KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT

KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse/underrättelse Tid Tisdag 16 september 2014 kl. 13:00 Plats Sammanträdesrummet, kommunhuset Torsby Ärendelista Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 1 Ansökan om ekonomiskt bidrag till Brottsofferjouren Värmland för år 2015 och framåt 2 Ansökan om medfinansiering till projekt Matregionen Värmland KST 2014/240 Angela Birnstein 1 KST 2014/643 Angela Birnstein 21 3 Information om ekonomifrågor KST 2014/91 Angela Birnstein - 4 Svar på motion om landsbygdsutveckling KST 2014/457 Elisabet Olsson 42 5 Husbilsdestination Värmland KST 2014/664 Mats Olsson 46 6 Övrig information och frågor KST 2014/91 Ann-Katrin Järåsen - 7 Meddelanden KST 2014/122 Johanna Lundkvist 68 Ann-Katrin Järåsen ordförande Johanna Lundkvist sekreterare Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Titel E-post Telefon Anders Björck bitr kommunchef anders.bjorck@torsby.se 0560-160 86 samt HR-chef Angela Birnstein ekonomichef angela.birnstein@torsby.se 0560-160 28 Johanna Lundkvist kommunsekreterare johanna.lundkvist@torsby.se 0560-16066 Mats Olsson besöksnäringsstrateg mats.olsson@torsby.se Thomas Stjerndorff kommunchef thomas.stjerndorff@torsby.se 0560-160 01 Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun Besöksadress 685 80 Torsby ks@torsby.se www.torsby.se

BROTTSOFFER JOUREN 0200-21 2019 Karlstad 2014-03-20 To.;, ~" "!'~or lmun Kommuhztyrel3en 2014 ~ 03~ 24 Dnr.jJ[..!Jll.'t..r.r~.O} (!) Till Kommunstyrelsen i: Forshaga kommun Grums kommun Hagfors kommun Hamrnarö kommun Karlstads kommun Kils kommun Munkfors kommun Sunne kommun Säffle kommun '. Torsby kommun (I de fall kommunstyrelsen inte hanterar dessa beslut är vi tacksamma om ansökan vidarebefordras till ansvarig nämnd.) Ansökan om ekonomiskt bidrag till Brottsofferjouren Värmland för verksamhetsåret 2015 och framåt, med sex kronor/invånare och år Som ni väl känner till så är Brottsoffeljouren en ideell förening som har till uppgift att stödja brottsoffer samt finnas som stöd för vittnen i Tingsrätten samt Hovrätten. I vårt område ingår Karlstad, Hagfors, Hammarö, Grums, Kil, Munkfors, Forshaga, Sunne, Torsby och Säffle kommuner. Alltsedan augusti 2001 har vi varje tingsdag deltagit med vittnesstödjare vid tingsrätten. Dessutom har vi ett 30-tal personer som arbetar som brottsofferstödjare. Samtliga stödjare arbetar ideellt, men får ersättning för resor och telefonkostnader. Verksamheten har under åren blivit allt mer efterfrågad och flera av dem som söker oss har också många gånger stora behov av stöd. Detta ställer bland annat stölte krav på en kontinuerlig utbildning av fler stödjare. Sedan 1 januari 2014 ingår även Rådgivningen Stella, som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck, i vår verksamhet. Under 2015 kommer vi fortsatt att ägna mycket kraft åt att rekrytera och utbilda nya stödpersoner i de kommuner där vi idag har störst brist på stödjare. Dessutom kommer vi att ytterligare tydliggöra vårt uppdrag i förhållande till andra organisationer och ha en levande diskussion om vår värde grund.

Karlstad 2014-03-20 I dagsläget har vi tre personer anställda vid våra lokaler i Trygghetscenter i Karlstad. Dessa ansvarar för utbildning och samordning av både vittnesstödjare och personliga stödjare till brottsoffer i samtliga kommuner som omfattas av vår verksamhet, samt information om verksamheten ut till samhället och de nätverk som vi försöker skapa. Inte minst det sistnämnda är en uppgift som tar allt mer tid i anspråk. I Säffle har vi en lokal i anslutning till polisstationen. Enligt Socialtjänstlagen (5 kap. 11 SoL) ska socialnämnden i varje kommun "verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp". Dessutom ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ska också särskilt beakta barn som bevittnat våld eller andra övergrepp. I Socialtjänstlagen (3 kap. 4 SoL) står också att "socialnämnden ska, när det är lämpligt i sin uppsökande verksamhet samverka med andra samhällsorgan, med organisationer och andra föreningar." Mot bakgrund av detta ser vi Brottsoffeljouren som en värdefull samarbetspart till socialtjänsten i valje kommun. Våra kostnader består framför allt av löner till våra anställda samt hyra, telefon, utbildningsmaterial och övrig administration. Sedan några år tillbaka hal' några kommuner beslutat om ett bidrag motsvarande sex kronor per invånare. Det är av allra största vikt och vår målsättning för kommande period att samtliga kommuner höjer bidraget till samma nivå. Detta för att vi ska kunna upprätthålla ett gott, likvärdigt omhändertagande av brottsoffer, vittnen och anliöriga i samtliga kommuner som tillhör jourens upptagningsområde, En satsning på brottsofferstöd och brottsförebyggande arbete måste ses som en investering som ger kommunen mer i utbyte än det satsade bidraget. Med anledning av ovanstående vädjar vi därför till er om kommunbidrag med sex kronor per kommuninvånare. Detta för att vi fortsatt ska ha möjlighet att bedriva en verksamhet med hög kvalitet och god tillgänglighet. Med tanke på att vi hal' anställd personal skulle vi uppskatta om vi kunde få besked om ert beslut angående nivå på bidraget under hösten 2014. Vi skulle dessutom vilja diskutera ett gemensamt avtal avseende hela mandatperioden fram till och med år 2018. Det skulle ge oss bättre fölutsättningar att planera verksamhet, organisation och ekonomi samtidigt som ni kan säkerställa att det finns ett kvalificerat stöd och ett gott omhändertagande för dem som så efterfrågar. I förlängningen ger en sådan framförhållning oss stölte möjlighet att skapa ett tryggare brottsoffer- och vittnesstöd. Vi emotser svar från Er angående denna förfrågan. Eftersom vi anser att det är viktigt att ni har insyn i och kan ta del av vår verksamhet vill vi uppmana er att utse en representant som adjungeras till vår styrelse. Vi hoppas att ni snal'ast vill meddela oss vem ni vill utse så att vi har möjlighet att skicka inbjudan och handlingar. Styrelsen för Brottsoffeljouren Välmland mvm~ U~ Monica Ekström Ordförande Bilagor: Verksamhetsberättelse, Årsredovisning 2013 samt Verksamhetsplan och budget 2014

To r-.;:by!mro.i un Kom ml.ln~ t'!r6 I sen BROTTSOFFER 2014 ~03~ 24 JOUREN 020'0-21 20 Jfi Dnr....... 3 Brottsofferjouren Värmland Plusgiro: 23 36 37-8

