Anvisningar för ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning

Anvisningar för ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning 2015

Innehåll YH kvalificerad kompetens... 4 Vad är yrkeshögskola?... 4 Kvalificerad kompetens... 4 Att fundera på innan du ansöker... 5 Ansök om användarkonto... 6 Fylla i webbformuläret... 7 Anvisningar till ansökan... 8 Faktauppgifter... 9 Utbildningens namn...10 Utbildningsområde...10 Ansvarig utbildningsanordnare...10 Utbildningens omfattning... 12 Föregångare till den sökta utbildningen...13 Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng...13 Utbildningens studietakt...13 Utbildningsort...13 Utbildningens studieform...13 Utbildningsomgångar, starttidpunkt och antal studerandeplatser...14 Arbetsmarknadens efterfrågan... 15 Intervju...16 Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen...17 Smalt yrkesområde...18 Utbildningsformen och dess lämplighet för att tillgodose de angivna kompetensbehoven...18 Arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande...19 Organisation och ledning...20 Utbildningsledare...21 Undervisande och handledande personal...21 Studie- och yrkesvägledning...21 Arbete mot kränkande behandling...21 Jämställdhet... 22 Tillgänglighet... 22 Ekonomisk planering...23 Ekonomisk planering...24 Kostnadsbudget...25 Statsbidrag/särskilda medel... 26 Söker statsbidrag eller särskilda medel enligt schablon... 26 Statsbidrag eller särskilda medel över schablon... 26

Anvisningar till utbildningsplan...27 Utbildningen...28 Examen och examenskrav... 29 Utbildningens mål... 29 Undervisning på engelska... 30 Kurser... 30 Tillgodoräknande...31 Undervisning i svenska med yrkesinriktning... 32 Tillträde till utbildningen...33 Tillträde till utbildningen... 34 Behörighet... 34 Särskilda förkunskaper... 34 Fastställande av behörighet... 35 Urvalsgrunder och urvalsprocess... 36 Intervju... 38 Upplägg och organisation...40 Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare...41 Utbildningens upplägg...41 Entreprenörskap i utbildningen... 42 Lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar... 42 Kvalitetsarbete...43 Kvalitetssäkring av utbildningen... 44 Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning... 44 Studerandeinflytande... 44

YH kvalificerad kompetens Vad är yrkeshögskola? Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier med stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna ska erbjudas inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kvalificerad kompetens. Utbildningarnas längd varierar, men de flesta är mellan ett och tre år. De spänner över 16 olika utbildningsområden och samtliga berättigar till studiemedel från CSN. Från och med hösten 2014 finns ett fåtal utbildningar som tar ut en studerandeavgift, men de allra flesta är avgiftsfria. En YH-utbildning innehåller bland annat mycket praktiskt lärande, som till exempel LIA lärande i arbete. Kvalificerad kompetens Yrkeshögskolan är till för att ge företag och organisationer tillgång till den kvalificerade kompetens de behöver. Utbildningarna ska svara mot verkliga behov på arbetsmarknaden och därför varierar utbildningarnas innehåll och inriktning över tid. Nya utbildningar startar och gamla läggs ner allt eftersom arbetsmarknaden förändras. Utbildningarna ska drivas i nära samarbete med arbetslivet. Utmärkande för yrkeshögskolan är att de företag och organisationer som är knutna till utbildningarna är aktiva när det gäller såväl planering som genomförande av utbildningarna. Arbetslivets representanter sitter med i utbildningarnas ledningsgrupper. De kan också vara delaktiga genom att hålla i föreläsningar, delta i projekt och erbjuda LIA-platser. En YH-utbildning ska också kunna leda till eget företagande, men även i dessa fall ska utbildningen ge kunskaper och kompetenser som gör att den studerande kan erbjuda en produkt eller tjänst som är efterfrågad av arbetsmarknaden. 4

