UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI EFTER 8 MÅNADER 2018

2 Sid 1(27) SAMMANFATTNING Delårsrapport per den 31 augusti upprättas för att ge en indikation på om verksamheten bedrivs enligt målen och om ekonomin följer budgeten. Syftet med delårsrapporten efter åtta månader är främst att upptäcka om det finns några avvikelser som gör att målen ej uppfylls. Bedömningen som helhet är att verksamheten följer de uppsatta verksamhetsmålen. Delårsbokslutet per den 31 augusti 2018 visar att resultatet efter 8 månader är ett underskott om ,7 tkr. Sammantaget visar prognosen för helåret 2018 på ett negativt resultat om ,0 tkr, vilket är tkr sämre än budget. Orsaken till detta underskott är pensionsavgång samt sommarens skogsbränder. Foto framsidan: Lars Sjöqvist/Värmlands Museum.

3 Sid 2(27) INNEHÅLL 1 VISION, MÅL OCH VERKSAMHET VÄSENTLIGA HÄNDELSER UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN PERSONAL EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH KASSAFLÖDES- RAPPORT REDOVISNINGSPRINCIPER NOTER FRAMTID...27

4 Sid 3(27) 1 VISION, MÅL OCH VERKSAMHET Räddningstjänsten Karlstadsregionen ska aktivt stödja och utveckla arbetet för ett tryggt och säkert Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Vår vision är Ett tryggt och säkert samhälle Direktionen har fastställt uppdrag, vision och övergripande mål som anger inriktningen för verksamheten. Verksamhetsmål och ekonomi följs upp tre gånger per år - i delårsrapporterna per den 30 april och den 31 augusti samt i samband med årsbokslutet. Styrmodellen utgår från arbetet inom tre fokusområden. Vi förebygger och hanterar olyckor och samhällsstörningar samtidigt som vi arbetar trygghets- och säkerhetsskapande. Målet med vårt arbete sammanfattas i tre enkla målformuleringar: Färre olyckor, Minskade skador och Ökad trygghet. För att utföra uppdragen behövs verksamhetsstöd. Vi sammanfattar verksamhetsstödet i begreppen Kapital, Kompetens och Kommunikation. Kapital tar sikte på såväl pengar som fordon, fastigheter och utrustning av olika slag. Här ska god ekonomisk hushållning råda i hela verksamheten. För att säkerställa vår försörjning av kompetens ska vi vara en attraktiv arbetsgivare. Inom området kommunikation är målet hög tillgänglighet, vilket innebär att det är lätt att komma i kontakt med oss och att vi uttrycker oss på ett begripligt sätt. Sist men inte minst ska vår värdegrund Professionalism, Lärande, Respekt och Mod genomsyra vårt agerande. För ekonomin finns två finansiella mål. Det ena är att förbundet ska redovisa ett resultat i balans frånsett planerade underskott som ska täckas av eget kapital. Det andra är att reinvesteringar ska ske med egna medel.

5 I oktober varje år fastställer direktionen verksamhetsinriktning och övergripande budget för nästkommande budgetperiod (tre år). Denna inriktning och budget ligger till grund för förbundets verksamhetsplanering och detaljbudget (kommande år). Avdelningarna verksamhetsplanerar sedan sina aktiviteter utifrån den politiska verksamhetsinriktningen. Sid 4(27)

