8 1 0 2 G N I N S I V O D E ÅRSR
Sid 1(36) SAMMANFATTNING Räddningstjänstförbundet har upprättat årsredovisning för 2018. De av direktionen uppsatta övergripande målen för verksamheten stäms av med hjälp av verksamhetsmål med indikatorer och finansiella mål. På det stora hela är måluppfyllelsen positiv men det finns utvecklingspotential på några av områdena. Förbundets resultat, -2 925,7 efter justering mot balanskravet, är 1 756,7 tkr sämre än budget men helt i linje med den prognos som lades i samband med delårsbokslutet i augusti. Orsakerna till underskottet är dels en högre kostnad för särskild avtalspension (SAP) än vad som budgeterades, dels kostnader som uppstod i samband med de extraordinära bränder som härjade i vårt förbund under sommarmånaderna, då främst ökade personalkostnader för RIB. Istället för att återställa underskottet enligt balanskravet kommer förbundet att minska sin förmögenhet med hänvisning till synnerliga skäl. Det egna kapitalet, som vid ingången av året var 39 239 tkr, kommer med årets underskott att minskas till 36 470 tkr.
Sid 2(36) INNEHÅLL 1 LEDNINGENS SUMMERING AV ÅRET...3 2 VISION, MÅL OCH VERKSAMHET...6 3 VÄSENTLIGA HÄNDELSER...8 4 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN...10 5 PERSONAL...20 6 EKONOMISK REDOVISNING...22 7 BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH KASSAFLÖDESRAPPORT...26 8 REDOVISNINGSPRINCIPER...28 9 NOTER...30 10 FRAMTID...33 11 DIREKTIONEN 2018...35
Sid 3(36) 1 Ledningens summering av året 1.1 Direktionens ordförande har ordet 2018, året då alla pratade om skogsbränder. Bränder som började i maj och som sedan eskalerade under sommarmånaderna. I vårt förbund klarade vi oss relativt väl trots många bränder som kunnat bli riktigt stora om inte insatser satts in med stor kraft på en gång. En av de första bränderna inträffade efter järnvägsspåret i Molkom. En omtalad brand på många vis. En av de första stora skogsbränderna i vårt avlånga land. Men den skogsbrand som vi alltid kommer att bära med oss är den som inträffade utanför Ransäter och som resulterade i att vi förlorade en medarbetare, en brandman i en tragisk fallolycka. Skogsbränderna satte räddningstjänsten högt på agendan hos riksdagen och framför allt i media. Många frågor ställdes om vi har tillräcklig kapacitet för att hantera dessa stora händelser hur vi kan rusta oss och söka samarbeten mellan olika organisationer. Detta är diskussioner som fortfarande pågår och som vi kommer få anledning att återkomma till. I vårt förbund har vi redan påbörjat ett utökat samarbete. Vi har idag ett samverkansavtal med Nerikes brandkår, Bergslagens räddningstjänstförbund och Västra Mälardalens räddningstjänstförbund. Syftet är att vi gemensamt ska kunna stötta och hjälpa varandra både förebyggande och vid operativa insatser där de egna resurserna inte är tillräckliga. Detta sista år på mandatperioden har till stor del handlat om det operativa med många insatser, men vi har även fått fortsätta arbetet med en hållbar ekonomi. Frågan om vår ekonomi har varit en ständigt pågående diskussion inom direktionen. Trots årets negativa resultat måste vi fortsätta satsa för framtiden. Bland de viktigaste punkterna finns vår investeringsbudget och att bibehålla kompetensen hos alla medarbetare. Inom organisationen har stora förändringar skett. Pia Holmstrand, säkerhetsavdelningen, har valt att lämna räddningstjänsten till förmån för en av våra medlemskommuner. Björn Johansson, operativa avdelningen, har valt att återgå till förebyggande avdelningen. Och till sist Hans Berged som efter många år gått i pension från förebyggande avdelningen. Tack Hans för ditt stöd under alla de år du arbetat hos oss. Till sist vill jag tacka mina politikerkollegor i direktionen för de här mandatperioden. År som präglats av god samverkan och viljan att göra förbundet bättre. Nu väntar en ny mandatperiod men vi kan vara stolta över det vi lämnar vidare. Ett förbund som står rustat inför framtidens utmaningar. Stort tack för denna mandatperiod. Malin Hedberg Direktionsordförande
Sid 4(36) 1.2 Förbundsdirektörens kommentarer Räddningstjänsten Karlstadsregionen lägger året 2018 och en hel mandatperiod bakom sig. Ett år i glädje och sorg. Ett sorgens år då en av våra brandmän på stationen i Munkfors omkom i en tragisk fallolycka i samband med släckning av en mindre skogsbrand. Det ger oss en ständig påminnelse om att kontinuerligt jobba med vår arbetsmiljö. Ett gott år, då vi med glädje och stolthet har förvaltat det uppdrag och förtroende som samhället givit oss att finnas tillgängliga dygnet runt, året om, för medborgarnas säkerhet och trygghet. Under 2018 har räddningstjänsten Karlstadsregionen larmats vid 1 839 tillfällen. Av dessa utgör bränder i skog och mark 144, vilket är dubbelt så mycket som genomsnittet de senaste 15 åren. En så pass torr sommar har förbundet aldrig tidigare upplevt. Först ut var den uppmärksammade branden längs järnvägen mellan Molkom och Filipstad. Värmland var förskonat från de riktigt stora skogsbränderna, men även om det gick bra denna gång visar det på hur viktigt det är med en utökad samverkan. Tankarna om samverkan tog ordentlig fart under hösten. Värmlands, Örebro och Dalarnas län ser över möjligheterna till en framtida gemensam operativ ledning som ska gå under arbetsnamnet Räddningsregion Bergslagen. Detta ligger helt i linje med den räddningstjänstutredning som överlämnades av MSB till regeringen i juni 2018. Utredningen har en bred politisk förankring där lagändringarna föreslås träda i kraft under 2020. Näst efter storstadsregionerna är vi först ut i landet med vår samverkan varför det uppmärksammats av både MSB och SOS Alarm, som vill vara delaktiga i vårt arbete. Vår ledar- och medarbetarundersökning under året visade att medarbetarna i hög grad är nöjda med arbetsplatsen och vår verksamhet. Vi behöver dock utveckla formerna för att nå ut med information, främst till våra RIB-stationer. Förbundet har under året haft en relativt hög personalomsättning. Förutom den pensionspuckel vi just nu genomgår för våra heltidsbrandmän har vi även rekryterat tre nya avdelningschefer samt ett antal nya säkerhetskoordinatorer. Samtliga tjänster är nu tillsatta och vi har full bemanning inför 2019. Vårt goda rykte i landet samt kännedom om den goda samverkan som finns mellan medlemskommunerna/direktionen torde ha gjort att kvalificerade medarbetare sökt och erhållit tjänster i förbundet. Under året har vi haft uppmärksammade verksamhetsbesök. MSB:s nya generaldirektör Dan Eliasson gjorde sitt första räddningstjänstbesök hos oss. Detta följdes sedan upp av Margot Wallström och Mikael Damberg som numera är inrikesminister och ansvarig för räddningstjänstfrågorna. Inför den nya mandatperioden ser jag följande viktiga utmaningar: Genomföra Räddningsregion Bergslagen - genom samverkan kan vi fördela kostnader och resurser ännu bättre och möta samhällets krav på räddningstjänsten, samtidigt som vi gör detta med god ekonomisk hushållning. Civilt försvar - under året kommer nu inriktningsbeslut på vad vi skall börja arbeta med. Totalförsvarsövning för hela landet kommer att genomföras 2020. Fortsätta utveckla vårt övningsfält så vi kan fortsätta utbilda nya brandmän i MSB:s regi.