Att fundera på innan du ansöker Innan du väljer att ansöka om att få bedriva en yrkeshögskoleutbildning är det bra att fundera kring nedanstående punkter: Kommer initiativet till utbildningen från relevant arbetsliv och kommer det att vara delaktigt under utbildningens gång i ledningsgruppen, som LIA-företag och som kvalitetsgarant för utbildningens genomförande? Är yrkeshögskolan den rätta utbildningsformen för att tillgodose arbetslivets behov av kompetens eller hör utbildningen hemma inom någon annan utbildningsform som exempelvis gymnasieskolan? Finns det en konkret efterfrågan i form av anställning eller en efterfrågan på tjänsten som inte kan tillgodoses på annat sätt genom exempelvis internutbildningar eller andra utbildningsvägar? Vilken uppsättning av kunskaper, färdigheter och kompetenser från nationella program inom gymnasieskolan kommer utbildningen att bygga vidare på och vidareutveckla till en mer kvalificerad nivå? Finns det redan utbildningar som bedrivs inom den tänkta yrkesrollen i den region som du har tänkt söka inom och som täcker behoven i den regionen, eller finns det andra som kommer ansöka om att få starta utbildningar inom samma utbildningsområde/yrkesroll som du i regionen? Är utbildningens förkunskapskrav och innehåll samt arbetsmarknadens efterfrågan kvalitativt och kvantitativt så bra att den kommer att stå sig i en konkurrens om medlen både regionalt och nationellt? 5

Ansök om användarkonto För att kunna ansöka om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning måste du först göra en ansökan om användarkonto på Mina sidor, om du inte har ett sådant sedan tidigare. Det gör du genom att registrera den organisation du företräder i formuläret som återfinns via länken Ansök om användarkonto för din organisation på minasidor.myh.se. Blanketten ska sedan skrivas under och skickas in till Myndigheten för yrkeshögskolan, Box 145, 721 05 Västerås. När myndigheten granskat och godkänt ansökan om användarkonto, skickas e-post till den som du uppgett som fullmaktshavare med instruktioner om hur användarkontot aktiveras. På Mina sidor kan sedan fullmaktshavaren registrera enheter och användare i organisationen. En del av den information som du uppger på ansökningsblanketten för Användarkonto/Registrera organisation kommer automatiskt att föras över till webbansökan när du skapar en ny ansökan om att få ingå i yrkeshögskolan med statsbidrag eller särskilda medel. Om någon av dessa uppgifter är felaktiga, kontakta utbildningsadministratörerna Susann Bork eller Marianne Eklund på Myndigheten för yrkeshögskolan, telefon 010-209 01 00. 6

Fylla i webbformuläret För att du ska kunna förbereda dig på bästa sätt finns möjligheten att på förhand se hur frågorna kommer att se ut på webben när ansökningsomgången öppnar. Dessa frågor hittar du i dokumentet Ansökningsformulärets frågor för ansökningsomgången 2015, som även finns med som bilaga till anvisningarna. I dokumentet ser du vilka frågor som kommer att ställas i webbansökan samt hur många tecken som svaret maximalt får bestå av. Ansökningsformuläret för ansökan kan inte ta emot fler tecken än vad som anges i instruktionen. Observera att antalet tecken anges inklusive blanksteg, kommatecken, punkt och så vidare. I ansökningsformuläret för ansökan är det endast möjligt att skriva in text. Med den tekniska lösning som idag används är det inte möjligt att lägga in bilder, diagram och så vidare. De uppgifter som läggs in i ansökningsformuläret kommer att skapa två dokument, ansökan och utbildningsplan. Båda dessa dokument är möjliga att skriva ut, även innan samtliga uppgifter är ifyllda. Tänk på att de texter som utgör underlaget till utbildningsplanen ska vara formulerade utifrån att de även har studerande som målgrupp. Om din utbildning blir beviljad kommer texten som beskriver kraven på särskilda förkunskaper också att visas på olika webbplatser som riktar sig till potentiella sökande, till exempel yrkeshogskolan.se. En rekommendation är att inte skriva in de mer omfattande svaren direkt i ansökningsformuläret, utan istället kopiera in texten från till exempel ett word-dokument, då man annars riskerar att förlora stora textmängder vid eventuellt problem med ansökningsformuläret, uppkoppling och så vidare. För att kunna fylla i ansökningsformuläret med korrekt information är det nödvändigt att läsa den information som finns i det här anvisningsdokumentet. I själva webbansökan finns enbart instruktioner kring hur formuläret ska fyllas i. Information kring hur frågorna ska besvaras, vad du behöver tänka på och vilka krav som ställs hittar du i det här dokumentet. Annat material så som lagen (2009:128) och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, olika rapporter och föreskrifter publicerade av Myndigheten för yrkeshögskolan och som kan används som stöd vid framtagandet av ansökan hittar du på www.myh.se. 7

