Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra



Relevanta dokument
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Barn- och ungdomshabilitering. Svenska

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Grupper och kurser 2016

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje

DOM Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH

Vi kan barn och förstår föräldrar

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Habiliteringscentrum Enheten för utvecklingsstörning Lena Klippberg, kurator Maria Thomé, kurator. Några vanliga frågor inför vuxenlivet

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Brukarrevision. Göteborgsmodellen. Mer information finns på

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Världskrigen. Talmanus

Reviderad Tegnérskolan

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Barnhabilitering Kalmar

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Uppdaterad

Kurs- och gruppkatalog. barn- och ungdomshabiliteringen. Våren 2016

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

Anhörigstöd. - så här fungerar det hos oss!

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

GUIDE. för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vart vänder jag mig om jag vill ha hjälp? VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Social och ekonomisk information

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Habiliteringen Halland

Rapport Våra Viktiga Barn 2014

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje

Gymnasiesärskolans. Naturbruksprogram. Öknaskolan

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

Förskolan Blåkullen består av fyra avdelningar:

Att leva med Parkinsons sjukdom

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Habiliteringens information om samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning och deras familjer i Dalarnas län

Min guide till säker vård på lättläst svenska

DOM Z01Lf Meddelad i Sundsvall. Socialnämnden i Bodens kommun Boden ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

information om Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Handlingsplan för frånvaro

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN Dnr.

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Välfärd på 1990-talet

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Aktiviteter Grupper och föreläsningar. Habiliteringsverksamheten i Sörmland september februari 2011

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Information om Torsås kommuns

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Långareds skola 2014/2015

Elevernas trygghetsplan

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

SIP Samordnad individuell plan

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplanen

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

i Bollebygd Broschyren är indelad i olika åldersintervall, varför samma information kan återkomma på fler ställen.

Övning: Dilemmafrågor

Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger hjälp, råd och stöd till barn och ungdomar som har stora funktionshinder och deras familjer. De ska kunna leva sina liv så bra som möjligt. Det här arbetar vi med Vi ger hjälp till vissa barn och ungdomar. Till exempel till dem som är utvecklingsstörda, har svårt att röra kroppen eller har funktionshindret autism. Olika specialister samarbetar, för att barnen och ungdomarna ska få så bra hjälp som möjligt. De får hjälp av experter som vet hur det är att leva med funktionshinder. Barnen ska få stöd under hela den tid som de växer upp. Vi kan även se till att barn och ungdomar får olika sorters hjälpmedel, för att själva kunna klara saker i vardagen.

Vi ska hjälpa till så att Barn och ungdomar med funktionshinder kan utvecklas Deras kroppar ska fungera så bra som möjligt, och de ska må bra psykiskt. Barn och ungdomar med funktionshinder ska få det stöd som de behöver för att kunna vara med i samhället som andra. Även barnens föräldrar ska kunna vara med i samhället. Här får du veta mer om vilken hjälp vi kan ge på barn- och ungdomshabiliteringen Föräldrar och ungdomar kan få prata med experter om funktionshindret. Ungdomar med funktionshinder kan också få information och råd om vad deras funktionshinder kan innebära. Även familjen och personer som finns nära dem kan få sådan information. Vår personal kan undersöka vilken sorts behandling och stöd barn behöver, för att utvecklas på ett bra sätt. Familjen kan få råd om vilken sorts stöd barnet behöver. Familjen kan få information om samhället. Vi ordnar kurser för föräldrar och familjer. Vi kan ge stöd till syskon, släktingar och vänner. Personalen hjälper till att prova ut hjälpmedel, så att de passar bra och fungerar som de ska. Vi kan även ge råd om hur bostaden och andra hus kan ändras för att passa den som har funktionshinder. Vi kan hjälpa personer att få kontakt med myndigheter och organisationer som kan mycket om funktionshinder. Till exempel personalen på kommuners handikapp-omsorg eller på försäkringskassan. Vår personal kan ge stöd till ungdomar, som börjar bli vuxna.