1 Brottsofferjouren Värmland VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Verksamhets beskrivning I Brottsofferjouren Värmland ingår kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Hagfors, Karlstad, Kil, Munkfors, Sunne, Säffle och Torsby. Föreningen, som är religiöst och partipolitiskt obunden, har till uppgift att erbjuda alla som råkat ut för brott hjälp, stöd och vägledning. Alla stödpersoner har av Riksförbundet godkänd utbildning och har avgett tystnadslöfte. Brottsoffeljouren ska erbjuda den som drabbats av brott: tid att lyssna information om hur en polisanmälan går till stöd vid eventuell rättegång information om rättsprocessen hjälp vid myndighetskontakter infolmation om skadeståndsprocessen hjälp att bearbeta vad som hänt för att kunna gå vidare Stöd och hjälp ges även till brottsoffers och vittnens anhöriga. Stödpersoner vid Tings- och Hovrätt (vittnesstöd) ger brotts offer och vittnen råd och stöd i samband med rättegång. Även målsägande och anhöriga:far hjälp inför och under domstolsförhandlingar. Dessutom ska vi genom anställd personal, stödpersoner och styrelse verka för att föreningen och dess ändamål blir allmänt kända. Brottsofferjouren är ett komplement till samhällets insatser och Brottsoffeljouren Värmland har ett gott samarbete med polis, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Lokaler Brottsoffeljouren Väimland har sitt kontor vid Tlygghetscenter, Drottninggatan 30 i Karlstad. Dessutom finns lokaler i Säffle och i Munkfors. I Sunne finns möjlighet att låna lokal i det nyöppnade Trygghetscenter.

Styrelsen Monica Ekström Britt Gustavsson Marie Engström Rosengren Gun Partanen Laila Norstedt-Persson Matilda Hansson Maria Sandgren Loa Per Hallström Eric Clifford Matja Lundström Agneta Björk Bergqvist Håkan Eriksson Gunnar Nerman Maria Ohlsson Birgit Bergmatl Blatlk ordförande vice ordförande kassör selaeterare ordinarie ledamot ordinarie ledamot ordinarie ledamot ordinarie ledamot ordinarie ledamot ersättat'e ersättat'e ersättat'e ersättare ersättare ersättat'e 2 5 Dessutom hat' Mat"ia Schyllander, stödjat'e, varit adjungerad till styrelsen. Kommunema har beretts tillfålle att adjungera en politiker från vatje kommun. Från Hammarö kommun har Bjöm Hörgren vat'it adjungerad, Till styrelsens sammanträden har också personal adjungerats,. Styrelsen hat' haft tre ordinarie och två extra samt ett konstituerande sammanträde under våren. Under hösten har tre sammanträden hållits, Arbetsutskott Arbetsutskottet hat' bestått av Monica Ekström, Marie Engström Gun Partanen och Maria Sandgren Loa, Till dessa möten hat, vice ordförande Britt Gustafsson samt personal varit adjungerade. Arbetsutskottet har haft tio s3ll1ffianträden under året. Revisorer Ordinarie revisorer har Vatlt Christian Norlin och Lars Österdahl, Valberedning Valberedningen hat, bestått av Judith Kisch (sammankallande) och Lat's Olsson. Gåvor Brottsoffeljouren har under året mottagit gåvor från bl.a. Frimurarlogen Cat'itas, Länsförsäkringat' Värmland, Kat'lstad kyrkliga samfållighet, Grava församling, Rädda Bat'nen samt privatpersoner, Anställda På Brottsoffeljouren Välmlands expedition har under året funnits följande tjäns ter: Pia Torstensson, verksamhets ansvarig, tjänstgöringsgrad 100 procent. Eric Nilsson har under hela året vikarierat för Pia Torstensson under hennes sjukskrivning, 1 ab procent.

Jenny Fernström, ansvarig för bl. a vittnesstödssamordningen ochjourens administration, t.fverksarnhetsansvarig under Pia Torstensson sjukskrivning, tjänstgöringsgrad 100 procent. 3 Medlemsantal Under året har fortsatt arbete lagts ner på att uppdatera medlemslistan. Antalet medlemmar var vid årsskiftet 131 privatpersoner, 12 organisationer samt ett (1) företag. Brottsofferstödverksamheten Antalet personer som utsätts för olika typer av brott verkar tyvärr inte minska. Framförallt ser vi en ökning av brott riktade mot kvinnor. Vår verksamhet försöker på bästa sätt stötta alla dem som söker hjälp hos oss. Under året har jourens stödgmpper fortsatt kunnat stödja kvinnor utsatta för våld i nära relationer samt unga kvinnor/flickor som utsatts för sexualiserat våld. Vi har noterat att polisens förmedling av brottsoffer till jouren från Polisområde Syd har minskat och är i förhållande till Polisområde Norr betydligt mindre. Med anledning av detta skickade styrelsen en skrivelse till polisledningen och en dialog har inletts. Under året har det hållits fem träffar för brottsofferstödjare samt fyra stödjarträf far som varit gemensamma för brottsofferstödjare, vittnesstödjare och styrelse. Varje stödjmträffhar haft ett särskilt tema med inbjuden föreläsm e. Fömtom detta har samtliga också inbjudits till Vårfest, som denna gång hölls vid Alsters herrgård, samt Julfest som var vid Iris Restaurang och cafe. Båda var mycket välbesökta. Tyvän har vi fortsatt problem när det gäller insamlandet av statistik, vilket gör att de siffror vi presenterar är i lmderkant. Under 2013 har jouren haft 24 aktiva brottsofferstödjm e som hanterat nästan 800 brottsofferärenden. Fördelning av ärenden framgår av bilaga 1. Totalt har drygt 5300 timmar lagts ner på brottsof ferstödjande m bete, varav drygt 4 100 timmar utförts ideellt. Vittnesstödverksamheten Vittnesstödverksamheten har under 2013 endast bedrivits i Tingsrättens lokaler. Statistik hm inte förts över Hovrättsförhandlingar då användandet av videoinspelningm från Tingsrättsförhandlingar använts och fungerat. Den 12 oktober anangerade Domstolsverket Öppen Domstol vid landets samtliga Tingsrätter. Brottsofferjouren Värmland deltog under dagen vid Värmlands läns Tingsrätt. Under året har det hållits 3 separata vittnesstödsträffar (se även Brottsofferstödsverksamheten) Under året har 19 aktiva vittnesstödjare lagt ner 1426 m betstimmar i Tingsrätten.

