Fakta om Norrbottens län
Innehåll Norrbotten i korthet... 2 Visste du att...... 3 Geografi...4-9 Landskapssymboler... 5 Avståndstabell... 7 Midnattssolen... 10 Klimat... 11 Besöksmål... 12-13 Fridlysta arter... 14 Skyddad natur... 15-17 Kulturmiljöer och kultur... 18-21 Jakt och fiske... 22 Rovdjur... 23 Samhällsservice... 24-25 Infrastruktur och arbetsresor... 26-31 Bostäder... 32 Utbildning... 33-35 Befolkning... 36-39 Arbete och näringsliv... 42-49 Arbetslöshet och sysselsättning...48-49 Regional ekonomi... 50-53 Transporter... 54-55 Gruvnäring och skogsnäring... 56-57 Energi... 58-59 Turism... 60-63 Jordbruk... 64-65 Rennäring... 66-67 Integration... 68-69 Hälso- och sjukvård... 70 Medellivslängd och ohälsotal... 72-73 Brott och trygghet... 74 Politik... 76-79 Läs mer... 80 Produktion: Pantzare Information AB, Luleå Foto omslag: Tomas Ek, Cascade Creative Media Upplaga: 10 000 ex GTC Luleå, juni 2012
Förord Norrbotten - ett rikt län Norrbotten är Sveriges största och nordligaste län och det enda länet i Sverige som har landgräns mot två länder Norge och Finland. Tillsammans med de stora naturtillgångarna, den breda kulturen och de skarpa kontrasterna ger det länet en särskild profil. Vårt syfte med det här faktahäftet är att ge en aktuell, statistisk bild av Norrbottens län. Här finns uppgifter om arbetsmarknad och näringsliv, befolkning, geografi, natur, kultur, kommunikationer, utbildning och om en rad andra områden. Mer information om Norrbotten finns också på de webbadresser som vi har samlat i slutet av broschyren. Trevlig läsning! Länsstyrelsen i Norrbottens län 1
NORRBOTTEN I KORTHET Norrbotten i korthet Norrbottens län är Sveriges till ytan största län och utgör en fjärdedel av Sverige. Länet är lika stort som Österrike och 10 gånger större än Skåne län. Här bor en kvarts miljon människor, 2,6 procent av Sveriges befolkning, i 14 kommuner. De flesta, cirka 170 000, bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå, länets residensstad. Om det bodde lika många människor i Norrbottens län som det gör inom EU i genomsnitt skulle det bo 12 miljoner människor här. Norrbotten är kontrasternas län. Det är kontraster mellan vintermörker och midnattssol, högfjäll och skärgård, glesbygd och städer samt flera olika kulturer. Här talas de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska. Sametinget har sitt säte i Kiruna. Här finns landets högsta fjäll Kebnekaise, 2117 möh och landets djupaste sjö, Hornavan 232 m. Norrbottens län inrättades 1810. De första städerna, Piteå och Luleå, grundades år 1621. Foto: 2Kent Norberg
Visste du att Facebook bygger sina första tre serverhallar utanför USA i Luleå? Driftstart blir i april 2013. Norrbotten har den högsta produktiviteten mätt som bruttoregionprodukt per sysselsatt efter Stockholms län? Norrbotten är Sveriges investeringslän både i reella tal och per invånare? I snitt har det investerats för 6,2 miljarder kronor i Norrbotten årligen 2010-2011. Det motsvarar cirka 25 000 kr/inv vilket kan jämföras med till exempel Stockholm som investerat 6,1 miljarder per år eller 3 000 kr/inv. Norrbotten är Sveriges sjätte största exportlän (42,6 miljarder 2011) och att vi har det högsta exportvärdet per invånare i Sverige? antalet exporterande företag i Norrbottens län mer än fördubblades från 2001 till 2011? År 2011 var de 848 stycken, det är flest i Norrland. 90 procent av Europas järnmalm utvinns i länet? gruvbrytningen i Kiruna och Malmberget innebär att stora delar av samhällena måste flyttas? Detta väcker intresse i hela världen. arbetslösheten minskar mest i Norrbotten, medan den ökar i Sverige (april 2012 jämfört med april 2011)? Norrbotten har 7,7 procent totalt arbetslösa medan snittet för Sverige är 6,3 procent. ungdomsarbetslösheten minskar mer i Norrbotten än i övriga Sverige?... en ny järnmalmsgruva öppnas av Northland Resources i Pajala 2013. VISSTE DU ATT 3
GEOGRAFI Landskap Kiruna Gällivare Pajala Jokkmokk Arjeplog Sorsele Arvidsjaur Storuman Malå Boden Älvsbyn Piteå Övertorneå Överkalix Kalix Haparanda Luleå Vilhelmina Dorotea Åsele Lycksele Landskapet Norrbotten Landskapet Lappland Länsgräns Riksgräns Norrbottens län bildades 1810 och består av 14 kommuner. I länet ingår landskapet Norrbotten och en stor del av landskapet Lappland. 4
Norrbotten Landskapssymboler Lappland Blomma Åkerbär Fjällsippa Djur Lavskrika Fjällräv Fisk Siklöja Röding Fågel Sångsvan Blåhake Sten Gabbro Apatitjärnmalm Svamp Stenmurkla Tegelröd björksopp Insekt Praktsammetslöpare Högnordisk höfjäril Mossa Gul parasollmossa Bäcknicka Äpple Silva Rescue LANDSKAPSSYMBOLER Åkerbär - Rubus Arcticus. Foto: Tomas Utsi 5
GEOGRAFI Norrbotten - det stora länet Kiruna Arjeplog Luleå Haparanda 6
Arjeplog Haparanda Kiruna Luleå Göteborg Malmö Stockholm Sundsvall Arkhangelsk Bodö Bryssel Murmansk Paris Rom Rovaniemi Strasbourg Tromsö Uleåborg Arjeplog 491 723 2569 483 3454 2767 1059 2458 286 2504 523 901 1508 1282 244 411 359 - Haparanda 132 622 2690 124 3575 2888 700 2579 644 2144 644 1022 1629 1403 128 351-359 Kiruna 483 389 2904 340 3788 3102 790 2793 488 2509 858 1236 1842 1617 342-351 411 Luleå 260 662 2575 252 3460 2774 828 2464 529 2273 532 907 1514 1289-342 128 244 Göteborg 1449 1931 1304 1531 2306 1491 2108 1181 1493 2778 719 471 273-1289 1617 1403 1282 Malmö 1612 2165 1061 1755 1946 1259 2331 950 1762 2914 986 612-273 1514 1842 1629 1508 Stockholm 998 1556 1674 1146 2559 1872 1723 1563 1185 2314 376-612 471 907 1236 1022 901 Sundsvall 690 1181 2046 770 2931 2245 1348 1935 809 2493-376 986 719 530 858 644 523 Avståndstabell, vissa huvudvägar Arkhangelsk 2534 2755 3744 2166 4326 4113 2165 3824 2790-2493 2314 2914 2778 2273 2509 2144 2504 Bodö 777 559 2720 767 3721 2905 1344 2606-2790 809 1185 1762 1493 529 485 644 286 Bryssel 2507 3035 431 2703 1490 311 3289-2606 3824 1935 1563 950 1181 2464 2793 2579 2458 Murmansk 797 917 3392 577 4275 3588-3289 1344 2165 1348 1723 2331 2108 828 790 700 1059 Paris 2891 3345 487 3012 1471-3588 331 2905 4113 2245 1872 1259 1491 2774 3102 2888 2767 Rom 3399 4108 1064 3699-1471 4275 1490 3721 4326 2931 2559 1946 2306 3460 3788 3575 3454 Rovaniemi 224 586 2816-3699 3012 577 2703 767 2166 770 1146 1755 1531 252 340 124 483 Strasbourg 2693 3158-2816 1064 487 3392 431 2720 3477 2046 1674 1061 1304 2575 2904 2690 2569 Tromsö 750-3158 586 4108 3345 917 3035 559 2755 1181 1556 2165 1931 662 389 622 723 Uleåborg - 750 2693 224 3399 2891 797 2567 777 2504 690 998 1612 1449 260 483 132 491 GEOGRAFI 7