6 Sid 5(27) 2 VÄSENTLIGA HÄNDELSER De många skogbränderna i hela landet har överskuggat övrig verksamhet under sommaren. I vårt förbund uppstod en större brand efter järnvägen mellan Molkom och Nykroppa i slutet av maj. I början av juni inträffade två större bränder i Edsvalla och Tolita. Förbundet har också förstärkt övriga länet på större skogsbränder. Räddningstjänsten Karlstadsregionen har dock klarat sig bra denna sommar jämfört med många andra räddningstjänster. Ur arbetsskade- och olyckssynpunkt har det varit ett tungt år för förbundet. Året inleddes tråkigt nog med en allvarlig arbetsplatsolycka i Grums i samband med övning av kall rökdykning. Under en av sommarens skogsbränder omkom en brandman till följd av en fallolycka i samband med släckningsarbetet. Vid ett annat olyckstillfälle drabbades två deltidsbrandmän av ett blixtnedslag och båda fördes med ambulans till sjukhuset för tillsyn. Lyckligtvis följde inte några bestående men av händelsen. Redan i samband med arbetsplatsolyckorna omkring årsskiftet 2017/2018 satte förbundet igång ett arbete för att på sikt undvika olyckor, framförallt i samband med övning. Detta arbete är helt i linje med Arbetsmiljöverkets krav och innebär bättre riskbedömning i samband med övning. Ett krafttag har tagits avseende avtal kring drift och installation av automatiska brandlarm. Vid utgången av augusti månad har omkring 470 avtal tecknats med berörda fastighetsägare och fler väntas inkomma under hösten. Räddningstjänsten har inrättat en egen grundläggande utbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap i Karlstad då behovet är stort för denna utbildning i dagsläget. En första omgång RIB-personal har deltagit vid den s.k. KRIB-utbildningen hittills. Under våren har en personalpool bildats för att täcka uppkomna vakanser på stationen i Karlstad. Personalpoolen består av RIB-anställd personal från förbundet. I dagsläget består personalpoolen av fyra personer. En tidig utvärdering visar att denna personalpool har fungerat väl och kommer att fortsätta att användas löpande. Grums har under våren haft bekymmer med bemanning varför styrkan har gått ner i numerär. Under denna period har station Vålberg larmats vid händelser i Grums brandstationsområde. Direktionen har under början av 2018 gett förbundet i uppdrag att se över förutsättningarna för en gemensam brandstation för Grums och Vålberg. Denna utredning har påbörjats och resultatet ska redovisas 1 oktober Likt tidigare år har förbundet medverkat vid Barnmässan i Karlstad. Med drygt besökare är Barnmässan ett bra tillfälle att nå ut med brandskyddskunskap både till barn och vuxna. Ett annat tillfälle att kommunicera med barn är förbundets populära Brand- och säkerhetsläger för barn som även i år genomfördes i alla förbundskommuner. Som ett led i digitaliseringen har räddningstjänstförbundet infört Sharepoint, ett nytt dokumenthanteringssystem. Driftsättningen skedde i slutet av april och kommer att utvärderas vid årsskiftet. Det är fortsatt högtryck på utbildningsavdelningen och det är framförallt kurser i hjärt-lungräddning, HLR, som står för den största ökningen. Radhusinventeringens inledande faser med identifiering och platsbesök är genomförda och resultaten och åtgärdsförslag är sammanställda. Nästa fas, att ge

7 Sid 6(27) samtliga fastighetsägare skriftliga besked om inventeringens utfall och vilka förbättringsåtgärder de önskas vidta för respektive radhuslänga, skulle ha inletts före sommaren. Tyvärr hanns inte detta med och målet är att informationen ska nå fastighetsägarna under hösten I samband med att informationen skickas ut kommer räddningstjänsten att bjuda in berörda fastighetsägare till informationsträffar på brandstationerna i respektive ort inom förbundet. Under året har säkerhetsavdelningen startat upp arbetet med höjd beredskap och civilt försvar. Det pågår en dialog med medlemskommunerna om utökat uppdrag avseende stöd i planeringen för civilt försvar. Planering av säkerheten inför höstens val pågår. Bland annat har information och utbildning för kommunfullmäktige samt diskussion med olika partiers säkerhetsansvariga genomförts. Rutiner för att förtydliga roller och ansvar under valarbetet har också tagits fram. Förbundet har inte undgått den pågående högkonjunkturen. Personalen rör på sig och medarbetare har både börjat och slutat under året. Personalomsättningen är ovanligt hög och bland annat ska tre chefsposter vara tillsatta innan året är slut. Förebyggandeavdelningens rekryteringsprocess är klar och den nya avdelningschefen tillträder 1 oktober. Kvar är räddningstjänstavdelningen och säkerhetsavdelningen som också ska få nya chefer. Utredningen om huruvida räddningstjänstavdelningen ska övergå till 5 operativt ansvariga, OA, istället för 4 är slutförd och ett beslut om att övergå till 5 OA trädde i kraft 27 augusti Konsekvenserna av övergången till 5 OA är framförallt att det skapas tid för en regelbunden och systematisk övningsverksamhet för OA och räddningschef i beredskap, RCB. Med start i augusti kommer OA och RCB att öva en hel dag varje månad. Detta kommer att ske under schemalagd tid och inte på övertid som tidigare, vilket även är en ekonomisk vinst. Detta är ett led i att reducera förbundets relativt höga kostnad för övertid. Förbundet har också arbetat med att anpassa organisationens hantering av personuppgifter till den nya dataskyddslagstiftningen (DSF) som trädde i kraft den 18 maj Räddningstjänsten ingår i Karlstads kommuns organisation för detta. Koncernen har ett gemensamt dataskyddsombud som förbundet är med och finansierar.