4 Antal Tingsrätten Hovrätten Samtal med vittnen 966 (1018) Samtal med målsägande 403 (282) Samtal med anhöriga 428 (349) Samtal med tilltalade 168 (167) Övrig insatser, bl.a samtal e. förhandl. 672 (659) Summa 2637 (2475) (2012 års siffror inom parentes) Utbildning Brottsoffeljouremas regionråd i Värmland altangerade under våren och hösten grundutbildningar för nya stödjare. Från Brottsoffeljouren Värmland deltog 15 personer. Under hösten har en utbildning i Tillgänglighet anordnats för intresserade personer i jouren. Utbildningen arrangerades av Brottsoffeljouremas Riksförbund inom ramen för delprojektet om Tillgänglighet i projektet Brottsoffer och funktionsnedsättning. Fortbildning/konferenser: Mitt ibland oss Fördjupningsutbildning RFSL Våld och funktionsnedsättning MänniskohandeVtrafficking Tjejgruppsutbildning Utbildning i Våldshandboken (Länsstyrelsen) Brottsskadeersättning Sexuellt våld och HBTQ Stödgruppsutbildning (Länsstyrelsen och Sensus) Dessutom har anställda och styrelseledamöter deltagit i konferenser anordnade av Brottsoffeljouremas Riksförbund. Handledning Stödpersonema har under året haft möjlighet till handledning av terapeut Hasse Pettersson. Personalen har erbjudits klinisk handledning från Landstinget i Värmlands vux enpsykiatri. Samtliga stödpersoner har erbjudits medarbetarsamtal med verk samhetsledaren. Stödgrupper Under året har arbetet för att kvalitetssäla:a stödgruppema fortgått. Vmje stöd grupp har numera två gruppledare. ViktoriagIuppen riktar sig tilllcvinnor utsatta för våld i nära relationer Vågen riktar sig till sexuellt utnyttjade flickor och yngre kvinnor. Dessa grupper har även erhållit ekonomiskt bidrag från Landstinget i Vätmland.

5 Information Information om Brottsofferjouren Värmlands verksamhet har lämnats till bl. a: Skolinformation till grundskolor och gymnasieskolor Socialnämndsordförandena i Sunne, Torsby, Munkfors och Hagfors kommuner Växtkraft Vännland Nämndemannaföreningen Studiebesök vid Trygghetscenter - Brottsofferjouren Värmland deltar alltid vid de studiebesök som äger rum vid Trygghetscenter Brottsofferjouren Mölndal/Hänyda Caritas Häktet Föreningar i Munkfors Klarälvdalens folkhögskola Molkoms folkhögskola Säffle kommun Nätverk Under året har Brottsofferjouren Värmland deltagit i flera möten med bi.a nedanstående nätverk/samarbetspartners: Trygghetscenter Freda-gruppen - Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun och AKH V AP-gruppen - Våldspreventionsgruppen Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun IDA-gruppen - Alla Kvinnors Hus (AKH) och Brottsofferjouren Värmland Se Mig (Barn i riskrniljöer) Kvinnonätverket - AKH, Bryggan, RlA, Karlstads kommun, KRlS, Sv. Kyrkan m.fl. Mitt ibland oss Nätverk mot hedersrelaterat våld och förtryck Stödcentrum, Karlstads kommun Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun Rådgivningen Stella (hedersrelaterat våld mot unga) Blyggan Rädda Barnen; Det handlar om kärlek Unionen; AKH, BUP, Frivården, Samtalsakuten och Brottsoffeljouren Värmland Nätverk Relationsvåld i NOlTa Värmland Massmedia Tyvärr drabbades vi aven negativ mediabild i början av året. Styrelsen anser dock att vi hanterade detta på ett godtagbati sätt. Efter detta har också flera positiva atiiklar skrivits om vår verksamhet. Under året har vi också funnits med som undelieclrnare av ett antal debattatiildar.

'JVVt-<.,/V"-" IT~\~4--h~ Internationella Brottsofferdagen. År 2013 valde vi att ha anangemang under hela veckan i samband med Internat ionella Brottsofferdagen den 22 februari. Detta gjorde vi tillsammans med Brottsförebyggande Centrum i Värmland. Bl. a. besöktes några gymnasieskolor i Karlstad och Hammarö. Policydokumentet I september 2011 beslutade styrelsen anta ett policydokument med tillhörande handlingsplan. Policydokumentet har under året reviderats och uppdaterats. Övrigt Beslut om att ta över Rådgivningen Stella från 1 januari 2014. Under våren genomfördes en medarbetarenkät bland samtliga stödjare. Enkäten hade en svarsfrekvens på drygt 50 procent och visade på att stödjarna trivs med sitt uppdrag och får det stöd som de har behovav. Under hösten inleddes en kommunturne bland de tio kommunerna. Hittills har Munkfors, Hagfors, Sunne och Torsby kommunstyrelser alt. Kommunstyrelsens arbetsutskott besökts. Beslut om att delta i Riksförbundets projekt om tillgänglighet. Framtagandet aven Marknadsföringsplan föl' Brottsofferjouren Värmland har påbörjats. Brottsofferjouren Värmland deltog, som en ingående part i Nätverket Se Mig, vid Bokmässan på Museet den 1-2 november samt vid Det Stora Barnkalaset på Stora Torget i Karlstad den 23 november. Manifestation mot våld i Hagfors. Länsstyrelsens seminarium angående Nationella Överenskommelsen. Invigning av Trygghetscenter i Sunne. Avslutning Styrelsen riktar ett stort tack till personalen och ideellt arbetande stödjare som under året lagt ner ett mycket gott arbete på att hjälpa brottsoffer, vittnen och deras anhöriga, samt till alla de som på olika sätt har stöttat vår verksamhet. rninfl,~ 4AA'"l~. / '<&/ M.ca EksWö'(J~ s~~n ~ ~k~~si k'o>,,~ un Partanen arie Engström: Rosengren t7 ~IDO&'VVSi{}flj Laila N orstedt Persson Matilda HlJJ~n -~ et~do~j' Eric Clifford ~' 6 Per Hallström

(D Revisionsberättelse Brottsofferjouren Värmland Undertecknade, vid Brottsofferjouren Värmlands årsmöte 2013 utsedda till revisorer för granskning av föreningens räkenskaper och förvaltning för tiden l januari - 31 december 2013, får efter verl{8tälld revision avge följande berättelse. För fullgörande av vårt uppdrag har vi tagit del av styrelsens räkenskaper, årsberättelse, protokoll och handlingar, vilka lämnar upplysningar om föreningens ekonomi och verl{8amhet samt kontrollerat bank- och plusgirobehållningar. Vi har oc){8å granskat inkomst- och utgiftsverifikationer, vilka överensstämmer med räkenskapelona. Undertecknade anser att vår revision ger oss rimlig grund för att uttala följande: Vi tillstyrker att att. resultat- och balansrälming för 2013 fastställs styrelsen beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret Karlstad i februari 2014 ~'~ '. 0~1'~ Chl'Istian «or m Revisor Revisor

I( VERIFIERING A V MINIMIKRA V Brottsofferjourernas Riksförbund har fastställt minimikrav för lokala brottsofferjourer. Från och med 2009 skall dessa gälla för samtliga jourer. Vi har gått igenom verksamheten för BrottsofferjourenSö~ Värmland och funnit att jouren uppfyller samtliga minimikrav. Karlstad i februari 2014 ~~~6.:?.~... ~~v.q~... Christian Norlin Revisor LarsOst~ Revisor