GEOGRAFI Arealens fördelning i Norrbottens län Länet Sverige Skogsmark 39 53 Berg i dagen och övrig mark 20 12 Naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o. dyl. 18 7 Öppen myr exklusive torvtäkter 15 9 Bebyggd mark och tillhörande mark 1 3 Jordbruksmark 0,5 8 Vatten 7 9 Drygt hälften av Sveriges fjällområden ligger i Norrbottens län. Fjällkedjan med berg i dagen upptar närmare en femtedel av länets yta. Trots att Norrbottens län uppfattas som ett skogslän placerar det sig bland de tre län med minst andel skogsmark. Norrbottens och Jämtlands län är de län som har minst andel jordbruksmark, endast en procent av arealen. 8
Norrbottens län GEOGRAFI Antal invånare per km 2 35,5-35,6 9,1-35,4 4,8-9,0 0,7-4,7 0,2-0,6 Kommun/ Landareal Folkmängd Invånare region km 2 2011-12-31 per km 2 Arjeplog 12 557 3 114 0,2 Arvidsjaur 5 656 6 494 1,1 Boden 4 008 27 643 6,9 Gällivare 15 705 18 326 1,2 Haparanda 922 10 041 10,9 Jokkmokk 17 614 5 119 0,3 Kalix 1 808 16 591 9,2 Kiruna 19 140 22 967 1,2 Luleå 2 094 74 426 35,5 Pajala 7 840 6 270 0,8 Piteå 3 087 40 942 13,3 Älvsbyn 1 698 8 253 4,9 Överkalix 2 765 3 549 1,3 Övertorneå 2 362 4 810 2,0 Norrbottens län 97 257 248 545 2,6 Sverige 407 340 9 482 855 23,3 EU27 2011 58 940 552 687 502 477 005 117,3 9
23-24/5 18-19/7 27-28/5 14-15/7 31/5-1/6 10-11/7 Polcirkeln 4-5/6 6-7/7 8-9/6 2-3/7 12-13/6 28-29/6 20/6 21/6 Midnattssolen I nästan hela Norrbottens län kan man varje sommar se midnattssolen. Med midnattssol menas att det är möjligt att mitt i natten se solens mittpunkt när solen står rakt i norr. Vid midsommar kan midnattssolen även ses söder om polcirkeln på grund av ljusbrytningen i atmosfären. 10
Högsta och lägsta temperatur i länet Högsta Högsta Lägsta Lägsta Mätstation 2011 sedan 1901 2011 sedan 1901 Katterjokk 26,0 27,8-29,1-35,2 Nikkaluokta 28,5 28,5-42,6-49,4 Kvikkjokk 30,0 32,0-37,1-43,0 Arjeplog 28,6 31,5-31,6-42,2 Haparanda 31,4 32,5-32,7-41,7 Luleå 30,0 32,2-31,1-41,0 Piteå 29,6 34,9-31,5-41,5 KLIMAT Norrbotten i en Sverigejämförelse Årsmedeltemp. C Årsnederbörd mm Normalvärde Normalvärde Mätstation 2011 1961 90 2011 1961 90 Katterjokk 0,6-1,7 930 844 Kiruna 0,8-1,9 690 500 Arjeplog 1,8-0,7 800 554 Luleå 3,8 1,6 752 506 Piteå 4,0 2,1 775 539 Stockholm 8,4 6,6 479 539 Göteborg 9,3 7,7 1 032 758 Lund 9,0 7,9 771 666 Solskenstimmar Totalt Normalvärde Mätstation juni -11 dec -11 2011 1961 90 Katterjokk 253 0 998 1 153 Abisko 300 0 1 385 1 338 Kiruna 258 0 1 532 1 484 Luleå 388 2 2 007 1 771 Stockholm 327 36 2 072 1 821 Göteborg 254 33 1 644 1 722 Visby 362 35 2 312 1 882 11
BESÖKSMÅL 12
Besöksmål i Norrbottens län 1. Treriksröset Sveriges nordligaste punkt. 2. Abisko nationalpark med naturum. 3. Lapporten vid Torneträsk. 4. Icehotel byggs upp varje vinter i Jukkasjärvi. 5. Laponia natur- och kulturarv. 6. Bifurkationen i Tärendö. 7. Kengis Bruk Europas nordligaste järnbruk. 8. Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum. 9. Polcirkeln Väg 95, väg 45, väg 97, E10 och väg 99. 10. Silvermuseet samiskt silver från medeltid till nutid. 11. Lappstaden världens största bevarade samiska kyrkstad. 12. Gallejaur unik miljö som berättar om inlandets och lappmarkens historia. 13. Storforsen Europas största obundna fors. Fallsträcka 5000 m, fallhöjd 82 m. 14. Treehotel en unik boendeupplevelse med modernt designade trädrum mitt i en orörd natur. 15. Bodens fästning Europas största gördelfästning. 16. Gammelstads kyrkstad cirka 400 stugor samt kyrka från medeltiden. 17. Kamlungeforsen i Kalix älv. 18. Jokkfall Kalix älv, fallhöjd 9 m. 19. Kukkolaforsen fiskemuseum, kvarnar, sågverk och fi skebodar. BESÖKSMÅL 13
FRIDLYSTA ARTER Fridlysta växter och djur I hela Sverige är 300 växt- och djurarter fridlysta. Det handlar om kärlväxter, lavar, mossor, svampar och insekter. Alla groddjur och kräldjur är dessutom fridlysta. En förteckning över fridlysta arter i Norrbottens län finns på Länsstyrelsens hemsida. Djur som är fredade Alla däggdjur och fåglar omfattas av jaktlagstiftningen och är fredade utom under eventuella jakttider. Många är också skyddade genom Artskyddsförordningen. När djuren är fredade gäller att djuren inte får fångas, skadas eller dödas. Man får inte heller skada eller ta bort deras ägg, rom eller bon. För vissa skyddade djurarter, exempelvis de stora rovdjuren, kan skyddsjakt beviljas om de orsakar alltför omfattande skador. Statens vilt Vissa av de fredade djurarterna ingår i gruppen Statens vilt. Det innebär att de automatiskt tillfaller staten när de påträffas skadade eller döda. De ska överlämnas till polisen som är skyldig att ta hand om dem för rehabilitering eller vidarebefordran till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Av de djurarter som ingår i Statens vilt förekommer följande regelbundet i Norrbottens län: björn, varg, järv, lo, fjällräv, utter, fiskgjuse, bivråk, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla, slaguggla, salskrake, trana, gråspett, fjällgås, skräntärna, örnar, falkar och kärrhökar. 14
Naturreservat Nationalparker Världsarvet Laponia Naturreservat Fjällnära gränsen Nationalparker Världsarvet Laponia Vadvetjåkka Fjällnära gränsen Abisko Skyddad natur i Norrbottens län SKYDDAD NATUR Stora Sjöfallet/ Stuor Muorkke Padjelanta/ Badjelánnda Sarek Muddus/ Muttos Pieljekaise Haparanda skärgård Norrbotten har en fantastiskt rik och varierad natur som är en stor tillgång för länet. Cirka 25 procent av länets yta är skyddad som nationalparker eller naturreservat. Av det ligger cirka 95 procent ovanför gränsen för fjällnära skog. Av den produktiva skogen nedanför fjällnära gränsen är tre procent skyddad. 15