Sid 5(36) Trygghet i glesbygd - att ständigt jobba med och finna nya former så att vi kan behålla vår trygghet på våra mindre orter. Avslutningsvis vill jag tacka vår direktion för god samverkan och ett bra arbete under mandatperioden. Tillsammans har vi utvecklat räddningstjänsten Karlstadsregionen, som ständigt nämns i landet som exempel på organisationer som fungerar väl och har ett gott arbetsklimat. Nils Weslien Förbundsdirektör/Räddningschef
Sid 6(36) 2 VISION, MÅL OCH VERKSAMHET Räddningstjänsten Karlstadsregionen ska aktivt stödja och utveckla arbetet för ett tryggt och säkert Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Vår vision är Ett tryggt och säkert samhälle Direktionen har fastställt uppdrag, vision och övergripande mål som anger inriktningen för verksamheten. Verksamhetsmål och ekonomi följs upp tre gånger per år - i delårsrapporterna per den 30 april och den 31 augusti samt i samband med årsbokslutet. Styrmodellen utgår från arbetet inom tre fokusområden. Vi förebygger och hanterar olyckor och samhällsstörningar samtidigt som vi arbetar trygghets- och säkerhetsskapande. Målet med vårt arbete sammanfattas i tre enkla målformuleringar: Färre olyckor, Minskade skador och Ökad trygghet. För att utföra uppdragen behövs verksamhetsstöd. Vi sammanfattar verksamhetsstödet i begreppen Kapital, Kompetens och Kommunikation. Kapital tar sikte på såväl pengar som fordon, fastigheter och utrustning av olika slag. Här ska god ekonomisk hushållning råda i hela verksamheten. För att säkerställa vår försörjning av kompetens ska vi vara en attraktiv arbetsgivare. Inom området kommunikation är målet hög tillgänglighet, vilket innebär att det är lätt att komma i kontakt med oss och att vi uttrycker oss på ett begripligt sätt. Sist men inte minst ska vår värdegrund Professionalism, Lärande, Respekt och Mod genomsyra vårt agerande. För ekonomin finns två finansiella mål. Det ena är att förbundet ska redovisa ett resultat i balans frånsett planerade underskott som ska täckas av eget kapital. Det andra är att reinvesteringar ska ske med egna medel.
I oktober varje år fastställer direktionen verksamhetsinriktning och övergripande budget för nästkommande budgetperiod på tre år. Denna inriktning och budget ligger till grund för förbundets verksamhetsplanering och detaljbudget kommande år. Avdelningarna verksamhetsplanerar sedan sina aktiviteter utifrån den politiska verksamhetsinriktningen. Sid 7(36)
Sid 8(36) 3 VÄSENTLIGA HÄNDELSER De många skogbränderna i hela landet har överskuggat övrig verksamhet under sommaren. Ett tåg tände banvallen mellan Molkom och Deje i maj och ett stort antal bränder uppstod längs med banvallen. Tågentreprenören polisanmäldes av Räddningstjänsten Karlstadsregionen. I början av juni inträffade två större bränder i Edsvalla och Tolita. Vidare förstärkte förbundet övriga länet vid ett antal större skogsbränder. Räddningstjänsten Karlstadsregionen klarade sig dock bra denna sommar jämfört med många andra räddningstjänster. Under hösten inträffade en villabrand utanför Väse där en kvinna omkom. Som avslutning på året inträffade en våldsam brand i ett parhus på Kvarnberget i Karlstad, där ena delen blev totalskadad. Ingen människa kom till skada. Ur arbetsskade- och olyckssynpunkt har det varit ett tungt år där Arbetsmiljöverket har varit inkopplat och ställt vissa krav på förbundet. Det inleddes med en allvarlig arbetsplatsolycka i Grums i samband med övning i kall rökdykning. Under en av sommarens skogsbränder omkom en brandman till följd av en fallolycka i samband med släckningsarbetet. Vid ett annat olyckstillfälle drabbades två deltidsbrandmän av ett blixtnedslag och båda fördes med ambulans till sjukhuset för tillsyn. Under en insats vid en villabrand i Väse skadades två brandmän i samband med rökdykning. Skadorna bestod i brännskador på armar och axlar. Redan vid årsskiftet 2017/2018 satte förbundet igång ett arbete för att på sikt undvika olyckor, framförallt i samband med övning. Detta arbete är helt i linje med Arbetsmiljöverkets krav och innebär bland annat bättre riskbedömning i samband med övning. De krav på åtgärder som Arbetsmiljöverket begärt har vidtagits och samtliga utredningar är avslutade. Ett krafttag har tagits avseende avtal kring drift och installation av automatiska brandlarm. Vid årets slut har omkring 515 avtal tecknats med berörda fastighetsägare. Räddningstjänsten inrättade en egen grundläggande utbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap i Karlstad (KRIB) då behovet är stort för denna utbildning i dagsläget. Under året genomgick stora delar av förbundets outbildade RIB-brandmän KRIB-utbildningen. Under våren bildades en personalpool för att täcka vakanser på stationen i Karlstad. Personalpoolen består av RIB-anställd personal från förbundet. Vid slutet av året bestod personalpoolen av fyra personer. En utvärdering visar att denna personalpool har fungerat väl och kommer att fortsätta att användas löpande. Grums hade under våren bekymmer med bemanning varför styrkan gick ner i numerär. Under denna period larmades station Vålberg vid händelser i Grums brandstationsområde. I början av 2018 gav direktionen förbundet i uppdrag att se över förutsättningarna för en gemensam brandstation för Grums och Vålberg. Utredningen har slutförts och redovisades i samband med direktionsresan i december. Den förordade en ny brandstation i Grums med möjlighet till gemensam organisation dagtid Grums/Vålberg. Likt tidigare år medverkade förbundet vid Barnmässan i Karlstad. Med drygt 7 300 besökare är evenemanget ett bra tillfälle att nå ut med brandskyddskunskap både till barn och vuxna. Ett annat tillfälle att kommunicera med barn är förbundets populära Brand- och säkerhetsläger för barn som även i år genomfördes i alla förbundskommuner.
