Liv, hälsa och utveckling i Västernorrland

Liv, hälsa och utveckling i Västernorrland 2015 2017 Framtidsplan för Landstinget Västernorrland

Innehållsförteckning: 1. LIV, HÄLSA OCH UTVECKLING I VÄSTERNORRLAND... 1 2. STYRNING OCH LEDNING DE FYRA PERSPEKTIVEN... 2 2.1 BALANSERAD STYRNING... 2 2.2 LANDSTINGETS MÅL... 3 2.3 LANDSTINGETS MEDEL... 4 3. LANDSTINGETS FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 3.1 OMVÄRLDSFAKTORER... 6 3.2 STRUKTUR... 6 3.3 RESURSRAMAR... 7 4. INVÅNARPERSPEKTIVET... 10 4.1 HÄLSO OCH SJUKVÅRD... 10 4.2 TANDHÄLSA... 13 4.3 FLER JOBB I VÄSTERNORRLAND... 14 4.4 KOMPETENSLÄNET VÄSTERNORRLAND... 14 4.5 KOLLEKTIVTRAFIK... 15 4.6 ETT HÅLLBART VÄSTERNORRLAND... 16 4.7 INTERNATIONELLT... 16 4.8 REGIONALT UTVECKLINGSANSVAR... 17 5. PROCESSPERSPEKTIVET... 18 5.1 EFFEKTIV HÄLSO OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD... 18 5.2 IT I VÅRDEN... 18 6. MEDARBETARPERSPEKTIVET... 20 6.1 PERSONALPOLITISK INRIKTNING... 20 6.2 HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ... 20 6.3 PERSONALFÖRSÖRJNING LÅT PROFFSEN VARA PROFFS... 21 6.4 PRINCIPEN OM VITA JOBB... 22 7. EKONOMIPERSPEKTIVET... 23 7.1 KOSTNADSKONTROLL... 23 7.2 KOSTNADSREDUCERINGAR... 23 7.3 RESULTATBUDGET... 24 7.4 KASSAFLÖDESANALYS... 27 7.5 BALANSBUDGET... 29

1. Liv, hälsa och utveckling i Västernorrland Sjukvården står inför stora utmaningar. Allt fler blir äldre och förväntningarna på en bättre sjukvård ökar. Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter, men ställer också höga krav på kompetens och en god arbetsmiljö. Dagens brister inom vården riskerar våra möjligheter att svara upp mot framtidens utmaningar. Problemen med överbeläggningar, där patienter får ligga i sjukhuskorridorer eller för många i en sal, måste lösas. Patienter med kroniska sjukdomar tvingas vänta alltför länge på sin behandling. Oavsett om man bor på landsbygden eller i en stad ska man vara trygg med att få vård när man behöver det. Vi har de senaste åren sett en utveckling med överetableringar av vårdcentraler i de större städerna, medan vårdcentralerna på landsbygden har svårt att överleva. Vi vill öka Västernorrlänningarnas förtroende för sjukvården. Vårdpersonalen måste få mera tid för patienterna, samtidigt som administrationen måste minska. Vi vill se satsningar på det gemensamma före ytterligare skattesänkningar. Vi vill att vården i vårt län ska vara tillgänglig och fördelas efter behov och inte efter köpkraft. Så säkrar vi en god vård för alla. Härnösand den 30 januari 2014 Elisabet Strömqvist Socialdemokraterna 1

2. Styrning och ledning de fyra perspektiven Landstinget ägs av invånarna, lyder under kommunallagen och verkar i invånarnas tjänst. Landstingets högsta beslutande organ, landstingsfullmäktige, väljs i allmänna val. Fullmäktige väljer styrelse och nämnder med samma partipolitiska sammansättning som fullmäktige. Styrelsens och nämndernas uppgift är att se till att landstinget utför sina uppgifter och verkställer fullmäktiges beslut. För detta anlitar landstinget såväl egna anställda som externa aktörer. Oavsett vem eller vilka som utför tjänsterna, är det styrelsens och nämndernas skyldighet att se till att all verksamhet bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt och att all verksamhet håller en hög kvalitet. 2.1 Balanserad styrning Landstinget Västernorrland använder balanserad styrning som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv; invånarperspektivet, processperspektivet, medarbetarperspektivet och ekonomiperspektivet. Följande landstingsgemensamma mål finns för respektive perspektiv: Invånarperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Nöjda invånare Effektiva verksamheter Stolta och kompetenta medarbetare God ekonomisk hushållning Vi bedömer att alla dessa fyra perspektiv är väldigt viktiga och i allra högsta grad beroende av varandra. Utan god ekonomisk hushållning har vi ingen möjlighet att erbjuda en god och kvalitativ vård för våra invånare eller god arbetsmiljö för landstingets medarbetare. Men utan effektiva verksamheter och stolta medarbetare försvåras också möjligheten till god ekonomisk hushållning. De fyra perspektiven är därför var för sig och tillsammans väldigt viktiga för helheten. 2

2.2 Landstingets mål Med en primärvård av hög kvalité, en närvårdsenhet samt tre sjukhus vill vi under planperioden åstadkomma följande: 2.2.1 Delmål för att uppnå målet om nöjda invånare Hälso- och sjukvården ska vara jämställd och jämlik i hela länet. Invånarnas behov ska styra tillgången till vård. Hälso- och sjukvården ska ligga över landstingsgenomsnittet inom kvalitet och säkerhet. Hälsoindex ska förbättras årligen. Andelen av länets invånare som anger att de har mycket eller ganska stort förtroende för vården ska förbättras årligen. Antalet patienter som känner att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt ska öka. Vården ska bli mer tillgänglig för personer som inte har svenska som förstaspråk. 35 % av alla livsmedel ska vara ekologiskt producerade Stödja kulturella verksamheter och idrottsrörelsen som ett led i folkhälsoarbetet och genom det öka välmående bland främst barn och unga. Nollvision mot överbeläggningar. Alla invånare ska ha rätt till sjukresor som tar hänsyn till patientens särskilda behov av service.i samband med besök i sjuk- och tandvården. 2.2.2 Delmål för effektiva verksamheter Erbjuda vård som uppfyller Socialstyrelsens kriterier om God Vård. I samverkan med kommunerna garantera att varje patient inskriven i hemsjukvården får en läkemedelsgenomgång/år. Antalet vårdskador ska minimeras och de basala hygienbestämmelserna inklusive klädkod ska följas till 100 %. Samtliga verksamheter ska registrera resultat i tillämpbara kvalitetsregister. Utarbeta en kompetensförsörjningsplan så att de samlade personalresurserna används på bästa sätt Fördjupa samverkan med länets kommuner. Landstingets medicinska resultat i öppna jämförelser ska förbättras årligen Inrätta ett råd för barn och ungas psykiska och fysiska hälsa 3