8 Anvisningar till ansökan

Faktauppgifter Faktauppgifter handlar om bakgrundsinformation om din planerade utbildning, till exempel namn, utbildningsområde och kontaktuppgifter. 9

Utbildningens namn Utbildningens namn bör tydligt ange vilket yrke utbildningen syftar till, det vill säga vad den studerande kan arbeta som efter avslutad utbildning. Av namnet bör det tydligt framgå vilket yrke, avgränsad yrkesroll eller yrkesspecialisering som avses. Det yrke utbildningen leder till kan exempelvis vara en specialisering inom ett yrke, en vidareutveckling av ett yrke eller en kombination av två eller flera yrken. Det är viktigt för såväl potentiella studerande och arbetsgivare som för myndigheten att få en klar bild av vilken yrkesgrupp yrket tillhör. Ett bra exempel på utbildningens namn är Inköpare eller Tandsköterska. Ett mindre bra exempel på utbildningens namn är Pedagogikutbildning, eftersom den inte anger vilket yrke utbildningen syftar till. Utbildningsnamnet bör inte innehålla orden yrkeshögskoleutbildning, förkortningen YH, ort eller antal yrkeshögskolepoäng. Om utbildningen leder till en examen kommer utbildningens examensbenämning att innehålla typ av examen + utbildningens namn, till exempel Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Anläggningsingenjör. Det är därför viktigt att inte lägga in examensbenämningen i namnet på utbildningen eftersom det då blir dubbelt. Utbildningsområde Utbildningar inom yrkeshögskolan delas in i olika utbildningsområden. Denna indelning görs av myndigheten utifrån Svensk utbildningsnomenklatur SUN 2000 och utgår från utbildningens innehåll. Du kommer i ansökningsformuläret på webben att få uppge vilket utbildningsområde som du anser att utbildningen tillhör. Detta kan sedan komma att ändras utifrån myndighetens bedömning av utbildningens huvudsakliga innehåll utifrån SUN 2000. Ansvarig utbildningsanordnare Utbildning inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Varje utbildning har en ansvarig utbildningsanordnare. Namnet på utbildningsanordnaren fylls i samband med ansökan om användarkonto. Flera utbildningsanordnare får samverka kring en utbildning, men endast en av dem kan vara ansvarig utbildningsanordnare. I ansökan om användarkontot får man också ange organisationsnummer, organisationsform, webbadress, e-postadress, fullmaktsgivare för ansökan, besöksadress och postadress. Tänk på att beslutet skickas brevledes till den angivna postadressen. Det är viktigt att de uppgifter som du uppger i ansökan om användarkonto är korrekta då dessa sedan förs över automatiskt till ansökningsformuläret på webben och inte är redigerbara där. Varje ansökan ska ha en kontaktperson. Kontaktperson för ansökan ska avse person med kunskap om innehållet i ansökan. Det är viktigt att personen ska kunna kontaktas under hela handläggningstiden för ansökan. 10

Beroende på vem som avser att bedriva yrkeshögskoleutbildning ska denna på begäran kunna visa rättskapacitet. Nedan följer vad som gäller för olika former av utbildningsanordnare: Aktiebolag: Aktuellt registreringsbevis från aktiebolagsregistret vid Bolagsverket. Ekonomisk förening: Aktuellt registreringsbevis från handelsregistret vid Bolagsverket. Föreningens stadgar ska också kunna visas. Handelsbolag/kommanditbolag: Aktuellt registreringsbevis och bolagsavtal från Bolagsverket. Ideell förening: Föreningens stadgar samt bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter fattas. Stiftelse: Stiftelseförordnande (urkund). Av förordnandet ska framgå vem som ska förvalta stiftelsens egendom. Registreringsbevis för stiftelsen från länsstyrelse. Fysisk enskild person: Personbevis från Skatteverket. 11

Utbildningens omfattning Utbildningens omfattning handlar om till exempel föregångare till din planerade utbildning, antal yrkeshögskolepoäng och studietakt. 12

