Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden



Relevanta dokument
Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Hur skapar vi hållbara lokala servicelösningar på landsbygden?

Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektplan Projekt Oberoende

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Europeiska socialfonden


Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

Välkommen! 17 maj 2019 på Elisefarm, Höör

Lisa Yngvesson Förskolechef. Prästakullens förskola.

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Region Skåne Näringsliv

Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi

Trygghet, service och delaktighet i hemmet med digital teknik

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Projektansökan. Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till samt skickas i original i pappersformat till:

vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Utvärdering Bygd och stad i balans

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Projektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Servicepunkt på Seskarö

Analytikernätverk 20 november

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den!

Europeiska socialfonden

Regional överenskommelse

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Hållbara servicelösningar som bidrar till 2020 målen

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Journalnr: SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE En väg till vidareutveckling på Seskarö

Lokal näringslivsutveckling

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda mars

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Sammanfattande beskrivning

Handlingsplan 2018 Trisam

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum Årjängs kommun

Överenskommelsen Värmland

Historik INTRAPRENADEN RAMSJÖBYGDEN

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Kommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Handling för tillväxt... 2

Mötesplats Stallarholmen Projektplan

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2014/257-UAN-150 Göran Thunberg - tifgt01 E-post:

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

Projektplan med kommunikationsplan

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Uppgifter om sökande. Allmänt. Projektmedel/Tillväxtverket/Lokal näringslivsutveckling Typ. Sparad Mottagare.

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Destination Visit Bollnäs

Projektbeskrivning

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

PROJEKTPLAN Återvinning i den offentliga affären

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Projektplan Integrationsstrategi

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

^^^y. ^^^ trm.^^ rl. ^> nr ^^S 2^^ ^j. Ansökan om bidrag till projektverksamhet. Observera! Läs anvisningarna innan ni fyller i blanketten.

Dingle. Hotel Lab

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari Slutdatum: December 2019.

Europeiska socialfonden avstamp i Europa 2020-strategin

Handlingsplan Trisam 2016

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2017

Sida 1 av 5 Projektplan bilaga till ansökan projektstöd Leader Folkungaland Ver:

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Nationell träff, maj 2014, Sandviken

AKTIVITETSPLAN PROJEKTET SKUR (Samverkan och kompetensutveckling i Umeåregionen) Verksamhetsår 2017

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

Aktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp

Alla parter i Lokala Samverkans Gruppen (LSG) Katrineholm/ Vingåker står bakom förslaget

Transkript:

Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell, privat och offentlig sektor skapa lokala servicepunkter för både kommersiell och offentlig service. Dessa ska ge förutsättningar för en levande landsbygd präglad av ökat företagande, tillväxt och befolkningsökning. Syftet är också att utveckla en metod med lokalt anpassade modeller för etablering av servicepunkter vilken kan spridas i hela landet. Resultatmålet är att verksamheter i tio orter ska delta i projektet och att alla deltagande orter under projektets gång ska upprätta handlingsplaner för etablering av servicepunkter. Långsiktigt är målet att dessa planer ska realiseras inom fem år från projektets slut och hållbara servicepunkter skapas i byarna samt att metoden för samverkan kring servicepunkter ska spridas regionalt. Projektet har två målgrupper, dels den privata sektorn i form av lokala företagare, lokalägare och lokaluthyrare och dels de boende i de deltagande byarna. Det är nödvändigt för projektet att de boendes engagemang och idéer tas tillvara och att dessa krafter blir delaktiga i projektet. Här spelar de lokala utvecklingsgrupperna en viktig roll som sammanhållande faktor för de boende. Lokala projektgrupper kommer att skapas med representanter från ideell, privat och offentlig sektor vilka ska arbeta fram projektplaner för etablering av lokala servicepunkter. Medverkande parter är Kristianstads kommun, de lokala byalagen och utvecklingsgrupperna, lokala företagare, Region Skåne och andra relevanta parter. Huvudsakliga aktiviteter kommer att vara kompetensutveckling, seminarier och workshops samt studiebesök. Kommunen kommer aktivt att arbeta med metodspridning bl.a. genom personliga besök och genom framställningen av ett metoddokument. För att nå ut på bästa sätt är en informatör knuten till projektet. Bakgrundsbeskrivning Mer än hälften av Kristianstads kommuns 80 000 invånare bor på landsbygden eller i mindre orter. De sex basorterna Åhus, Tollarp, Fjälkinge, Önnestad, Arkelstorp och Degeberga kompletteras av ett stort antal mindre byar vilket gör Kristianstads kommun till den mest tätortstäta i landet. Det är därför av största vikt att god basal service tillhandahålls lokalt så att alla invånare, oavsett ålder, funktionsnedsättning eller bilinnehav, kan bo och verka på landsbygden. Dock ser kommunen ett växande problem i att näringsidkare tvingas lägga ner sina serviceinrättningar på grund av svårigheter att få verksamheten lönsam. Det skapas en negativ spiral då försämrad basal service leder till ytterligare vikande befolkningsutveckling då detta påverkar viljan att bosätta sig på orten, vilket får negativa konsekvenser för

