Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.



Relevanta dokument
Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Hygienrutiner på förskolan

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner i förskolan

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Inledning. Smittor på förskolor

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Sjukdomspolicy förskola

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Streptokockinfektioner

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Policy vid barns sjukdom

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Infektioner hos barn i förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Infektioner hos barn i förskolan

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Hygien och smitta i förskolan

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Infektioner hos barn i förskolan

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Hygienråd för förskolan

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

Henriks Hage Förskola

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

När ditt barn blir sjukt

Infektioner hos barn i förskolan

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Allmänna hygienråd i förskolan

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Anvisningar för sjuka barn

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Välkomna till Hygien i förskolan

Vanliga sjukdomar A-Ö

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Springmask Finlands Apotekareförbund 2007

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Om infektioner och smitta i förskolan

När ditt barn blir sjukt!

När Ditt barn blir sjukt!

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola

DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

Hygien i förskolan. Upplägg av presentation

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

1(8) Tungelsta Förskolor

HYFS föräldrautbildning

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Skolans agerande när en elev får löss

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken

hur gör vi när barnen blir sjuka?

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

När ditt barn blir sjukt

Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Transkript:

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt skum uppstår. Torka händerna torra med egen handduk Handtvätt för personal Efter varje toalettbesök/blöjbyte. Före varje måltid. Före matlagning/mathantering. Efter utevistelser. Efter att man hjälp ett barn att snyta sig. Efter hantering av smutstvätt. Handtvätt för barn Efter toalettbesök. Tvätta barnets händer efter blöjbyte. Före måltider, även mellanmål, under vuxens uppsikt. Efter utevistelse.

Handsprit för personal När inget synlig smuts förekommer på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten. Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan man använder handsprit. Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr hud. Fördela handspriten på och mellan fingrarna på handflator, handryggar och arbeta in den tills händerna känns torra.

Blöjbyte Skötbord med avtorkningsbar dyna och engångsunderlägg som byts mellan varje barn. Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar. Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion om den förorenats samt rengörs dagligen. Blöjor kastas i hink med lock.

Rengöring av textilier och leksaker Handdukar 2 gånger/vecka samt vid behov. Örngott 1 gång/vecka samt vid behov. Filtar och madrassöverdrag 1 gång i månaden. Leksaker rengörs på föräldrarnas fixardagar, samt vid behov. Rengöring Daglig Matbordet torkas av före och efter varje måltid Disktrasan byts/tvättas vid behov. Blöjbytesplats, inklusive tvättho Toaletter, pottor, handfat Golven Veckorengöring Hyllor och andra ytor som barnen når.

Rengöring Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod användas ytdesinfektion med tensider. Vid övrig rengöring används rengöringsmedel och vatten. Bakterier och virus trivs i fuktig miljö tex fuktiga handdukar och mjuka leksaker.

Sjukdomar Allmän info: Barnets allmäntillstånd avgör om dem skall vara hemma. Barnet skall orka hänga med i förskolans tempo en hel dag. Minst En feber fri dag hemma.

Smittskyddsläkaren 2010-09-23 www.smittskyddstockholm.se Ögoninfektion på förskolan Symtom Variga och kletiga ögon kan orsakas av virus, bakterier. Smittar när barnet gnuggar sig i ögonen och sedan tar på andra barn eller leksaker. Hygienråd God handhygien, byt örngott och handduk varje dag. Behandling Tvätta ur barnets ögon med ljummet vatten eller koksalt. Barnen bör vara hemma från förskolan när ögonen är så variga och kladdiga att man regelbundet behöver tvätta eller torka dem.

Smittskyddsläkaren 2010-09-23 www.smittskyddstockholm.se Springmask på förskolan Små tunna vita maskar, ca 10 mm långa som lever i tarmen. Den vuxna honan lägger sina ägg utanför ändtarmsöppningen. Symtom Klåda i ändtarmsöppningen framförallt nattetid. Smittar genom att man sväljer ner äggen. Maskäggen finns framför allt på händerna. Äggen är smittsamma i flera veckor i miljön, t ex i sängkläder, på leksaker och i damm. Hygienråd Noggrann handhygien efter toalettbesök och före måltid Kortklippta naglar Byt underkläder varje dag och byt sängkläder ofta Behandling De barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin Barnen behöver inte vara hemma från förskolan För mer information se: www.smittskyddsinstitutet.se.

Smittskyddsläkaren 2010-09-23 www.smittskyddstockholm.se Impetigo (svinkoppor) på förskolan Orsakas av streptokocker och/eller stafylokocker. Symtom Blåsor eller gulaktiga såriga utslag runt näsa och mun, ibland även på övriga delar av kroppen. Mycket smittsamt sprids lätt mellan personer vid direktkontakt mellan människor eller via föremål t ex leksaker som barnen sugit på och handdukar. Behandling Tvätta infekterat område med tvål och vatten flera gånger dagligen så att krustorna lossar. Tillbaka till förskolan när såren är helt torra.

