TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-03-08 Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/00050-8.5.2 Sociala nämndernas förvaltning Erika Barreby Epost: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Skyddat boende för våldutsatta inom äldrenämndens ansvarsområde Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar godkänna förslaget om inrättande av en hemlig lägenhet som skydd för våldsutsatta inom nämndens målgrupp. Ärendebeskrivning I handlingsplanen mot våld i nära relationer som nämnden beslutade om den 19 juni 2017, finns vissa aktiviteter angivna för äldre och personer med funktionsnedsättning. En aktivitet är att ta fram stöd och skydd som är särskilt anpassat för personer i målgruppen som är utsatta för våld i nära relationer. Att ordna tillgång till en hemlig lägenhet i ett servicehus som skydd för våldsutsatta äldre eller personer med funktionsnedsättning, är en sådan aktivitet som härmed föreslås genomföras.
2018-02-09 1/3 DNR: ÄN2018/00050-8.5.2 Sociala nämndernas förvaltning Carl-Johan Olofsgård Erika Barreby Våld i nära relationer - insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning BAKGRUND I maj respektive juni 2017 beslutade nämnden för personer med funktionsnedsättning och äldrenämnden om en handlingsplan för kvinnofrid mot våld i nära relationer. En aktivitet i handlingsplan var att det skulle tas fram skydd speciellt anpassat för målgruppen. Ett sådant skydd kan vara tillgång till ett tillfälligt boende för våldsutsatta. HUR OMFATTANDE ÄR VÅLDET MOT ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING? Den forskning som finns avseende våld i nära relationer för målgruppen är relativt ny, både när det gäller äldre och personer med funktionsnedsättning. Vid en undersökning på Gotland om våldsutsatthet i nära relation efter sextiofem år, uppgav 16 % av kvinnorna att de hade utsatts för våld och 4,2 % för upprepat våld. Förövare var i regel partner, f.d. partner eller personal. För männen var siffrorna 15 % respektive 4,1 %. Förövare var personal eller en annan man. Försummelse och hot var de vanligaste våldsformerna. Kvinnorna var de som utsattes för flest våldsformer och för det grövsta våldet. Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Situationen för personer med begränsade förmågor är att de ofta är mer utsatta än icke funktionsnedsatta. Forskning visar på att personer med kognitiv eller psykisk funktionsnedsättning är betydligt mer utsatta än övriga medborgare, ofta över 50 %. HAR VI NÅGRA SPECIELLA INSATSER FÖR MÅLGRUPPEN? Västerås stad har inte några speciella insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning. De stödinsatser som finns för våldsutsatta avser samtliga medborgare. De vanligaste insatserna är samtalsstöd, hjälp med annat boende i en hemlig lägenhet och olika former av praktiskt stöd. I verksamheter inom nämnden för personer med funktionsnedsättning och äldrenämndens ansvarsområden saknar medarbetarna specifik kompetens om våldsutsatta. Samtidigt saknas ofta specifik kompetens om äldre och funktionshindrade hos medarbetare i de verksamheter som arbetar mot våld. Detta förutsätter ett samarbete mellan verksamheterna.
