Hållbara Umeåregionen - Slutrapport Tillväxtverket 100826

1 av 9 2010-08-26 Per Johansson Regional samverkan och landsbygdsutveckling Tillväxtverket 83103 Östersund Hållbara Umeåregionen - Slutrapport Tillväxtverket 100826 Projektet Hållbara Umeåregionen (Diarienummer: 200801176, Ärende-id: 00041385) har under projekttiden 1/1-2008 30/6-2010 varit indelat i fem delmoment. 1. Framtagande av nulägesbeskrivning i regionens kommuner 080101 080930 2. Utveckling av lokala delmål 081001 090630 3. Regionalt handlingsprogram 090701 100331 Kontinuerligt: 4. Profilområden Utvecklingsprojekt 080101 100630 5. Uppföljning/utvärdering i regiongemensamt ledningssystem 080101 100630 Enligt beslut har lägesrapporter avlagts för projektets aktiviteter var tredje månad under projekttiden utifrån de olika delmomenten och projektets tidsplanering. 1. Syfte och mål i projektet Hållbara Umeåregionen syftar till att utveckla en innovativ metod med perspektivet stads- och landsbygdsutveckling för hållbar tillväxt i en arbetsmarknadsregion. Projektets mål är en Umeåregiongemensam prioriteringsgrund för ett "kunskapsdrivet och konkurrenskraftigt näringsliv för norra Sveriges mest attraktiva livsmiljöer med mångfald och tillgänglighet till arbete, boende, kultur, fritid, studier och omsorg och där människor känner delaktighet och engagemang" (Västerbottens läns RTP). Projektets mål är också att skapa förutsättningar för utveckling av strategiska nationella och internationella nätverk inom tematiska områden för hållbar utveckling för respektive medverkande kommun samt att skapa en regiongemensam helhetsbild och strategi för hållbar utveckling med tydlig ansvarsfördelning mellan de medverkande aktörerna. Parallellt med detta arbete avser projektet stimulera till utveckling av gemensamma tematiska regionala profilområden. Med utgångspunkt i de respektive kommunernas utveckling av ledningssystem avser projektet också hitta former för uppföljning av de planerade tematiska insatserna i ett regiongemensamt handlingsprogram. Aktivitetsmål: 1. Minst tio tematiska arbetsgrupper inom Umeåregionen ska engageras i arbetet under projekttiden. 2. Det ska genomföras tre regiongemensamma workshops under projekttiden. Ambitionen är en jämn fördelning mellan kvinnor och män (60/40) för respektive aktivitetsmål och följs upp via deltagarförteckningar från mötena. Umeå Kommun Postadress Besöksadress Tel växel

2 av 9 Resultatmål: 1. En politiskt och organisatoriskt förankrad regional handlingsplan, med utgångspunkt från de sex lokala handlingsplanerna, ska arbetas fram i projektet. 2. Medverkan från regionen i minst fem nya nationella och/eller internationella tematiska nätverk för hållbar utveckling. 3. Minst sex tematiska utvecklingsprojekt (ett för varje kommun i Umeåregionen) planeras eller genomförs under projekttiden. Resultatmål 2 och 3 följs upp utifrån rapporter från de tematiska arbetsgrupperna. 2. Organisation Projektet bygger vidare på etablerade samarbeten inom och mellan kommunerna i Umeåregionen och Västerbotten, och arbetet i projektet är därför relativt etablerat. Projektet är nära knutet till Umeåregionens samordningskansli, Umeå kommuns Enhet för strategisk utveckling och Region Västerbottens RTP-samordnare. Projektet och projektledaren har styrts av en styrgrupp bestående av kommuncheferna i Umeåregionens sex kommuner. Till styrgruppen har en representant adjungerats det regionala samverkansorganet Region Västerbotten med ansvar för RTP/RUP på länsnivå. Politiskt har arbetat drivits av de sex kommunstyrelserna i Umeåregionen, tillsammans med det rådgivande Regionrådet, som består av majoritets- och oppositionskommunalråd från de sex kommunerna i Umeåregionen. Projektet har också omfattat ett stort antal arbetsgrupper med tematiskt utvecklingsansvariga tjänstemän från de sex kommunerna i Umeåregionen, liksom tjänstemannagrupperingar i respektive kommun. 3. Arbetssätt och aktiviteter Projektet innebär första gången som Aalborgåtagandena-processen eller motsvarande metod för hållbar regional utveckling används i en funktionell arbetsmarknadsregion med flera samverkande kommuner, både i Sverige, runt Östersjön och i ett europeiskt perspektiv. Genomförandet har varit indelat i fem delområden, med följande schematiska tidsplan: 1 Framtagande av nulägesbeskrivning i regionens kommuner 080101 080930 Med utgångspunkt från existerande sammanställningar, strategier, handlingsplaner och annat material i kommunerna och med stöd av regional projektsamordnare arbetar regionens sex kommuner fram egna nulägesbeskrivningar med Aalborgåtagandenas tio tematiska områden och CEMRs deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män som gemensam ram. Erfarenheter från arbetet med Hållbara Robertsfors har också varit en viktig utgångspunkt i arbetet. Preliminär tids- och aktivitetsplan Mars 2008 Upptaktsträffar i kommunerna Apil-juni 2008 Informationsträff i tematiska arbetsgrupper Maj 2008 Gemensam Umeåregion-workshop 1: Hållbar utveckling - Tema Regional tillväxt Aug-sep 2008 Arbetsmöte i kommunerna och i tematiska arbetsgrupper Sep 2008 Sammanställning av nulägesbeskrivningar