2.2.3 Delmål för stolta och kompetenta medarbetare Alla landstingets medarbetare, samt anställda hos privata vårdgivare, ska ha rätt till heltidsanställning samt garanteras kollektivavtal. Andelen medarbetare som känner delaktighet och möjlighet att utvecklas i sitt arbete ska öka Ta tillvara och premiera personalens idéer för effektiviseringar och arbetsmiljöförbättringar. Andelen arbetsplatser som bedriver förbättringsarbete i samverkan med medarbetare och patientorganisationer ska öka Alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner Att den genomsnittliga sjukfrånvaron inom landstinget ej överstiger 4 % Det ska inte finnas oskäliga löneskillnader i landstinget. Andelen medarbetare som anser att landstinget har attraktiva arbetsplatser ska öka. 2.2.4 Delmål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning vilket innebär ett under planperioden genomsnittligt ekonomiskt resultat om minst 65 miljoner kronor. Landstingsskatten ska under planperioden ej överstiga 10,69 kronor per skattekrona. Kostnaderna per invånare i vårt landsting ska inte överstiga genomsnittet av jämförbara landsting. Noggrant pröva alla investeringar mot verksamhetsnytta. 2.3 Landstingets medel För att nå våra mål ska vi ha En tydlig politisk styrning, ledning och uppföljning genom hela förvaltningskedjan. Månatlig uppföljning av de fyra perspektiven med förslag till åtgärder Medarbetarinflytandet som en nödvändig del av prioriterings- och förbättringsprocesserna Ett aktivt folkhälsoarbete där landstingets samtliga verksamheter har ett ansvar att medverka. Aktsamhet om resurser och vidareutveckling av det aktiva miljöarbetet. Ett brett kulturutbud med fortsatt hög kvalitet som ett viktigt verktyg i folkhälsoarbetet. Regelbundna uppföljningar av antagna styrdokument. Ett samordnat arbete med kommuner, näringsliv, folkrörelser och ideella sektorn för att öka inflyttningen i länet. 4

3. Landstingets förutsättningar Under planperioden beräknas följande utveckling när det gäller befolkning, löner, priser och skattekraft. 2014 2015 2016 2017 Befolkning 1/11 året före budgetåret 241 969 241 800 241 600 241 400 Löne- och prisförändring i % 2,0 2,0 3,0 3,0 Uppräkningsfaktor, eget skatteunderlag i % 1,5 3,6 4,4 4,1 Medelskattekraft i riket (tkr/invånare) 196,8 203,7 212,8 221,8 Egen skattekraft i % av rikets medelskattekraft 96,1 96,1 96,1 96,1 Utdebitering, % 10,69 10,69 10,69 10,69 Ovanstående tabell visar på en viss positiv utveckling av skatteunderlaget under planperioden som realt motsvarar en ökning med 1,6 procent per år jämfört med landstingsprisindex enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Samtidigt minskar intäkterna från de generella statsbidragen realt med 2,1 procent per år. Detta innebär att de totala intäkterna för skatt och statsbidrag ökar med realt 0,8 procent per år. Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (69 %) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet, vilket till exempel innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från landsting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolkning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 19 procent av landstingets intäkter. Landstinget har även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (8%), patientavgifter (3%) och kapitalförvaltning (1%). Totalt omsluter verksamheten cirka 7,3 miljarder kronor. Större delen, 52 procent, av de totala resurserna åtgår för löner med mera till egen anställd personal. I övrigt används cirka 15 procent för köp av material och 26 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata aktörer inom primärvården. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent, avskrivningar 3 procent och finansiella kostnader 1 procent. Resurserna tas i anspråk för följande verksamheter: Hälso och sjukvård varav tandvård 92 % 4 % Regional utveckling Övrigt, se nedan 5 % 3 % Övrigt avser landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med intern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna. 5

3.1 Omvärldsfaktorer Den borgerliga regeringen har sedan de kom till makten år 2006 sänkt skatten med mer än 100 miljarder kronor per år. Vi socialdemokrater hade hellre sett satsningar sjukvården. Vi kan nu med facit i hand konstatera att dessa skattesänkningar haft väldigt liten effekt för huvudsyftet, att skapa fler jobb. 1 Bedömningar gör gällande att vårdens resurser behöver öka kraftigt, för att kvaliteten ska kunna bibehållas. Istället har statens åtaganden minskat, medan ett större ansvar ålagts primär- och landstingskommunerna. Regeringens skattesänkningar riskerar få negativa konsekvenser för välfärdsstaten. Förändringar i omvärlden påverkar i hög grad landstingets verksamheter. Den medicinska utvecklingen ger ständigt ökade möjligheter, men medför också ökade krav och kostnader. Även utbyggd infrastruktur, utveckling av informationsteknik liksom internationalisering ger nya möjligheter, krav och kostnader. Landstingets förutsättningar påverkas också i högsta grad av vad som beslutas på nationell och EU-nivå. Vi socialdemokrater menar att lagstiftningen kring skatteutjämningssystemet måste följas. Lagstiftningen är glasklar, man ska garanteras samma nivå på välfärden oavsett var man bor. Trots detta skiljer det idag flera kronor mellan de kommunerna med bäst och sämst förutsättningar. Vi är därför starkt kritiska till dem som ifrågasätter grunderna för utjämningssystemen. Det kan på sikt innebära att Sverige blir än mer ojämlikt. Viktigt att ha med sig inför kommande planperiod är valet år 2014. En socialdemokratiskt ledd regering kommer att prioritera ytterligare medel till landstingen för en förstärkning av svensk Hälso- och sjukvård. I ett första skede kommer ytterligare 2 miljarder kronor tillskjutas landstingen för att användas för personalförstärkningar och kompetenshöjning. För landstinget Västernorrland skulle det innebära ytterligare cirka 50 miljoner kronor. 3.2 Struktur I Västernorrland brottas vi med högre arbetslöshet än genomsnittet i riket, något som i allra högsta grad påverkar vår egen skattekraft. Dels har alliansregeringen kapitalt misslyckats med uppdraget att motverka arbetslösheten, dels är statsbidragen inte inflationssäkrade. Flera insatser krävs för att skapa en uthållig och högre sysselsättningsnivå i Västernorrland. Länet har goda möjligheter att öka antalet inflyttade och därigenom öka skatteunderlaget. Den pågående förskjutningen av produktionen och arbetsmarknaden från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn leder till en större diversifiering av länets arbetsmarknad med ett ökande antal och andel små och medelstora företag. Det är viktigt att följa den utvecklingen men samtidigt se basindustrins grundläggande arbete som motor såväl i landet som i vårt län. Landstinget ska bidra, bl.a. genom fortsatt upphandling av varor och tjänster och genom användning av entreprenader där det kvalitetsmässigt och ekonomiskt är försvarbart. För oss Socialdemokrater är det viktigt att detta sker på ett socialt ansvarstagande sätt. 1 http://di.se/artiklar/2012/1/26/257179/oklart-om-skatteavdrag-ger-fler-jobb/ 6