8 Sid 7(27) 3 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN 3.1 Förebygga olyckor och samhällsstörningar - Färre olyckor Förebyggandeverksamheten bedrivs enligt den verksamhetsplan med ordinarie aktiviteter som beslutats. Antalet tillsyner är något lägre än samma period tidigare år vilket beror på att personalresurserna för tillsyn har varit begränsade då en brandingenjör har varit föräldraledig under hela första tertialet. Vidare läggs en stor del av förebyggandeavdelningens tid på rådgivning mot byggnadsnämnder och byggherrar i samband med den ökade byggnationen i Karlstad. Det finns idag inga kvantitativa mål för tillsyn eller tillstånd utan kvalitet är det som har högsta prioritet. Tillsyner januari - augusti Antal Radhusinventeringen som direktionen gett förbundet i uppdrag att genomföra i våra medlemskommuner är färdig. Sammanlagt kom drygt 200 radhus med drygt 1000 lägenheter att omfattas av inventeringen. Inventeringen visar att ca 40 procent av radhusen har ett tillfredsställande skydd, 50 procent har enklare brister och 10 procent har ett otillfredsställande skydd mot brandspridning över vinden. Innan sommaren skulle berörda fastighetsägarna informeras om eventuella åtgärder som behöver göras. Tyvärr hanns inte detta med och målet är att informationen ska nå fastighetsägarna under hösten Prioriterade områden i den förebyggande verksamheten är åtgärder mot bostads- och eldstadsrelaterade bränder. I båda fallen behövs statistik för en längre tidsperiod för att kunna bedöma eventuella trender. För att få någon form av indikation på hur situationen förhåller sig jämfört med samma period föregående år har det tagits fram statistik för larmtypen Brand i bostad. Här har särskilda boenden och äldreboenden samt fristående byggnader i anslutning till själva bostaden (t.ex. uthus) lyfts ur statistiken då det inte är detta som ingår i måluppfyllelsen. Resultatet är som följer: januari-augusti Brand i bostad varav eldstadsrelaterade 9 9