VÄSTERÅS STAD 2/3 VARFÖR BEHÖVS DET SPECIELLA INSATSER FÖR ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING? Alla personer kan bli utsatta för våld i en nära relation. Däremot kan behovet av stöd se olika ut beroende på livssituation. Det som är speciellt med nämnda målgrupper är att de är dubbelt eller i vissa fall tredubbelt utsatta. Förutom våldet så kan den enskilda befinna sig i en beroendesituation utifrån ålder eller funktionsnedsättning, som innebär att den enskilde är beroende av stöd från nära anhörig eller personal. Detta medför att de insatser personen behöver måste innebära stöd både för våldsutsatthet och funktionsnedsättning. De så kallade hemliga lägenheter/ skyddade boenden som finns till förfogande är oftast inte anpassade för personer med funktionsnedsättningar utifrån tillgänglighetsaspekten. En lägenhet i ett tillfälligt skyddat boende förutsätter att den våldsutsatta till stora delar klarar sin vardag självständigt, då det inte finns någon bemanning i lägenheterna. Tillgången på hemliga lägenheter/ skyddat boende är låg, och de lägenheter som finns är ofta upptagna. VAD BEHÖVER VI? Det finns ett behov av en bättre tillgång på hemliga lägenheter som finns tillgängliga när behovet uppstår. För närvarande finns lediga lägenheter i servicehus, vilket gör det möjligt att använda någon av dessa. Dessa lägenheter fungerar då både utifrån personens behov av tillgänglighet och behov av hemlig lägenhet. Planering för bistånd till hemlig lägenhet sker i samråd med den enskilde, biståndsenheten äldreomsorg och Våldsteamet. HEMLIG LÄGENHET - SKYDDAT BOENDE De som behöver en hemlig lägenhet respektive ett skyddat boende befinner sig i olika situationer. En hemlig lägenhet är ett tillfälligt boende där den våldsutsatta kommer ifrån den som utövar våldet genom att bo på en annan adress som ska bevaras hemlig. Skyddat boende innebär behov av ett så kallat skalskydd för den som utsätts för allvarligt våld, vilket innebär att man kan stänga ute personer genom lås, larm och har tillgång till personal dygnet runt. Vad ett skyddat boende ska innehålla finns det inte en tydlig definiton på. Socialstyrelsen arbetar med frågan. De personer som är allvarligt våldsutsatta kommer inte att placeras i den hemliga lägenheten i äldrenämndens servicehus. Det är viktigt att beakta tryggheten för övriga boende i servicehuset och inte placera någon i lägenheten där allvarligt våld skulle kunna påverka andra kunder i verksamheten. De som har behov av ett skyddat boende är personer där en hemlig lägenhet inte är ett tillräckligt skydd. 2
VÄSTERÅS STAD 3/3 SAMMANFATTNING Det finns lägenheter i servicehus som inte är uthyrda, och som skulle vara lämpliga att användas för ändamålet som hemlig lägenhet. Dessa lägenheter har en god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Lägenheten är omöblerad och behöver utrustas för att kunna nyttjas. För att den ska fortsätta vara hemlig, kan den bytas mot en annan vid behov. Det praktiska omkring detta sköts av Våldsteamet som de övriga lägenheter de förfogar över. Behovet av stöd till följd av våldsutsattheten ska ske genom Våldsteamet och Centrum mot våld i nära relationer, medan behovet av biståndsbedömt stöd, utförs genom våra utförare för målgruppen. Samarbetet mellan de som arbetar med våldsutsatthet och biståndshandläggarna är av stor betydelse. Ökad kunskap om varandras ansvarsområde är också viktig. I samråd med biståndshandläggare på biståndsenheten funktionsnedsättning eller biståndsenheten äldreomsorg och den våldsutsatta, beslutar Våldsteamet om bistånd för den som har behov av tillfälligt boende i den hemliga lägenhet som tillhandahålls på ett servicehus. Våldsteamets uppdrag är att bevilja stöd till våldsutsatta. 3
Organisering ärendes gång våld i nära relationer SNF Beställning av arbete mot våld i nära relationer Västerås vård och omsorg Biståndshandläg gare ÄO o NF IfoIFO mottagning Våldsteamet (VIR) Frid Samråd Centrum mot våld i nära relationer (CMV) Socialkontor ekonomi Polisen Personsskydd Hur startar en kontakt?