Sid 9(36) Som ett led i digitaliseringen införde räddningstjänstförbundet Sharepoint, ett nytt dokumenthanteringssystem. Vidare byttes verksamhetssystem från Core till Daedalos, vilket har upptagit en del tid och resurser under hösten. Det har varit fortsatt högtryck på utbildningsavdelningen och det var framför allt kurser i hjärt-lungräddning, HLR, som stod för den största ökningen. Radhusinventeringens inledande faser med identifiering och platsbesök är genomförda och resultaten och åtgärdsförslag är sammanställda. Nästa fas, att ge samtliga fastighetsägare skriftliga besked om inventeringens utfall och vilka förbättringsåtgärder de önskas vidta för respektive radhuslänga, skulle ha inletts före sommaren. Tyvärr hanns inte detta med och målet är att informationen ska nå fastighetsägarna under våren 2019. I samband med att informationen skickas ut kommer räddningstjänsten att bjuda in berörda fastighetsägare till informationsträffar på brandstationerna i respektive ort inom förbundet. Under året startade säkerhetsavdelningen arbetet med höjd beredskap och civilt försvar. Avtal om samordning av civilt försvar tecknades mellan förbundets medlemskommuner. Höstens val fortlöpte utan några större incidenter. Säkerhetsavdelningen stöttade kommunerna med både personalresurs samt alternativ vallokal i händelse av att någon ordinarie skulle fallera. Rutiner för att förtydliga roller och ansvar under valarbetet togs fram. En risk- och sårbarhetsanalys gjordes även innan valet. Förbundet har inte undgått den pågående högkonjunkturen. Personalomsättningen har varit ovanligt hög. Bland annat har chefsposter på förebyggandeavdelningen, räddningstjänstavdelningen och säkerhetsavdelningen tillsatts. Utredningen om huruvida räddningstjänstavdelningen ska övergå till fem operativt ansvariga, OA, istället för fyra är slutförd och ett beslut om att övergå till fem OA trädde i kraft 27 augusti 2018. Konsekvenserna av övergången till fem OA är framförallt att det skapas tid för en regelbunden och systematisk övningsverksamhet för OA och räddningschef i beredskap, RCB. Från och med augusti har OA och RCB börjat öva en hel dag varje månad. Detta sker under schemalagd tid och inte på övertid som tidigare, vilket även är en ekonomisk vinst. Detta är ett led i att reducera förbundets relativt höga kostnad för övertid. Förbundet arbetade också med att anpassa organisationens hantering av personuppgifter till den nya dataskyddslagstiftningen (DSF) som trädde i kraft den 18 maj 2018. Räddningstjänsten ingår i Karlstads kommuns organisation för detta. Koncernen har ett gemensamt dataskyddsombud som förbundet är med och finansierar. Under hösten genomfördes en stor satsning på bostadstillsyner på Våxnäs i Karlstad. Totalt besökte våra brandmän 229 lägenheter i bostadsområdet och testade brandvarnare samt informerade om brandskydd. Resultatet var tillfredsställande och inga väsentliga brister identifierades.
Sid 10(36) 4 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN 4.1 Förebygga olyckor och samhällsstörningar - Färre olyckor Förbundets tillsynsverksamhet bedrevs enligt den tillsynsplan som beslutades 2018. Den årliga tillsynsplanen avgränsar vilka verksamheter som är fokusområden för innevarande år. Den innehåller inget kvantitativt mål för tillsynsverksamheten utan det är kvaliteten på genomförda tillsyner som har företräde. Antalet tillsyner enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) ökade i antal under 2018, bland annat tack vare att förebyggandeavdelningens numerär under hösten tillfälligt blev fulltalig. Utöver den mer formella tillsynsverksamheten genomfördes även särskilt objektsriktade tillsyner under olika perioder av året. Hamnar och badplatser besöktes under sommaren med syfte att kontrollera utrustning för vattenlivräddning. Under december månad besöktes handelsområden och butiker med primärt syfte att kontrollera utrymningsvägars framkomlighet. Det genomfördes även bostadstillsyner kvällstid med skiftgrupperna. Ett större bostadsområde på Våxnäs i Karlstad ingick i underlaget och resultatet var mycket positivt med en mycket hög andel uppsatta och fungerande brandvarnare. 600 500 Tillsyner januari - december Antal 400 300 200 100 0 2014 2015 2016 2017 2018 Från kommunernas sociala förvaltningar efterfrågas yttranden gällande publika lokalers lämplighet utifrån brand- och utrymningssäkerhet som grund för att besluta om serveringstillstånd. Publika lokaler är och kommer alltid att vara ett viktigt fokusområde inom tillsynsverksamheten. Tillsammans med kommunernas handläggare för serveringstillstånd genomfördes under hösten oannonserade tillsynsbesök kvällstid i Karlstad och Kil. Tillsynerna gjordes under den helg som sammanföll med 20-årsminnet av Göteborgsbranden som uppmärksammades medialt både lokalt och på riksnivå. Ett område där räddningstjänsten inte är tillsynsmyndighet men ändå medverkar vid tillsynsbesök är länsstyrelsens tillsyn utifrån lagen om förebyggande åtgärder mot allvarliga kemikalieolyckor, den så kallade Sevesolagstiftningen. I förbundet finns ett flertal kemikaliehanterande verksamheter som omfattas av lagstiftningens högre kravnivå vilket ställer stora krav på utövaren men även på berörd kommun. Tillsynen är ett led i att säkerställa att risken för allvarliga kemikalieolyckor minimeras. De åtgärder som riktas till kommunerna gäller planläggning av räddningsinsatser, regelbundna övningar tillsammans med verksamhetsutövaren samt information till allmänheten för att upplysa om riskerna vid anläggningen samt vilka åtgärder allmänheten ska vidta i händelse av olycka.