3 av 9 Lokala prioriteringarför hållbar utveckling i Vindeln. Vindelns Julmarknad 2008 2 Utveckling av lokala delmål 2008-10-01 2009-06-30 Nulägesbeskrivningen i kommunerna är sedan utgångspunkt i en målformuleringsprocess med brett lokalt deltagande för att ställa upp lokala delmål som med stöd av regional projektledare tas fram av kommunerna. Till delmålen ska tidsramar kopplas för att påvisa framsteg med att uppnå åtagandena. Preliminär tids- och aktivitetsplan Okt-Nov 2008 Upptaktsmöte i de sex kommunerna Dec-Maj 2009 Arbetsmöten i arbetsgrupperna och i kommunerna April 2009 Gemensam Umeåregion-workshop 2: Hållbar utveckling - Tema Jämställdhet/Social hållbarhet Juni 2009 Arbetsmöten i arbetsgrupperna, sammanställning av lokala delmål, presentation för Regionrådet 3 Regionalt handlingsprogram 2009-07-01 2010-03-31 Regionens tydliga stad- och landprofil ger olika lokala förutsättningar för utveckling av specifika profilområden för en hållbar utveckling av regionen. Satta i ett regiongemensamt perspektiv ges dessa lokala profilområden både starkare förutsättningar att utvecklas och möjliggör en starkare regional konkurrenskraft för hela Umeåregionen. Under ledning av regional projektledare tas ett regiongemensamt handlingsprogram fram som klargör kommunernas respektive prioriteringar i en regional helhet inom projektet. Handlingsplanen är tänkt att tydliggöra vilka profilområden för hållbar regional utveckling som det finns förutsättningar för i kommunerna i regionen för fortsatta regionala utvecklingsprojekt. Preliminär tids- och aktivitetsplan Sep 2009 Uppstartsmöte Regionalt handlingsprogram Umeåregionen Nov-Feb 2010 Mars 2010 Arbets- och slutmöten i arbetsgrupperna och kommunerna Gemensam Umeåregionen-workshop 3: Hållbar utveckling - Tema Uppföljning/ledningssystem

4 av 9 4 Profilområden Utvecklingsprojekt 2008-01-01 2010-06-30 De sex kommunerna i Umeåregionen arbetar fram sina respektive lokala profilområden kontinuerligt under projekttiden parallellt med arbetet med den regiongemensamma handlingsplanen Bengt Kriström, ledamot av Regeringens hållbarhetskommission och Professor i resursekonomi vid SLU, presenterar för Umeåregionens kommun- och ekonomichefer vid ett seminarium om ekonomisk hållbarhet. 5 Uppföljning/utvärdering i regiongemensamt ledningssystem 20080101-20100630 Uppföljning av kommunerna i Umeåregionens utveckling sammanställs enligt mall som utvecklats i projektet och presenteras årligen för Regionrådet, det regionala politiska forumet med kommunalråden i Umeåregionen representerade. April 2010 Skrivning av handlingsprogram Maj 2010 Antagande av handlingsprogram i Regionrådet och fastställande hos respektive kommunstyrelse Juni 2010 Projektavslutning