3.3 Resursramar Följande resursramar gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden 2015 2017 (miljoner kronor, löpande priser): 2014 2015 2016 2017 Folkhälso, primärvårds och tandv.nämnd 1) 53,3 49,2 50,5 51,9 Hälso och sjukvårdsnämnd 4 241,7 4 348,4 4 479,8 4 629,7 varav gemensamt 2) 110,7 112,8 116,0 118,4 varav specialistvård 3) 4 053,0 4 156,0 4 281,8 4 427,1 därav somatisk vård 4) 3 558,3 3 651,3 3 762,0 3 892,5 gemensamt 4) 143,4 147,0 151,5 156,0 opererande verksamhet 4) 1 453,2 1 481,8 1 514,0 1 559,3 medicinsk verksamhet 4) 5) 1 961,7 2 022,5 2 096,5 2 177,2 därav psykiatri (allmän) och habilitering 6) 494,7 504,7 519,8 534,6 varav Rättspsykiatrisk Regionklinik 7) 39,2 40,0 41,1 42,2 varav hörselvård 38,8 39,6 40,9 42,0 Patientnämnd Etisk nämnd 3,5 3,5 3,6 3,8 Landstingets revisorer 5,8 5,9 6,1 6,2 Landstingsstyrelsen och Regionala nämnden 1 815,3 1 836,9 1 888,3 1 931,2 varav regional utveckling 8) 244,1 245,3 252,7 260,2 varav primärvård 9) 1 013,8 1 020,4 1 044,3 1 060,9 varav tandvård 10) 156,6 159,7 164,5 169,4 varav Landstingsservice 11) 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Laboratoriemedicin 12) 0,0 0,0 0,0 0,0 varav landstingets kansli 12) 400,8 411,5 426,8 440,7 Summa 6 119,6 6 243,9 6 428,3 6 622,8 1) Anslaget omfattar folkhälsa, Österåsens hälsohem samt finansiella samordningsförbund. Nämnden har även produktionsansvar för Landstingets Hälsocentraler och Folktandvården, där ramarna ligger under landstingsstyrelsen.nämndens budget utökas med 10 miljoner (2014) och därefter 5 miljoner årligen avseende omställningskostnader för LOV samt landstingets sistahandsansvar. 2) Landstingsbidraget utökas med 108 mkr fr o m år 2014 och fördelas enligt följande: ramuppräkning (100 mkr) samt aktiva arbetsmiljöåtgärder (8 mkr) 3) Specialistvården Västernorrland utgör en gemensam sjukhusförvaltning inom länet med två ramområden, somatisk vård respektive psykiatri och habilitering. 4) Medel inom ramområdet somatisk vård avseende gemensamt samt vårdområdena opererande respektive medicin får omdisponeras genom beslut av Hälso- och sjukvårdsnämnden. 5) Inkl Specialiserad vård i hemmet (SSIH) som flyttats från primärvård. 6) Inkl hjälpmedel inom habilitering som flyttats från primärvård. 7) Landstingsbidraget höjdes 2014 med 7,5 mnkr. 8) 2014 är Regional utveckling underställd Regionala nämnden, men därefter, enligt ny förtroendemannaorganisation, är verksamheten underställd landstingsstyrelsen. Från år 2014 har10 mnkr tillförts ramen för kollektivtrafik. 9) Från och med 2014 reducerades ramen för primärvård med 165 mnkr motsvarande skatteväxling med kommunerna avseende hemsjukvård. 8 mnkr tillfördes avseende glesbygdsstöd. 10) Inklusive tandvård för patienter med särskilda behov. 11) Verksamheterna utgör resultatenheter med intäktsfinansiering. 12) Inklusive medel för landstingsarkiv och upphandlingsenhet från år 2014 samt regionalt utskott från 2015. 7

Resursramarna ovan motsvarar det konsumtionsutrymme som finns avsatt för de olika verksamheterna och inkluderar beställningar och överenskommelser internt och externt. I resursramarna ingår medel för: Beräknad inflation Avskrivningar och ränta på bundet kapital Förväntade personalkostnadsökningar Beräknade kostnader för läkemedel Ett antal övergripande åtgärder sammanfattas nedan: Justering av läkemedelsbudgeten innebär att ekonomin förstärks med 29 miljoner kronor, som tillförts finansförvaltningens anslag för oförutsedda kostnadsökningar. De minskade kostnader som beräknas uppkomma avser i princip allmänläkemedel inom primärvården. Samtidigt beräknas statsbidragen för läkemedel komma att reduceras. I samband med överförandet av hemsjukvården flyttades även kostnadsansvaret för hjälpmedel. De hjälpmedel som återstår inom landstinget, 15 miljoner kronor, har flyttats till den specialiserade sjukvården. Den dominerande delen, 13,5 miljoner kronor avser verksamhet inom området habilitering. Specialiserad sjukvård i hemmet (SSIH) har även flyttats från primärvårdramen. Här är det fråga om 16 miljoner kronor som överförts till vårdområde medicin inom specialistvården. Primärvården har tillförts 8 miljoner kronor för verksamhet i glesbygden. Hälso- och sjukvårdsnämnden har tillförts 100 miljoner kronor avseende ramuppräkning som efter beslut i nämnden kommer att fördelas till de olika vårdområdena inom den specialiserade vården. Dessutom tilldelas nämnden 8 miljoner kronor avseende aktiva arbetsmiljöåtgärder. Rättpsykaitrisk Regionvårsklinik har tillförts 7,5 miljoner kronor motsvarande en tidigare ramreducering. Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden har tillförts 10 miljoner kronor för 2014 och därefter 5 miljoner kronor årligen avseende primärvård. Medlen ska användas för att täcka omställningskostnader förenade med LOV samt landstingets sistahandsansvar. Inom området Regional utveckling har 10 miljoner kronor tillförts för kollektivtrafik. 2015 upphör Regionala nämnden och ansvaret för Regional utveckling överförs till landstingsstyrelsen. Regional utveckling kvarstår som en förvaltning under styrelsen och dess medel, 247 miljoner kronor flyttas. Av dessa medel flyttas 2 miljoner avseende Regionala nämndens politiska verksamhet till ramen för landstingets kansli där övriga medel för landstingsstyrelsens politiska verksamhet finns. Resterande medel, 245 miljoner kronor, läggs som en egen ram under styrelsen. Medel för landstingsarkiv samt upphandlingsenhet har flyttats från Landstingsservice till ramen för Landstingets kansli. Verksamheten drivs kvar inom Landstingsservice med en tydligare intäkts- och uppdragsstyrning. 8