(våldsutsatt) En kontakt/ ärende kan påbörjas på flera sätt, men de vanligaste är att person kontaktar antingen socialtjänstens mottagning eller tar kontakt med Centrum mot våld i nära relationer(cmv). Ett annat sätt som är ganska vanligt, är att anhöriga eller personal inom olika verksamheter kontaktar socialtjänstens mottagning. De som kontaktar kan vara biståndshandläggare eller annan personal inom de två omsorgerna. Anhöriga kan vara barn till äldre föräldrar som är oroliga för sina äldre föräldrar. Våldsutsattes eget initiativ till kontakt Det vanligaste är att den våldsutsatte själv tar kontakt. Personen kan då antingen välja att vända sig till CMV eller Våldsteamet. Hos CMV har personen möjlighet att få hjälp utan att det blir ett ärende om det är fråga om stöd eller rådgivning. Om personen är i behov av mer omfattande hjälp tas kontakt med våldsteamet VIR för att de ska göra en biståndsbedömning. Det är också vanligt att personer ringer 021-390000 och blir då kopplade till socialtjänstens mottagning. Mottagningen ska då, när de får klart för sig att det handlar om våld i nära relation avgöra om det räcker med en stöd kontakt på CMV eller om behoven är större och det behövs ett biståndsbeslut, beroende på situationen avgörs om samtalet ska lämnas över till VIR eller om CMV kan ta det. 1
Anmälan om att person är våldsutsatt Det är också ganska vanligt att VIR och även CMV får telefonsamtal där personer vill rådgöra hur de ska agera, utifrån att de har kontakt med en person som är våldsutsatt, antingen genom sin profession eller som anhörig. Ofta sker konsultationen utan att man uppger den våldsutsattes namn. Finner man under samtalet att personen behöver stöd/bistånd så får den som ringer försöka få med den våldutsatta personen att vilja ha hjälp. När det gäller vuxna så är en förutsättning för att CMV eller VIR ska kunna ge stöd/bistånd att den våldsutsatte själv vill ha kontakt. Har den våldsutsatte personen barn, som den har ansvar för så måste det göras en anmälan om att barn far illa. Lever barn i våldsmiljö måste det öppnas utredning 11:1 SOL. CMV Centrum mot våld i nära relationer tillhör tom. 2017-21-31 Västerås vård och omsorg. From. 2018 kommer det vara en del av den nya Individ och familjeförvaltningen(iff). Ursprungligen hette CMV Kvinnocentrum (bildades 2007) och då fanns det inget speciellt team som arbetade med våld på myndighetssidan. Allt arbete med våldsutsatta skedde genom Kvinnocentrum. Stor del av arbetet bedrevs som frianyttan, alltså inget bistånd. Sedan oktober 2014 finns det ett myndighetsteam (VIR) som arbetar med våld. Samtidigt beslutades att Kriscentrum för män Västmanland som arbetade med våldsutövare skulle bli kommunalt. Januari 2015 bildades CMV. CMV kvinna som arbetade med våldsutsatta(betjänar Västerås, Köping och Arboga) och CMV man som arbetar med Våldsutövande personer.(hela Västmanland) Det vanligaste stödet hos CMV är samtalsstöd, men även olika former av praktiskt stöd. CMV har lägenhet där personer kan bo som är våldsutsatta. En lägenhet med gemensamt kök där två familjer kan bo. CMV har också en lägenhet där en våldsutsatt med barn kan bo. Dessa lägenheter är inte skyddade boenden, med det skalskydd och personal som det innebär, utan en hemlig lägenhet, för att kunna gömma en person/familj under en tid. Lägenheterna är för det mesta upptagna. Lägenheten som delas är mindre lämplig för äldre eller personer med funktionsnedsättning. Den andra lägenheten byts efter en tid ut för att den inte ska bli känd. Målet är att den ska vara tillgänglig för även personer med funktionsnedsättning, vilket inte alltid kan garanteras. VIR VIR får vanligtvis sina ärenden via mottagningen eller via en anmälan om att barn far illa p.g.a. att mamman är våldsutsatt. Ofta handlar det om mer omfattande våld. Det första som ofta görs är en riskbedömning för att se hur riskfylld personens situation är. En vanlig insatts kan bli skyddat boende på annan ort, men även skydd på hemorten och arbete med den våldsutövande personen. Fridsamråd Eftersom en våldsutsatt ofta har flera behov sammankallas till ett fridsamråd. Fridsamråden kan vara inplanerade eller akuta beroende på hur situationen ser ut. Tanken är att samla representanter från de olika instanser som kan ge det stöd den våldsutsatte kan tänkas behöva. På det viset behöver inte den våldsutsatt springa runt till olika myndigheter. Alla samlas för att tillsammans med den våldsutsatte personen komma fram till hur ett bra stöd ska se ut. Förutom VIR och CMV så är ofta socialkontor ekonomi med, då behov av försörjningsstöd är vanligt. Vid allvarliga situationer kan det behövas insatser från polisen, sjukvård m.fl. Samrådet skall utmynna i en plan för vad som ska göras och ansvarsfördelning av insatser. 2