SKYDDAD NATUR Naturreservat I Norrbottens län finns 314 naturreservat. Här kan du vandra, plocka bär och svamp samt uppleva fjäll, gammelskogar, utsiktsberg, myrar och mycket mer. I de flesta naturreservat är det tillåtet att fiska, jaga och köra skoter. Nationalparker Norrbottens län har åtta nationalparker. De största ligger i fjällen. Mer än 90 procent av Sveriges nationalparksyta finns i länet. Sedan 1996 ingår fyra nationalparker i världsarvet Laponia. Sarek i Jokkmokks kommun, 197 000 ha, inrättad 1909. Känd för glaciärer och höga fjälltoppar. I dalgångarna finns ett rikt djurliv. Ingår i Laponia. Padjelanta/Badjelánnda i Jokkmokks kommun, 198 400 ha, inrättad 1962. Sveriges största nationalpark. Flera samiska visten, bland annat Stáloluokta vid den vackra sjön Virihávrre. Rik flora. Ingår i Laponia. Abisko i Kiruna kommun, 7 700 ha inrättad 1909. Några sevärdheter är utsikten från fjället Njullá, Abiskueatnus (Abiskojåkkas) kanjon, samt floran och fågellivet i området. I naturum Abisko finns utställningar, bildspel och guider. Vadvetjåkka i Kiruna kommun, 2 630 ha, inrättad 1920. Sveriges nordligaste och kanske mest svårtillgängliga nationalpark. Känd för floran i sydbranten på fjället Vádvecohkka, fågellivet i deltat och Sveriges djupaste karstgrottor. 16
Muddus/Muttos i kommunerna Jokkmokk och Gällivare, 49 340 ha, inrättad 1942. Här finns urskog och jättefuror, vattenfall, fågelrika myrmarker och klippraviner med intressant flora. Ingår i Laponia. Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke i kommunerna Jokkmokk och Gällivare, 127 800 ha, inrättad 1909. Några sevärdheter är Áhkkámassivets toppar och glaciärer, de samiska vistena Sáltoluokta och Bietsávrre och den storslagna Dievssavágge (Teusadalen). Ingår i Laponia. Pieljekaise i Arjeplogs kommun, 15 340 ha, inrättad 1909. Örtrik fjällbjörkskog och många småsjöar. Fjället Bieljijgájse har vacker utsikt. Haparanda skärgård i Haparanda kommun, 6 000 ha, inrättad 1995. Vidsträckta sanddyner, fiskeläget Kumpula med kapell från 1700-talet och varierande natur med ett rikt växt- och fågelliv. SKYDDAD NATUR Världsarvet Laponia 9 400 kvadratkilometer Utsett 1996 av FN-organet Unesco. Här finns en levande samisk kultur med tillhörande näringar samt flera nationalparker och naturreservat. Laponia är det enda kombinerade natur- och kulturarvet i Norden och ett av endast fyra i världen som representerar ett urfolks landskap. 17
KULTURMILJÖER Kulturmiljöer i Norrbottens län Länets historia syns i kulturlandskapet, på skärgårdens öar, längs älvdalarna, i inlandets skogar och i den vidsträckta fjällvärlden. Ortnamnen och bebyggelsen berättar om länets kulturella mångfald och om det samiska, finska och svenska kulturarvet. Här levde jägare och fi skare redan på stenåldern. De äldsta boplatserna i länet finns i Arjeplog och Pajala kommuner. Det går inte att tala om en enhetlig byggnadstradition i Norrbotten. Ladan är en karaktärsbyggnad, andra är Norrbottensgården, härbret, rökpörtet och rökbastun. Den samiska kåtan finns av flera olika typer byggda av torv, näver eller timmer. I världsarvet Gammelstad finns landets största och bäst bevarade kyrkstad vid den medeltida kyrkan. Vid Lappstaden i Arvidsjaur ligger de många timmerkåtorna och härbrena samlade en bit från kyrkan. Bland länets många kyrkobyggnader finns allt från skärgårdskapell, kyrkkåtor och ståtliga träkyrkor som Kiruna kyrka till stadsdelskyrkor. 18 Havremagasinet - Bodens Konstcentrum
Gamla fiskelägen i skärgården minner om fiskets och säljaktens stora betydelse. Exempel på Norrbottens industriarv finns från 1600-talets gruvlämningar i Nasafjäll och Sjangeli, det första järnbruket i Kengis och fram till modern tid med de stora statliga verkens industrimiljöer med gruvor, järnverk, kraftstationer, broar, stationshus och hamnar. Malmfälten och malmbanan har många värdefulla bebyggelsemiljöer. Tillsammans med malmhamnen i Luleå, Porjus kraftstation vid landets enda bevarade kraftverkssamhälle och Bodens fästning utgör de Norrbottens teknologiska megasystem - ett av Sveriges tolv viktigaste industriminnen. Skogsbruket och sågverksrörelsen har satt många spår i kulturlandskapet, mest påtagliga är träpatronernas herrgårdar. Norrbottens städer har alla sin karaktär. Boden präglas av ett sekels med militär verksamhet. Haparanda har kvar sin karaktär av trästad, med den enda intakta handelsgården i norra Sverige och Piteå har sitt vackra Rådhustorg. Kirunas unika miljöer är både uppbyggda kring och hotas av gruvnäringen. Luleå har landets enda residens helt byggt i trä. Här finns också Svartöstadens välbevarade kåkstad. KULTURMILJÖER Kulturmiljöer av riksintresse 74 Byggnadsminnen 35 Kyrkor 68 Registrerade fornlämningar 23 251 Kulturreservat 2 19
KULTUR Kommunernas bruttokostnader för kultur 2010 Kommun/Region Kronor per invånare Jokkmokk 1 749 Arvidsjaur 1 600 Arjeplog 1 537 Luleå 1 455 Övertorneå 1 393 Haparanda 1 256 Piteå 1 252 Gällivare 1 229 Pajala 1 108 Kiruna 1 089 Kalix 891 Älvsbyn 718 Boden 717 Överkalix 654 Norrbottens län 1 189 Sverige 1 042 I kostnaderna för kommunens kulturverksamhet ingår anslag till bibliotek, museer, musik- och kulturskolor samt stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer. Tre fjärdedelar av Norrbottens kommuner anslår mer pengar per invånare på kultur än riksgenomsnittet. Störst kostnader har Jokkmokks kommuner med drygt 1 700 kronor per person. 20 Krigsoperan, Haparanda 2009 Foto: Anders Alm/Synk
Kultur Norrbottensmusiken har verksamheter som Norrbotten Big Band, Norrbotten NEO samt Piteå Kammaropera liksom ungdomsbandet AYJO, tjejkören Arctic Light samt Norrbottens Ungdomssymfoniker. I Luleå finns Norrbottens museum, i Jokkmokkk samemuseet Ájtte och i Arjeplog Silvermuseet. Norrbottensteatern som startades 1967 i Luleå är Sveriges äldsta regionteater. Teatern har ett nära samarbete med Teaterhögskolan, en av fyra skådespelarutbildningar i Sverige. I länet finns också Samiska teatern, Tornedalsteatern, Teater Scratch och Lule Stassteater. Dans i Nord är ett utvecklingsoch resurscentrum för dans. Kulturens Hus i Luleå samt Studio Acusticum i Piteå invigde båda 2007 nya moderna konsertlokaler med akustik i världsklass. Filmpool Nord är ett regionalt bolag för produktion av film. I länet genomförs årligen festivaler och musikarrangemang som Piteå dansar och ler, Luleåkalaset, Kirunafestivalen, Trolltagen, Musik i Piteå älvdal, Jazzfestival i Haparanda, Folkmusik i Saltoluokta och Matteifestivalen. Jokkmokks Marknad, en drygt 400-årig tradition, genomförs första helgen i februari. Piteå Summergames är den näst största ungdomsturneringen i fotboll i Sverige. KULTUR Foto: Björn Lindberg 21
