Servicepunkt på Seskarö

Transkript

1 Servicepunkt på Seskarö Projektplan Bakgrundsbeskrivning Nuläge Hela samhällets service har förändrats och klart försämrats för människor som bor på landsbygden. Vi tror att servicen ska kunna förbättras väsentligt om vi tar krafttag i samarbete över sektorsgränser, ändrar en del av strukturen och jobbar med helhetslösningar för lokalsamhället. Ett unikt pilotprojekt på Seskarö, som kan stå modell frö andra orter i kommun, är särskilt intressant att prova. Seskarö har ca 500 fast boende invånare på en väl begränsad yta. Med angränsande byar såsom Västra Nikkala och Säivis representerar man ca 6,5 % av Haparanda kommun. Genom att Seskarö med sin tradition som industriort har man i många stycken fått utvecklas utan större inblandning från centralorten Haparanda. Detta har varit på både gott och ont. Genom att samhället utvecklats som en typisk liten industriort har man skapat egna sociala nätverk ofta i samverkan med sågverket. Ett närliggande exempel är då Seskaröborna i samverkan med Seskarö-Sågen byggde en egen gräsplan. Det har dock fått till följd att Seskarö har prioriterats lägre då det gäller samhällsservice i jämförelse med övriga byar i Haparanda kommun. Med tiden så har i stort sett all samhällsservice försvunnit från Seskarö. Det som fortfarande finns kvar är 1-6 skolan med ett 60-talet barna i åldrarna 1-12 år. Problemlösning Området har i stort samma problem som övriga landsbygder i Sverige. När den offentliga servicen står inför nedmontering då urholkas den egna framtidstron, som i sig är en avgörande faktor i ett byggande av ett hållbart lokalsamhälle. För att bryta den negativa trenden måste grundservicen återskapas genom att bygga vidare på och hitta fler lokala helhetslösningar. 1

2 Möjligheter och erfarenheter. Haparanda kommun driver för närvarande inga projekt ute på landet som främjar olika lösningar på att skapa hållbar utveckling på landsbygden. Dock har man genom medverkan i Hela Sverige ska leva projektet Hållbara lokal servicelösningar visat en ambition att finna nya lösningar på servicepunkter på landsorten. Genom att skapa en servicepunkt på Seskarö kommer man också att ha möjligheter att kunna studera andra motsvarande servicepunkter i landet. Detta till gagn för Haparanda kommuns fortsatta utveckling. En väl utvecklad och utbyggd servicepunkt förväntas påverka det lokala näringslivet positivt och när kommunen samverkar med starka lokala initiativ öppnas nya dörrar för besöksnäringen, gröna verksamheter etc. I en lokal undersökning på Seskarö riktat till företag, fast boende och sommarstugeägare där man inventerat befintlig service, undersökt behoven. Undersökningen pekar på vikten av att skapa en servicepunkt på Seskarö innehållande olika servicefunktioner och tillgodose behovet av mötesplatser för boende på Seskarö (bilaga 1). Detta för att skapa grunden till ett fortsatt utvecklingsarbete med lokal service i Haparanda kommun. Påverkan på näringslivet Oavsett om man är anställd eller är en näringsidkare måste en grundservice finna för bosättning/verksamhet på landsbygden. En utökad och lättillgänglig service ger positiva signaler till potentiella näringar, som med fördel kan etableras på landsbygden. Kopplingar till nationella program Projektets koppling till regionala Program för lokal och regionalt tillväxtarbete , hos Tillväxtverket för samordning av service inom offentlig och privatsektor stödjer lokala initiativ och lokalt näringsliv. Projektets koppling till Lokala lösningar hos Tillväxtverket fyller väl kriterier i avseende offentlig och kommersiellt stöd till landsbygdens invånare samt inriktningen mot lokala entreprenörer. Långsiktigt kan servicepunkten utvecklas till ett utvecklingscentrum för lokalsamhället. Syfte Varför ska detta göras? 2