Uppräkningen av landstingsbidragen är 2 procent år för 2015 och därefter tre procent per år. Detta motiveras med att inflationen beräknas bli något högre efter 2015. Den högre uppräkningsfaktorn med en procentenhet motsvarar ökade kostnader med 64 miljoner kronor per år och kan jämföras med den högre skatteunderlagstillväxt som antas komma mot slutet av planperioden. Detta är i sin tur en effekt av att konjunkturerna i samhällsekonomin väntas vända uppåt. I uppräkningen för åren fram till 2015 ingår den kostnadsreduceringseffekt som beräknas inom området inköp och upphandling, vilket minskar kostnadstrycket i verksamheterna. 9

4. Invånarperspektivet Invånarperspektivet handlar om att uppnå målet med nöjda invånare genom att erbjuda rätt tjänster inom rimlig tid, en god service, en god tillgänglighet samt ett gott bemötande. Att känna att man får bästa möjliga bemötande när man söker vård är viktigt både ur ett patient- och verksamhetsperspektiv. Snabb och korrekt information om vad som väntar i vårdprocessen kräver en god kommunikation mellan vården, patienten och anhöriga. Tillgängligheten till vården måste också stadigt förbättras, detta såväl fysiskt, medicinskt som kommunikativt. Socialdemokraterna utgår från att alla människor har lika värde och samma rätt till hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Att uppnå sina egna mål i livet och kunna delta i samhällsutvecklingen är en viktig förutsättning för livskvalitet som vi vill att allt fler västernorrlänningar ska kunna uppleva. Vi vet att hälsan är en viktig del i livskvaliteten. 4.1 Hälso och sjukvård 4.1.1 Vård efter behov oberoende av betalningsförmåga Oavsett om man bor på landsbygden eller i en stad ska man vara trygg med att få vård av hög kvalitet utifrån behov när man behöver det. Vi har de senaste åren sett en utveckling med överetableringar av vårdcentraler i de större städerna, medan hälsocentralerna på landsbygden har svårt att överleva. Vi vill se förändringar i LOV, den lag som ger privata företag rätt att etablera vårdcentraler där de bedömer att det finns en marknad, genom att de folkvalda ska styra etableringarna. Ingen vinst ska kunna tas ut på bekostnad av kvaliteten i vården. Kvaliteten ska vara den högsta möjliga. Patienterna ska erbjudas rätt vård, på rätt plats och i rätt tid. Därför är det viktigt att det finns vårdcentraler över hela länet. Vi vill öka möjligheten att träffa en specialist i primärvården. Här spelar den nya tekniken en avgörande roll där videoutrustning möjliggör Vård på distans, där samtal mellan specialistläkare/sjuksköterska och patienten kan genomföras, utan långa resor. Det sparar såväl tid, energi som ekonomi för både patienten, vårdpersonalen och för landstinget. Vi Socialdemokrater värnar våra sjukhus i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, vilka har ett gemensamt ansvar att utföra länets specialistsjukvård. Detta för att klara en tillgänglig och patientsäker sjukvård för alla länets invånare. Sjukhusens verksamheter måste hålla ihop för bästa möjliga vård. Att bryta ut och privatisera delar av sjukhusen kan slå sönder vårdkedjor och försämra samverkan mellan olika delar av vården. Därför säger vi Socialdemokrater nej till detta. Man ska heller inte behöva privata sjukförsäkringar som möjliggör att köpa sig förbi köer. Vi socialdemokrater betraktar sjukresorna som en del av sjukvården inte som en ren trafikfråga. Vi tycker att det är viktigt att särskild hänsyn måste tas till att det handlar om sjuka människor med varierande behov av anpassning och service i samband med transporten. Vi vill arbeta för att samtliga resenärer ska känna trygghet samt få ett gott bemötande. 10

Sjukresor ska vara ett medel för att skapa jämlika förutsättningar hos samtliga invånare i Västernorrland att kunna ta del av den sjukvård man behöver. Vi motsätter oss ytterligare höjningar av egenavgiften vid sjukresor. Höjningar kommer att drabba dem som bor på landsbygden, som har problem att resa med kollektiva färdsätt. Det ska vara utan egenavgift att resa kollektivt vid sjukresa. Det kan bli enklare att välja kollektiv resa, genom att kallelsen till vården också fungerar som biljett. En god vård i livets alla skeden förutsätter en gemensamt finansierad vård som styrs utifrån människors behov. Invånarna ska kunna ställa samma höga krav på alla vårdgivare, oavsett om de drivs offentligt eller av privata utförare. I vår strävan efter en snabb och rättvis vård vill vi behålla dagens antal ambulansstationer. Vi vill bygga ut samarbetet med kommunernas räddningstjänst för snabbt omhändertagande om ambulansen dröjer. 4.1.2 Socioekonomiska skillnader i hälso och sjukvården Inom vården finns det socioekonomiska skillnader. Privatiseringen av svensk Hälso- och sjukvård har inneburit ett vinstintresse och risker för en segregerad vård, en för personer med låg inkomst och en för de som har en bra ekonomi. Det kommer vi aldrig att acceptera! Valfrihet för oss är när patienterna känner trygghet att de kan uppsöka vården, oavsett vårdgivare, utan att det slår sönder den privata ekonomin. Personer med låg inkomst beräknas ha dubbelt så stor sjukdomsbörda men konsumerar mindre vård än medel- och höginkomsttagare. Dessa sociala skillnader är större i Sverige än genomsnittet i Europa. Över 35 % av dem som lever på ekonomiskt bistånd från socialtjänsten samt de som har låg pension bedömer idag att de inte har råd med den vård eller medicin de behöver. Särskilt låg besöksgrad i sjukvården har personer med utomeuropeisk härkomst. 4.1.3 Jämställd och jämlik hälso och sjukvård Då hälsan inte är jämlikt fördelad ska en sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Jämställd och jämlik vård handlar om att alla, oavsett bostadsort, kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning och könsidentitet, ska få den vård de behöver, bemötas professionellt och behandlas med respekt. Ibland är behoven olika och då måste de få vara det. Det finns idag oskäliga skillnader i svensk hälso- och sjukvård på grund av kön. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina sjukvårdsbehov tillfredsställda. Detta ska ske på ett evidensbaserat (vetenskapligt och erfarenhetsbaserat) och kostnadseffektivt sätt. Alla ojämlika eller könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller bemötande måste synliggöras och åtgärdas. 4.1.4 Säker hälso och sjukvård Socialdemokraterna kräver att vården ska vara säker. Det är inte acceptabelt att patienter blir sjukare av eller skadas i samband med att de varit i kontakt med vården. 11