5 av 9 4. Resultat och effekter Projektet har genererat nulägesbeskrivningar och prioriteringar utifrån Aalborgprocessen i samtliga kommuner, en gemensam regional vision: Världens bästa livsmiljö för en kvarts miljon människor 2050 med fem Umeåregiongemensamma prioriteringar kopplade till visionen: 1. God hälsa på lika villkor 2. Medskapande och demokrati 3. Tillgängligt och jämställt transportsystem 4. Effektiv och förnybar energianvändning 5. Livskraftig och hållbar lokalekonomi Dessa fem prioriteringar utgör också grunden för verksamhetsplaneringen i Umeåregionens tematiska arbetsgrupper 2010-2011. Utifrån dessa prioriteringar har ett antal regionala, nationella och internationella projekt initierats och nätverkssamverkan initierats, till exempel: Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat Umeåregionens arbetsgrupp för folkhälsa SIS tekniska kommitté 522, Vägledningsstandard för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Nationella samrådsgruppen för EU-samarbete om stadsutveckling Europeiska CIVITAS-nätverket för hållbara stadstransporter Ett antal strategiska satsningar i projektform har också inletts, till exempel: Energieffektivt byggande i kallt klimat (CERBOF, 2009-2012) Green citizens of Europe (EU Life+, 2010-2015) Hållbart resande i Umeåregionen (ERUF, 2008-11) Jämställdhet, genus och förändringsarbete i Umeåregionen (SKL, 2009-2010) Tech visits Umeå-nordligt nav för modern miljöteknik, Tillväxtverket 2010-13 Ålidhem - den hållbara kulturstadsdelen (Delegationen för hållbara städer) För att följa upp utvecklingen i Umeåregionen har ett antal indikatorer tagits fram för att följa utvecklingen i Umeåregionen. Syftet med dessa har varit att på ett kostnadseffektivt och översiktligt sätt ge politik och andra beslutsfattare en överblick av den regionala samhällsutvecklingen. För att presentera och tillgängliggöra detta för en bredare allmänhet har Google MotionCharts används, och en första version av statistiken ligger tillgänglig på www.umearegionen.se/utveckling. I vidareutveckling av detta arbete kommer från 2011 samarbete med avknoppningen från Mål 2- satsningen AC Analys att sökas. Efter projektets slut förväntas arbetet att fortsätta i respektive kommun utifrån beslutade prioriteringar, men också gemensamt i Umeåregionen via den beslutade årliga uppföljningen av ett antal vägledande indikatorer. Umeå kommun diskuterar också att söka medverkan i den fortsatta europeiska referensgrupp om 50-70 städer i EU som ska testa och utvärdera Leipzigdeklarationen för hållbara städers och det webbaserade stöd till europeiska städer som utarbetats under 2009-2010. Ett samarbetsområde för framtiden som varit uppe till diskussion vid Umeåregionens kommunstyrelseseminarium våren 2010 rör gemensam regional planering mot visionen Världens bästa livsmiljö för en kvarts miljon människor 2050.

6 av 9 5. Diskussion Arbetet i projektet har i stora drag fortskridit enligt ursprunglig projektplan. En viktig framgångsfaktor i projektet har varit att arbetet har kopplats till den yttersta ledningen i kommunerna och regionen, dels via kommunchefsgruppen som projektets styrgrupp och dels via regelbundna återrapporteringar till kommunalråden i Regionrådet. Utgångspunkten för detta har varit att hållbar utveckling är en ledningsfråga och att arbetet därför bör organiseras därefter. Utöver den strategiska ledningsförankringen, har projektet också fokuserat på konkreta åtgärder, det vill säga att tillsammans med regionala arbetsgrupper och samverkande samhällsaktörer ta fram förslag på åtgärder och finansiering av dessa för att genomföra de olika strategierna och prioriteringarna. Detta har varit framgångsrikt som ett sätt att tydliggöra vinsterna av regional samverkan och politiska prioriteringar. En utmaning för denna typ av projekt är att det i stora drag handlar om förändringsarbete i befintliga organisationer (kommuner), som dessutom är väldigt stora och mångfacetterade. I projektet har lite resurser funnits till kompetensutveckling för personal, utan fokus har istället legat på inspiration från goda exempel, via inbjudna föreläsare vid olika regiongemensamma seminarier (bland annat tillsammans med Umeå universitet), framåtsyftande regionala arbetsgrupper (ex. Kommunikation, Folkhälsa, Bibliotek) och samverkande samhällsaktörer (i till exempel Nätverket för hållbart byggande). Kapaciteten att fortsätta med denna typ av verksamhet efter projekttiden bygger mycket på att de goda exemplen och vinsterna av samverkan via exempelvis utvecklingsprojekt och strategiska nätverk har tydliggjorts i slutfasen av projektet. Diskussion vid Umeåregionens kommunstyrelseseminarium, Tema Regional tillväxt Flera av kommunerna i Umeåregionen är små, och har därför begränsade resurser i den egna organisationen för strategiska utvecklingsfrågor. Det finns också en förståelse i regionledningen för att denna typ av regionala utvecklingssatsningar kräver strategiska regionala resurser, men det är ännu inte klarlagt hur en långsiktighet i det arbetet ska säkerställas i Umeåregionen.