Sid 11(36) Räddningstjänsten svarar för dessa åtgärder i samverkan med berörd kommun. Under året genomfördes två övningar mot bakgrund av Sevesolagstiftningens krav. Prioriterade områden i den förebyggande verksamheten är åtgärder mot bostads- och eldstadsrelaterade bränder. I båda fallen behövs statistik för en längre tidsperiod för att kunna bedöma eventuella trender. För att få någon form av indikation på hur situationen förhåller sig jämfört med samma period föregående år har förbundet tagit fram statistik för larmtypen Brand i bostad. Här lyftes särskilda boenden och äldreboenden samt fristående byggnader i anslutning till själva bostaden (t.ex. uthus) ur statistiken då det inte är detta som ingår i måluppfyllelsen. Resultatet är som följer: januari-december 2017 2018 Brand i bostad 65 81 varav eldstadsrelaterade 12 11 Radhusinventeringen som direktionen gett förbundet i uppdrag att genomföra i våra medlemskommuner är färdig. Sammanlagt omfattades drygt 200 radhus med drygt 1000 lägenheter. Inventeringen visar att ca 40 procent av radhusen har ett tillfredsställande skydd, 50 procent har enklare brister och 10 procent har ett otillfredsställande skydd mot brandspridning över vinden. Innan sommaren skulle berörda fastighetsägarna informeras om eventuella åtgärder som behöver göras. Tyvärr hanns inte detta med och målet är att informationen ska nå fastighetsägarna under våren 2019. En av de verksamhetsinriktningar som kommunikationsfunktionen i första hand skulle stödja under 2018 är förebyggande brandskydd med fokus på bostadsbränder. Här sågs Barnmässan i Karlstad som ett bra tillfälle att föra dialog med både barn och vuxna. Barnen hade möjlighet att delta i Flammys brandskola och på ett lekfullt lära sig hur man skyddar sig mot brand. De vuxna kunde under tiden få information om brandskydd i hemmet. Det populära Brand- och säkerhetslägret för barn genomfördes också i alla medlemskommuner. I vanlig ordning inkom många anmälningar och detta är ännu ett sätt att nå ut till barn i viktiga frågor. Tillsammans med förbundskommunernas vård- och omsorgsförvaltningar har arbetet med särskilt riskutsatta intensifierats. Samtliga kommunala förvaltningar har besökts och informerats om arbetet och vilka möjligheter det finns att identifiera och öka skyddet för personer med utökat skyddsbehov mot brand i hemmet. I dessa ärenden genomför räddningstjänsten platsbesök i hemmet och föreslår skyddshöjande åtgärder. Antalet platsbesök var under 2018 endast ett 10- tal men förhoppningen är att efterfrågan årligen ska öka. Som ett led i satsningen på särskilt riskutsatta bjöds pensionärer in till vårt övningsfält för att få information om brandskydd på FN:s äldredag 1 oktober. Säkerhetsavdelningen genomförde utbildningar i personsäkerhet för personal i de olika förvaltningarna samt för politiker. Även utbildning kring nya säkerhetsskyddslagen hölls för berörda personer i kommunerna. En av förbundets säkerhetskoordinatorer utsågs till biträdande säkerhetsskyddschef för Karlstads kommun. Som en del i det uppdraget startades ett samverkansforum för säkerhets-
Sid 12(36) skydd med deltagare från de verksamheter i koncernen som omfattas av säkerhetsskydd. Säkerhetsavdelningen arbetade också med planering av övningar för bland annat förvaltnings- och bolagscheferna (FD/VD-gruppen) inom Karlstads kommun. 4.2 Hantera olyckor och samhällsstörningar - Minskade skador Räddningstjänsten Karlstadsregionen har saknat avtal med de fastighetsägare som har automatiska brandlarm med vidarekoppling till räddningstjänsten. Avsaknaden av avtal inom detta område är inte bara unikt, det skapar även en otydlighet kring vilka krav som ställs på den som äger larmet och vilka förpliktelser som åligger räddningstjänsten. För att få struktur och ordning har en handläggare för automatiska brandlarm anställts från och med oktober. Vid årets slut har omkring 515 avtal tecknats med berörda fastighetsägare och fler väntas inkomma under hösten. På grund av den höga personalomsättningen av RIB-personal i förbundet är utbildningsbehovet stort. En helt ny utbildning för RIB-anställd personal i egen regi, Karlstadsregionens utbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap, KRIB, togs därför fram och påbörjades under perioden. På så sätt undviks att RIB-stationernas styrkor består av för hög andel outbildad personal. KRIB-utbildningen innehåller en introduktionsdel, en rökdykardel, en fördjupningsdel i skadeplatsarbete samt kvalitetssäkring genom teoretiska och praktiska prov. Under året betades en stor del av den utbildningspuckel av som uppkommit under år då det inte kommit iväg så många brandmän på extern utbildning som önskats. Totalt blev 25 brandmän helt färdigutbildade under 2018 och utbildning av ytterligare 10 brandmän påbörjades. Under det andra tertialet slutfördes ett analysarbete avseende förmågan att hantera trafikolyckor. Analysen innebar att två av grupperna på station 1000, en brandman och en insatsledare utvärderade vad som behöver förbättras. Analysgruppen kom fram till att det finns förbättringspotential vad gäller kunskapen om hur fordon med alternativa drivmedel ska hanteras, att samverkan med ambulansen på skadeplats måste bli tydligare samt att vissa grundläggande moment avseende losstagning måste kvalitetssäkras. Till följd av detta genomfördes utbildningar och övningar under hösten, med syfte att stärka förbundets förmåga att hantera olyckor med fordon som drivs av alternativa drivmedel. I början av året påbörjades ett utökat samarbete med Bergslagens räddningstjänst där samarbetet främst rör de båda räddningstjänsternas RCB-organisation (räddningschef i beredskap). Efter sommaren beslutade även hela Värmland, Närke samt delar av Dalarnas län att arbeta för en gemensam operativ organisation. Som en första del i detta kommer en utökad operativ samverkan ske inför sommaren 2019. Detta är första steget i en framtida Räddningsregion Bergslagen. Med en kall vinter och en varm, torr sommar ökade antalet larm jämfört med samma period föregående år. Under 2018 genomfördes 144 räddningsinsatser på grund av brand i skog och mark. Det är mer än dubbelt så mycket än genomsnittet de senaste 18 åren. Även de resurser som respektive insats krävde var avsevärt större än ett normalår. Vi skickade regelmässigt två till tre styrkor istället för en på alla larm av denna typ under stora delar av sommaren. Förbundet assisterade närliggande räddningstjänster vid händelser av samma slag, bland annat i Asphyttan, Björneborg och Ekshärad. Skogsbränderna slet hårt på personal, fordon och utrustning i övrigt. Även antalet drunkningsolyckor var fler
Sid 13(36) än genomsnittet, nästan en fördubbling från tio stycken årligen i genomsnitt till nästan 20 stycken under 2018. Även denna ökning bedöms bero på en varm sommar då fler ägnar sig åt aktiviteter i och vid vatten vilket leder till att exponeringen mot den risken ökar. I samband med en av sommarens skogsbränder omkom en brandman från Munkfors. Han föll från en mindre klippa under en eftersläckning och ådrog sig så svåra skador att han avled på plats trots återupplivningsförsök. Arbetsmiljöverket inledde en undersökning med anledning av olycksfallet. Arbetsmiljöverket kunde inte konstatera några brister i arbetsmiljön och ärendet avskrevs därför. Samarbetet med FRG (Frivillig resursgrupp) och MTE (Motor och Transport Enhet) prövades under sommaren då personal från dessa grupper kallades in för att hjälpa till vid skogsbränderna. Larm januari - december 2100 2050 2000 1950 Antal 1900 1850 1800 1750 1700 2014 2015 2016 2017 2018 Antal larm 1957 1992 2056 1967 1845 Urval av larm 2017 och 2018: Olyckstyp 2017 2018 Brand i byggnad 149 172 Trafikolycka 266 290 Automatlarm, ej brand 512 473 Utsläpp farligt ämne, ej drivmedel 13 11 Drunkning/tillbud 15 19 IVPA/hjärtstoppslarm 102 87 Suicidlarm 52 35 Säkerhetsavdelningen stöttade kommunernas planering inför höjd beredskap och civilt försvar som har startat. Bland annat genomfördes möten med kommunernas säkerhetsskyddschefer. Arbetet med säkerheten inför höstens val genomfördes. Bland annat hölls information och utbildning för kommunfullmäktige. Diskussion med olika partiers säkerhetsansvariga genomfördes och rutiner för att förtydliga roller och ansvar under valarbetet togs fram.