Smittskyddsläkaren 2010-09-23 www.smittskyddstockholm.se Huvudlöss på förskolan Symtom Klåda i hårbotten förekommer ofta. Smittar huvud mot huvud Huvudlöss kan inte flyga eller hoppa Inte tecken på dålig hygien Undersök genom att kamma med luskam, går lättare med hårbalsam i håret Leta efter löss och gnetter Gnetter är lusägg som sitter fastkittade på hårstrået några mm från hårbotten. Tomma gnetter är vita och sitter längre ut på hårstrået Behandling: finns receptfria medel på apotek Följ bruksanvisningen noga Endast personer med levande löss ska behandlas Behandla alla samtidigt Undersök hela familjen (kom ihåg personer som är nära barnet) Meddela förskolan om barnet har löss Sprider inte någon infektionssjukdom För mer information se: www.smittskyddsinstitutet.se och www.lakemedelsverket.se

Smittskyddsläkaren Februari 2010 www.smittskyddstockholm.se Magsjuka på förskolan Akuta diarréer och kräkningar är vanliga i förskoleåldern. Orsaken är oftast virus men ibland också bakterier eller parasiter. De kan vara mycket smittsamma och därför ska ett barn som haft akut magsjukdom inte återgå till förskolan förrän det kunnat äta normalt och inte kräkts eller haft diarré under två dygn. Samråd bör ske med förskolan. Om flera på förskolan insjuknar och vid långdragna utbrott kan provtagning vara motiverad. Kontakta då vårdcentralen och Smittskydd Stockholm. Åtgärder för att minska smittspridning vid magsjuka Håll om möjligt varje avdelning för sig Låt barnen vara ute så mycket som möjligt God handhygien, speciellt före måltid och efter toalettbesök Låt barnen tvätta händerna före måltid under vuxens uppsikt Använd pappershandukar och flytande tvål Låt inte barnen delta i mathantering, dukning etc Låt inte personal gå mellan kök och blöjbyte Inga gemensamma bad i baljor Skötbord ska ha pappersunderlägg, som byts mellan varje barn, och torkas av med ytdesinfektion Använda blöjor läggs i plastpåsar som knyts ihop och kastas Tvätta händerna noga vid blöjbyte och vid hjälp med toalettbesök Håll tvättställ, kranar, toalettsits och spolknopp rena. Använd gärna ytdesinfektion Barn kan återgå till förskolan när de äter normalt, inte kräkts och inte haft diarréer under två dygn.

Vattkoppor Vattkoppor räknas till de klassiska barnsjukdomarna och är en mycket vanlig sjukdom. Vuxna som inte smittats som barn kan också insjukna. Symtom på vattkoppor är kliande vätskefyllda blåsor på bålen, i ansiktet, i hårbotten och sist på händer och fötter. Sjukdomen brukar gå över på ungefär en vecka. Vattkoppor orsakas av ett virus som är mycket smittsamt och sprids i luften när man hostar, nyser och andas. Man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och fram till dess att blåsorna torkat in. Från smittotillfället tar det 14 21 dagar innan de första symtomen visar sig. Vattkoppor som drabbar vuxna och personer med nedsatt immunförsvar ska behandlas. Behandlingen ska påbörjas så snart som möjligt och senast två dygn efter insjuknandet för att ha effekt. Vattkoppor och bältros orsakas av samma virus. När du smittas av viruset får du vattkoppor. Viruset finns sedan vilande i kroppen. Det kan vakna upp senare i livet, oftast när man blivit äldre. Då utvecklas i stället bältros. En vuxen person med bältros kan smitta ett barn så att det får vattkoppor. Vattkoppor får man bara en gång. Inte alla som smittas av viruset uppvisar tillräckligt tydliga symtom för att få diagnosen vattkoppor. Däremot kan ett blodprov visa att man varit utsatt för och bär på smittan. Symtom Vattkoppor börjar med feber, lätt huvudvärk och trötthet. Sedan följer kliande utslag i form av små blekröda knottror. Utslagen börjar på bålen och i ansiktet och sprider sig sedan ut till armar och ben. De kan också uppträda i hårbotten och i munnen. Efter något dygn utvecklas utslagen till vätskefyllda, kliande blåsor. Olika utvecklingsstadier av blåsorna uppträder samtidigt på kroppen. Mängden skiftar, en del barn får blåsor över hela kroppen medan andra bara får ett par. Efter ett par

dagar torkar blåsorna. Skorporna faller av efter ytterligare några dagar utan att lämna ärr. Blåsorna kan klia kraftigt, vilket gör att barnen lätt kliar sönder dem. Men det är ovanligt att blåsorna blir infekterade. Smitta Vattkoppor orsakas av ett mycket smittsamt virus. Viruset sprids i luften när man hostar, nyser och andas. Det sprids sedan i kroppen via blodet och når huden, där det bildas vätskefyllda blåsor. Eftersom det är en så smittsam sjukdom får de flesta vattkoppor redan som barn. Symtomen är i regel lindrigare ju yngre barnet är. Föräldrar och äldre syskon som inte har haft vattkoppor kan få en svårare infektion om de smittas i familjen, då smittdosen ofta blir stor, och kan därför ha nytta av läkemedelsbehandling. Behandlingen måste påbörjas så snart som möjligt efter insjuknandet för att ha effekt. Man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och fram till dess att blåsorna torkat in. Från smittotillfället tar det 14 21 dagar innan de första symtomen visar sig. Egenvård Barnet ska stanna hemma från förskolan eller skolan fram till dess att blåsorna har torkat in, men behöver inte vara hemma tills alla sårskorpor fallit av. Efter 7 10 dagar brukar de flesta barn vara friska och smittfria. Barn som är smittfria kan gå till skolan eller förskolan så snart allmäntillståndet tillåter det, det vill säga så snart de verkar pigga nog. Det är ovanligt att blåsorna blir infekterade, men det är bra att tvätta huden noggrant med tvål och vatten. Blåsorna kan ha ett grumligt innehåll. Det är naturligt och inget som ska behandlas. Du kan lindra klådan genom att stryka potatismjöl eller talk på barnets hud. Det kan också hjälpa att kyla huden med svalt vatten, kylbalsam eller zinksalva. Vid svår klåda finns det receptbelagda läkemedel.