Det här är målen med vår hjälp: Hjälpen ska göra att barnen och ungdomarna känner att de är viktiga och betydelsefulla, precis som de personer de är. De ska få lust att öva sig på olika saker. Till exempel att röra på kroppen, att leka och vara tillsammans med andra och att vara med i samhället. Det ska också bli lättare för familjen att få vardagen att fungera. Så får du kontakt med oss som jobbar på barn- och ungdomshabiliteringen Det finns två olika sätt för barn och ungdomar att få hjälp av barn- och ungdomshabiliteringen. Personal på barnkliniken eller på skolans elevhälsa kan skriva en remiss till barn- och ungdomshabiliteringen Med remissen kan barnet eller ungdomen sedan få möjlighet att komma till oss och få stöd och hjälp. Barn och ungdomar kan också be om att få råd och stöd från oss på barn- och ungdomshabiliteringen. Då kan barnen eller deras föräldrar lämna in en ansökan till oss, på en speciell blankett. Ofta ska det också finnas med intyg i ansökan, från läkare och andra experter som undersökt barnet eller ungdomen. Så här arbetar personalen på barn- och ungdomshabiliteringen Personalen som hjälper barnen och ungdomarna är specialister. De arbetar i olika grupper i Västerbottens län. Varje familj som har barn med funktionshinder får hjälp av en liten grupp specialister. Vilka som är med i gruppen beror på vilken sorts hjälp barnet behöver.

Specialisterna kan bland annat vara: - Läkare - Psykolog - Sjuksköterska - Sjukgymnast - Arbets-terapeut - Logoped - Kurator - Pedagog - Fritidskonsulent Varje barn eller ungdom får hjälp av en grupp specialister Barnet och familjen är viktiga. Familjen och experterna ska tillsammans göra en plan för den hjälp som barnet ska få. Planen ska visa vad barnet och familjen behöver få hjälp och stöd med. I norra Sverige finns också andra sorters hjälp för funktionshindrade barn och ungdomar: Barn och ungdomar som blivit skadade i hjärnan kan få behandling av specialister i Neuropsykologiska rehabiliterings-teamet. Barn och ungdomar som har svårt att använda sina händer kan få hjälp av specialister. Barn och ungdomar som inte kan läsa och skriva kan få komma till Datateket. Det går att få hjälp av dietist, som kan mycket om mat som får barn och ungdomar att må bra. Barn och ungdomar som får behandling kan få bo på Kolbäckens elev-hem i Umeå. Barn och ungdomar som har svårt att tala med och förstå andra människor, kan få hjälp av specialister. Barn och ungdomar kan få träffas och lära sig olika saker under några dagar. Det finns experter som kan mycket om funktionshindret autism. Andra experter kan mycket om urologiska problem, att människor har svårt att kissa och bajsa.

Det finns också experter som kan hjälpa dem som har svårt att röra olika delar av kroppen. Riks-gymnasiet för rörelsehindrade har grupper med specialister i Umeå, som kan hjälpa eleverna där. Två lagar styr rätten till hjälp och stöd för barn och ungdomar med funktionshinder En av lagarna kallas LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS-lagen har bestämmelser om hjälp till: Personer med utvecklingsstörning och personer med funktionshindret autism. Personer som har blivit skadade i hjärnan, och därför har svårt att förstå. Personer som har andra stora funktionshinder, och som därför behöver mycket stöd och hjälp. LSS-lagen ger särskilda rättigheter för de här personerna. Barn- och ungdomshabiliteringen har ansvar för att ge råd och annat stöd, enligt bestämmelserna i lagen. Rätten till hjälp och stöd styrs också av Hälso- och sjukvårdslagen, som kallas HSL. Den lagen innebär bland annat att landstinget ska erbjuda behandling och hjälpmedel till funktionshindrade. Infomix, Region Västerbotten, 2009 Barn- och ungdomshabiliteringen, Västerbottens läns landsting, 2009