Föregångare till den sökta utbildningen Med föregångare menas att utbildningen bedrivits tidigare på samma ort, av samma utbildningsanordnare med samma omfattning och att de övergripande målen är likvärdiga. Har den sökta utbildningen föregångare i en tidigare beviljad kvalificerad yrkesutbildning (Ky), yrkeshögskoleutbildning (YH), kompletterande utbildning (KU) eller annan utbildningsform? Exempel på hur eventuell föregångare kan anges i ansökningsformuläret på webben: 201211190 (gäller för YH), KU0018 eller Folkhögskoleutbildning X-utbildning Y-skolan. Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng Inom yrkeshögskolan motsvarar 5 yrkeshögskolepoäng en veckas heltidsstudier. En yrkeshögskoleutbildning måste omfatta minst 100 yrkeshögskolepoäng. Myndigheten får av regeringen endast tillåtelse att besluta om statsbidrag för utbildningar som sträcker sig ett visst antal år framåt. För den här ansökningsomgången gäller att utbildningarna maximalt får pågå till och med slutet av år 2022. Det innebär att en utbildning som är så lång att omgång två inte hinner bli klar inom denna tidsintervall endast kan få beslut om en omgång. Utbildningens studietakt Inom yrkeshögskolan kan en utbildning genomföras med en studietakt på heltid, på deltid 75 procent eller på deltid 50 procent. Annan studietakt medges ej med hänsyn till CSN:s regler för studiemedel. Utbildningsort Utbildningsort som anges i ansökningsformuläret på webben är den ort där huvuddelen av den sökta utbildningen genomförs. Om utbildningen genomförs på distans anges den ort där flertalet av de obligatoriska mötena äger rum. I de fall där utbildningen genomförs vid särskilda lärcentra ska den ort som är huvudort för utbildningen anges i ansökningsformuläret. Eventuella andra utbildningsorter och hur du tänker genomföra distansupplägget redogörs för under utbildningens upplägg i ansökningsformuläret. Utbildningens studieform Utbildningen kan genomföras i bunden form eller på distans. Distans anges om huvuddelen av utbildningen inte genomförs på utbildningsorten. Distans är att de studerande kan genomföra merparten av utbildningen på annan plats än i utbildningsanordnarens lokaler. 13

Utbildningsomgångar, starttidpunkt och antal studerandeplatser När man ansöker om att ingå i yrkeshögskolan och erhålla statsbidrag eller särskilda medel (särskilda medel gäller för utbildningsanordnare som är universitet eller högskola som har staten som huvudman) finns det redan en beslutad första starttid för omgång 1 av utbildningen. Vilka dessa starttider är hittar du i dokumentet Ansökningsformulärets frågor för ansökningsomgången 2015 eller i ansökningsformuläret på webben. Principen för starttid för en utbildning inom yrkeshögskolan är enligt följande exempel - Om man väljer start för omgång 1 under samma år som beslutet från myndigheten fattas, kan starttidpunkt väljas under perioden juli december. - Om man väljer start för omgång 1 under året efter beslutet från myndigheten har fattats, kan starttidpunkt väljas under perioden januari juni. - Det får vara maximalt 18 månader mellan start av omgång 1 och start av omgång 2. Det är möjligt att ansöka om maximalt två omgångar. Antal studerandeplatser utgör underlag för beslut om statsbidrag. Antalet platser är av ekonomiska och planeringsmässiga skäl maximalt 35 per utbildningsomgång. Antalet omgångar och studerandeplatser kan komma att justeras av Myndigheten för yrkeshögskolan, efter kommunicering med ansvarig utbildningsanordnare, i samband med beslut. 14

Arbetsmarknadens efterfrågan Arbetsmarknadens efterfrågan handlar om att merparten av yrkeshögskoleutbildningarna alltid måste vara efterfrågade av arbetslivet. För att en utbildning ska kunna ingå i yrkeshögskolan och bli beviljad måste det finnas ett uttryckligt behov på arbetsmarknaden av det yrke eller den tjänst som utbildningen ska utbilda till. Det kan innebära såväl anställning som eget företagande. En utbildning kan även ingå i yrkeshögskolan om den medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. 15