7 av 9 6. Slutsatser En slutsats från projektet och projektledningen är att det finns goda möjligheter för ökad regional samverkan i regionala utvecklingsfrågor i Umeåregionen, både ur ett resultat- och resursperspektiv. Genom att samordna kompetenser inom regionen ökas möjligheten att finnas med i strategiska nätverk och utvecklingsprojekt och därigenom driva den regionala utvecklingen framåt. En viktig lärdom är att kontinuerlig återkoppling av resultat och aktiviteter till den politiska och tjänstemannaledningen i organisationen är avgörande för ett lågsiktigt framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete, att förklara hur de ständiga förbättringarna görs i form av konkreta åtgärder och aktiviteter, kopplat till prioriteringar, mål och visioner. Utöver detta är en viktig lärdom i projektet att det också är viktigt för en långsiktigt hållbar regional utveckling att löpande presentera underlag på samhällsutvecklingen som ger anledning för den politiska ledningen att ifrågasätta de rådande arbetsmetoderna utifrån mål- och visionsuppfyllelse. Projektet Hållbara Umeåregionen har knutit till sig en forskargrupp vid kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet (forskningsledare Carina Keskitalo och assistent Johanna Liljenfeldt) för att studera processen för att etablera Hållbara Umeåregionen. Forskargruppen finansieras av Umeå kommun och AC- Analysprojektet, och har arbetat från april 2009 till juni 2010. Hittills har en delrapport utarbetats (omkring 70 sidor) angående olika typer av lednings- och standardsystem för hållbarhet, inklusive t ex ISO-system. Delrapporten behandlar också projektets upplägg och analysram, teori om regionutveckling, och Umeåregionens kommunstrukturer. Forskargruppen har vidare analyserat kommunernas och andra aktörers handlingsplaner för hållbar utveckling, samt deltagit som observatör vid olika möten inom Umeåregionen samt relaterade processer. Under vintern 2009-2010 genomfördes intervjuer med deltagare i dessa processer, samt transkribering och analys av mötesobservationerna och intervjuerna. En preliminär analys av projektet Hållbara Umeåregionen presenterades för projektets ledning i mars 2010. Syftet med den preliminära analysen var att utgöra underlag för en diskussion om hur arbetet och resultaten från Hållbara Umeåregionen skall tillvaratas och användas i Umeåregionen efter projektets slut. Studien avslutas sommaren/hösten 2010 genom att relatera och färdigställa en analys av insamlat material i relation till litteratur samt färdigställa slutrapport. En sammanfattning av slutrapporten är bilagd denna skrivelse. Denna analys kommer att presenteras för projektledningen och kan vid färdigställande också presenteras för Tillväxtverket. 7. Indikatorer Uppföljning av verksamheten i förhållande till programmets indikatorer. Antal deltagande organisationer i projektgenomförandet