/1 Bil. 1 Statistik 2013 Brottstyp Män Kvinnor Totalsumma Allmänfarliga brott 2 2 Andra tillgreppsbrott 1 1 Ekonomisk 17 17 34 brottslighet Förtal, 14 23 37 förolämpning Grov 3 48 51 (kvinno)fridskrän kning Identitetsstöld, 1 1 förfalslrning Inbrott 4 9 13 Misshandel 96 119 215 Mord, dråp, 2 4 6 vållande till annans död Mordförsök 5 2 7 Människorov, 1 1 människohandel Ofredande 23 80 103 Olaga förföljelse 1 4 5 Olaga hot 40 71 111 Rån 7 6 13 Skadegörelse 5 8 13 Stöld, 18 42 60 väskryckning, fickstöld Trafikbrott 1 2 3 Våldtäkt 1 26 27 Våldtäktsförsök 2 2 Övergrepp i 6 7 13 rättssak Överträdelse av 3 3 kontaktförbud Övriga brott mot 8 12 20 frihet och frid Övriga 8 27 35 sexualbrott Övrigt 1 2 3 Totalsumma 261 518 779

13 Brottsofferjouren Värmland BALANSRÄKNING Tillgångar 2012-12-31 not 2013-12-31 Omsättningstillgångar Fordringar: Kundfordringar 10000 999 F örutbetalda kostnader O 2703 Övriga fordringar 18048 58 171 Summa 28048 61 873 Kassa och banlc Handkassor 2194 2628 Plusgirot 34813 301 673 Ikano banken, företagskonto 500686 631341 Ikanobanken, Spar plus 980485 1250843 Skattekonto 11 4 Summa 1 518 189 2 186489 Summa tillgångar 1546237 2248362 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Reservfond, hyreskostnad 51208 51208 Reservfond, anställd personal 524411 524411 Balanserat resultat 198990 370210 Årets resultat 171220 248415 Summa 945829 l 194244 Projekt Unga brottsoffer (Vågen) 77060 74569 Victoriagruppen 25383 24457 Övriga projekt 33566 78 115 Återbetalning 12rojektmedel 66121 66121 Summa 202130 243262 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 15567 6000 Personalens källskatt 11959 12518 Sociala avgifter 16444 12030 Särskild löneskatt 4196 9483 Övr kort:fi:istiga skulder 764 al 24958 Upplupna semesterlöner 70956 76000 Upplupna sociala avgifter 28392 28500 F örutbetalda intäkter 250000 bl 641 367 Summa 398278 810856 Summa eget kap., avsättn. skulder 1546237 2248362

Brottofferjouren Värmland RESULTATRÄKNING l jan - 31 dec 2013 Intäkter not 2013 Budget Landstingsbidrag 120000 120000. Bidrag från kommuner el 977685 958000 Medlemsavgifter 11200 22500 Medlemsavgifter, företag, org 6300 5000 Gåvor dl 22707 10000 Boj Regionråd 15000 10000 Brottsoffermyndigheten el 310590 337500 Balanserade projekt 136009 136009 Ränteintäkter 26013 20000 Övriga intäkter fl 41152 O Summa intäkter 1666656 1 619009 Kostnader Lokalhyra, städning 61650 71 600 Förbrukningsinventarier O 10000 Förbrukningsmaterial 5381 11000 Mötesverksamhet 43723 32000 Kurser och konferenser gl 27091 55000 Styrelsemöten 534 3000 Kontorsmatedal, polio 12231 33000 Trycksaker 23679 12000 Telefon 37608 54000 Datakostnader hl 37714 39000 Försäkringar 1100 1100 Uppvaktningar 2345 5000 Bankkostnader 1635 1000 Främmande tjänster il 18330 30000 Föreningsavgifter 4750 5000 Övrigt 3938 10000 Summa 281 709 372700 Löner 690592 738000 Bilersättning 28472 40000 Parkeringskostnader 1934 3000 Resekostnadsersättning 7287 14000 Pensionsförsäkring 37317 56500 Arbetsgivaravgifter 173677 232000 Särskild löneskatt 6981 4000 AMF 2025 4000 Övriga 2ersonalkostnader 11106 10000 Summa 959391 1 101 500 Summa kostnader 1 241 100 1 474200 Pågående 2rojekt 177141 O Årets överskott 248415 144809

Information till balans- och resultaträkningen 2013 al Medel att återbetala avräkning vittnesstödsersättning 24958 bl Ungdomsstyrelsen Bidrag BroM vittnesstöd 2014 Kapital N OlTa 250000 226040 165327 641 367 el Bidrag från Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Munkfors, Sunne, Säffle, och Torsby 977685 dl Gåvor från Frimurarlogen Caritas, Karlstads kyrkliga Samfållighet, Länsförsäkringar samt privatpersoner 22707 el fl Brottsoffermyndigheten Bidrag under året Avslutade projekt, återbetalat Övriga intäkter Arbetsmarknadsstöd, hyresintäkter från Mansj ouren, ersättning från Regiomådet för utfört arbete 337500-26910 310590 41152 gl Kurser och konferenser Vidareutbildning för anställda, utbildning nya stödjare, utbildning tillgänglighetsprojekt, utbildning våld mot hbtq-personer, utbildning brott på nätet, Boj Riksstämma, Boj ordförandekonferens, kurser i Boj Riks regi 27091 hl Datakostnader Kostnad för datasupport samt bredbandskostnader 37714 il Majo Utveckling AB, HGP Stödsamtal 18330

Sid 1 (2) Brottsofferjouren Värmland Drottninggatan 30 652 25 Karlstad 054-182888 Fax 18 96 63 info@varmland.boj.se Verksamhetsplan 2014 Brottsofferjouren Värmland Inledning Brottsoffeljouren Värmland verkar inom kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Säffle, Torsby, Hagfors, Munkfors och Sunne. Föreningen har ett nära samarbete med övriga brottsofferjourer i länet samt med Brottsofferjourernas Regiomåd i Värmland. Andra samarbetsparter är bl.a. Länsstyrelsen, Tingsrätten, Hovrätten, Kriminalvården, Bryggan, Alla Kvinnors Hus i Karlstad, Mansjouren, Landstinget i Värmland, Polismyndigheten Värmland, Samtalsakuten, Kommunledning samt Socialförvaltning och elevhälsa i respektive kommun, Svenska kyrkan, Brottsförebyggande Centrum, Insolvens, Rädda Barnen och Hyresgästföreningen. Brottsofferjourens uppfattning är att behovet av stöd till brottsoffer i fi amtiden kommer att öka. Det är viktigt att rekrytera nya stödjare med olika bakgrund och erfarenhet. Under året är det av största vikt att vi folisätter arbetet med att rekrytera och utbilda brottsofferstödjare i samtliga tio kommuner inom j ourens område. Det är också nödvändigt att Brottsofferjouren ingår i nätverk med myndigheter, offentliga organisationer och ideella organisationer, vilka arbetar med olika former av brottsofferstöd. Detta fdr att ldara ut rågångar och samordnings effekter mellan intressenternas arbets- och ansvarsområden. Brottsofferjourens syfte Brottsofferjouren skall genom samtal och annat stöd hjälpa människor, vilka på olika sätt drabbats av brott. Det rör sig såväl om dem som varit direkt föremål för brott som anhöriga till dessa eller vittnen till brottet. Genom Brottsoffeljourens insatser skall brotts offrens kontakter med rättssystemet underlättas och deras trygghetskänsla stärkas. Framgångsfaktorer