3 Projektet skapar förutsättningar för en helhetslösning där likvärdig service för våra invånare på landsbygden bildar grunden så att de kan bo kvar och verka där. Kommunens planer att skapa ett servicecenter i stadshuset ger en naturlig koppling till den lokala servicepunkten Vad ska projektet förändra? En servicepunkt ger ortsbefolkningen personlig hjälp med ex kontakt med kommun och myndighet. När en god samhällsservice och kraftfulla Data/IT-överföring för internetuppkoppling an erbjudas får bl a näringsidkare ännu en valmöjlighet i sitt val av boendeform och etablering. Kommunalt entreprenöriellt förhållningssätt kommer att ge nya former för beslutsfattande och samverkan i nya servicelösningar. Detta ger en likvärdig möjlighet för lokalsamhället att växa. Kommunen ska teckna långsiktigt avtal med lokal entreprenör /organisation gällande driften av servicepunkten. Projektets mål Kort effektmål Prktiskt bygga upp en servicepunkt med ett kommunalt grundservicepaket, starta verksamheten och prova det i skarpt läge. Ett planeringsmässigt, organisatoriskt och beslutsmässigt samarbete angående servicepunktens framtida drift och utvecklingsarbete mellan kommun och lokala samhället tas fram. För genomförande skapas en planerings- och beslutsmässig grupp bestående av kommun- och bygdeföreträdare. Teckna ett långsiktigt avtal med respektive ek förening/entreprenör gällande driften av servicepunkten. Ta fram en modell som ska omsätta och ligga till grund för andra orter i kommunen och ev i övriga landet. Rekrytera och utbilda lotsar/generalister för att kunna serva allmänheten. Långt effektmål Skapa en servicepunkt som överlever i ett entreprenöriellt perspektiv. Området blir mer attraktivt för näringsidkare, lokalbefolkningen och besökare med den nya offentliga grundservicen. Detta kommer att vara positivt för hela kommunen. 3

4 Inflyttningen ökar, tillväxt i företagen och nya företagsetableringar sker Ett blivande kommundelsorgan, med behörighet och en egen budget för närservice, ökar medborgar demokratin i lokalsamhället och nya tillväxtområden med mångfald och flexibilitet ges möjlighet att växa. Servicepunkten skapar samarbetsformer genom långsiktiga avtal med andra myndigheter och kommersiella aktörer Målgrupp Invånare, företagare och organisationer på Seskarö med angränsande byar samt kommunens förvaltningar och politiska organisationer Projektorganisation Projektägare är Haparanda kommun med en kommunal projektsamordnare där politiker, chefstjänstemän och lokala representanter utses som styrgrupp. En lokal projektledare (50%) rekryteras. Vidare rekryteras lots/generalist tillsammans med lokal entreprenör. En referensgrupp med partners och finansiärer utses. Styrgrupp: Referensgrupp: Projektgrupp: Ordf. Näringslivsförvaltningen, Ks-ledamot/er, chef näringslivsförvaltning, näringslivsutvecklare,3 st repr. för lokala grupper inkl lokal projektledare Haparanda bygderåd, Hela Sverige ska leva/norrbotten, Landstinget, Posten, Arbetsförmedling i Haparanda, Bank, PRO, lokala företagare, politiker från olika nämnder. Projektledare, lokala projektledare, lots 4

5 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Steg 1 jan 2012 juni (6 mån) Projektledningen sammankallar styrgruppen för första gången med såväl lokal som kommunal företrädare. Inleder kontakterna med samarbetspartner. Projektet planeras praktiskt och operativt. Lokaler för servicepunkten planeras och iordningsställs Förslag arbetas fram omkring öppettider, bemanning, utbildningsbehov,. Nödvändig IT IT tekning, utrustning och möjlig plattformundersöks och planeras. Inleder arbetet med ett kommunalt grundservicepaket och inleder kontakterna med berörda förvaltningar. (enkäten ligger som grund för arbetet) Lokal informations- och referensträff genomförs. Studieresa till andra orter med intressanta servicelösningar Planering och framtagning av utvecklings- och utbildningsprogram Rekrytering av lots/generalist påbörjas Steg 2 juli 2012 dec 2012 (6 mån) IT-utrustning installeras och provkörs Plattform för offentlig service utvecklas tillsammans med kommunens IT-avdelning. Servicepunktens första fas startar och provas i delvis skarpt läge. Grundservicepaketet vidareutvecklas. Utbildning och förevisning för allmänheten genomförs. Kontakter tas gällande samarbete med intresserade aktörer Steg 3 jan 2013 dec 2014 (12 mån) Vidareutveckling av innehåll och praktisk verksamhet. Utveckla och ta fram samarbetsavtal med olika partners Utbilda lots/generalist Genomföra utbildningar för allmänheten Forma avtal mellan kommunen och lokala entreprenörer / organisationer Servicepunkten kvalitetssäkras startas upp och körs i skarpt läge. Sprida modellen, resultatet och slutrapportera projektet SLURSEMINARIUM OCH DISKUSSION OM PERMANENTNING 5