Intervju Johan Blom, chef avdelningen för utbildningsfrågor som ansvarar för ansökningsprocessen. En YH-utbildning ska ju bygga på arbetsmarknadens efterfrågan vad innebär det? Det som är unikt med YH-utbildningar är att de grundar sig i arbetslivets behov. Hela idén med utbildningsformen handlar om att fylla kompetensbehov på arbetsmarknaden. Utbildningarna ska helst initieras av anställande arbetsliv, utifrån vad man ser för behov i det egna företaget, organisationen eller i sin bransch. Vilken typ av efterfrågan handlar det om? Det ska vara efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Självklart kan det finnas andra behov på arbetsmarknaden, men om efterfrågan inte handlar om yrken som kräver högre utbildning kan vi på myndigheten inte tillgodose det behovet. Då kanske det handlar om utbildningsbehov som kan lösas genom gymnasieutbildning eller genom interna företagsutbildningar. Det finns naturligtvis också efterfrågan på akademisk kompetens, men denna efterfrågan tillgodoses av universitet och högskolor. Hur vet man att det finns efterfrågan på en viss yrkesroll? Det är viktigt att utbildningsanordnare och arbetsliv samarbetar när man skriver ansökan om att få bedriva YH-utbildning. Som anordnare är det avgörande att man har kontakt med anställande arbetsliv för att få veta vilken efterfrågan som finns och av vad. Tyvärr räcker det inte att i ansökan enbart ange generella önskemål från branschen eller bara lista företag, man måste beskriva ett konkret och tydligt anställningsbehov. Om ansökan rör yrkesområden som det redan utbildas till inom yrkeshögskolan behöver man även ställa efterfrågan i relation till hur många som kommer examineras från redan beviljade utbildningar. Hur jobbar myndigheten med att undersöka arbetsmarknadens efterfrågan? Vi tar till exempel fram en rapport som beskriver det regionala behovet runtom i landet för att hålla oss uppdaterade om vilken efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Vi tar även del av andra myndigheters rapporter till exempel från Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. Vi har också kontakt med våra egna branschnätverk samt deltar i andras nätverk och åker även ut och träffar anställande arbetsliv. Är det bara anställningar som räknas? Nej, inom yrkeshögskolan finns även smala yrkesområden och utbildningar som leder till eget företagande. Givetvis är det så att man ska kunna starta eget företag efter examen och många yrken förutsätter eget företagande snarare än anställning. Men det krävs fortfarande att man som anordnare kan beskriva att det finns ett behov på arbetsmarknaden efter denna yrkeskompetens eller, när det gäller smala yrkesområden, betydelse för individ och samhälle. 16

Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen Det krävs att en utbildning svarar mot ett behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, för att den ska få ingå i yrkeshögskolan (enligt 1 kap 3 förordningen om yrkeshögskolan, förkortad YHF). En tydlig efterfrågan på aktuell yrkesroll är därför av stor betydelse när myndigheten ska besluta om vilka utbildningar som kan beviljas. När efterfrågan beskrivs är det viktigt att den alltid utgår från den yrkesroll/kompetens som utbildningen leder till. Beskrivningen av efterfrågan bör även stödjas av sakliga och relevanta underlag. En beskrivning som enbart lyfter fram ett önskat behov i en bransch, utan att det samtidigt framgår ett tydligt anställningsbehov, räcker inte som beskrivning av en tydlig efterfrågan. Det är viktigt att det i beskrivningen tydligt framgår ett konkret anställningsbehov de närmaste åren. Beskrivningen av efterfrågan kan för de flesta yrkesroller ta sin utgångspunkt från följande: Vilka företag kommer att anställa och av vilka skäl ska de anställa? I vilken omfattning har dessa företag anställt de senaste tre åren? I vilken omfattning planerar företagen att anställa de kommande 3 5 åren? Yrkesroller som främst syftar till eget företagande bör istället beskrivas utifrån efterfrågan på aktuella tjänster och produkter. Det är viktigt att det i beskrivningen framgår en konkret efterfrågan på aktuella tjänster och produkter de närmaste åren. Andra indikatorer kan vara tillväxt i den/de branscher där yrket ingår eller att teknikutvecklingen ställer nya krav på kompetens eller påverkar efterfrågan på företagstjänster. Den ansökan som utbildningsanordnaren skickar in om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning måste kunna beskriva på vilket sätt utbildningen är efterfrågad av arbetsmarknaden regionalt och nationellt. Efterfrågan på en yrkesroll kan se olika ut och därför kan det vara relevant att beskriva en yrkesrolls efterfrågan utifrån enbart ett nationellt perspektiv, enbart ett regionalt perspektiv eller utifrån båda perspektiven beroende på vilken typ av utbildning det är. En bunden utbildning kan behöva beskriva utifrån båda perspektiven medan en utbildning på distans bör lägga tyngden på nationellt perspektiv. Om du vill uppge kontaktuppgifter till referenser som du använt vid framtagandet av denna beskrivning, går det bra att ange dessa under avsnittet Arbetslivsanknytning ange Annan typ av medverkan. Myndigheten för yrkeshögskolan har i sitt uppdrag att bedöma efterfrågan på en yrkeshögskoleutbildning. Myndigheten tar del av analyser och rapporter som branschen tar fram samt rapporter från till exempel Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. Myndighetens omvärldsanalytiker tar också fram analyser som stöd för bedömningen av behovet av yrkeshögskoleutbildning. Dock görs inte analyser av alla yrkesroller. Myndigheten har även egna branschkontakter och branschnätverk. Utöver detta besöker myndigheten arbetslivet eller på andra sätt träffar representanter från arbetslivet. Vi kontaktar även de referenser från arbetslivet som ska finnas med i ansökan till en yrkeshögskoleutbildning för att få bekräftat deras konkreta efterfrågan. 17

