr och investeringarna i mobil infrastruktur minskade med 390 mkr. Merparten av minskningen av fastnätsinvesteringarna kan förklaras av att det enskilt största stadsnätet Stokab slutför beslutade investeringsplaner. 21 Från och med 2013 minskar dessutom Stokab krafitgt sina investeringar i ny fiberinfrastruktur med anledning av den prisregleringen som råder på fiber. 22 På mobilsidan minskade HI3G sina investeringar i Sverige med över 600 mkr, efter ett antal år med mycket stora investeringar i utbyggnaden av företagets mobilnät. 21 Källa Stokab, se http://www.stokab.se/templates/newspage.aspx?id=1271 22 Enligt Stokab är det kommunfullmäktige som beslutat om de minskade investeringarna i fiber. Se s. 4 i Yttrande över PTS första samråd angående marknadsanalys avseende marknaden för nätinfrastruktur, Dnr: 1.6-359/2013. Post- och telestyrelsen 22
Figur 3 Förändring av investeringar i it-infrastruktur jämfört med tidigare år 2.5.2 Stor genomgång av stadsnätens investeringar PTS publicerade i 2013 års uppföljning av regeringens bredbandsstrategi en redovisning av de investeringar som över 170 stadsnät genomfört. I årets uppföljning har PTS reviderat investeringsnivåerna för vissa stadsnät efter att årsredovisningar publicerats under våren 2013. Sammantaget innebär det att stadsnätens investeringar under 2012 var 1 340 mdkr jämfört med 1 257 mdkr som publicerades i 2013 års uppföljning. För 2013 uppskattar PTS att stadsnäten investerade ca 1,2 mdkr i fast nätinfrastruktur. 2.5.3 TeliaSonera investerar mest Den marknadsaktör som har investerat mest i bredbandsinfrastruktur är TeliaSonera, men Hi3G har gjort stora investeringar i företagets mobilnät i och med att bolaget investerat nästan 20 mdkr under perioden 2001-2012. Totalt investerade stadsnäten, enligt PTS sammanställning, 1 340 mdkr 2012. I nedanstående figur redovisas bredbandsinvesteringarna i Sverige under perioden 2007 2012, fördelade på de olika marknadsaktörerna. Post- och telestyrelsen 23
Figur 4 Marknadsaktörernas bredbandsinvesteringar i Sverige 2007 2012 Källa: Årsredovisningar. *Investeringar i gemensamma nätbolag är fördelade enligt ägarandelar för respektive ägarbolag Av de totala investeringarna i fast och mobil infrastruktur som gjordes under 2012 stod TeliaSonera för 40 procent, stadsnäten för 16 procent, Tele2 och Telenor stod för 13 respektive 12 procent vardera, samt Hi3G stod för 10 procent. Mobiloperatörerna och deras gemensamma nätbolag investerar dels i utbyggnad av LTE (Long Term Evolution, 4G) dels i ökad kapacitet för 3Gnäten. Samtidigt sker det en uppgradering av förbindelserna till basstationer, s.k. backhaul, vilket driver på utbyggnaden av fiber, om inte radiolänk används. 23 Som en konsekvens av de stora mobilinvesteringar som gjordes under utbyggnaden av 3G-näten har de svenska operatörerna en gynnsam position i utbyggnaden av LTE. Detta till följd av att företagen i stor utsträckning kan 23 PTS har ingen exakt uppgift hur stor andel av basstationerna som är uppkopplade med fiber, men en uppskattning ger att det handlar om ca 30-40 procent. Utbyggnaden av stadsnätens fibernät pekar på att allt fler basstationer ansluts med fiber. Post- och telestyrelsen 24
placera ny radioutrustning i befintliga siter. Radioutrustning har under samma period fallit i pris, vilket också underlättar utbyggnaden. En illustration av detta är att Net4Mobility under perioden 2009-2012 investerade 1,3 mdkr, med vilket de har skapat ett nationellt nät. Fördelningen mellan investeringar i fasta och mobila nät varierar betydligt mellan operatörerna. Företagen gör olika prioriteringar och något förenklat kan man säga att mobilinvesteringarna per abonnent är lägre jämfört med investeringarna per abonnent i fasta nät eftersom mobilnäten skapar en geografisk täckning som kan användas av ett visst antal samtidiga användare. TeliaSonera lägger 65-70 procent av företagets investeringar på fast nätinfrastruktur medan Tele2 och Telenor lägger runt 20 procent av respektive företags investeringar på fast nätinfrastruktur. PTS uppskattar att investeringarna i fast nätinfrastruktur under 2012 var 4 742 mkr och beräknas för 2013 vara 4 552 mdkr. 2.5.4 Offentliga stödmedel Utgångspunkten i bredbandsstrategin är att marknaden ska bygga och tillhandahålla tillgången till elektroniska