Vårdskador medför ett betydande slöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser. Bara i Västernorrland beräknas vårdskador kosta 200 miljoner kronor årligen. Därför är detta en viktig fråga för att även förbättra ekonomin. Det är nödvändigt med ett proaktivt arbete, framförallt genom att risker identifieras och åtgärdas. En av de viktigaste förutsättningarna för en säker hälso- och sjukvård menar vi är att personalen har goda arbetsvillkor. Vi är övertygade om att ett aktivt arbete för att stärka arbetsmiljön också ger effekter för en bättre patientsäkerhet. 4.1.5 Modernt förebyggande arbete En god hälsa genom livet för alla invånare är det som hälso- och sjukvården ska bidra till och resultera i. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad i befolkningen. Vi socialdemokrater menar att grunden för en bättre folkhälsa ligger i ett mera jämlikt samhälle. I folkhälsoarbetet ingår såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder. Folkhälsoarbetet är en grundsten i en effektiv och bra sjukvård. Ett ökat samarbete mellan landstinget och länets kommuner, främst när det gäller barn- och ungdomar samt äldre är nödvändigt. Såväl vårdcentraler, tandvårdskliniker som sjukhus har ett ansvar att arbeta med folkhälsoinsatser. Kulturupplevelser är ett annat viktigt verktyg i folkhälsoarbetet. 4.1.6 Rehabilitering Rehabilitering av människor med funktionsnedsättning, med kroniska sjukdomar, eller personer som drabbats av skada behöver bli bättre. Patienterna har ofta stor kunskap om hur hans/hennes situation skulle kunna förbättras. Denna kunskap ska vara utgångspunkten för de olika rehabiliteringsinsatser som görs. Att tidigt återgå i träningen av kroppsfunktioner kan innebära skillnaden mellan att återgå till ett näst intill normalt liv eller att tvingas leva med svåra funktionsnedsättningar. 4.1.7 Vård av äldre Precis som i övriga Sverige så ökar andelen äldre i Västernorrland. Detta samtidigt som nya behandlingsmetoder och läkemedel innebär att sjukdomar kan behandlas allt längre upp i åldrarna. Strukturen för vården av (multi)sjuka äldre behöver ses över. Det avser den vård som ges, såväl i öppen- som slutenvården, medarbetarnas kompetens samt anpassningen till de äldre patienternas särskilda behov. Trygg återhämtning för patienter som inte längre behöver specialiserad sjukhusvård men inte är pigga nog att åka hem förutsätter en god samverkan. Ansvaret delas mellan kommunerna och landstinget. Studier visar att hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre. Erfarenheterna visar att social gemenskap, delaktighet och meningsfullhet, känslan av att vara behövd, bra matvanor och fysisk aktivitet är speciellt viktiga för att man ska må bra. Vi anser att landstinget ska bli bättre på att ta tillvara på goda exemplen från vårt eget men också andras landsting hur vården av äldre kan bli bättre. 12

4.1.8 Tidiga insatser för psykisk hälsa Socialdemokraterna vill se fler insatser för tidig upptäckt av psykiska sjukdomar. Särskilt måste de unga flickor som mår allt sämre psykiskt uppmärksammas. De senaste och mest effektiva metoderna ska tillämpas. Enligt Hälso- och sjukvårdslagens krav på den vård som erbjuds personer som drabbats av psykisk ohälsa ska den vara lättillgänglig och likvärdig över hela landet. Landstinget Västernorrlands ambition måste vara att vården och rehabiliteringen ska utgå ifrån patientens eller brukarnas behov och vara patientsäker, kunskapsbaserad och uppföljningsbar. 4.1.9 Förstärkning av Vårdgarantin En tillgänglig vård förutsätter att vård kan erbjudas inom de av vårdgarantin utsatta tiderna: Kontakt med sin vårdcentral den dag man ringer Komma till läkare/sjuksköterska vid sin vårdcentral inom sju dagar Efter remiss komma till specialistvård inom 90 dagar Få behandling inom specialistvården inom 90 dagar. Vårdgarantin, som idag gäller enbart nybesök, är ett mått på hur vi klarar tillgängligheten. Hälso- och sjukvården får inte enbart fokusera på att klara tillgängligheten inom vårdgarantins ramar, man måste också garantera vård inom rimlig tid till de grupper av patienter som idag inte omfattas av vårdgarantin. Socialdemokraterna vill se ett komplement till dagens vårdgaranti där patienten i inledningen av behandlingen av en bedömd sjukdom eller skada, snabbt ska få veta när och var behandlingen ska ske, vad som väntar efteråt och vem som ska kontaktas för eventuella frågor. Patientens resa genom vården ska vara så enkel och förutsägbar som möjligt. 4.2 Tandhälsa Vården ska i första hand vara inriktad mot förebyggande tandvård. I detta ingår även att medverka i landstingets folkhälsoarbete för att minska bruket av tobak bland barn och unga och att främja goda levnadsvanor. Tandhälsan i Sverige kan bli bättre. Alltför många besöker av olika orsaker inte tandvården regelbundet. Människor med låg inkomst väljer bort att gå till tandläkaren. Det finns två grupper där behovet av en ökad förebyggande tandvård är särskilt stor. Dels ungdomar som efter att dagens fria tandvård upphör vid 19 års ålder, tydligt drar ner på sina besök. Det finns undersökningar som pekar på att tandhälsan håller på att bli sämre i den gruppen. Även när vi blir äldre ökar behovet av att mera regelbundet besöka tandvården. För att motverka den oroande utvecklingen vad gäller ungdomarnas tandhälsa så vill vi att gränsen för den fria tandvården på sikt höjs från 19 upp till 25 år. Det skulle betyda att många fler hinner sluta sina studier och skaffa sig ett arbete innan man behöver bekymra sig för tandläkarräkningar. En första åtgärd är att utreda kostnaderna för fri tandvård upp till 25 år. 13

Frisktandvårdsavtalet ger möjlighet att regelbundet gå till tandläkaren till en känd och rimlig kostnad per månad. Åtgärder behöver vidtas för att stimulera flera individer att teckna detta avtal. 4.3 Fler jobb i Västernorrland Jobben är Socialdemokraternas högst prioriterade fråga och kampen mot arbetslösheten är den största utmaningen under den kommande mandatperioden. Våra politiska förslag på alla områden syftar till att minska arbetslösheten. Västernorrland får idag som ett av tre län i Sverige, krisstöd ifrån EU för den exceptionellt höga ungdomsarbetslösheten. Kampen mot arbetslösheten är den borgerliga regeringens särklass största misslyckanden. Där trots en dränering av statskassan så har arbetslösheten inte minskat. Vi Socialdemokrater vill göra en långsiktig satsning på besöksnäringen. Det behövs omfattande arbete för att utveckla besöksmål, mer kunskap och forskning kring hur man effektiviserar och organiserar större evenemang. Ökade resurser ska frigöras till internationell marknadsföring och stöd till hållbar turism. Landstinget ska i samråd med representanter för näringsliv, forskning och övriga offentliga aktörer jobba för regional utveckling och innovationer för fler jobb i Västernorrland. Landstinget ska också inom ramen för olika samarbeten medverka till utvecklingen och stärkandet av de små och medelstora företagens konkurrenskraft. 4.3.1 Kultur och föreningsliv sociala investeringar för minskade skillnader och för bättre hälsa Satsningar på kulturverksamheter är viktigt ur ett regionalpolitiskt perspektiv, då kulturen innebär att arbeten skapas och gör att Västernorrland blir ännu mer attraktivt. En god livsmiljö förutsätter bl.a. ett starkt och levande kulturliv. Utifrån vår vision för landstinget, Liv, hälsa och utveckling markerar vi socialdemokrater att kulturen ska vara tillgänglig för alla, att den ska ha hög kvalitet, prioritera barn och ungdom samt bidra till ökad folkhälsa i länet. En viktig målsättning är att landstinget ska uppmuntra projekt som syftar till att aktivera barn och unga. Sådana sociala investeringar bidrar till bättre uppväxtvillkor och en bättre hälsa. Vi socialdemokrater tar ett ansvar i att öka möjligheterna för barn och unga att ta del av kultur oavsett ekonomiska eller geografiska förutsättningar. Ett led i detta är att all museiverksamhet ska ha fritt inträde. 4.4 Kompetenslänet Västernorrland I tider av en hög ungdomsarbetslöshet behöver ungdomars möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden öka. Därför vill vi att landstinget erbjuder nyutexaminerade studenter traineeplatser efter avslutad utbildning. Det kan till exempel gälla elever vid vård- och omsorgsprogrammet/college, vilket skulle höja statusen på vård- och omsorgsyrken samt bidra till en säkrare personalförsörjning. Vi måste också bättre ta tillvara de kunskaper och färdigheter som våra invandrare för med sig. De måste få bättre möjligheter att validera sina tidigare yrkeskunskaper. 14