JAKT OCH FISKE Fiske Norrbottens län har mest fiskevatten i Sverige. Här finns mer än 30 000 sjöar, 20 mil kuststräcka och cirka 2 500 mil strömmande vatten varav cirka 250 mil är laxförande. Norrbottens vattendrag står idag för 70-90 procent av den totala mängd laxsmolt som naturligt produceras i Östersjöområdet. Ovanför odlingsgränsen bedriver samerna sitt traditionella fiske för husbehov och försäljning. Parallellt med det finns ett attraktivt sportfiske och en fisketurism under utveckling. Vid kusten finns ett livskraftigt yrkesfiske där den viktigaste produkten är den exklusiva Kalix-löjrommen som fås från Norrbottens landskapsfisk siklöjan. Vid sidan av yrkesfisket bedrivs ett aktivt fritidsfiske efter arter som sik, abborre och siklöja. Jakt Älgjakten är den klart dominerande jakten i länet. Ripjakt är en annan populär jaktform, inte minst för utländska besökare. Hare, räv, mård och rådjur samt Foto: Tomas Utsi skogshöns jagas främst i skogslandet. Vid kusten och i skärgården sker jakt på gäss, änder och gråsäl. Andra arter som under senare år blivit föremål för jakt är bäver och björn. Fällda älgar 2011 Tjurar Kor Summa vuxna Kalvar Fällda älgar totalt 4 341 3 144 7 485 4 732 12 217 Totalt fälls ca 80 000 älgar i Sverige årligen. 22
De stora rovdjuren i Norrbottens län De fyra stora rovdjuren varg, järv, lo och björn finns i länet. Vargen har ingen fast stam här som de andra arterna men länet besöks regelbundet av vargar. Länets lodjursstam med cirka 200 djur finns koncentrerad till mellersta fjällområdet samt östra och södra delarna av länet. Norrbottens län har drygt 300 järvar, vilket är huvuddelen av Sveriges järvstam. Länet har cirka 900 björnar. Rovdjuren orsakar skador framför allt på renskötseln. Licensjakt är tillåten på björn och lodjur. När problemen blir stora kan skyddsjakt tillåtas på samtliga arter. Staten betalar årligen ut ersättning till renskötseln för rovdjursförekomst. Länsstyrelsen ansvarar tillsammans med samebyarna för inventering av rovdjursstammarnas storlek och utbredning i länet. I första hand är det honor med ungar som inventeras. ROVDJUR Järvhonor med ungar 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Norrbottens län 39 30 39 42 34 53 51 Sverige 61 45 64 76 47 81 73 Lodjurshonor med ungar 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Norrbottens län 32 24 24 34 38 31 44 Sverige 115 105 100 145 153 102 277 Fällda björnar i Norrbottens län 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 10 15 20 24 25 46 21 55 72 72 23
SAMHÄLLSSERVICE Avstånd till närmaste livsmedelsbutik 2011 Andel av befolkningen (%) per avstånd Kommun mindre än 5 - mer än region 5 min 30 min 30 min Arjeplog 77 19 3 Arvidsjaur 79 18 3 Boden 81 19 0 Gällivare 84 15 1 Haparanda 83 17 0 Jokkmokk 78 19 3 Kalix 84 16 0 Kiruna 94 6 0 Luleå 90 10 0 Pajala 72 27 0 Piteå 91 9 0 Älvsbyn 79 21 0 Överkalix 53 47 1 Övertorneå 74 26 0 Norrbottens län 86 14 0 Norrland 85 16 0 Stockholms län 97 3 0 Sverige 91 9 1 24 Foto: Per Pettersson
Kronor per elev Äldre- o Arbets- Infra- Kommun/ Barn- Grund- Gymnasie- funktions- marknads- struktur, Region omsorg skola skola hindrade åtgärder Kultur Fritid skydd, mm Bruttokostnader 2010, kronor per invånare Arjeplog 4 117 117 763 136 801 25 010 5 743 1 537 2 533 9 194 Arvidsjaur 6 011 94 746 139 136 28 247 3 176 1 600 1 549 5 936 Boden 6 501 89 333 105 163 22 382 841 717 2 461 5 119 Gällivare 4 820 99 369 105 248 23 271 1 233 1 229 1 733 6 773 Haparanda 6 368 88 745 91 596 21 699 2 517 1 256 2 408 4 019 Jokkmokk 4 709 104 815 103 448 21 942 3 918 1 749 1 350 7 592 Kalix 5 993 95 601 120 051 20 026 1 444 891 2 314 4 677 Kiruna 6 254 98 804 98 378 21 446 647 1 089 1 210 5 168 Luleå 7 458 88 768 96 333 16 560 1 639 1 455 2 395 4 950 Pajala 5 104 116 153 117 909 30 052 820 1 108 1 312 4 206 Piteå 6 775 96 234 101 465 16 894 1 340 1 252 1 706 4 601 Älvsbyn 6 952 89 785 121 853 24 103 776 718 1 733 5 350 Överkalix 3 794 106 092 132 184 28 781 4 603 654 2 170 6 146 Övertorneå 6 146 97 459 113 752 25 711 6 596 1 393 1 927 5 174 Norrbottens län 5 785 98 833 113 094 23 294 2 520 1 189 1 914 5 636 Sverige 6 617 91 184 102 914 18 169 1 449 1 042 1 366 4 046 SAMHÄLLSSERVICE 25
INFRASTRUKTUR Statsvägar 2007-01-01 Väglängd, km Norrbottens län Sverige Samtliga statsvägar 8 644 98 317 därav belagd väg 5 660 65% 78 113 79% Kommunikationer I Norrbottens län finns fem orter med reguljär flygtrafik: Luleå, som är femte störst i landet, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Länet genomkorsas av vägarna E4, E10, E45 och riksväg 95 med internationella kopplingar till Norge och Finland. Vägarna i Norrbotten spelar en mycket viktig roll för att knyta samman det stora länet. Nio procent av Sveriges vägnät finns i Norrbottens län. Hamnen i Luleå är Sveriges ledande massgodshamn. En effektiv isbrytarverksamhet gör det möjligt med omfattande sjöfart hela året på hamnarna i Piteå och Luleå. Hamnen i Kalix har sjöfart under den isfria säsongen, maj-december. Länets järnvägsnät i såväl nord-sydlig riktning som Finland och vidare österut är mycket viktiga länkar för såväl gods- som persontrafiken. Malmbanan mellan Luleå och Narvik i Nordnorge är Sveriges viktigaste godsstråk. Hälften av Sveriges totala tonnage på järnväg fraktas mellan Kiruna och Narvik. 26
Trafikflödeskarta, huvudvägar Fordon per dygn i tusental 8 000-12 000 5 000-7 999 2 000-4 999 0-1 999 INFRASTRUKTUR Flygplatser Flygplats, Avgångar vecka 7 år 2012 passagerare 2011 Destination Avg/vecka Luleå Airport Stockholm/Arlanda 88 1 066 485 passagerare Göteborg 9 Pajala 22 Sundsvall 12 Umeå 10 Kiruna Airport, Stockholm/Arlanda 21 164 142 passagerare Umeå 3 Lapland Ariport, Gällivare, Stockholm/Arlanda 12 42 195 passagerare Kramfors 11 Arvidsjaur fl ygplats, Stockholm/Arlanda 16 49 320 passagerare Pajala fl ygplats, Luleå 22 3 333 passagerare 27
ARBETSRESOR Resor med kollektivtrafik 2010 Resor Invånare Län (1000-tal) (1000-tal) Resor/inv Stockholm 705 981 2 037 347 Västra Götaland 226 750 1 575 144 Skåne 144 027 1 237 116 Uppsala 28 400 334 85 Östergötland 26 183 428 61 Blekinge 7 928 153 52 Jönköping 16 191 336 48 Dalarna 13 253 277 48 Gävleborg 12 721 276 46 Jämtland 5 817 127 46 Värmland 12 424 273 45 Halland 13 518 298 45 Örebro 12 216 280 44 Västernorrland 10 126 243 42 Västerbotten 9 954 259 38 Kronoberg 7 005 184 38 Västmanland 9 286 252 37 Södermanland 9 263 270 34 Norrbotten 8 464 249 34 Kalmar 6 826 234 29 Gotland 1 165 57 20 Sverige 1 287 498 9 378 137 Storstadslänen 1 076 758 4 849 222 Norrland 54 914 1 339 41 Övriga Sverige 155 826 3 190 49 Undersökningar av resvanor visar att 32 procent av arbetsresorna i storstäder sker kollektivt. I många kommuner utanför storstäderna är andelen mindre än 10 procent. Det gäller även Norrbottens kommuner. 28