Sid 14(36) Ett led i att hantera samhällsstörningar är att förbättra kommunernas förmåga att förebygga och hantera sådana. Ett konkret exempel är arbetet med kontinuitetsplanering för kommunernas storkök samt personalförsörjning. En rapport avseende livsmedelsförsörjning som färdigställdes i början av våren implementeras. Så även en tidigare framtagen rapport avseende personalförsörjning. 4.3 Arbeta trygghets- och säkerhetsskapande - Ökad trygghet Utbildningsavdelningen strävar efter att öka antalet brand- och säkerhetsutbildade som en del i arbetet mot målet ökad trygghet. Som synes i diagrammet nedan har antalet utbildningar varit relativt konstant de senaste 5 åren med en svag årlig ökning. Jämfört med föregående år ökade både antalet deltagare och antalet utbildningar. Under året blev det klart att förbundet blir underleverantör till Räddningstjänsten DalaMitt gällande MSB:s utbildning GRIB. Det genomfördes ingen GRIButbildning i Karlstad under året men förberedelserna för kommande utbildningstillfällen tog fart. Instruktörer utbildades och planeringen inför kommande års utbildningar påbörjades. Utbildningsenheten januari - december 10000 8000 Antal 6000 4000 2000 0 2014 2015 2016 2017 2018 Antal utbildningar Antal deltagare Målet är att samtliga genomförda utbildningar ska resultera i ett tryggare och säkrare samhälle. En utbildning som upplevs skapa extra trygghet är hjärt- och lungräddning, HLR. Enligt statistik från utbildningsenheten har antalet HLRutbildade ökat kraftigt se senaste fem åren. Antal utbildade i HLR (helår) 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2014 2015 2016 2017 2018 Trenden i år visar att ytterligare ökning av antalet HLR-utbildade kan förväntas (1 667 utbildade jämfört med 1 358 föregående år per 31 december).
Sid 15(36) Säkerhetsavdelningen arbetade med att öka tryggheten i medlemskommunerna, bland annat genom att delta i möten, grupper och utvecklingsarbeten för att ge stöd, kunskapsutveckling och statistik m.m. Några exempel är deltagandet i kommunens trygghetsprojekt inom människohandel och prostitution samt dialogmöten med verksamma trossamfund. Under perioden bidrog möten med fältpersonal också till samordning av trygghetsarbetet i alla förbundets kommuner. Räddningstjänsten Karlstadsregionen samordnar kommunväktarna i Karlstad, Forshaga och Hammarö kommuner så att de ronderar och följer upp händelser i kommunerna. Säkerhetsavdelningen var delaktig i genomförandet av en enkät för att undersöka kommunfullmäktiges utsatthet och upplevelse av trygghet i Karlstads kommun. I slutet av maj genomfördes den årliga, nationella Krisberedskapsveckan på initiativ av MSB. Fokus var stärkt krisberedskap och höjd beredskap hos den enskilda individen. Under veckan genomfördes aktiviteter i varje förbundskommun för att uppmärksamma behovet av att alla stärker sin hemberedskap. Den 2 juni arrangerade Länsstyrelsen i Värmland med flera en Totalförsvarsdag som kulmen på Krisberedskapsveckan. Då hölls öppet hus på brandstationen i Karlstad på temat höjd beredskap. Säkerhetsavdelningen fanns på plats i en monter för att svara på frågor och samverka med deltagarna. 4.4 Mål för verksamhetsstöd Under 2018 genomförde förbundet en ledar- och medarbetarundersökning, LMU. Denna undersökning genomförs vart fjärde år och ett av förbundets verksamhetsmål är att förbättra det medarbetarindex som LMU-undersökningen genererar. Medarbetarindex 1 är ett index som ger en mätbar uppfattning om hur nöjda medarbetarna är på arbetsplatsen. Årets LMU-undersökning visade på ett medarbetarindex om 80, vilket är en ökning jämfört med 2014, då index var 79. Detta resultat är mycket bra. Svarsfrekvensen var 94 %, vilket är något lägre än vid föregående LMU-undersökning då svarsfrekvensen var 96 %. Vid årsskiftet 2018/2019 hade det anmälts 24 tillbud om olycksfall (att jämföra med 16 motsvarande period föregående år). Fyra av tillbuden var så pass allvarliga att de anmälts till Arbetsmiljöverket. Stationen i Karlstad hade under första tertialet besök av utredare från Arbetsmiljöverket då föregående år avslutades och innevarande år inleddes med två allvarliga tillbud. Under andra tertialet var olyckorna framme vid fler tillfällen. Under sommaren resulterade en fallolycka i ett dödsfall och ett blixtnedslag i ambulansfärd för två RIB-brandmän. Tredje tertialet inleddes med brännskador på armar och axlar för två brandmän som utförde rökdykning i samband med villabranden i Väse. Resultatet av Arbetsmiljöverkets utredning visade på brister i tillbudsrapportering, bristande riskbedömning vid övning på externa objekt samt avsaknad av verktyg för att utföra riskbedömningen. För att förbättra kunskapen inom arbetsmiljö hölls en utbildning i just detta för styrkeledare, skyddsombud och chefer. Hittills har enbart heltidspersonalen utbildats men planen är att även deltiden ska genomföra utbildningen under 2019. Räddningstjänstförbundet vidtog nödvändiga åtgärder för att nå upp till Arbetsmiljöverkets krav och därmed avslutades samtliga ärenden hos myndigheten. 1 Medarbetarindex mäter det goda medarbetarskapet enligt kommunens ledar- och medarbetarpolicy.