Trots att ungdomsarbetslösheten är hög, lyckas inte arbetsgivare rekrytera personal med rätt kompetens. Det är viktigt med utbildning inom bristyrken, vilket inte minst gäller vården och omsorgen i länet, där många anställda snart ska gå i pension. Möjlighet till vidareutbildning och kompetenshöjning är viktigt under hela arbetslivet. Yrkeshögskolan ska byggas ut och kvaliteten i den högre utbildningen ska stärkas. Tillgången till kompetent arbetskraft är avgörande för att företag och organisationer ska kunna utvecklas och växa. Mittuniversitetet och Umeå universitet har stor betydelse för att förse länet med kvalificerad arbetskraft. Länets utveckling kräver ökad samverkan mellan kommunerna, landstinget, näringslivet och universiteten, inte minst för att skapa tillgång till kvalificerad arbetskraft. 4.4.1 Folkbildning Socialdemokraterna har historiskt demokratiserat vuxenutbildningen. Bildning och kunskap har genom tiderna varit en nyckel till framgång, både för enskilda människor och för utvecklingen i samhället. Kunskap och bildning bygger också demokratin. Idag är risken stor för att vi får ett segregerat samhälle och en delad arbetsmarknad mellan de som får högre utbildning och de som inte får samma möjlighet. Vi värnar starkt att rätten till lärande måste innefatta möjligheter till återkommande utbildning och ett väl fungerande studiestöd. Vuxenutbildning är ett av Socialdemokraternas viktigaste redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Den bidrar till att stärka demokratin och att utveckla den enskilda människan, arbetslivet och samhället. Här är biblioteken ofta en undervärderad resurs som måste tillvaratas och utvecklas. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att höja bildningsnivån i samhället genom ett livslångt lärande. Folkhögskolor är viktiga för att öka människors möjlighet till att få ett arbete, men också för att stimulera personlig utveckling och kreativitet. Västernorrland har tre landstingsdrivna folkhögskolor. Vi vill fortsätta utveckla våra folkhögskolor och strävar efter att öka antalet deltagare på de kurser som erbjuds. 4.4.2 Universitet och högskolor Högskolor och universitet ska finnas i hela landet. Närheten till en högskola eller ett universitet underlättar för barn från studieovana hem att studera vidare och bryta den sociala snedrekryteringen till högre studier. Sverige behöver en regering som satsar på universitet och högskolor, inte minst genom att utöka antalet studieplatser främst vid de mindre lärosätena, som haft en svår situation under den borgerliga regeringens tid vid makten. För landstingets möjligheter att trygga kompetensförsörjningen för framtiden måste möjligheterna att studera till läkare eller sjuksköterska vara goda. Vi vill därför se ytterligare ökning av antalet studieplatser på såväl läkar- som sjuksköterskeprogrammen. 4.5 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Västernorrland är viktig för att hålla ihop länet, men också för att underlätta pendling mellan länets kommuner. Vi vill därför fortsätta utveckla tåg- och busstrafiken i länet i syfte att öka antalet resor och resenärer. En väl fungerande kollektivtrafik ska underlätta arbets- och studiependling och på så sätt vidga arbetsmarknadsregionerna. Socialdemokraterna vill se över ägarstrukturen över Norrtåg i syfte att effektivisera och göra ansvaret över såväl beställningar som utförande tydligt. Vi är inte nöjda med dagens situation. 15

Kommunikationerna i länet ska vara effektiva och miljöanpassade samt uppfylla högt ställda krav på trafiksäkerhet, tillgänglighet och jämställdhet. Vår målsättning är att resandet under planperioden årligen ska öka. För att uppnå detta måste tillgängligheten öka och utbudet samordnas samt effektiviseras. En viktig förutsättning för fler jobb är att vi har en välfungerande infrastruktur. Det är också en förutsättning för mer miljövänliga transporter och en hållbar utveckling. Dubbelspår på Ostkustbanan är en nödvändighet. Ådalsbanan är i stort behov av snabb upprustning för att effektivisera varutransporterna, men också för möjligheten till persontransporter. Den låga standarden på Mittbanan är en flaskhals i transporterna från Finland till Atlantkusten i Norge. Därtill behövs investeringar i ett nytt triangelspår i Bergsåker och Maland utanför Sundsvall samt upprustning av våra vägar, där högsta prioritet är upprustning av E14 Matfors- Sundsvall och förbifart Örnsköldsvik. 4.6 Ett hållbart Västernorrland En aktiv klimat- och miljöpolitik är en politik för framtidens jobb och därmed för framtidens välfärd. Investeringar i ny effektiv miljö- och klimatvänlig teknik stärker företagens konkurrenskraft, skapar nya företag och ger större potential för handel och exportintäkter. Landstinget Västernorrland ska fortsatt ligga i framkant i omställningen till en mer klimatsmart hälso- och sjukvård. Idag importeras mer än hälften av den mat vi äter, medan allt fler gårdar läggs ner och våra öppna kulturlandskap växer igen. Konsumenterna har rätt till säker mat med god kvalitet. Svensk mat har ofta hög kvalitet, då den produceras efter hårda miljökrav och djurskyddsregler. För att skapa fler jobb på landsbygden är det viktigt att stödja vidareförädling av jordbruket. Utveckling av lokal ekologisk livsmedelsproduktion kan minska transporterna samtidigt som konsumenterna skulle få tillgång till mat av hög kvalitet. Socialdemokraterna har som målsättning att årligen öka andelen ekologiska livsmedel i landstingets verksamheter, där på sikt minst 35 % av alla livsmedel ska vara ekologiskt producerade. 2014 beräknas landstinget klara målet om 25 % ekologiskt producerad. Genom att ställa höga krav på livsmedel och därmed öka efterfrågan på ekologiska livsmedel, så medverkar landstinget också till att lokala jordbruk kan ställa om till att börja odla och föda upp djur ekologiskt. Omställningstakten till att använda en större andel förnybar energi måste också öka. Mer forskning för att utveckla förnybar energi framförallt ur skogsråvara. Satsningar på forskning och utveckling i nära samverkan mellan Mittuniversitet, Umeå universitet, länets företag, fackliga organisationer och det offentliga behöver intensifieras. 4.7 Internationellt Socialdemokraterna framhåller en god omvärldsbevakning som en kritisk framgångsfaktor både för näringsliv och för offentlig sektor. Västernorrland ska delta i internationella projekt för utveckling av Hälso- och sjukvården, ett exempel på detta kan vara utbytesprogram för vårdpersonal. Viktigt är också att bli bättre på att ansöka om medel från EU:s fonder, såsom den Sociala fonden. Landstinget Västernorrland är en av intressenterna i Midsweden European Office, vår regions Europakontor i Bryssel. Vi ser kontoret som ett viktigt redskap för att påverka beslutsprocesserna inom EU:s institutioner. 16