Sid 2 (2) Brottsofferjourens verksamhet skall kännetec1rnas av hög tillgänglighet, lyhördhet för brotts offrens och vittnens känslor och önskemål samt snabb förmedling av nödvändiga kontakter. Riksförbundets samtliga dokument inldusive Brottsofferjouren Värmlands policydokument är vägledande för vårt arbete. Det är viktigt att vi samverkar med andra oss närstående organisationer samt med kommunerna och landstinget. Mål Brottsofferjourens huvudmål är att alla brotts offer, vittnen samt deras anhöriga som vänder sig till föreningen skall få hjälp och stöd. Ett delmål är att medborgare, myndigheter och organisationer ska bli medvetna om föreningens existens och verksamhet. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning skall förbättras. Vi har ett väl fungeran~e kansli som har en hög tillgänglighet med fokus på dem vi är till för. Aktiviteter 2014 Statistilaapporteringen ska förbättras. Alla stödjare och styrelsen ska månadsvis rapportera sin statistik till Brottsofferjouren. Under året fortsätter arbetet med att sammanfoga de tidigare jourerna Nona och Södra till en enhet med gemensam värdegrund och policy. Under året ska en marknadsföringsplan antas och användas i arbetet med att göra Brottsofferjourens verksamhet känd för många samt relaytera fler medlemmar, medlemsföretag och sponsorer. Medlemsansvariga utses i styrelsen. Varje år genomförs en medarbetarenkät bland stödjarna. Brottofferjourens värdegrund diskuteras gemensamt personal, stödjare och styrelse vid en stödjarträff. Vi följer i samverkan med polisen upp förmedlingsprocenten till Brottsofferjouren. Vi har möjlighet att vid behov starta stödgrupp för brottsoffers anhöriga. Vi har stödgtupp för lcvinnor utsatta för våld i sina relationer, "Victoria-gt'uppen" samt stödgrupp för unga tjejer/kvinnor utsatta för sexualiserat våld, "Vågen". Vi bedriver brottsofferstödsverksamhet inom vårt område med lokaler i Karlstad, Säffle, Sunne (Trygghetscenter) och Munkfors. Vi utvec1dar formerna för vidareutbildning för vittnesstödjare och brottsofferstödj are i samverkan med regionen. Gruppledare och stödjare ska ges möjlighet till fortbildning och handledning. Internationella Brottsofferdagen uppmärksammas under en hel vecka i samverkan med BFC i flera av de kommuner som hör till vår jour. I samband med brottsofferdagen presenteras vår nya logga. Tillsammans med Handil<appförbunden Välmland genomförs under våren en seminariedag där vi lär känna varandras organisationer och under hösten genomförs (om Riksförbundet beviljas medel från Arvsfonden) en extern utbildningsdag om tillgänglighet.

Brottsofferjouren Värmland Intäkter Landstings bidrag Kommunbidrag Medlemsavgifter Medlemsavgifter, företag, org Boj Regionråd Bidrag Brottsoffermyndigheten Länsstyrelsen Ungdomsstyrelsen Balanserade projekt Gåvor och övrigt Räntor Summa intäkter Kostnader Lokalhyra Städning Förbrukningsinventarier Förbrukningsmaterial Mötesverksamhet Kurser och konferenser Marknadsföring, utåtriktat Styrelsemöten Kontorsmaterial, porto Trycksaker Telefon Datakostnader Försälaingar Uppvaktningar B anldcostnader Främmande tjänster Ungdomsstyrelsen Föreningsavgifter Övrigt Förslag till budget 2014 120000 984000 14000 6000 la 000 326040 150000 250000 177 141 46000 20000 2 103 181 60000 6000 la 000 10000 45000 45000 25000 3000 30000 25000 60000 40000 l 100 5000 1500 25000 250000 5000 la 000 656600 Löner Bilersättning Parkeringskostnader Resekostnadsersättning Kollektiv pensionsförsäkring Arbetsgivaravgifter Särskild löneskatt AMF Övriga personalkostnader 875000 40000 3000 14000 46000 275000 la 000 4000 la 000 1277000 Summa kostnader l 933 600 Berälrnat överskott 169581

Torsby kommun sid 9 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-04-15 37 Ansökan om bidrag.. Brottsofferjouren Dnr KST 2014/240 Sammanfattning av ärendet Brottsofferjouren har lämnat en ansökan om bidrag för verksamhetsåret 2015 och framåt. Sökt bidrag är på 6 kronor/invånare, vilket för Torsbys del innebär 72 078 kr (enligt SeB hade Torsby kommun 12 013 invånare 31 december 2013). Brottsofferjouren är en ideell förening som har till uppgift att stödja brottsoffer samt finnas som stöd för vittnen i tingsrätt samt hovrätt. Ett 30-tal personer arbetar som brottsofferstödjare. Samtliga stödjare arbetar ideellt, men får ersättning för resor och telefonkosh1ader. 2013-10-15 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att bevilja bidrag till Brottsoffeljouren med 4 kr/invånare för ål' 2014. Handlingar i ärendet Ansökan om bidrag från Brottsofferjouren Arbetsutskottets beslut Brottsofferjouren inbjuds till arbetsutskottet föl' att informera om sin verksamhet. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

Torsby kommun sid 22 Kommunstyrelsen PROTOKOLL 2014-06-02 104 Information från Brottsofferjouren Dnr KST 2014/240 Sammanfattning av ärendet Brottsofferjouren hal' cirka 90 lokala jourer i Sverige och de arbetar med att stödja brottsoffer. De jobbar aktivt med att hitta nya stödpersonel' och att utbilda dem. Brottsofferjouren erbjuder olika typer av stöd, såsom vittnesstödjare vid en l'ättsprocess och brottsofferstödjare. Alla stödjare arbetar ideellt. I Torsby kommun finns behov av att rekrytera ytterligare stödpersonal. Brottsoffeljouren hanterar cirka 800 ärenden per år i Sverige och i Värmland arbetar cirka 30-40 stödjare ideellt. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tackar för informationen. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

NORDIC INNOVATION FOOD ARENA Karlstad 140829 Ansökan om medfinansiering. Nifa ekonomisk förening söker härmed medfinansiering om 40 000 kr x 3 år från Torsby kommun för projektet "Matregionen Värmland". Bifogat finns: -Sammanfattning projelztbeskrivning -Projektbeskrivning -Budget Berndt Björkman, ordförande Nifa 070-322 06 99 / genom Anneli Romany Engström, verksamhetsledare Nifa 0722-374775 anneli.romany@nifa.se