Foto: Peter Rosén
ARBETSRESOR Arbetspendling över kommungräns 2010 Inpendlare Utpendlare Nettopendling Kommun Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Piteå 553 1 020 1 331 2 327-778 -1 307 Boden 641 1 298 1 723 2 197-1 082-899 Älvsbyn 195 295 257 685-62 -390 Kalix 270 517 411 737-141 -220 Pajala 83 114 102 388-19 -274 Övertorneå 78 116 129 242-51 -126 Haparanda 190 213 193 371-3 -158 Arvidsjaur 137 272 121 339 16-67 Jokkmokk 85 209 114 227-29 -18 Överkalix 62 130 71 152-9 -22 Arjeplog 74 195 60 156 14 39 Gällivare 272 690 211 362 61 328 Kiruna 282 902 251 299 31 603 Luleå 3 274 4 754 1 516 2 400 1 758 2 354 Omkring 17 000 personer i Norrbottens län reser från sin hemkommun till en annan för att arbeta. Av dessa pendlar 4 000 till andra län, de flesta till Stockholm och Västerbotten. Luleåregionen, dvs Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn bildar en gemensam arbetsmarknadsregion. Stor pendling sker i Luleåregionen där cirka 60 procent av länets befolkning bor. Män har historiskt sett pendlat både oftare och längre än kvinnor men skillnaden i pendlingsvanor mellan könen minskar. 30
Personbilar i trafik vid årsskiftet 2011/2012 Personbilar i Kommun/ ägda av: trafik per Region Bilar kvinnor män företag 1000 inv. Överkalix 2 191 594 944 653 616 Gällivare 11 039 3 010 6 192 1 837 603 Jokkmokk 3 019 811 1 293 915 591 Arjeplog 1 836 481 786 569 589 Älvsbyn 4 752 1 266 2 506 980 578 Arvidsjaur 3 734 980 1 778 976 573 Pajala 3 574 866 1 523 1 185 569 Kiruna 12 965 3 315 7 264 2 386 566 Piteå 22 976 6 472 12 387 4 117 562 Kalix 9 254 2 627 4 781 1 846 557 Övertorneå 2 667 621 1 255 791 554 Boden 14 750 4 076 7 970 2 704 534 Haparanda 5 264 1 588 2 790 886 524 Luleå 36 741 9 737 19 875 7 129 494 Länet 134 762 36 444 71 344 26 974 542 Sverige 4 401 352 1197 761 2244 933 958 658 464 PERSONBILAR Norrbottens län är en av Sveriges biltätaste regioner. År 2011 nyregistrerades 5 647 bilar. Bilparkens ålder redovisas vart femte år. I Norrbottens län var den 2010 drygt 12 år jämfört med ett genomsnitt i Sverige på 9,6 år. 31
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2011 BOSTÄDER Index över fastighetspriser för permanenta småhus, 1990=100 efter län och tid 300 250 200 150 100 50 Norrbottens län Västerbottens län Stockholms län Sverige Fastighetsmarknaden Det är billigt att köpa bostad i Norrbottens län. Medelpriset för bostadsrätter år 2010 var 382 000 kronor i Norrbottens län att jämföra med riksgenomsnittets 1 306 000. Fastighetsprisindex år 2011 (prisutvecklingen 1990-2011) för permanenta småhus var 182 i Norrbottens län och 267 i riksgenomsnitt. Alltså har priserna ökat med 82 procent i Norrbottens län och 167 procent i Sverige i genomsnitt. Prisutvecklingen i Norrbottens län är lägst i landet. Bostadsbestånd Bostadsbeståndet i Norrbottens län är jämnt fördelat mellan småhus och lägenheter i flerbostadshus. Andelen småhus är något högre än genomsnittet i Sverige, men det är stora skillnader i länet. I Pajala kommun är 80 procent av bostäderna småhus. 32
Utbildningsnivå för kvinnor och män 25 64 år Norrbottens län 2011 Kvinnor Män UTBILDNING Folk- eller grundskola Gymnasium högst 2 år Gymnasium 3 år Eftergymn. mindre än 3 år Eftergymn. 3 år eller mer Forskarutbildning Kvinnor Män Länet Sverige Länet Sverige 9,5 11,8 11,9 15,7 30,3 23,9 36,9 27,0 19,7 19,3 22,5 20,7 14,7 15,4 12,7 14,4 24,5 27,3 14,0 18,9 0,6 0,9 1,0 1,4 Fler kvinnor än män har högskoleutbildning, både i länet och i Sverige. I Norrbottens län har 40 procent av kvinnorna och 28 procent av männen eftergymnasial utbildning. 33
UTBILDNING Avslutat gymnasiet 2007/2008 och påbörjat högskola/universitet inom 3 år (%) Övertorneå Arjeplog Överkalix Jokkmokk Luleå Pajala Älvsbyn Kalix Piteå Kiruna Gällivare Haparanda Boden Arvidsjaur Norrbottens län Riket 0 10 20 30 40 50 60 70 % 47 procent av kvinnorna som gick ut gymnasiet i Norrbottens län år 2007 studerade på högskola inom tre år, jämfört med 31 procent av männen. Foto: 34 Karl William
Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet (LTU) etablerades redan 1971 som ett nationellt lärosäte. LTU är idag ett internationellt välrenommerat forskningsuniversitet som i nära samarbete med näringsliv och samhälle definierar viktiga behov. LTU är världsledande inom sina starka forsknings- och innovatiosområden. Universitet har idag fler än 17 000 studenter, 1 600 anställda och omsätter nära en och en halv miljard kronor per år, varav 800 miljoner utgör forskning. LTU är det lärosäte som har störst andel företagsfinansierad forskning i Sverige. Universitetet erbjuder kvalificerade utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa, musik, media, lärande och teater. Tillsammans med kommunerna i regionen erbjuder LTU anpassade utbildningar som en del av sitt regionala ansvar via campus i Skellefteå, Piteå och Kiruna. Parallellt med detta har LTU Sveriges bredaste nationella rekrytering om man ser till mängden studenter som strömmar till från hela riket. Universitetets forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Shell, Ericsson, Scania, LKAB, Airbus, Volvo Aero och IBM samt ledande internationella universitet. LTU är utpekat av Regeringen som ägare till de nationella strategiska forskningsområdena som Green Technology samt Gruvteknik och metallurgi. UTBILDNING Studenter 17 000 Anställda 1 600 Professorer 180 Omsättning 1,5 miljarder kronor 35
BEFOLKNING Befolkningsstruktur 2011 Kvinnor 100-95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 % 5 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 % Norrbottens län Män Sverige Folkmängd 2011-12-31 samt förändringar 2011 Kommun/ Folk- In- Ut- Förregion mängd Födda Döda flyttade flyttade ändring Arjeplog 3 114 34 43 122 159-47 Arvidsjaur 6 494 65 100 269 268-35 Boden 27 643 251 304 1 435 1 217 172 Gällivare 18 326 164 219 645 684-99 Haparanda 10 041 108 140 523 516-18 Jokkmokk 5 119 39 69 221 241-51 Kalix 16 591 129 223 522 574-149 Kiruna 22 967 263 247 944 937 23 Luleå 74 426 785 652 3 626 3 511 248 Pajala 6 270 57 108 272 232-12 Piteå 40 942 401 452 1 438 1 335 50 Älvsbyn 8 253 72 115 420 456-82 Överkalix 3 549 23 63 134 157-62 Övertorneå 4 810 37 67 268 240-2 Länet 248 545 2 428 2 802 7 153 6 841-64 Sverige 9 482 855 111 770 89 938 96 467 51 179 67 285 36