Landstinget Västernorrland ska ständigt utvärdera, överväga och omvärdera de internationella projekt och organisationer man deltar och är medlemmar i. Vi socialdemokrater har under mandatperioden föreslagit en genomlysning av den internationella verksamheten. Det som är till nytta för landstinget och dess invånare kan vi försvara. 4.8 Regionalt utvecklingsansvar Landstingsfullmäktige beslutade i november 2012, med kvalificerat stöd från länets samtliga kommuner, att ansöka om att få ta över det regionala utvecklingsansvaret och därmed få status som regionkommun med start 2015. Regeringen meddelade under hösten 2013 att man för närvarande inte kommer att föreslå riksdagen att bevilja landstingets ansökan. Inför riksdagens beslut i frågan under våren 2014 har emellertid ett antal motioner lagts om att bevilja landstingets ansökan. Det starkaste skälet till ansökan är att genom direkta val stärka medborgarnas inflytande över vardagens frågor och därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas. Regionen får ett sammanhållande ansvar för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Redan idag har landstinget omfattande åtaganden inom kollektivtrafik, kultur, turism och företagsutveckling medan Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret och beslutar om statliga företagsstöd och projektmedel samt länsplan för regional transportinfrastruktur. Genom att samla dessa uppgifter till en aktör med ett demokratiskt mandat att samla och företräda Västernorrland ges goda möjligheter till samordning och synergieffekter. Genom ett aktivt och framgångsrikt utvecklingsarbete som ger fler jobb i Västernorrland så ges vi också bättre förutsättningar att i framtiden finansiera välvärden, inte minst hälso- och sjukvården. Ansvarsfördelningen förtydligas mellan å ena sidan länsstyrelsen med ett rättsvårdande myndighetsuppdrag och å andra sidan regionkommunen, med ansvar för uppgifter som kräver regionala politiska prioriteringar. När det regionala utvecklingsansvaret överförs till landstinget renodlas rollerna: Länsstyrelsen företräder staten och regionkommunen företräder Västernorrland. Övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret innebär huvudmannaskapsväxling, anpassning av förtroendemannaorganisationen samt fördjupad samverkan med länets kommuner. Arbetet med förändringen genomförs under åren 2014 15 i samverkan med bl.a. kommunerna i länet, Kommunförbundet Västernorrland, näringslivet samt länsstyrelsen. Under förutsättning av ett positivt riksdagsbeslut under 2014 genomförs förändringen med start 2016. 17

5. Processperspektivet Inom perspektivet interna och externa processer ligger fokus på vad verksamheterna gjort och gör för tilldelade medel. Landstingets inriktningsmål är effektiva verksamheter. En process bidrar till ett gemensamt arbetssätt och ger återkoppling på hur arbetet fungerar samt idéer till förbättringar så att landstinget systematiskt kan vidareutveckla sitt arbetssätt. Att förbättra processerna är grunden för systematisk verksamhetsutvecklig. Processerna svarar på hur vi skapar värde för våra patienter. Processkartläggning är ett arbetssätt för att förbättra och skapa värde för patienter inom landstinget. 5.1 Effektiv Hälso och sjukvård samt tandvård Införandet av Lean ('Mer värde för mindre arbete') har under senare år ansetts vara en framgångsfaktor för effektiva rutiner i vården. Lean är en värdegrund och ett förhållningssätt som bygger på att man gör det patienten behöver vid rätt tidpunkt. Socialdemokraterna anser att det är av yttersta vikt att införandet av Lean noggrant följs upp och utvärderas, detta ur alla fyra perspektiven (invånar-, medarbetare-, process- och ekonomiperspektivet). Vi Socialdemokrater ser med stort intresse på fortsatt införande av BEON (Bästa effektiva omhändertagandenivå) i sjukvården. BEON innebär att vården ska ges på rätt nivå. Vården kommer då närmare patienterna och blir också mer resurseffektiv. Genom att vården ges på rätt nivå samt att vård, omvårdnad och administration utförs av rätt personalkategori med bäst kompetens för det, så är vi övertygade om att tid kan frigöras för att kunna läggas på patientkontakter. Studier har visat att allt mer tid numera läggs på allt mer administration. Vi vill organisera vården så att patientens resa ska vara så lättsam som det bara går, där har vårdgivaren ett stort ansvar och möjligheterna är stora. Direkt i inledningen av en behandling av en sjukdom/skada ska patienten få besked om vad som väntas, när och var det ska ske samt vem som kan kontaktas vid frågor. Detta kommer att underlätta planeringen för såväl verksamheterna som för patienterna. 5.2 IT i vården Utvecklingen av IT-baserade invånartjänster kring hälso- och sjukvård och tandvård är en viktig del av arbetet inom ramen för Nationell e-hälsa. Satsningen riktar sig till invånare, brukare, patienter och närstående. Tjänsterna är interaktiva i flera kanaler som webb, telefon och mobiltelefon. De ger fler valmöjligheter och bättre tillgänglighet till vård, kvalitetssäkrad information och bättre möjligheter till självservice och delaktighet. På webbplatsen 1177.se/vasternorrland finns tusentals kvalitetssäkrade artiklar om sjukdomar, behandlingar, regler och rättigheter med tillägg för vad som gäller i det egna länet. 18