6 Resultatspridning Resultatet ska föreläggas kommunalfullmäktige för beslut Samtliga finansiärer och partners får skriftlig slutrapport och inbjudes till slut seminarium. Hela Sverige ska leva delges slutresultatet för spridning i hela landet. Modellen ska presenteras för landsbygden i hela kommunen. Om möjligt även sprida information i andra kommuner i hela Sverige. Unikt för projektet Projektet skapar ett nytt sätt att ge service till landsbygdens invånar3 Särskild nyanställd person kommer att projektleda projektet. En komunala servicepunkt med lokalt upphandlad driftform är en ny verksam,het för Haparanda kommun. Koppling till andra projekt Studiebesök till intressanta orter som deltagit i HSSL: projekt Lokala hållbara servicelösningar på landsbygden ska genomföras. Andra projekt som arbetar med service på landsbygden sak särskilt studeras och kontaktas för utvecklingsutbyte. Uppföljning Regelbundna uppföljningar/rapporteringar sker till styrgruppen varje kvartal samt till referensgruppen en gång per halvår. Avslutningskonferens sker för alla inblandade i januari/februari

7 Kostnadsbudget Lönekostnad Projektledare (50%) Lönebikostnader Administration Övriga kostnader Externa tjänster (lots, generalist) (100%) Iordningställande av lokal för servicepunkt Utrustning Utbildning generalisten Resor projektledare Information / marknadsföring, träffar Studieresor Lokalhyra Förbrukningsmaterial Summa kostnader Finansieringsbudget Haparanda Kommun Tillväxtverket Länsstyrelsen Summa finansiering

8 Konsekvenser för miljö, jämställdhet och integration Resande med bil minskar då invånarna gör färre resor till centralorten för att ha kontakt med myndigheter, banker etc. Det innebär att man bl a får ett minskat koldioxidutsläpp. Ambition är at delar av verksamheter som idag handhas av centralorten kan skötas lokalt. Detta medför också en besparing på miljön. Projektet är könsneutralt då både kvinnor och män har lika förutsättningar att medverka. Servicepunkten och servicecentralen ska ha möjlighet till tolk där så behövs. Effekter på lång sikt När servicepunkten är uppbyggd och verkar i sitt sammanhang med privat, ideell och offentlig sektor i samverkan ges möjlighet för likvärdig tillväxt på landsbygden. Om servicepunkten får verka fullt ut kommer mer av verksamheter som idag sköts centralt från centralorten att skötas av servicepunkten och av dem anlitade underentreprenörer. Verksamheten efter projekttiden Syftet är att kommunen ska skriva avtal med lokal entreprenörer/organisationer som driver servicepunkten enligt kommunen och lokalsamhället intentioner dock med kommunalt huvudmannaskap. Särskilt utsedd lokal grupp med befogenhet ska ansvara för den lokala servicepunktens verksamget och utveckling. Förhoppningsvis ska andra aktörer/intressenter och verksamheter inrymmas i servicepunkten vilket gör att man långsiktigt kan säkerställa driften. 8

9 Resultat efter projekttiden En servicepunkt ska startas och driftsättas på Seskarö. I första skedet ska en offentlig service byggas upp och skötas av en lokal entreprenör med en lots som servar invånarna. Servicepunkten ska bilda modell för utvecklad samhällsservice på landsbygden. Efter projekttiden skriver Haparanda kommun avtal med en lokal entreprenör/företagare som då driver verksamheten vidare. En lokal sammansatt grupp ansvarar för den lokala servicepunktens verksamhet och utveckling. Övriga resultat Servicepunktens organisation, innehåll och upplägg ska ge bra exempel/modell för kompletterande alternativa lokala lösningar för samhällsservicekan startas och drivas på landsorten. Detta till gagn för lokalsamhället och kommunen i stort. Seskarö den 12 september 2001 Sten-Inge Videhult Ordf. Seskarö Bensin och utveckling ekonomisk förening. 9