Sid 16(36) Vad beträffar sjukfrånvaron har målet om minskad sjukfrånvaro uppfyllts. Sjukfrånvaron är fortsatt relativt hög jämför med några år bakåt i tiden men förefaller vara på väg åt rätt håll. Den förhållandevis höga sjukfrånvaron beror främst på flera långtidssjukskrivningar som inte alltid är relaterade till yrket som sådant, dvs. inte typiska arbetsskador utan olyckor och sjukdom. Ovan har nämnts flera fall av allvarliga olyckor som haft påverkan på sjukstatistiken. Brandmannayrket är fysiskt påfrestande och förslitningsskador är inte ovanligt. Flera av långtidssjukskrivningarna har uppkommit då flertalet personer har åtgärdat förslitningsskador såsom operation av knän, rygg, axel osv. Total sjukfrånvaro januari - december Antal dagar 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 827 694 725 442 468 2014 2015 2016 2017 2018 Att räddningstjänstförbundets tillgänglighet ökar råder det inga tvivel om. Genom att anlita kommunens Kontaktcenter har öppettiderna för inkommande samtal förlängts. Inte heller missas några telefonsamtal då det arbetar åtta personer på Kontaktcenter som hjälps åt att svara. Det framgår av statistik från Kontaktcenter att användandet av e-tjänster ökade väsentligt jämfört med föregående år. Per 31 december hade 249 ärenden inkommit den vägen, att jämföras med 110 ärenden under samma period föregående år. Under året arbetade förbundet med att vidareutveckla kvaliteten på våra e-tjänster, vilket kan vara en förklaring till det ökade användandet. Vidare visar statistiken att antalet inkomna ärenden till Kontaktcenter ökat väsentligt jämfört med motsvarande period föregående år. Exempelvis mättes antalet inkomna ärenden till 2 038 stycken per 31 december. Detta kan jämföras med 1 557 ärenden under samma tid föregående år. Sammantaget visar statistiken på en ökad tillgänglighet. Förbundets administrativa avdelning bytte namn till avdelningen för verksamhetsstöd. Med namnbytet följde en del förändringar, däribland köp av IT- tjänster för att förstärka avdelningen samt ett utökat samarbete med Kontaktcenter som tagit över mer arbete med att svara i telefon, öppna e-post och annat som rör kontakten med Karlstadsregionens invånare. Vi ökade också säkerheten genom att låsa entrédörren på stationen i Karlstad. Samtidigt avvecklades den renodlade receptionisttjänsten. Istället rekryterades en handläggare med uppgift att verka som direktionssekreterare samt dokumenthandläggare. 4.5 Reflektion måluppfyllelse All verksamhet som bedrivs ska bidra till att våra mål och vår vision uppfylls. Sammanställningen av måluppfyllelsen i samband med årets slut visar att resultatet är övervägande positivt.
Sid 17(36) Antal bostadsbränder och eldstadsrelaterade bränder ska minska bedöms vara delvis uppfyllt. Bostadsbränderna har ökat och av dessa eldstadsrelaterade bränder minskat. Detta är ett fokusområde för den förbyggande verksamheten och rimligtvis bör dess långsiktiga arbete kopplat till sotning och brandskyddskontroll ge resultat. Detta är ett exempel på en indikator som behöver mätas över en längre period för att ge ett rättvisande resultat. Kommunernas förmåga att förebygga och hantera samhällsstörningar ska förbättras bedöms delvis uppfyllt trots att avdelningen har haft vakanser under sista tertialet på just de tjänster som arbetat med området. Säkerhetsavdelningen har genomfört övningar med medlemskommunernas förvaltningar. Slående vid de genomförda övningarna är att det vid samtliga övningstillfällen resulterar i stora förändringar av interna dokument, krisplaner och rutiner samt att verksamheten konstaterar att områdena behöver utvecklas. Detta indikerar att det är bra att det övas men att det troligtvis övas för lite i samtliga verksamheter med fokus på krisberedskap. Sommarens skogsbränder föranledde en inventering av vård- och omsorgs evakueringsplaner i samtliga medlemskommuner. Inventeringen påvisade att kännedom om evakuering var låg bland sommarpersonalen trots att bra planer fanns. Genom inventeringsarbetet uppdagades denna brist och åtgärdades därmed också. Antalet bränder som ökar i omfattning efter räddningstjänstens framkomst ska minska bedöms uppfyllt. Under åren 2008-2017 lyckades utryckningspersonalen bryta skadeutvecklingen i sex fall av tio genom genomförd insats. Under 2018 lyckades personalen i nio fall av tio. En tänkbar förklaring är att förbundet disponerar över fler så kallade första insatspersoner (FIP), vilket innebär att en skadeavhjälpande insats kan påbörjas tidigare då det är enklare att påverka skadeutvecklingen. En annan del i förklaringen kan vara att ju mer det övas, desto bättre blir resultatet vid hantering i skarpt läge. Förbundet har också en hög teknisk standard på fordon och utrustning, vilket ger goda förutsättningar för att förbättra förmågan att hantera olyckor. Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka är uppfyllt. Statistiken visar att antalet personer som utbildades inom brandkunskap och hjärt- och lungräddning (HLR) ökade. Siffrorna säger dock egentligen ingenting om hur detta ökar säkerheten i samhället. Att föreläsa i en timme för 500 personer ger ett bra utslag i statistiken medan en heldagsutbildning i heta arbeten bara genererar 20 personer i statistiken. Personen från föreläsningen tänker förhoppningsvis mer på att eliminera brandrisker i framtiden, medan personen från heta arbeten-utbildningen dagligen arbetar förebyggande mot brand i sitt yrkesliv. Statistiken är dock ett faktum, ju fler utbildade, ju högre säkerhet i samhället. En tanke för framtiden är att ta in ytterligare en parameter i mätningen som visa antalet nedlagda instruktörstimmar från avdelningen. Det skulle visa på djupet i utbildningarna och det har givetvis också en inverkan på den totala säkerheten i samhället. Aktivt delta i samhällets trygghetsarbete är en indikator som inte är mätbar. Vår bedömning är ändå att deltagandet har lett till ökad kompetens inom krisledning och krisberedskap. Säkerhetsavdelningen har ar-