8 av 9 Besök och erfarenhetsutbyte kring lokalt och regionala hållbarhetsstrategier hos Bristol City Council och South West Regional Development Agency i Bristol oktober 2008. Ett stort antal verksamheter har deltagit i projektets genomförande: De sex kommunerna i Umeåregionen. I respektive kommun har kommunstyrelse och kommunchef varit ansvariga för genomförandet av projektet. Till sin hjälp har de haft interna arbetsgrupper i respektive kommun: kommunfullmäktigeberedning i Vännäs, översiktsplangrupp i Bjurholm och olika chefsgrupperingar och ledningsgrupper i övriga kommuner. Därutöver har ett drygt tiotal tematiska arbetsgrupper arbetat utifrån de Umeåregiongemensamma prioriteringarna. Totalt beräknas ett par hundra personer varit involverade i projektet i Umeåregionens sex kommuner under projekttiden. Utöver Umeåregionens kommuner har ett antal andra aktörer varit involverade: Region Västerbotten, kontaktperson Thomas Westerberg (RTP-ansvarig) har varit adjungerad till styrgruppen vid relevanta tillfällen, för att ge inspel på hur projektet kan bidra till att stärka det regionala utvecklingsarbetet i Västerbotten. Med de utgångspunkterna har projektet medverkat vid olika regionala forum och delgett erfarenheter från projektet (till exempel Regionförbundets Utvecklingsråd). Det regionala näringslivet har medverkat i flera av de strategiska satsningar som genomförts inom ramen för projektet, inom ex. bygg- och IT-sektorn. Umeå universitet har medverkat i många delar av projektet, bland annat Kulturgeografi (CERUM) för följeforskningen i projektet. I flertalet av de strategiska utvecklingsprojekten har universitetet också medverkat (till exempel Designhögskolan, Handelshögskolan, SLU (resursekonomi/cere), Arkitekthögskolan, Socialt arbete, epidemiologi och folkhälsa, tillämpad fysik och elektronik/byggteknik, transportforskningsenheten (TRUM). Västerbottens läns landsting, särskilt i prioriteringen Hälsa på lika villkor.

9 av 9 Lycksele kommun, som också undertecknat Aalborgåtagandena, och som Umeåregionen har utbytt erfarenheter med under hela projekttiden Matchning av de regionala prioriteringarna har också gjorts med näringslivets Tillväxtallians. Nationella och internationella utbyten har gjorts med Sjuhäradsregionen (Borås med flera) och 3Kom Norr, Kalmar, Örnsköldsviks och Skellefteå kommun, Svenska Aalborgnätverket (Sveriges kommuner och landsting), Storbritannien (London Sustainable development commission, Hampshire County council, Bristol City Council, Southwest regional development council), Kenya (Kenyanska kommunförbundet och Machakos stad), Union of Baltic cities/nordic and Baltic Aalborg commitments network 8. Ekonomisk slutredovisning Till slutrapporten bifogas ekonomiskt underlag (utdrag ur huvudbok och resultaträkning) som styrker riktigheten i uppgifterna om de totala stödberättigande kostnaderna och intäkterna inklusive medfinansieringen för hela projektet. Tidsrapportsammanställning till och med 100630 080430 080731 081031 081231 090331 090630 090930 091231 100331 100630 Totalt Totalt Bjurholm Kv 44 16 57 6 17 56 8 7 10 54 275 617 Män 28 24 151 2 16 41 15 10 6 49 342 Nordmaling Kv 25 2 59 10 7 51 7 7 2 50 220 454 Män 23 7 87 15 3 21 16 9 6 47 234 Robertsfors Kv 32 27,5 5 9 12 8 11 3 33 140,5 487 Män 34 6 143,5 11 22 25 26 27 15 37 346,5 Umeå Kv 110 19 4 2 48 129 19 29 32 131 523 1064 Män 78 18 95 23 156 19 25 19 108 541 Vindeln Kv 12 2 79 29 12 60 10 10 3 47 264 543 Män 38 3 57 54 13 31 18 7 8 50 279 Vännäs Kv 23 14 50 9,5 18 64 3 9 8 53 251,5 585 Män 57 10 91 7,5 22 58 15 7 13 53 333,5 UR totalt Kv 246 53 276,5 61,5 111 372 55 73 58 368 1674 3750 Män 258 68 624,5 89,5 99 332 109 85 67 344 2076 Bedömning av projektets genomförande utifrån erhållna resultat Projektägaren bedömer att projektet har genomförts enligt projektplan utifrån erhållna resultat redovisade i tidigare lägesrapporter och i denna slutrapport. Jan Björinge Stadsdirektör, Umeå kommun Albert Edman, Umeå kommun Projektledare Hållbara Umeåregionen