Smalt yrkesområde Enligt 1 kap 3 YHF kan en utbildning ingå i yrkeshögskolan om den medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. I dessa fall kan det vara svårt att visa något behov av utbildningen på arbetsmarknaden. Däremot kan det från samhällets sida finnas intresse av att antingen bevara eller utveckla ett specifikt kvalificerat yrkeskunnande. Det kan vara fråga om utbildningar inom traditionella yrkesområden, exempelvis olika hantverk, eller inom nya innovativa yrkesområden. Avsikten med dessa utbildningar är att de ska leda till förvärvsarbete för de studerande eller till en ny nivå inom deras yrke. För att myndigheten ska kunna bedöma utbildningar inom ett smalt yrkesområde är det viktigt att dessa ansökningar motiveras utifrån det aktuella yrkeskunnandets betydelse för både individen och samhället. Det måste framgå av ansökan att den avsedda yrkeskompetensen är av betydelse för samhället genom exempelvis statliga utredningar och insatser som identifierar behov av det kvalificerade yrkeskunnandet inom ett smalt yrkesområde. Det kan även finnas angränsande näringar som i högre eller lägre grad är beroende av det kvalificerade yrkeskunnandet inom de smala yrkesområdena. Betydelsen för individen avser de studerandes möjligheter till försörjning inom ett smalt yrkesområde efter sin utbildning. Det är viktigt att ansökningar som avser smala yrkesområden beskriver hur utbildningen kan leda till förvärvsarbete för de studerande, eller till en ny nivå inom deras yrke. När det gäller utbildningar inom de smala yrkesområdena är det viktigt att tänka på hur utbildningens övergripande mål och innehåll speglar yrkeskunnandet på den avsedda nivån inom området och att lärandemålen är relevanta för de samhällsintressen som redovisas. Myndigheten kan göra bedömningen att en utbildning inte tillhör kategorin smalt yrkesområde trots att det är angivet i ansökan. Utbildningsformen och dess lämplighet för att tillgodose de angivna kompetensbehoven Utbildningar inom yrkeshögskolan ska väsentligen bygga på de kunskaper som fås på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper som förvärvats på annat sätt (enligt 5 lagen om yrkeshögskolan, förkortad YHL). Att en yrkeshögskoleutbildning bygger på en viss gymnasial utbildning innebär inte att de studerande måste ha läst det gymnasiala programmet, men de studerande ska behärska en uppsättning kunskaper, färdigheter och kompetenser som beskrivs i kursplanen för det angivna gymnasieprogrammet. Tänk på att detta ska återspeglas i de särskilda förkunskaper som kan krävas för behörighet till en yrkeshögskoleutbildning. Att utbildningen väsentligen ska bygga på de kunskaper som fås på nationella program innebär att vissa yrkeshögskoleutbildningar kan avse kunskapsområden som inte har någon motsvarighet i gymnasieskolan. Genom att utbildningar inom yrkeshögskolan ska leda till kvalificerad arbetskraft, kan inte 18