kommunikationstjänster. I glesbygdsområden med begränsat kundunderlag är det dock inte lika troligt att en utbyggnad på kommersiella grunder sker, vilket innebär att investeringarna i dessa områden därför blir mindre eller uteblir helt. Därför har regeringen beslutat om särskilda insatser i lands- och glesbygdsområden, och en sådan insats är satsningar med offentliga stödmedel för att bygga bredband på landsoch glesbygden. Stöden ska endast ges till områden där marknadsaktörer inte förväntas investera inom tre år. I PTS uppskattning av nuvarande investeringsnivåer har dessa medel inte räknats in. Men även om de offentliga medlen inte ingår i redovisade investeringar, har de utbetalda medlen bidragit till en del av fiberutbyggnaden 2013. De offentliga stödmedlen kommer även framöver att vara viktiga för att bidra till utbyggnaden av fiber i områden med ett begränsat kundunderlag. De påverkar även indirekt de två framtida investeringsnivåer som PTS modellerat i avsnitt 2.6. eftersom existensen av stödmedel påverkar marknadsaktörernas investeringar. 2.6 Två tänkbara investeringsnivåer till 2020 Genomgången ovan redogör för marknadsaktörernas nuvarande investeringar (avsnitt 2.5) och faktorer som påverkar deras framtida investeringsbeslut (avsnitt 2.2 och 2.3). Eftersom det rör sig om ett stort antal faktorer, är det förenat med stor osäkerhet att göra prognoser om framtida investeringsnivåer. Post- och telestyrelsen 25
För att kunna diskutera den framtida utbyggnaden av höghastighetsbredband, vilket är en central del av regeringens bredbandsstrategi, är det ändå motiverat att göra en kvalificerad bedömning av hur investeringarna i fasta nät kan komma att utvecklas fram till år 2020. Baserat på att investeringar i fast nätinfrastruktur under 2012 var 4 742 mkr och beräknas för 2013 vara 4 552 mdkr, modellerar PTS investeringsnivåer fram till år 2020. Givet att uppgifter om investeringsnivåerna är osäkrare ju längre tidsperspektivet är, bör en första framtagen investeringsnivå kompletteras med ytterligare en. Den första nivån (Nivå I) präglas av stabila omständigheter för fiberinvesteringar vilket leder till att investeringarna fortsätter på en liknande nivå som 2012-2013, om än något avtagande. Den andra nivån (Nivå II) präglas av att köparnas betalningsvilja inte överensstämmer med investerarnas överväganden, vilket leder till gradvis allt lägre fiberinvesteringar. Post- och telestyrelsen 26
Tabell 4 PTS uppskattningar av investeringsnivåer i fasta nät fram till 2020 Investeringsnivå I och II Investeringsnivå I: Engagemang och efterfrågan ger stabil utveckling Investeringsnivå II: Låg betalningsvilja och höga avkastningskrav Utfall av nyckelfaktor 1: Marknadsaktörernas strategier och överväganden Utfall av nyckelfaktor 2: Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja Utfall av nyckelfaktor 3: Påverkan av befintlig Aktörernas utbyggnadskostnader sammanfaller med prisbildning och avkastningskrav. Högt kommunalt engagemang leder till att stadsnät investerar i fibernät. Fortsatt tillgång till stödmedel påverkar aktörernas investeringsnivåer och lokalt engagemang En digital livsstil ger efterfrågan på ökad kapacitet och lokalt engagemang, t.ex. genom byanät, 24 bidrar till att större kostnader kan tas av slutkunder. Utbyggnad av fiber sker i områden med både Aktörerna på marknaden har höga avkastningskrav, vilket i kombination med låg betalningsvilja och höga kostnader leder till lägre investeringsnivå. Lägre kommunalt engagemang och tillgång till stödmedel leder till att stadsnäten minskar sina investeringar. En digital livsstil ger efterfrågan på ökad kapacitet, men efterfrågan hämmas av att kostnaderna överskrider slutkundernas betalningsvilja. Kunderna efterfrågar en prestanda som mobilnäten kan ge och är därför inte villiga att betala för anslutning till fibernät Utbyggnad av fiber sker i områden med både 24 Ett byanät är ett lokalt bredbandsnät som har byggts med hjälp av lokalt engagemang, ofta i form av en ekonomisk förening eller samfällighet. Byanätens lokala engagemang och ideella arbetsinsats hjälper till att sänka grävkostnader, som är en stor kostnadspost vid fiberanläggning, genom att t.ex. underlätta avtal för markåtkomst. http://www.bredbandivarldsklass.se/global/dokument/bredband-landsbygdenlowres.pdf Post- och telestyrelsen 27