näringslivet och riskerar att leda till ytterligare nedläggningar. Det orsakar stora problem för de boende i byn, i synnerhet för den växande andelen äldre, för de med funktionsnedsättning och för de som inte har tillgång till bil. Det Regionala Utvecklingsprogrammet för Skåne 2009-2016 visade på nödvändigheten av en utveckling av landsbygden och Regionalt Serviceprogram Skåne 2010-2013 identifierar den kommunala problematiken med en åldrande och inte alltid bilburen befolkning som drabbas hårt av en försämring av den basala servicen. Programmet poängterar särskilt synsättet att service är en tillväxtskapande faktor som ger mervärde i byarna. Kristianstads kommun är väl medveten om problemet och antog 2008 strategidokumentet "Växande landsbygd" med syftet att skapa goda förutsättningar för företagare, boende och besökande på landsbygden. Kommunen vill vända den negativa utvecklingen genom att i samverkan med ideella och privata krafter nyttja nya perspektiv, teknik och modeller i en långsiktig satsning för att skapa en sjudande landsbygd med god service, tillväxt och inflyttning, i linje med målsättningarna i Tillväxtverkets program Lokala servicelösningar, fokusområde 1 Syfte med projektet Projektets huvudsakliga syfte är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell, privat och offentlig sektor skapa lokala servicepunkter för både kommersiell och offentlig service. Den genomgående tanken är att kommunen ska ge lokala grupper det stöd som krävs för att dessa själva ska kunna lyfta bygden. Detta ska ge förutsättningar för en sjudande landsbygd präglad av ökat företagande, tillväxt och befolkningsökning. Ett av projektets delsyften är att uppmuntra ett ökat ansvarstagande från de lokal utvecklingsgruppernas sida för att stärka civilsamhället. Kommunen har noterat ett ökat antal byalag som ombildas till ekonomiska föreningar för att kunna erbjuda de boende utökad och förbättrad service på orten. Kristianstads kommun önskar undersöka om detta är en möjlig utveckling även för de deltagande orterna i projektet genom att erbjuda information och inspiration. Projektet förutsätter ett starkt engagemang från kommunens sida i att hitta nya lösningar även för den kommunala servicen och en öppenhet för att sammanföra denna med ideell och privat service i byarna. De landsbygdsproblem som kommunen har noterat finns i hög grad även i övriga landet och det är därför ett delsyfte att med Kristianstads kommun som pilotfall utveckla en hållbar metod med lokalt anpassade modeller för etableringen av servicepunkter. Denna metod ska sedan spridas regionalt och nationellt för att även andra kommuner ska kunna använda sig av den. Projektets mål Ett första mål är att tio orter ska delta i projektet. I dessa orter krävs nära samverkan mellan det lokala näringslivet, civilsamhället och kommunen. Resultatmålet är att alla deltagande orter ska ha upprättat handlingsplaner för etablering av servicepunkter eller andra alternativa

servicelösningar. Dessa handlingsplaner ska vara specifika och långsiktigt hållbara planer över hur den framtida samverkan och finansieringen av den lokala servicelösningen ska se ut. Projektets långsiktiga effektmål är att lokala servicepunkter i samverkan mellan ideell, privat och offentlig sektor ska etableras i alla deltagande orter inom fem år efter projektets slut. Det är också projektets målsättning att alla deltagande lokala utvecklingsgrupper och liknande ideella föreningar vid projektets slut ska ha fått information om möjligheterna att ombildas till ekonomisk förening eller aktiebolag och att minst en förening ska ha ombildats som ett resultat av detta. Den utvecklade metoden för etablering av lokala servicepunkter ska spridas regionalt i ett första skede och målet är att minst 25 kommuner med liknande problematik ska informeras om projektets metod via personliga besök under projektets gång. Metoden kommer att dokumenteras separat och göras tillgänglig via internet. Projektets målgrupp Projektet har två huvudsakliga primära målgrupper. Den ena utgörs av den privata sektorn i form av lokala företagare, lokalägare och lokaluthyrare som utgör grunden i projektet. Genom projektet kommer dessa att stödjas och i samverkan med civilsamhället och kommunen hitta nya samverkansformer för att skapa långsiktigt hållbara servicelösningar på landsbygden. Den andra primära målgruppen är de boende i de deltagande byarna. Det är nödvändigt för projektet att de boendes engagemang och idéer tas tillvara och att dessa krafter blir delaktiga i projektet. Här spelar byalagen och de lokala utvecklingsgrupperna en viktig roll som sammanhållande faktor för de boende. De lokala utvecklingsgrupperna kan även ses som en egen målgrupp i samband med de aktiviteter som planeras för att informera dessa om möjligheter till ombildning. Projektorganisation Kristianstads kommun är projektägare och administrativt ansvarig för projektet. En projektledare kommer att rekryteras på heltid för att leda och driva projektet. Styrgruppen består av representanter för Region Skåne, Kristianstads kommun, den privata och den ideella sektorn. Dessa kommer att rekryteras under projektets uppstartsfas. En referensgrupp skapas med sju representanter från bl.a. kommunen, byalagen och näringslivet. Denna grupp har som uppgift att följa det dagliga arbetet. Även denna måste rekryteras inom ramen för projektet. Projektledaren kommer att fortlöpande hålla kontakt med referensgrupp och styrgrupp.

Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning I ett första skede kommer en projektledare att anställas för att inventera intresserade orter. I de deltagande byarna kommer lokala projektgrupper att skapas. Dessa utser en samordnare, vilken kan vara näringsidkaren själv eller annan ideell eller privat person, vilken blir länken mellan den centrala projektledaren och den lokala projektgruppen i byn. Metodutvecklingen och framtagandet av en lokal handlingsplan sker med hjälp av kompetensutveckling, seminarier och studiebesök, både gemensamt för alla deltagare och lokalt. Den lokala samordnaren eller näringsidkaren ansöker om möjlig finansiering hos Leader eller hos Länsstyrelsens landsbygdsprogram, så att den långsiktiga driften kan säkerställas och serviceplatsen kan utveckla sin verksamhet och finnas kvar i orten. Projektledaren kommer under hela projektets gång att vara ett stöd och central samordnare för de lokala projektgrupperna. Resultatspridning Kristianstads kommun kommer att arbeta aktivt med att sprida projektmetoden redan under projektets gång för att inspirera andra kommuner till liknande satsningar. Många kommuner i Sydsverige har en liknande problematik som Kristianstads kommun och kan därför dra nytta av projektets erfarenheter. För att få bästa möjliga genomslag för spridningen och medial uppmärksamhet är en informatör på kommunen knuten till projektet. Förutom att sprida resultaten i de nätverk som kommunen ingår i kommer en konferens att hållas hösten 2012. En skriftlig delrapport lämnas vid varje årsskifte och en skriftlig slutrapport presenteras sommaren 2013. Den utvecklade metoden kommer att dokumenteras separat för att vara andra kommuner till nytta. Vidare kommer kommunen tillsammans med sina samverkanspartners att göra personliga besök hos intresserade kommuner för att aktivt inspirera och informera om projektmetoden och visa på de olika lokala modeller som använts i de deltagande orterna. Projektavgränsning En ny projektledare för projektet ska rekryteras och denna kommer inte att få några övriga arbetsuppgifter. De 10 % av landsbygdsutvecklarens tjänst som kommunen går in med bygger på hans kunskap och kännedom om de övergripande lokala utvecklingsgrupperna. Han kommer att medverka i möten med dessa för en effektiv startfas och kommer även att bistå projektledaren i de övergripande utvecklingsfrågorna som rör kommunen. Genom att delta i styrgruppen kommer han även att under dessa möten sprida projektresultaten. Projektet utgör en aktiv satsning men är tidsbegränsad till oktober 2013 då de nya samverkansformerna kommer att kunna stå på egna ben och fortsätta driva utvecklingen.

Kopplingar till andra projekt/insatser Projektet är en del i strategin från Kristianstads kommuns sida att satsa aktivt på landsbygden i linje med strategidokumentet "Växande landsbygd" från 2008. Sedan 2009 har kommunen en landsbygdsutvecklare som arbetar på heltid med dessa frågor i samverkan med regionen och Leader Skånes Ess. Projektet är därför en naturlig fortsättning av denna satsning med koppling till olika lokala Leader-projekt och även regionala projekt som Natur & kulturbussen och Sydostleden. Uppföljning/Utvärdering Projektet kommer regelbundet att följas upp genom kontinuerliga möten med styr- och referensgrupp, 1 gång per kvartal. Varje halvår kommer projektledaren att sammanställa en lägesrapport för att säkerställa att projektmålen uppnås. Vid projektets slut kommer en utvärdering av resultaten och de olika metoderna att göras vilken kommer att ligga till grund för slutrapporten. Den externa utvärderingen kommer att knytas till projektet redan under uppstartsfasen för att dokumentationen ska bli så komplett som möjligt. Den löpande dokumentationen och utvärderingen ligger också till grund för lägesrapporter. Tid- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Uppstartsfas kartläggning & info till näringsidkare 2011-10-01 2011-12-31 Bilda lokal arbetsgrupp 2012-01-01 2012-02-31 Intervjuer, behovsanalys 2012-01-01 2012-04-30 Kompetensutveckling Seminarier/ workshops/studiebesök 2012-01-01 2013-03-31 Dokumentation 2011-10-01 2013-06-30 Spridning av projekt resultat 2012-06-01 2013-06-30