II Projektet Matregionen Värmland Nationell satsning inom livsmedelsbranschen Livsmedelssektorn är den fjärde största industrin i Sverige och därför mycket viktig för jobb och tillväxt i hela landet. Regeringens strategi för att stärka sektorn omfattar alla inom livsmedelssektorn, från det lilla lokala företaget till det stora företaget på en internationell arena. Regeringens vision om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa är en långsiktig satsning (2008 2020). Vision om Matlandet Sverige handlar om god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd, men handlar också om sysselsättning och nya företag inom livsmedelsbranschen. Även i Värmlandsstrategin pekas just den småskaliga livsmedelsproduktionen ut som en Värmlands nya näringar med stor potential till utveckling och tillväxt. Projektets mål och verksamhet Projektets syfte är ökad lönsamhet och innovationsgrad inom livsmedelsbranschen i Värmland genom affärsutveckling hos företagen. Detta ska leda till tillväxt och ökad sysselsättning i Värmland. Samtidigt skall projektet bidra till en ökad jämställdhet och mångfald i regionens näringsliv liksom ett mer diversifierat näringsliv då förutsättningar för nya branscher kan utvecklas och växa. Tillsammans med livsmedelsbranschens företag, branschens intresseorganisationer, övrigt företagsstödjande-jinnovationssystem och regionens övriga näringsliv ska nya ideer och produkter samt utveckling av företagen leda till affärsutveckling, ökad lönsamhet, tillväxt och profilering. Även erfarenhetsutbyte med andra regioners aktörer skall bidra till nya arbetssätt och metoder för utveckling. En tydlig samverkansplattform skall skapas för företag och organisationer inom livsmedelsbranschen i Värmland. Projektet skall arbeta med att ta fram regionala strategier, identifiera unika produkter och tjänster i regionen, tillgängliggöra kunskap, kompetens och forskning som bidrar till affärsutveckling för regionens företag. Efter projektets slut skall projektägaren NIFA naturlig inneha rollen i form av ett regionalt ledarskap som bygger vidare på projektets resultat. Projektet kommer framförallt att arbeta med företag i livsmedelsbranschen som vill växa och ska genom olika insatser bidra till denna utveckling. Projektet ska även arbeta med att ytterligare förstärka och tydliggöra Värmland som en kulinarisk matregion i Sverige vilket indirekt ska gynna regionens företag. För att nå projektets mål kommer insatser att genomföras inom tre verksamhetsområden där det första området kommer att vara i fokus. 1. Företags- och branschutveckling Strategisk utveckling och ledarskap Marknadsutveckling Innovation Offentlig mat

2. NIFA och innovationssystemet Mötesplatser och nätverk Finansiering och andra företagsstöd Samarbete med innovationssystemet i Värmland 3. Omvärld Omvärlds- och trendspaning Profilering av Värmland Projektägare NIFA NIFA är en ekonomisk förening som bildades i januari 2012 med syfte att fungera som ett resurscentrum samt mäklar- och kompetensfunktion i förhållande till medlemmarna i deras verksamheter som livsmedelsproducenter och/eller förädlare av livsmedelsprodukter. NIFA och de projekt som initieras skall skapa affärsnytta på sådant sätt att företagen direkt eller indirekt ökar sin sysselsättning och/eller sin försäljning. Föreningen har idag 35 medlemmar vilka representerar såväl små som stora livsmedelsproducenter till exempel Arla Food Sverige, Löfbergs, Värmlandschark och Torfolk gård men även organisationer som Hushållningssällskapet liksom Föreningen Värmlandsmat med drygt 50 medlemsföretag. NIFA har under åren 2013-2014 drivit projektet Mat och marknadsutveckling. I det projektet har NIFAs roll tydliggjorts och vidareutvecklats i både nationella och regionala sammanhang. Antalet medlemsföretag i föreningen har under det pågående projektet Mat och marknadsutveckling fördubblats, vilket är ett bevis på att föreningen och dess projekt skapar nytta för företagen. NIFA är fortfarande i ett uppbyggnadsskede och det nya projektet Matregionen Värmland förväntas bidra till att stärka och vidareutveckla NIFA som ett av Värmlands klusterinitiativ.

Projekt Matregionen Värmland Projektägare: NIFA Projektbeskrivning 2014.08.24

1 Bakgrund............ 3 1.1 Nationella och regionala strategier........................ 3 1.1.1 En livsmedelsstrategi för hela Sverige...... 3 1.1.2 Sverige - det nya matlandet........... 3 1.1.3 Kulinariska regioner........ 4 1.1.4 Värmlandsstrategin........................ 5 1.2 NIFA........... 6 1.2.1 NIFA:s roll i ett nationellt perspektiv... 6 1.2.2 NIFA:s roll i ett regionalt perspektiv... 7 1.3 Resultat från regionala initiativ............... 7 1.3.1 Mat- och marknadsutveckling..................... 7 1.3.2 Skafferiet................. 8 1.3.3 Övriga projekt och initiativ................. 8 1.4 Skäl för projektet............ 9 2 Syfte... 10 3 Mål...10 3.1 Övergripande mål..................... 10 3.2 Kvantitativa mål/indikatorer... 10 4 Målgrupper........................... 10 5 Verksamhetsbeskrivning..................... 11 5.1 Företags- och branschutveckling... 11 5.1.1 Strategisk utveckling och ledarskap... 13 5.1.2 Marknadsutveckling................... 13 5.1.3 Innovation......... 14 5.1.4 Offentlig mat....................... 14 5.2 NIFA och innovationssystemet...15 5.2.1 Mötesplatser och nätverk......... 15 5.2.2 Finansiering och andra företagsstöd...... 16 5.2.3 Samarbete med innovationssystemet i Värmland........ 16 5.3 Omvärld...............................17 5.3.1 Omvärlds- och trendspaning...17 5.3.2 Profilering av Värmland........17 6 Samarbetspartners.................. 17 2