Vi vill pröva möjligheten att utveckla det regionala innehållet på 1177.se/vasternorrland. Sidan kan bli landstingets huvudsakliga kanal för kvalitetssäkrad information på Internet om vård och hälsa i Västernorrland. Landstinget måste bli bättre på att utnyttja den tekniska utvecklingen inom området Vård på distans. Vi socialdemokrater har aktualiserat frågan och kommer att driva på den. Det finns goda exempel i andra landsting, som vårt landsting kan lära av och införa. Både vissa undersökningar och behandlingar kan utföras med patient och sjukvårdspersonal på olika platser. Vård på distans kan spara tid, pengar och energi åt både patienten, landstinget och miljön. 19

6. Medarbetarperspektivet Inriktningsmålet är Stolta och kompetenta medarbetare. En förutsättning för att åstadkomma en god och effektiv sjukvård är att landstingets medarbetare fullt ut får använda sin kompetens och sitt kunnande i det dagliga arbetet. Det ställer stora krav på väl fungerande ledarskap och att varje anställd har kunskap om sitt uppdrag och sin möjlighet att påverka arbetets upplägg. Särskilt viktigt är det att arbetet utformas så att medarbetarna inte slits ut i förtid och att man som medarbetare får möjlighet att utveckla sin kompetens. 6.1 Personalpolitisk inriktning Den personalpolitiska inriktningen i landstinget uttrycks i Personalpolitisk plattform. Plattformen sammanfattar de personalpolitiska värderingar, förhållningssätt och normer som gäller i organisationen. Styrande är de fyra policydokumenten inom vart och ett av områdena medarbetarskap, chefsförsörjning, arbetsmiljö och lönepolitik. För att öka tydligheten och ge vägledning i det praktiska arbetet har policydokumenten kompletterats med särskilda riktlinjer. En väl genomarbetad personalpolitik ökar möjligheterna att upprätthålla en god kompetensförsörjning. 6.1.1 Utveckling av medarbetarskapet Det är viktigt att vi tar tillvara och utvecklar medarbetarnas kompetens på bästa sätt för att vi ska kunna nå verksamhetens mål. En individuell utvecklingsplan ska finnas för alla medarbetare. I planeringen av varje medarbetares kompetensutveckling är medarbetarsamtalen viktiga verktyg. Inom ramen för den beslutade verksamheten måste varje medarbetare ges större möjligheter att påverka det som rör det egna arbetet. Därför måste medarbetarskapsprocessen utvecklas och diskussioner om verksamhetsutveckling föras på de enskilda arbetsplatserna. 6.1.2 Utveckling av ledarskapet En grundläggande del i chefsuppgiften är att kontinuerligt utveckla och effektivisera verksamheten så att landstingets uppsatta mål kan nås. I systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete är väl fungerande ledarskap en förutsättning. Landstinget fortsätter att aktivt arbeta för att utveckla ledarskapet. Därför måste andelen chefer som genomgått utbildning inom området förbättringskunskap öka kraftigt. Det är också angeläget att många fler arbetsplatser driver aktivt förbättringsarbete i samverkan med medarbetare och patienter. Rekryteringen av nya chefer ska ske utifrån utbildning, kompetens men även ledaregenskaper. Arbetsorganisationen ska utformas så att chefer ges rimliga förutsättningar för sitt uppdrag och har tillgång till professionellt stöd i olika situationer. 6.2 Hälsa och arbetsmiljö Ett problem med arbetsmiljön på sjukhusen är idag de överbeläggningar som regelmässigt inträffar. Dessa försvårar vården, sliter på personalen och är negativa för patienterna. 20

Vi menar att verksamheterna ska vara så planerade och organiserade att överbeläggningar normalt inte ska förekomma. En förutsättning för det är att antalet vårdplatser ligger i nivå med behovet, där hänsyn även måste tas till tillexempel ålderstruktur och socioekonomiska faktorer. Vi socialdemokrater oroas över de rapporterade bristerna i medarbetarnas arbetsmiljö i landstingets verksamheter och att såväl anmälningarna till Arbetsmiljöverket som utdömda viten ökar. Det är en fara både för personalens hälsa men också för patienternas säkerhet. Västernorrland är idag ett av de landsting i Sverige där problematiken med överbeläggningar är som störst. Samtidigt finns det problem med så kallade utlokaliseringar. Vi anser därför att det systematiska arbetsmiljöarbetet måste förstärkas. Detta arbete måste gå hand i hand med det arbete som utförs i verksamheterna med att stärka patientsäkerheten. Har den psykosociala arbetsmiljön försämrats för landstingets medarbetare så måste insatser omedelbart sättas in. Det måste också ges goda förutsättningar för de fackligt förtroendevalda att utföra sina uppdrag. Chefer i landstingets samtliga verksamheter måste ges stöd och arbetsmiljöutbildning så att de i dialog med medarbetarna successivt kan förbättra arbetsmiljön så att sjukskrivningar och förslitningsskador bland personalen minskar. Länshälsan ska ha en central roll i arbetet att minska sjukfrånvaron bland landstingets medarbetare. 6.3 Personalförsörjning Låt proffsen vara proffs Arbetskraftsförsörjningen är en central fråga då landstinget redan har akuta rekryteringsbehov av t.ex. läkare, specialistsjuksjuksköterskor och tandläkare. Idag är behovet av att trygga arbetskraftsförsörjningen stort i Västernorrland. 40 % av alla familjeläkartjänster inom primärvården är idag vakanta. Under 2013 ökade stafettkostnaderna med 25 miljoner kronor och uppgick då till sammanlagt knappt 165 miljoner kronor för såväl läkare som specialistsjuksjuksköterskor. 2010 var kostnaderna för stafetter drygt 100 miljoner kronor. Den strategi för personalförsörjningen som finns måste fortlöpande översättas i konkreta åtgärder. Landstinget Västernorrland har, liksom övriga landsting och kommuner, en ojämn könsfördelning 79 procent kvinnor och 21 procent män. En jämställd arbetsmiljö ger bättre förutsättningar för en jämställd verksamhet och den sneda könsfördelningen gör det särskilt viktigt att bevaka så att det inte uppstår oskäliga löneskillnader inom landstinget. Hur vi ska säkerställa framtidens personalförsörjning handlar både om att attrahera ny personal genom nyrekrytering men också vara attraktiva för dem som redan arbetar i organisationen. Avgörande för personal- och kompetensförsörjningsprocessen är hur väl vi lyckas jobba med helheten, alltifrån ledarskap, medarbetarskap, lönebildning till arbetsmiljö etc. Landstingets medarbetare ska känna delaktighet genom medbestämmande och få möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Målsättningen för arbetet måste vara att andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka kraftigt. Ett viktigt inslag i arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare är att kunna erbjuda heltidsanställning. Denna princip ska genomsyra alla landstingets verksamheter, oavsett om de domineras av män eller av kvinnor. Vi socialdemokrater ställer också samma höga krav på goda villkor för personal i de upphandlade verksamheterna, samt de vårdcentraler som verkar inom ramen för LOV, som vi gör på våra egna verksamheter. Det gäller inte minst rätten till kollektivavtal, meddelarfrihet och heltidstjänstgöring. 21