Norrbottens län har större andel av befolkningen i åldersgruppen 65 år och äldre än genomsnittet i Sverige. Minst andel äldre har Luleå kommun med 18,4 procent. Andelen barn 0-15 år är störst i kommunerna Kiruna och Piteå och lägst i Överkalix kommun. Befolkning per åldersgrupp 2011 (%) Kommun/ Ålder region 0-15 16-64 65- Arjeplog 13,6 60,4 26,0 Arvidsjaur 15,5 58,0 26,5 Boden 16,2 62,1 21,7 Gällivare 14,3 62,3 23,5 Haparanda 16,2 60,6 23,2 Jokkmokk 13,5 61,2 25,3 Kalix 15,7 58,9 25,4 Kiruna 17,0 63,2 19,7 Luleå 16,4 65,2 18,4 Pajala 14,6 54,3 31,1 Piteå 16,9 62,6 20,5 Älvsbyn 16,4 59,3 24,4 Överkalix 12,4 56,4 31,2 Övertorneå 14,8 57,8 27,4 Länet 16,1 62,3 21,6 Sverige 17,8 63,4 18,8 BEFOLKNING 37
1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 BEFOLKNING Folkmängd i Norrbottens län 1968-2011 100 000 80 000 Förändring i % 12 60 000 40 000 20 000 0 2011-41 -22 79-24 290 0-15 år 16-24 år 25-39 år 40-64 år 65-79 år 80-- år Befolkningen i Norrbottens län har minskat med närmare 11 000 personer sedan år 1968. Befolkningsstrukturen har förändrats med en stor ökning av antalet äldre och kraftig minskning av antalet yngre. 38
1997 1998 1999 1970 2000 1975 2001 2002 2003 1980 1985 2004 2005 2006 2007 2008 1990 1995 2000 2004 2009 2010 2008 2011 2011 2 000 1 500 1 000 500 0-500 -1 000 Födelsenetto i Norrbottens län 1969-2011 (födda minus döda) BEFOLKNING Antal födda per 1000 av befolkningen 13 12 11 10 9 8 Norrbotten Sverige EU27 Antalet födda per 1 000 av befolkningen är lägre än genomsnittet i såväl Sverige som EU. 39
Foto: Per Pettersson Foto: Peter Rosén Foto: Kent Norberg Foto: Tomas Utsi
Foto: Per Pettersson Foto: Tomas Utsi Foto: Fredrik Broman Foto: Tomas Utsi
ARBETE/NÄRINGSLIV Näringsliv Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. Men näringslivet är bredare än så. Exporterande tillverkningsföretag, en växande tjänstesektor och småföretag inom många olika områden får allt större betydelse. Etableringen Facebooks tredje egna datacenter i Luleå har breddat och kompletterat länets näringsliv. Etableringen har väckt globalt intresse och öppnar för fler satsningar. Besöksnäringen är en ny basnäring med internationell efterfrågan. Swedish Lapland som varumärke och destination ger bra grund för tillväxt. Investeringsviljan i befintliga företag har aldrig varit så stor. Gruvföretagen LKAB och Northland Resources miljardinvesterar på flera platser i länet. Nya gruvor planeras och öppnas, bland annat i Pajala kommun. Det geografiska läget innebär att företagen har sitt kundunderlag i både Sverige och Finland men även i Norge och Ryssland. Haparanda fortsätter att expandera i spåret av IKEA-etableringen. Haparanda och fi nska Tornio knyts successivt ihop. Energiproduktionen i länet bygger på förnybar energi i form av vattenkraft, bioenergi och vindkraft. Testverksamheterna i inlandskommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Älvsbyn har växt stadigt. Här testar internationella företag bland annat bilkomponenter, flyg och robotar. Polarbröd i Älvsbyn levererar fryst matbröd till hela landet och Europa. Älvsbyhus är Nordens största trähustillverkare. Polarica i Haparanda handlar med bär och vilt i Europa och världen. 42
Polaris Eyewear AB i Boden tillverkar glasögon och har dotterbolag i England och Japan. Liko AB i Luleå är världsledande på personlyftar till sjukvården. Luleå med Swerea MEFOS är norra Europas metallurgiska utvecklingscentrum. SSAB är en av världens ledande tillverkare av stål. Gestamp Hardtech levererar krockskydd till den europeiska och amerikanska bilindustrin och Ferruform gör chassikomponenter till lastbilar och bussar. Forskning och kompetensutveckling skapar nya näringar i länet. Vid Musikhögskolan i Piteå finns företagsbyn Acusticum med inriktning på musik och media. Arbetsmarknaden i Boden utvecklas från offentlig till privat sektor. I Kiruna bedrivs internationell rymd- och miljöforskning. ARBETE/NÄRINGSLIV Northland 43
ARBETE/NÄRINGSLIV Länets största arbetsgivare 2011 Företag LKAB 3 025 SSAB EMEA AB 1 275 Samhall AB 1 175 COOP Norrbotten 825 Boliden Mineral AB 625 Ferruform AB 625 Smurfi t Kappa Kraftliner Piteå AB 575 Gestamp Hardtech AB 525 TeliaSonera Sverige AB 525 Billerud Karlsborg AB 425 ISS Facility Services AB 375 SCA Packaging Munksund AB 325 Personal Care i Kiruna AB 275 Polarbröd AB 275 Rymdbolaget 275 Inre Kraft i Norr AB 275 Älvsbyhus AB 225 Offentlig sektor Norrbottens läns landsting 7 475 Luleå kommun 6 725 Piteå kommun 4 175 Bodens kommun 3 225 Försvarsmakten 2 675 Kiruna kommun 2 075 Gällivare kommun 2 075 Kalix kommun 1 625 Luleå tekniska universitet 1 425 Haparanda kommun 1 275 Älvsbyns kommun 1 275 Arvidsjaurs kommun 1 025 Pajala kommun 975 Rikspolisstyrelsen 725 Övertorneå kommun 575 Jokkmokks kommun 525 Överkalix kommun 525 Arjeplogs kommun 375 44
Arbetsställen 2011 fördelade efter antal anställda, procent Inga anställda 0 1-9 10-49 50- Länet Sverige 73 70 21 23 5 5 1 1 ARBETE/NÄRINGSLIV Sju av tio arbetsställen i Norrbottens län är enmansföretag utan anställda. Med arbetsställe avses varje adress där företag bedriver verksamhet. Norrbottens län har mer än 33 000 arbetsställen. Arbetsställen 2011 efter näringsgren, procent Areella Tillverkning, gruvor, energi Byggindustri Handel Hotell och restaurang Transport och kommunikation Fastighet, försäkring, kreditinstitut Myndigheter, utbildning, hälso- och sjukvård Andra samhälleliga och personliga tjänster Länet Sverige 38,0 20,4 5,4 5,2 6,7 8,0 9,4 12,2 2,4 2,6 3,1 2,7 17,0 25,4 6,4 7,5 11,6 15,9 45
ARBETE/NÄRINGSLIV Förvärvsarbetande per näringsgren 2010 Antal Procent Näringsgren Kvinnor Män Totalt Länet Riket Jordbruk, skogsbruk, jakt, fi ske 555 2 568 3 123 2,7 1,8 Tillverkning och utvinning 2 691 13 310 16 001 13,9 13,5 Energi, vatten, avfall 250 1 262 1 512 1,3 1,0 Byggverksamhet 921 9 408 10 329 9,0 6,8 Handel 5 092 5 557 10 649 9,3 12,4 Transport och magasinering 1 028 5 061 6 089 5,3 5,1 Hotell- och restaurang 2 166 1 275 3 441 3,0 3,2 Information, kommunikation 970 1 676 2 646 2,3 3,8 Finans- och försäkringsverksamhet 940 577 1 517 1,3 2,0 Fastighetsverksamhet 514 1 031 1 545 1,3 1,5 Företagstjänster 4 693 5 698 10 391 9,0 10,9 Offentlig förvaltning, försvar 4 081 4 669 8 750 7,6 5,6 Utbildning 9 084 2 981 12 065 10,5 10,5 Vård och omsorg; sociala tjänster 17 652 3 475 21 127 18,4 16,3 Kulturella och personliga tjänster 2 525 1 921 4 446 3,9 4,3 Näringsgren okänd 745 558 1 303 1,1 1,1 Samtliga näringsgrenar 53 907 61 027 114 934 100 100 46