1 Bakgrund 1.1 Nationella och regionala strategier 1.1.1 En livsmedelsstr at egi för hela Sverigel Regeringen presenterade under september 2007 en livsmedelsstrategi för hela Sverige. Strategin utarbetades i samarbete med branschen. Livsmedelssektorn är den fjärde största industrin i Sverige och därför mycket viktig för jobb och tillväxt i hela landet. Regeringens strategi för att stärka sektorn omfattar alla inom livsmedelssektorn, från det lilla lokala företaget till det stora företaget på en internationell arena. Till detta kan även kopplas en ökad turismnäring som ger goda förutsättningar för fler jobb och som är en viktig plattform för att utveckla Matlandet Sverige. Livsmedelsstrategin syftar till att stärka livsmedelsbranschens konkurrenskraft, underlätta företagande och bidra till tillväxt i hela livsmedelskedjan och på så sätt skapa fler arbetstillfällen. Strategin handlar i första hand om samlade insatser och inte nya pengar. Fokus ska i stället ligga på ett enhetligt angreppssätt. Livsmedelsstrategin består av tre delar: En satsning inriktad på innovation samt kompetensökning i livsmedelssektorn och på mat med mervärde (till exempel ekologiskt, närproducerat eller småskaligt producerat). Dialog mellan regeringen och branschen för att diskutera satsningar och åtgärder som livsmedelsföretagen behöver. Åtgärder inriktade på export av livsmedel- och jordbruksprodukter. 1.1.2 Sverige - det n ya m atlandef Regeringen har en vision om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa. Matlandet Sverige är en konkretisering av livsmedelsstrategin och en vision som handlar om god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd. Men den handlar också om sysselsättning och nya företag. Minst tjugo tusen nya jobb, en fördubbling av livsmedelsexporten och fler turistnätter på landsbygden är några av de mål som ska uppnås till år 2020. Matlandet berör flera myndigheter och andra offentliga aktörer. Visit Sweden, Business Sweden och Jordbruksverket samarbetar kring utvecklingen aven strategi för att marknadsföra visionen om Sverige som det nya matlandet i Europa. Till visionen finns en handlingsplan som är uppdelad på sex områden: Offentlig mat (mat i skola, vård och omsorg) Primärproduktion (odling, uppfödning, fiske, jakt, rennäring, vattenbruk) Förädlad mat (inom livsmedelsindustrin, mathantverk, export av livsmedel) Matturism (matupplevelser) Restaurang (restauranger, kockar, krögare, kreatörer) Handel (vägen till konsumenten, försäljning, distribution) 1 www.regeringen.se 2 www.jordbruksverket.se 3

Sverige ska bli känt som ett matland genom att få ett tydligare varumärke och visa att Sveriges råvaror, producenter, kockar och restauranger håller hög klass. Målet är bland annat att fler människor från andra länder ska välja Sverige som resmål. Värmland har liksom övriga landskap en matlandet ambassadör som ska sprida visionen på regional nivå och även föra fram de regionala företrädarnas ideer till regeringen. Landsbygdsdepartementet har gjort en analys av 3 av Matlandet Sverige som presenterades i november 2013. I arbetet har intressenter från olika fokusområden bjudits in för att komma med inspel om hur arbetet skall drivas vidare. Det har resulterat i måldokumentet "På god väg" som visar på goda resultat och som anger riktningen för Matlandet mot år 2020. Målstrukturen har tre övergripande inriktningar - hållbar tillväxt, forskning och innovation samt kvalitet och kompetens. Dessa inriktningar har mål som är gemensamma för alla fokusområden. Varje fokusområde har sedan vissa specifika mål kopplade till sig. Statistik visar goda resultat i halvtid 4 : Mellan åren 2008-2012 har antalet sysselsatta i matsektorn ökat med 9 100. Antalet mat- och dryckesföretag ökade mellan 2008-2012 med 11 procent. Antalet företag i dryckesindustrin ökade med 65 procent mellan 2008-2012, från 121 till 199. Mellan 2007-2013 tillkom 48 nya små slakterier, från 113 till 161 anläggningar. Sveriges livsmedelsexport ökar stadigt, sedan 2008 är ökningen 34 procent, från 47 till 63 miljarder kr / år. Fler kommuner och landsting arbetar aktivt med att dela upp sina livsmedelsupphandlingar för att skapa förutsättningar för att fler och även mindre företag ska kunna delta Utländska turisters konsumtion av mat och måltider i Sverige ökade från 29 miljarder kronor 2008 till knappt 38 miljarder kronor 2013 Ett av områdena som skall ge möjlighet för företag inom livsmedelsbranschen att växa är ökade kunskaper inom offentlig mat. Nära tre miljoner offentliga måltider serveras varje dag i Sverige. Sedan 2011 finns ett nationellt kompetenscentrum för den offentliga måltiden på Livsmedelsverket. Centret arbetar med att stödja och stimulera kommuner och landsting i arbetet med måltider. Matlandet stödjer flera projekt som syftar till att höja kunskapen om ekologisk mat inom offentlig sektor, kompetensutveckling av kommunernas måltidspersonal samt kravställande i samband med offentlig upphandling. 1.1.3 Kulinariska regioner Som ett sätt att fördjupa och utveckla satsningen på Matlandet Sverige har ett nationellt projekt undersökt vad som krävs för att skapa gastronomiska regioner som i andra länder har visat sig positivt för regional tillväxt. Projektet har genomförts som ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, Restaurangakademien och Södertörns Högskola. Begreppet gastronomiska regioner har under projektets gång ändrat namn till kulinariska regioner vilket har definierats som kvalitativa unika 3"Sverige - det nya matlandet". En studie av måluppfyllelse och effekter av hittills genomförda insatser. Kontigo 2013-02-19 4 Källa : Regeringskansliets faktablad från Landsbygdsdepartementet, juni 2014. 4

matprodukter i ett område/län/region som kan förpackas, kommuniceras och säljas till identifierade målgrupper. Det skall bidra till att både företag och regionen växer och utvecklas. Lyckade exempel från andra länder är att de sätter kunden i centrum och skapar samarbete mellan olika intressenter på lokal och regional nivå. Därigenom skapas engagemang och drivkraft med ett underifrånperspektiv och delaktighet från entreprenörer. Projektet har samlat ihop synpunkter och kunskap genom fokusgrupper, gruppintervjuer och individuella intervjuer med nyckelpersoner i åtta svenska län. En slutsats som projektet har dragit är att regionala partnerskap krävs för att lyckas utveckla en kulinarisk region och att det arbetet bör sker kontinuerligt och långsiktigt utan " avbrott". Projektet har även identifierat komponenter i en modell för uppbyggnaden av kulinariska regioner: 1. Tydlig organisation och ledarskap (nationellt och regionalt) 2. Inventering av råvaror, produkter, natur- och kulturresurser (terrioratias) 3. Marknad (kunder, kundbehov, marknader, försäljningskanaler) 4. Utveckla unikitet (verktyg för märkning, ursprungsskydd etc som skapar mervärde för kund) 5. Tillämpning (konceptualisering) Län såsom Skåne och Västra Götaland har kommit långt i utvecklingen av kulinariska regioner och har goda exempel på verktyg och marknadsföringskanaler. 1.1.4 Vär m landsstrategin I den geografiska indelningen av EU:s strukturfonder i Sverige tillhör Värmland, Norra Mellansverige. Enligt analyser genomförda av Tillväxtanalys är Norra Mellansverige en region som bland annat präglas av: en region i kraftig strukturförändring där man förlorar många industrijobb hög arbetslöshet - delar av regionen har högst i landet lägre grad av tjänsteföretag än riket Analysen visar också på ett lågt nyföretagande och en relativt ensidig branschstruktur. s I Värmlandsstrategin pekas just den småskaliga livsmedelsproduktionen ut som en Värmlands nya näringar med stor potential till utveckling och tillväxt 6. Projektet Matregionen Värmland skall bidra till Värmlandsstrategins prioriterade områden inom livskvalitet och för att skapa fler och starkare företag i hela Värmland. "Livskvalitet för alla" handlar om att få hela Värmland att utvecklas och vara en attraktiv region. Därför bör vi skapa tydligare profilering och marknadsföring av Värmland om våra unika tillgångar och utbud av upplevelser. Här kan berättelser om närproducerad mat och om regionens kulinariska matupplevelser öka möjligheterna för utvecklat entreprenörskap och turism. Värmland bör också enligt Värmlandsstrategin verka för " fler och starkare fö retag". Genom samverkan mellan näringsliv, offentliga organisationer, Karlstads universitet m fl skall förutsättningar för att fler nya företag ska starta samt att befintliga företag skall utvecklas och växa. 5 Källa: Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014 2020 6 Värmlandsstrategin; Fler och starkare företag, sid 24 5