Sid 18(36) betat aktivt på flera fronter för att öka tryggheten i medlemskommunerna och bland annat höjt kompetensen inom personsäkerhet bland förtroendevalda och personal i medlemskommunernas förvaltningar. En väsentlig händelse var höstens val där det var ett stort fokus på säkerhet. Säkerhetsavdelningens roll blev mer central i säkerhetsarbetet kring valet, vilket troligtvis är en utveckling som kommer fortgå och är ett nytt normalläge. Val är en händelse som bör hanteras med ett mer systematiskt säkerhetstänk då hotbilden är annorlunda och ständigt förändras. Förbättra medarbetarindex är uppfyllt. LMU-undersökningen som genomfördes under året visade på ett ökat medarbetarindex, trots en något lägre svarsfrekvens. Undersökningen omfattar hela förbundet, såväl heltid som deltid, varför bedömningen är att medarbetarna inom Karlstadsregionens räddningstjänstförbund trivs på och är nöjda med sin arbetsplats. Tillbud, arbetsskador och sjukfrånvaro ska minska är delvis uppfyllt. Antalet tillbud och arbetsskador ökade med åtta stycken jämfört med föregående år. 2018 var ett ovanligt olycksdrabbat år med flera allvarliga olyckor med efterföljande skador, till och med ett dödsfall. I och med Arbetsmiljöverkets utredning, där det bland annat framgick att förbundet behöver bli bättre på just tillbudsrapportering, kan det tänkas att medvetenheten ökat och att fler incidenter faktiskt rapporteras in och därför har ökat. Vad beträffar personalens sjukfrånvaro minskade jämfört med föregående år vilket innebär att en del av verksamhetsmålet är uppfyllt. Detta kan vara ett resultat av att förbundet under satsar på träning, friskvård och hälsa. De anställda erbjuds goda träningsmöjligheter, friskvårdstimme, gruppträningspass, subventionerad massage etc. Tillgängligheten ska öka är uppfyllt. Det visar statistik från Kontaktcenter. Den tidigare receptionsfunktionen har till stor del tagits över av Kontaktcenter under 2018. Fast telefoni, inkommande e-post och vissa av e-tjänsterna hanteras av dem. För att klara detta fick de vidareutvecklade underlag av verksamhetsstödet. Allmänheten har många frågor av enklare karaktär och dessa passerar aldrig räddningstjänsten utan fångas upp hos Kontaktcenter. I och med detta frigjordes tid från förbundets olika avdelningar för arbete med andra frågor. Mätmetoderna för några av indikatorerna har visat sig vara svåranvända, vilket gör att resultatet blir osäkert. Vissa mål kan också behöva mätas över en längre tidsperiod för att se om verksamheten uppfyller dem. Under mandatperioden insåg förbundet att det behövs en tydligare definition av målen och hur dessa ska mätas samt relevant statistik för att kunna bedöma måluppfyllelsen för verksamheten. Under hösten 2018 påbörjades ett arbete som innefattar förändring av styrmodell samt formulering av nya mål och aktiviteter som ska underlätta uppföljningsarbetet. I delårsrapporter och årsredovisning för 2020 kommer en ny styrmodell med nya tillhörande mål vara utformad och uppföljning sker utefter den.
Sid 19(36) 4.5.1 Slutsats Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Inte mätbart Mål Indikator Målsättning Mätmetod Resultat Färre olyckor Antal bostadsbränder och eldstadsrelaterade Minska Core/IDA bränder ska minska. Minskade skador Kommunernas förmåga att förebygga och Förbättras Intervjuer hantera samhällsstörningar ska förbättras. Antalet bränder som ökar i omfattning efter Minska IDA räddningstjänstens framkomst ska minska. Ökad trygghet Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka. Öka Statistik utbildningsenheten Aktivt delta i samhällets trygghetsarbete. Deltaga aktivt Aktiviteter, KBU Mål Indikator Målsättning Mätmetod Resultat Verksamhetsstöd Förbättra medarbetarindex. Förbättra LMU Tillbud, arbetsskador och sjukfrånvaro ska Minska Heroma minska. Tillgängligheten ska öka. Öka Statistik från Kontaktcenter
Sid 20(36) 5 PERSONAL 5.1 Antal anställda Personalen utgör den enskilt största och viktigaste resursen i verksamheten. Närmare tre fjärdedelar av förbundets budget används till löner och personalomkostnader. Personalredovisningen är ett viktigt instrument för uppföljning och utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet och verksamheten i stort. Personalstruktur 2014 2015 2016 2017 2018 K M K M K M K M K M Antal anställda - dagtid 8 27 9 25 9 24 9 22 8 25 - timavlönade 5 4 5 4 4 4 4 4 5 4 - heltid, utryckning 1 39 1 38 2 38 2 38 2 40 - RiB, utryckning 19 209 21 212 23 208 21 217 22 222 TOTALT, kvinnor 312 315 312 317 328 och män - varav kvinnor, % 10,6 11,4 12,2 11,4 11,3 - varav män, % 89,4 88,6 87,8 88,6 88,7 5.2 Sjukfrånvaro Räddningstjänstförbundet arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön och målet är att det totala antalet sjukdagar ska minska. 2018 innebar, trots många olyckor, en vändning i trenden med ökad sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron är fortfarande hög jämfört med några år bakåt i tiden men på väg åt rätt håll. Sjukdagarna är främst hänförliga till långtidssjukskrivningar som uppkommit i och med bland annat knäoperation, ryggoperation, ryggskott, uttöjt ledband, axeloperation m.m. Skadorna är inte alltid arbetsrelaterade utan kan även har uppkommit på grund av olyckor. Sjukfrånvaro 2014 2015 2016 2017 2018 K M K M K M K M K M Sjukfrånvaro (heltid) - antal dagar, totalt 159 283 228 240 278 416 298 529 120 605 TOTALT antal dagar, samtliga 442 468 694 827 725
Sid 21(36) Antal sjukdagar fördelade efter sjukperiod 2018 700 600 500 Dagar 400 300 200 100 0 1-14 15-90 91- Totalt Kvinnor 50 0 70 120 Män 192 153 260 605 Enligt kommunal redovisningslag ska räkenskapsårets sjukfrånvaro också redovisas i procent av ordinarie arbetstid, totalt samt uppdelat på kön och olika ålderskategorier. Dessutom ska andelen sjukfrånvaro som överstiger 60 dagar särskilt anges. Tillsvidareanställda 2014 (%) 2015 (%) 2016 (%) 2017 (%) 2018 (%) Andel sjukfrånvaro av ordinarie 1,73 1,99 2,41 2,70 2,62 arbetstid Andel > 60 dagar 19,18 29,38 41,81 33,59 38,46 Andel sjukfrånvaro, kvinnor 5,71 7,41 7,43 7,50 4,56 Andel sjukfrånvaro, män 1,22 1,35 1,65 1,99 2,34 Andel sjukfrånvaro, -29 år 2,93 4,25 3,50 1,91 2,80 Andel sjukfrånvaro, 30-49 år 2,29 2,11 2,11 2,79 2,45 Andel sjukfrånvaro, 50- år 0,58 1,37 2,68 2,79 2,79 5.3 Personalomsättning Personalomsättningen uppgick under året till 14,7% för heltidsanställda (9,2% föregående år). Det är en för räddningstjänsten hög siffra när det rör heltidspersonalen. Under året rekryterades tre nya avdelningschefer. Det var tre pensionsavgångar och ytterligare ett antal personer valde att gå vidare till annan arbetsplats. Rekrytering skedde externt men även internt genom att vikariat övergick till fast tjänst. Personalomsättningen för RIB uppgick till 9,8% (13,2% föregående år). Föregående årssiffra var ovanligt låg för deltidspersonalen då antalet personer som började och slutade brukar vara väsentligt fler än hos heltidspersonalen. Innevarande år visade på en ännu lägre personalomsättning för deltiden. 26 personer började och 22 personer slutade.