Våldsutsatta äldre/personer med funktionsnedsättning I princip kan upprättandet av kontakt och handläggning se likadant ut för denna grupp, som för andra våldsutsatta. Det som kan skilja är om den våldsutsatte kan vara i en situation där personen har svårare att föra sin egen talan. Det är därför inte ovanligt att det är någon som påtalar om den våldutsattes belägenhet. Ofta är det biståndshandläggarna som får kännedom om våldet genom att utförare har oro för en person. Biståndshandläggarna i sin tur kontaktar VIR teamet för konsultation. VIR och biståndshandläggarna arbetar då gemensamt för att hitta lösningar. Även här går det att använda Fridsamråd. Särskilda insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning I handlingsplanen för kvinnofrid mot våld i nära relationer togs beslut om att det ska utvecklas särskilda insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning. Under våren och nu i höst har flera av strateger och handläggare på Sociala nämndernas förvaltning tittat på vilka insatser som målgruppen behöver. Det vi då kommit fram till är att det är lika viktigt att titta på vad vi har i vår egen organisation som att ta fram helt nya insatser. Det som har framkommit är att det ute i vården av äldre/funktionsnedsatta händer att personer blir våldsutsatta och inte kan bo kvar i sitt boende. Det kan då uppstå en situation som kan vara svårlöst. De lägenheter som Centrum mot våld i nära relationer(cmv) har är för det mesta upptagna. I de situationerna görs det då en bedömning och matchning av de boende emellan. Det som CMV också har upplevt är att det inte alltid har gått förena behovet av skydd i kombination med deras övriga vårdbehov. Dessutom förutsätter det att den våldsutsatte kan sköta sitt boende själv dvs. handla, laga mat, städa etc. CMV har ingen personal som kan gå in och hjälpa till med detta. När det gäller personer med funktionsnedsättning finns det en skillnad mot våldsutsatta äldre, i att funktionsnedsatta personer ofta är yngre och att de som är våldsutövare i vissa fall själv inte har en funktionsnedsättning. Det gör att situationen för den våldsutsatte kan bli mycket farlig och att det finns ett skyddsbehov. Det är inte säkert att en hemlig lägenhet är ett tillräckligt skydd i vissa fall. Det kan då behövas ett skyddat boende på annan ort. Länsstyrelsen i Västmanland genomför en inventering av de skyddade boende som finns i Västmanland och grannlänen. I den inventeringen ingår även frågan huruvida boenden kan ta emot personer med funktionsnedsättning. Inventeringen ska vara klar i januari 2018. Hur startar en kontakt med en Våldsutövare? De vanligaste vägarna som vi(vir/cmv) får kontakt med våldsutövare är att våldsutövaren tar kontakt med CMV man. Ofta är personen utsatt för press från partnern, som inte vill fortsätta relationen om inte våldet upphör. Det händer även att våldsutövaren själv är orolig över sig själv och sitt beteende. Ett annat men vanligt sätt till kontakt, är att våldsutövaren blir kontaktad av Våldsteamet efter att en anmälan om att barn far illa. P.g.a. att barnet lever i en våldsmiljö och en utredning kring barnet har öppnats. Det är vanligt att våldsutövaren har en press på sig att göra något, för att inte förlora sin familj och kontakt med barnen, vilket höjer motivationen. Kontakten med CMV man är ofta långvarig och i regel träffar behandlarna person ca 20-25 gånger. CMV man arbetar enligt en metod, som är utarbetad av Alternativ till våld Norge. 3
Arbeta med barn utsatta för våld/ lever i våldsmiljö När det gäller barn som lever med våld, antingen direkt eller att det förekommer våld mellan barnets omsorgspersoner, så kommer detta till förvaltningens kännedom genom anmälan om barn far illa 14:1 Socialtjänstlagen. Anmälan görs av flera men vanligast är polis och skolan. Det är mottagningen som tar emot anmälan. När det framkommer att det förekommer våld så ska alltid utredning öppnas, för att socialtjänsten ska få klarhet i vilket stöd barnet och föräldrarna behöver. Det primära för barnet är att våldet upphör. Det kan innebära att den våldsutsatta föräldern och barnet kan behöva skydd exempelvis i en lägenhet som inte är känd för den våldsutövande. Det kan också innebära att barnet och den våldsutsatte föräldern måste placeras i skyddat boende. Nästa steg är att hjälpa föräldern att orka se även barnets behov. Det är viktigt att göra det som har hänt begripligt för barnet. En del barn klarar det själva eller med stöd av sin förälder, medan andra behöver mer stöd. Ett stöd kan vara att få gå i barngrupp(viva) tillsammans med andra barn som har varit med om liknande händelser. Vissa barn kan ha utsatts/upplevt för så allvarligt våld att det har gjort att de mår så dåligt att de måste ha hjälp från barnpsykiatri. 4