Projektet Matregionen Värmland skall bidra till att: o o o o o öka lönsamheten hos livsmedelsbranschens företag och därigenom skapa fler arbetstillfällen. Bidra till ett mer diversifierat näringsliv. vidareutveckla plattformen NIFA som ett konkurrenskraftigt kluster för livsmedelsbranschen i Värmland. höja kompetensnivån och bidra till affärsutveckling i branschens företag. bidra till innovation och förnyelse. 1.2 NIFA NIFA är en ekonomisk förening som bildades i januari 2012 med syfte att fungera som ett resurscentrum samt mäklar- och kompetensfunktion i förhållande t ill medlemmarna i deras verksamheter som livsmedelsproducenter och/eller förädlare av livsmedelsprodukter. NIFA och de projekt som initieras skall skapa affärsnytta på sådant sätt att företagen direkt eller indirekt ökar sin sysselsättning och/eller sin försäljning. NIFA ska verka för att företag utvecklar sina tjänster, produktionsmetoder och förädla varor och produkter som har sitt ursprung eller förädling i Värmland eller regionen. Verksamheten vänder sig i första hand inte till nyföretagande utan fokuserar på befintliga företag och deras utveckling och tillväxt. Vid behov av stöd vid företagsstarter mäklar NIFA vidare till sina samverkanspartner inom rådgivningssystemet samt webbsidan verksamt.se. Föreningen har idag 35 medlemmar vilka representerar såväl små som stora livsmedelsproducenter t ex Arla Food Sverige, Löfbergs, Värmlandschark och Torfolk gård men även organisationer som Hushållningssällskapet liksom Föreningen Värmlandsmat med drygt 50 medlemsföretag. NIFA har under åren 2013-2014 drivit projektet Mat och marknadsutveckling. I det projektet har NIFAs roll tydliggjorts och vidareutvecklats i både nationella och regionala sammanhang. NIFA är fortfarande i ett uppbyggnadsskede och det nya projektet Matregionen Värmland förväntas bidra till att stärka och vida reutveckla NIFA som ett av Värmlands klusterinitiativ. 1.2.1 NIFA:s roll i ett nationellt perspektiv Det saknas idag en samlande kraft för att kommunicera värmländsk mat, den kulinariska regionen Värmland, på en nationell eller internationell arena vilket har betydelse för hur företag och produkter från Värmland kommer att lyckas. Men det behövs också en arena för livsmedelsbranschen i Värmland som kan upprätta och etablera kontakter med andra regioner och nationella aktörer. Detta ska i förlängningen positionera Värmland och bidra till bilden av Värmland som ett län med tillväxt, framåtanda, innovation och utveckling även i en bransch som idag har relativt låg innovationsgrad. Det nationella projektet om att skapa kulinariska regioner har i en kartläggning, om vilka samlade initiativ som finns i landet inom området, redovisat mycket begränsad information om Värmlands organisationer, företag och produkter. Här har NIFA en viktig roll att fylla för att samla ihop och sprida information såväl inom som utanför Värmland. Regionalt bör NIFA få förtroende att ta på sig ledarskapet i att ta fram regionala strategier och öka kunskapen om företag inom livsmedelsbranschen i Värmland nationellt. 6

1.2.2 NI FA:s r oll i ett r egionalt perspektiv En unik kombination mellan JJstora JJ och JJ små JJ. Idag finns ett fåtal stora företag och ett antal småoch mikroföretag. Hos en del av dessa finns lång tradition och erfarenhet av samarbete, något som också kan uppgraderas och utvecklas metodmässigt. Livsmedelsbranschen och då kanske särskilt dagligvaruhandeln står inför stora utmaningar och behov av utvecklingsinsatser, bland annat till följd av digitaliseringen. Liksom i andra branscher finns det inom livsmedelsbranschen stor potential att utveckla tjänster istället för att bara driva produktutveckling. Genom ökat samarbete med CTF, Centrum för Tjänsteforskning, vid Karlstads Universitet kan NIFA bidra med kompetensutveckling för ökad tjänsteutveckling, framföra allt med tonvikt på de mindre företagen. Andra faktorer som projektet och NIFA genom att främja och stötta livsmedelsföretagen bidrar till är att det i Värmland även i framtiden finns ett levande landsbygd till följd av livsmedelsproduktion. Värmland och Sverige blir i ett globalt perspektiv mindre sårbara genom att det skapas möjligheter för de små företagen att tillsammans utvecklas och växa. Att verka för kortare transporter och ett ökat utbud av närproducerad mat bidrar till ett mer hållbart samhälle för miljö och människor. Det finns många organisationer och projekt som på olika sätt arbetar med utveckling av livsmedelsbranschen i Värmland. NIFA har en viktig roll i att samordna och se till att de resurser och kunskaper som finns samlat används på ett bra sätt. NIFA förväntas bli en plattform för ökad samverkan vilken på olika sätt efterfrågas av företagen. Projektet skapar möjligheter att fylla plattformen med relevant innehåll till nytta för företagen och deras utveckling. NIFA skall tillgängliggöra kompetensutveckling och forskningsresultat till företag i regionen. Områden som profilerar NIFA och projektet i förhållande till övriga aktörer och projekt är satsningarna på innovation och tillväxt med stort fokus på marknadsutveckling även utanför Värmland. Omvärldsspaning och nationell j internationell profilering är också viktiga inslag i projektet. Det tar dock tid att bygga sama rbeten och det krävs resurser samt kontinuerligt och långsiktigt arbete för att nå framgång. Projektet är ett viktigt bidrag till en resa för livsmedelsbranschens utveckling i Värmland. 1.3 Resultat från regionala initiativ 1.3.1 Mat- och marknadsutveckling NIFA har sedan hösten 2013 drivit projektet Mat- och marknadsutveckling. I projektet har en rad enskilda möten med entreprenörer och aktörer inom branschen genomförts vilket gett bättre information om företagens behov och aktörernas erbjudanden. Företagen har uttalat en efterfrågan på samverkan och mötesplatser samt kompetenshöjande aktiviteter om finansiering, försäljningjehandel, produktutveckling, mm. Projektet har erbjudit en serie av aktiviteter inom affärsutveckling såsom, lönsamhetsgenomlysning, exportmöjligheter, mentorsprogram, information om finansieringsaktörer samt förpackningar. NIFA har mäklat kontakter vidare till andra aktörer inom rådgivningssystemet som erbjuder expertkompetenser inom de olika områdena. 7