Nystartade företag 2010 Antal Nya företag nya per 1000* Region företag invånare Arjeplog 20 10,3 Arvidsjaur 22 5,2 Boden 158 9,2 Gällivare 85 7,0 Haparanda 56 9,0 Jokkmokk 42 11,9 Kalix 74 7,3 Kiruna 129 8,9 Luleå 405 8,0 Pajala 43 12,6 Piteå 237 8,7 Älvsbyn 48 11,1 Överkalix 20 9,2 Övertorneå 33 9,7 Norrbottens län 1 372 8,5 Sverige 69 855 11,1 *) Befolkning 16-64 år ARBETE/NÄRINGSLIV 47
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 ARBETE/NÄRINGSLIV Öppet arbetslösa 18-64 år, årsmedeltal 1995-2011 (%) 15 12 9 6 3 0 Kvinnor, Norrbottens län Kvinnor, riket Män, Norrbottens län Män, riket Öppet arbetslösa eller i program Arbetslösa eller i program (%) 12,4-12,6 9,9-12,3 7,7-9,8 6,1-7,6 4,3-6,0 Den genomsnittliga andelen öppet arbetslösa eller sysselsatta i arbetsmarknadsprogram år 2011 är 7,7 procent i Norrbottens län och i hela landet 6,3 procent. 48
Andel förvärvsarbetande av befolkningen 2010, procent 4 Kvinnor 3 2 1 0 Sysselsatta 100-95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 Män 0 1 2 3 4 Ej sysselsatta ARBETE/NÄRINGSLIV Sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst 2010 (tusental kr) Kommun/region Kvinnor Män Totalt Kiruna 213,2 303,0 259,3 Gällivare 208,7 290,9 251,4 Luleå 204,7 262,8 234,0 Piteå 194,1 270,3 231,7 Boden 197,5 253,4 225,2 Kalix 194,0 244,1 219,5 Arvidsjaur 189,9 246,6 218,3 Jokkmokk 187,4 233,4 210,9 Arjeplog 188,9 230,5 210,4 Älvsbyn 176,7 242,6 210,0 Pajala 179,3 226,8 204,5 Överkalix 183,1 219,6 201,7 Övertorneå 180,0 206,7 194,1 Haparanda 180,6 206,6 193,9 Norrbottens län 198,2 260,4 229,6 Sverige 200,7 270,5 235,3 EU27 147,4 155,3 151,2 49
REGIONAL EKONOMI Bruttoregionprodukt 2009 Index Sverige = 100 143-143 93-142 88-92 80-87 72-79 Bruttoregionprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukt (BNP). BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år och visar hur stor produktionen är. BRP i Sverige var i genomsnitt 334 000 kronor per invånare år 2009. Detta värde har erhållit index 100. Index för Norrbottens län var 95 dvs fem procent lägre än riksgenomsnittet. Bruttoregionprodukt per sysselsatt 2009 (tkr) 50 Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentlig sektor Totalt 0 300 600 Länet Sverige Länet har den högsta produktiviteten mätt som BRP per sysselsatt efter Stockholms län.
Industrins investeringar 2010-2012 REGIONAL EKONOMI Kronor per invånare 25 100-25 199 9 700-25 099 5 700-9 699 3 600-5 699 1 000-3 599 Under åren 2010-2012 har industrin årligen investerat 5 200 kronor per invånare i genomsnitt i Sverige. Industrins största investeringar under perioden gjordes i Norrbottens län med 25 000 kronor per invånare. Index 1991 = 100 600 Byggnader 500 Maskiner 400 300 200 100 Utveckling av industrins investeringar 1991-2012 Byggnader Maskiner 0 1991 1995 2000 2005 Planer 2012 51
REGIONAL EKONOMI Export-/importföretag fördelade efter landområden med vilka handel bedrivs år 2010 Export % 75 Sverige Länet 50 25 0 Norden EU Övriga Europa Fjärran Östern Övriga Asien Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Import % 75 Sverige Länet 50 25 0 Norden EU Övriga Europa Fjärran Östern Övriga Asien Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika 52
Export/importföretag 2010 efter omsättning Export Import REGIONAL EKONOMI -250 Tkr 250-999 Tkr 1-49 Milj. Kr >50 milj. Kr Norrbotten Sverige Export Import Export Import 64 71 51 59 16 17 16 16 17 11 27 22 3 1 5 3 Norrbottens län har cirka 2 090 importerande företag och cirka 850 exporterande. De fl esta export- och importföretagen i Norrbottens län handlar med länderna inom EU. Länet har mindre andel exportföretag med handel inom Norden än Sverige i genomsnitt. Exportvärde miljoner kronor. 2011 Län Värde Västra Götaland 242 015 Stockholm 206 738 Skåne 105 481 Östergötland 47 188 Jönköping 42 801 Norrbotten 42 674 Västmanland 41 228 Örebro 39 829 Dalarna 38 898 Västerbotten 38 414 Gävleborg 32 697 Län Värde Kalmar 31 969 Värmland 30 847 Södermanland 28 573 Kronoberg 26 336 Västernorrland 25 819 Uppsala 25 616 Blekinge 23 569 Halland 20 215 Jämtland 3 014 Gotland 667 53
TRANSPORTER Sjöfart Region Godsmängd miljoner ton Västra Götalands län 43,2 Skåne län 31,3 Norrbottens län 10,4 Stockholms län 9,8 Blekinge län 8,7 Gävleborgs län 5,9 Södermanlands län 5,7 Västernorrlands län 5,5 Hallands län 4,2 Kalmar län 3,9 Östergötlands län 3,6 Västerbottens län 3,4 Västmanlands län 2,7 Värmlands län 1,3 Gotlands län 0,9 Uppsala län 0,6 Sverige 141,1 31,3-43,3 8,7-31,2 5,5-8,6 2,6-5,4 0,5-2,5 Inrikes sjöfart Utrikes sjöfart Hamnarna i Luleå och Piteå är öppna för sjöfart hela året. Luleå är hemmahamn för isbrytarna som vintertid assisterar längs hela Norrlandskusten. Luleå hamn är i tonnage räknat en av Sveriges fem största hamnar genom hanteringen av råvaror för gruv- och stålindustrin. Piteå är utskeppningshamn för trä och papper. Båda hamnarna är importhamnar för petroleumprodukter. 54
Gods på lastbil Region Godsmängd miljoner ton Västra Götalands län 46,8 Skåne län 36,7 Stockholms län 28,8 Jönköpings län 22,6 Östergötlands län 17,8 Dalarnas län 17,5 Västerbottens län 16,3 Kalmar län 14,6 Örebro län 13,1 Hallands län 12,5 Gävleborgs län 12,1 Västmanlands län 11,9 Värmlands län 11,0 Västernorrlands län 11,0 Norrbottens län 9,8 Uppsala län 9,5 Blekinge län 8,9 Södermanlands län 8,8 Kronobergs län 6,1 Jämtlands län 6,1 Gotlands län 3,2 Sverige 325,0 TRANSPORTER 36,6-46,8 16,3-36,5 10,9-16,2 8,7-10,8 3,2-8,6 Inom länet Till andra län 55
GRUVNÄRING Gruvnäring och stålindustri Boliden AB:s Aitikgruva i Gällivare är Europas största koppargruva. I LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna bryts 90 procent av Europas järnmalm. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor och LKAB planerar att öppna flera nya gruvor. I Pajala förbereder Northland Resources för att starta leveranser från en ny järnmalmsgruva 2013. Malmtågen går i skytteltrafik från gruvorna i Malmberget och Kiruna till Luleå samt Narvik i Norge. Hamnen i Narvik är isfri året om tack vare Golfströmmen. Skeppningen sker jämnt över året från båda hamnarna. LKAB har kunder över hela världen. SSAB med masugnar i Luleå och Oxelösund, är en av LKAB:s största kunder. 56