Sid 22(36) 6 EKONOMISK REDOVISNING 6.1 Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv För förbundets resultat gäller följande finansiella mål: Ett resultat i balans frånsett det planerade underskottet som ska täckas av eget kapital. Resultatmålet bidrar till att inflationsskydda det egna kapitalet, till investeringsutrymmet och till att skapa en marginal för oförutsedda kostnader eller intäktsbortfall. Balanskravsutredning (tkr) 2018 2017 2016 2015 Medlemsbidrag 106 486 104 398 102 351 100 345 1% av medlemsbidrag 1 065 1 044 1 024 1 003 Årets resultat enligt resultaträkningen -2 768 1 037 4 547 4 233 avgår realisationsvinster -157-230 -173-614 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -2 926 807 4 373 3 619 Medel till RUR 0 0-3 350-2 615 Medel från RUR (max 80%) 0 0 0 0 Balanskravsresultat -2 926 807 1 023 1 004 Justeringar med hänsyn till synnerliga skäl ökade pensionskostnader 1 123 0 0 0 extraordinära händelser 1 803 0 0 0 Balanskravsunderskott från tidigare år 0 0 0 0 Maximal reservering till RUR 0 0 3 350 2 615 Förbundet redovisar ett negativt resultat om -2 925,7 tkr efter justering mot balanskravet. Resultatet vid samma tidpunkt i fjol var 807,3 tkr. Årets resultat är 1 756,7 tkr sämre än budget men helt i linje med den prognos som lades i samband med delårsbokslutet i augusti. Orsakerna till underskottet är dels en högre kostnad för särskild avtalspension (SAP) än vad som budgeterades, dels kostnader som uppstod i samband med de extraordinära bränder som härjade i vårt förbund under sommarmånaderna, då främst ökade personalkostnader för RIB. Normalt sett, i enlighet med kommunallagen, ska ett underskott återställas enligt balanskravet inom 3 år om det inte föreligger synnerliga skäl. För Räddningstjänsten Karlstadsregionen föreligger synnerliga skäl i form av en stark finansiell ställning. Förbundet minskar förmögenheten, efter beaktande av god ekonomisk hushållning, med 2 925,7 tkr där 1 123 tkr är hänförligt till ökade kostnader för SAP och 1 802,7 tkr är hänförligt till extraordinära händelser. Trots minskningen av förmögenheten finns full täckning för förbundets pensionsåtagande. Eget kapital vid senaste fastställda bokslutet 2017-12-31 uppgick till 39 239 tkr och kommer med detta underskott att minskas till 36 470.
Sid 23(36) 6.2 Driftredovisning Enhet Utfall intäkter Utfall kostnader Utfall netto Budget intäkter Budget kostnader Budget netto Avvikelse netto Direktion 0 579-579 0 611-611 32 Revision 0 167-167 0 209-209 42 Förbundsledning 0 1 448-1 448 0 1 431-1 431-17 Information 0 265-265 0 265-265 0 Verksamhetsstöd 0 9 098-9 098 0 9 661-9 661 563 Förebyggande 267 3 724-3 457 255 3 892-3 637 180 Utbildning 4 247 4 541-294 3 892 4 175-283 -11 Räddningstjänstavd. 2 277 74 199-71 922 1 507 71 250-69 743-2 179 Teknik 151 3 585-3 434 30 3 181-3 151-283 Säkerhet 12 006 10 663 1 343 11 805 10 540 1 265 78 Fastigheter 690 14 782-14 092 600 14 332-13 732-360 Resultat verksamhet 19 638 123 051-103 413 18 089 119 547-101 458-1 955 Kommunbidrag 106 486 0 106 486 106 486 0 106 486 0 Kapitaltjänst 10 1 350-1 340 10 1 460-1 450 110 Avskrivningar 0 4 501-4 501 0 4 747-4 747 246 Totalt resultat 126 134 128 902-2 768 124 585 125 754-1 169-1 599 Kapitalvinst -157 0-157 -30 0-30 -127 Justerat resulstat exkl. kapitalvinst 125 977 128 902-2 925 124 555 125 754-1 199-1 726 Två medarbetare på avdelningen för verksamhetsstöd slutade under våren. Översynen av verksamhetsstödet genererade en del förändringar, bland annat att IT-tjänster köps in via Karlstads kommun istället för att anställa. Vidare omvandlades den tidigare receptionisttjänsten till en handläggartjänst. En administratör flyttade också till räddningstjänstavdelningen. Dessa personalförändringar genererade det överskott som uppstått för avdelningen. Förebyggandeavdelningens avvikelse mot budget är hänförlig till reducerade personalkostnader. En brandingenjörstjänst var vakant under tre månader och en brandinspektör var tjänstledig utan lön en månad. Sommaren 2018 var exceptionell med sitt varma väder. Värmen orsakade torka i skog och mark, vilket föranledde en avsevärd ökning av larm om skogs- och gräsbränder. Skogsbrändernas omfattning i landet nådde en nivå som tidigare aldrig upplevts i Sverige. Räddningstjänsten är beredd på att det kan uppstå bränder i skog och mark under sommaren, men att budgetera för en sommar likt denna är varken möjligt eller ekonomiskt försvarbart. Trots allt klarade sig förbundet relativt bra från någon större skogsbrand. Inte heller blev någon av bränderna så pass stor att staten betalade ut någon ersättning för förbundets kostnader. Skogsbränder sliter på fordon och utrustning mer än normalt och kostnaderna för reparation och återställning var högre än beräknat. En stor del av dessa kostnader har vidarefakturerats till andra räddningstjänster som förbundet var behjälpliga med släckningsarbete. De kostnader som uppkom vid larm inom det egna förbundet bärs av teknik- och räddningstjänstavdelningen. Dessa larm har även genererat en väsentlig ökning av personalkostnader, främst på RIB-sidan. Under sommaren har det vid larm om skog och gräsbrand larmats ut tvåstationslarm för att vara säkra på att risken för spridning minimeras. Vidare har tiden som spenderats på skadeplatsen varit betydligt längre än normalt. Detta tillsammans har ökat kostnaderna för personal, men kronorna har varit väl investerade då bränderna annars kunnat gå oss ur händerna och en stor skogsbrand hade varit ett faktum.