utbildningar som har motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser som inom gymnasieskolan ingå. Det är viktigt att det i ansökans olika delar tydligt framkommer hur utbildningen bygger vidare på kunskaper från gymnasieskolan och att skillnaden i utbildningens innehåll mot utbildningar inom gymnasieskolan synliggörs. Förutom de krav på eftergymnasial nivå som nämns ovan ställs det i 1 kap 3 YHF ytterligare krav på att det behov som utbildningen ska tillfredsställa, inte tillgodoses genom en utbildning inom högskolan. Arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande Utbildningen ska präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring, samt utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare (enligt 6 YHL). Arbetslivet ska aktivt medverka i yrkeshögskoleutbildningarna. Att utbildningsanordnaren tydligt kan påvisa arbetslivets medverkan i utbildningen är därför av stor betydelse när myndigheten beslutar om vilka utbildningar som beviljas. I ansökningsformuläret på webben ska du uppge de företag alternativt de organisationer som aktivt har medverkat vid framtagandet av utbildningen och utbildningsplanen. Uppge även företag, alternativt andra organisationer, som har för avsikt att antingen ta emot studerande inom ramen för kursen Lärande i arbete (LIA) eller medverka i ledningsgruppen för utbildningen. Ange även vilka företag som uttryckt ett konkret anställningsbehov. Det räcker inte som beskrivning av efterfrågan att enbart lista företag som uttryckt anställningsbehov i tabellen för arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande som finns i ansökningsformuläret. En mer utförlig redogörelse av efterfrågan behöver även göras under rubriken Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen. Ansöker du om en utbildning inom smalt yrkesområde ska du i tabellen för arbetslivets medverkan, under uppskattat anställningsbehov, uppge de näringar eller samhällsfunktioner som har behov av kompetensen/yrkeskunnandet. Under rubriken Annan typ av medverkan är det möjligt att ange företag och organisationer som på annat sätt medverkat i samband med framtagande av ansökan. Beskriv kortfattat vad medverkan bestått av. I samband med handläggningen av ansökan kan myndigheten komma att kontakta, för referenstagning, ett urval av de företag och organisationer som du har uppgett under arbetslivets medverkan i planeringen och genomförandet av utbildningen. Därför ska de som anges vara informerade om att myndigheten kan komma att kontakta dem. Var noga med att ange korrekta och aktuella kontaktuppgifter. 19

Organisation och ledning När du ansöker om yrkeshögskoleutbildning är det viktigt att det finns goda organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva utbildningen. 20

Utbildningsledare Det ska finnas en person, här benämnd utbildningsledare, som leder det dagliga arbetet i verksamheten (enligt 4 kap 6 YHF). Denna person ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Personen ska vara utsedd av utbildningsanordnaren. En person kan vara utsedd av utbildningsanordnaren att vara utbildningsledare för flera utbildningar. Det är då viktigt att utbildningsledaren har tid/resurser för att kunna verka för att samtliga utbildningar som denna ansvarar för utvecklas. Undervisande och handledande personal De personer som anlitas av utbildningsanordnaren för undervisning eller handledning ska genom utbildning eller erfarenhet ha kompetens för den utbildning som de ska bedriva (enligt 12 YHL). Utbildningar inom yrkeshögskolan ska inte bara ge de studerande kunskaper som utvecklats i produktionen av varor och tjänster utan även teoretisk kunskap inom yrkesområdet. Undervisande och handledande personer ska ha en sådan utbildning eller erfarenhet som gör att de kan förmedla yrkesrelevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar utbildningens mål. Undervisande och handledande personals kompetens bör därför innefatta både yrkesrelevant, pedagogisk och teoretisk kompetens. Det är LIA-handledaren som ska se till att den studerande får uppgifter som motsvarar kursmålens krav. Den studerande ska delta i arbetet och vara med exempelvis i ett arbetslag, projekt eller annan del av verksamheten. Det är viktigt att LIA-handledaren ger den studerande stöd och råd i förhållande till sina behov och de mål som ska uppnås. Dessutom ska handledaren ge underlag om de studerandes insatser och lärande under LIA till utbildningsanordnaren inför betygssättningen. De här kraven gör att det är viktigt att handledaren är verksam på arbetsplatsen under LIA-kursens genomförande. Utbildningsanordnaren ska se till att kompetensutveckling anordnas för de personer som anlitas för undervisning eller handledning (enligt 13 YHL). Utbildningsanordnaren bör bedöma handledarens kompetens och vid behov erbjuda kompetensutveckling. Detta gäller såväl anställd personal som övriga medverkande i utbildningen, till exempel inhyrda konsulter. Studie- och yrkesvägledning Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning (enligt 2 kap 3 YHF). Arbete mot kränkande behandling Verksamheten inom yrkeshögskolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar (enligt 3 YHL). Var och en som verkar inom yrkeshögskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö. I synnerhet ska den som verkar inom 21