Skogsnäring Skogen har stor ekonomisk betydelse för utvecklingen av Norrbottens län. Nästan 40 procent av länets yta är skog. Drygt hälften ägs av olika skogsbolag. Skogsnäringen sysselsätter totalt cirka 4 000 personer i länet. I länet finns tre massa- och pappersindustrier, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå AB och SCA Packaging Munksund AB i Piteå samt Billerud Karlsborg AB i Kalix. Fabrikerna i Piteå tillverkar brun och blekt kraftliner. Bruket i Kalix tillverkar blekt sulfatmassa samt säck- och kraftpapper. Länets fem största sågverk som alla tillverkar mer än 70 000 kubikmeter sågade och förädlade träprodukter varje år, finns i Kalix, Luleå och Piteå. SKOGSNÄRING Foto: Erland Segerstedt 57
ENERGI Vattenkraftanläggningar i Norrbottens län Utbyggd effekt, MW 450,0-940,0 265,0-449,9 90,0-264,9 20,0-89,9 0,8-19,9 58 Medelårsproduktion GWh 1 Ritsem 460 2 Vietas 1 130 3 Porjus 1 260 4 Harsprånget 2 200 5 Ligga 800 6 Messaure 1 930 7 Seitevare 790 8 Parki 100 9 Randi 230 10 Akkats 580 GWh 11 Letsi 2 000 12 Porsi 1 160 13 Laxede 950 14 Vittjärv 230 15 Boden 490 16 Sikfors 185 17 Sädva 114 18 Rebnis 140 19 Bergnäs 28 20 Slagnäs 28
Energi I Norrbottens län finns 20 vattenkraftverk som producerar drygt 18 TWh elkraft. Det är 13 procent av den totala elproduktionen i Sverige. De största kraftverken ligger i Lilla och Stora Luleälv. Länet är inte bara självförsörjande på el, utan levererar dessutom hälften av elen till andra delar av landet. En kraftig ökning av investeringar i vindkraft har skett i länet. I Piteå kommun pågår stora investeringar i nya anläggningar, som i framtiden kommer att producera cirka 12 TWh elkraft per år. Basindustrin i länet är mycket energiintensiv och står för 75 procent av den totala energianvändningen. Ungefär 42 procent av den tillförda energin i länet kommer från fossila bränslen medan förnybar energi står för 39 procent av den totala energitillförseln. Energianvändningen i länet uppgick år 2009 till cirka 28 TWh. ENERGI 59
TURISM Turismnäringen Turismnäringen visar en stark tillväxt i länet. Antalet gästnätter ökar stadigt och sysselsättningen utvecklas snabbare än i många andra näringar. Ungefär 2 700 personer arbetar i besöksnäringen och den siffran väntas stiga i takt med att allt fler vill uppleva den exotiska naturen och kulturen i Norrbotten och Swedish Lapland. Med flyg och tåg tar man sig lätt till olika destinationer i länet. Nya spännande produkter utvecklas. Treehotel i Harads vid Lule älv, där man kan övernatta i rum uppe i träden, liksom redan världskända ICEHOTEL i Jukkasjärvi utanför Kiruna har besökare från hela världen. Spaceport Sweden i Kiruna verkar för att etablera rymdturism med möjlighet för privatpersoner att i framtiden uppleva rymden. Norrbottens skärgård med hundratals öar kan besökas sommartid med turbåtar. På vintern går det att åka bil eller långfärdsskridsko på isen på speciella isvägar. Foto: 60Peter Lundström, WDO - www.treehotel.se
Haparanda Arjeplog Kiruna Jokkmokk Piteå Överkalix Gällivare Luleå Älvsbyn Arvidsjaur Pajala Övertorneå Boden Kalix Länet Riket Andel sysselsatta i turismberoende branscher 2010 0 5 10 15 20 Kvinnor Män % TURISM Till turismberoende branscher räknas detaljhandel, djurparker och naturreservat, hotell och restaurang, museer och kulturminnen, nöjesparker, sportläggningar m.m. Fler kvinnor än män är sysselsatta i branschen. 61
TURISM Övernattningar per typ av anläggning 2011, procent Hotell Stugbyar Vandrarhem Camping SoL* Länet Sverige 48 53.. 0 6 7 6 36 27.. 0 8.. = Sekretessbelagd uppgift, *) Privata stugor och lägenheter Hotellgäster per målgrupp 2011, procent 62 Länet Sverige Affärsresenärer 54 52 Konferensdeltagare 6 12 Gruppresenärer 9 8 Fritidsresenärer 31 28
2 500 Gästnätter 1991 2011 (1000-tal) TURISM 2 000 1 500 1 000 500 Antal gästnätter (tusental) 0 1991 1995 1999 2003 2007 2011 Under 2011 gjordes 2 066 000 övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och privata stugor och lägenheter i länet. Det motsvarar drygt fyra procent av alla övernattningar i Sverige. Övernattande gästers nationalitet 1991-2011, (1 000-tal) 1 800 1 500 1 200 900 600 300 0 1991 1995 1999 2003 2007 2011 Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa I Norrbottens län är nästan sju av tio övernattande gäster svenskar. 63
JORDBRUK Åkerarealens användning i Norrbottens län 2011 Åker i Procent av Hektar länet % gröda i riket Slåtter- och betesvall 26 394 76,6 2,3 Spannmål 4 821 14,0 0,5 Träda 1 127 3,3 0,7 Grönfoder 650 1,9 1,6 Matpotatis 581 1,7 2,9 Ospecifi cerad åkermark 543 1,6 5,5 Trädgårdsväxter 190 0,6 1,2 Andra växtslag 86 0,2 0,0 Energiskog 45 0,1 0,3 Hela åkerarealen 34 437 100 1,3 Jordbruksföretag efter storleksklass, 2010 Norrbottens län Sverige Åkerareal, ha Antal % Antal % -5,0 397 28,4 15 386 21,6 5,1-20,0 570 40,8 26 951 37,9 20,1-50,0 218 15,6 14 093 19,8 50,1-100,0 137 9,8 8 205 11,5 100,1-75 5,4 6 456 9,1 Samtliga 1 397 100 71 091 100 I Norrbotten finns omkring 1 350 jordbruksföretag med en åkerareal på över 2 hektar. Trenden är att antalet jordbrukare minskar medan företagen och produktionen blir större. Av länets befolkning är 2,7 procent sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. 64
Jordbruket med mjölk- och köttproduktion är en viktig näring för länets landsbygd. Större delen av jordbruket bedrivs i kustområdet, en femtedel är spritt över inlandet och längs älvdalarna. Länet är i stort sett självförsörjande när det gäller mjölk och till cirka 20 procent för nöt- och griskött. Grönsakssodlingen är också viktig liksom odling av svarta vinbär och jordgubbar. Norrbottens län har den näst största arealen slåttermark i Sverige. Klimatet i Norrbotten skapar goda förutsättningar för att bedriva ett miljövänligt jordbruk. Spridningen av handelsgödsel är låg och tack vare det kalla klimatet är användningen bekämpningsmedel liten i jämförelse med andra delar av Sverige och EU. JORDBRUK Foto: Länsstyrelsen 65