9 Sid 8(27) En av de verksamhetsinriktningar som kommunikationsfunktionen i första hand ska stödja under 2018 är förebyggande brandskydd med fokus på bostadsbränder. Här sågs Barnmässan i Karlstad som ett bra tillfälle att föra dialog med både barn och vuxna. Barnen hade möjlighet att delta i Flammys brandskola och på ett lekfullt lära sig hur man skyddar sig mot brand. De vuxna kunde under tiden få information om brandskydd i hemmet. Det populära Brand- och säkerhetslägret för barn har också genomförts i alla medlemskommuner. I vanlig ordning inkom många anmälningar och detta är ännu ett sätt att nå ut till barn i viktiga frågor. Säkerhetsavdelningen arbetar med planering av övningar för bland annat förvaltningsledningen inom Karlstads kommun. 3.2 Hantera olyckor och samhällsstörningar - Minskade skador Räddningstjänsten Karlstadsregionen har saknat avtal med de fastighetsägare som har automatiska brandlarm med vidarekoppling till räddningstjänsten. Avsaknaden av avtal inom detta område är inte bara unikt, det skapar även en otydlighet kring vilka krav som ställs på den som äger larmet och vilka förpliktelser som åligger räddningstjänsten. Vid utgången av augusti månad har omkring 470 avtal tecknats med berörda fastighetsägare och fler väntas inkomma under hösten. På grund av den höga personalomsättningen av RIB-personal i förbundet är utbildningsbehovet stort. En helt ny utbildning för RIB-anställd personal i egen regi, Karlstadsregionens utbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap, KRIB, har därför tagits fram och påbörjats under perioden. På så sätt undviker vi att RIB-stationernas styrkor består av för hög andel outbildad personal. KRIB-utbildningen innehåller en introduktionsdel, en rökdykardel, en fördjupningsdel i skadeplatsarbete samt kvalitetssäkring genom teoretiska och praktiska prov. Under hösten kommer KRIB-utbildningen att slutföras och med det har förbundet 25 färdigutbildade RIB-brandmän. Under det andra tertialet har ett analysarbete avseende förmågan att hantera trafikolyckor slutförts. Analysen har inneburit att två av grupperna på station 1000, en brandman och en insatsledare har utvärderat vad som behöver förbättras. Analysgruppen kom fram till att det finns förbättringspotential vad gäller kunskapen om hur fordon med alternativa drivmedel ska hanteras, att samverkan med ambulansen på skadeplats måste bli tydligare samt att vissa grundläggande moment avseende losstagning måste kvalitetssäkras. Slutsatserna från analysen kommer att ligga till grund för höstens övningsverksamhet. Under samma period har ett utökat samarbete med Bergslagens räddningstjänst påbörjats där samarbetet främst rör de båda räddningstjänsternas RCB-organisation (räddningschef i beredskap). Med en kall vinter och en varm, torr sommar har antalet larm ökat jämfört med samma period föregående år. Föregående år skedde en rejäl minskning, främst på grund av ändrade rutiner för IVPA-larm (I Väntan På Ambulans). Anmärkningsvärt för 2018 är att antalet skogs- och gräsbränder har mer än fördubblats jämfört med föregående år, 126 st jämfört med 52 st föregående år. På grund av en intensiv och långvarig torka under perioden maj till augusti har ett stort antal räddningsinsatser avseende brand i skog och mark genomförts. Flera av dessa har varit omfattande. Förbundet har även assisterat närliggande räddningstjäns-

10 Sid 9(27) ter vid händelser av samma slag, bland annat i Asphyttan, Björneborg och Ekshärad. Skogsbränderna har slitit hårt på personal, fordon och utrustning i övrigt. Samarbetet med FRG (Frivillig resursgrupp) och MTE (Motor och Transport Enhet) prövades under sommaren då personal från dessa grupper kallades in för att hjälpa till vid skogsbränderna. I samband med hantering av en av de många skogsbränder som nämnts ovan, omkom en brandman tillhörande brandstationen i Munkfors. Brandmannen omkom till följd av en fallolycka i samband med släckningsarbetet. Arbetsmiljöverket har inlett en undersökning med anledning av olycksfallet Larm januari - augusti Antal Antal larm Säkerhetsavdelningen har stöttat kommunernas planering inför höjd beredskap och civilt försvar som har startat. Bland annat har möten med kommunernas säkerhetsskyddschefer genomförts. Arbete med säkerheten inför höstens val har genomförts. Bland annat har information och utbildning genomförts för kommunfullmäktige. Diskussion med olika partiers säkerhetsansvariga har genomförts och rutiner för att förtydliga roller och ansvar under valarbetet har tagits fram. Ett led i att hantera samhällsstörningar är att förbättra kommunernas förmåga att förebygga och hantera sådana. Ett konkret exempel är arbetet med kontinuitetsplanering för kommunernas storkök samt personalförsörjning. 3.3 Arbeta trygghets- och säkerhetsskapande - Ökad trygghet Utbildningsavdelningen strävar efter att öka antalet brand- och säkerhetsutbildade som en del i arbetet mot målet ökad trygghet. Som synes i diagrammet nedan har antalet utbildningar varit relativt konstant de senaste 5 åren med en svag årlig ökning. Jämfört med samma period föregående år har både antalet deltagare och antalet utbildningar ökat.

11 Sid 10(27) Utbildningsavdelningen januari-augusti Antal Antal utbildningar Antal deltagare Målet är att samtliga genomförda utbildningar ska resultera i ett tryggare och säkrare samhälle. En utbildning som upplevs skapa extra trygghet är hjärt- och lungräddning, HLR. Enligt statistik från utbildningsenheten har antalet HLRutbildade ökat kraftigt se senaste fem åren Antal utbildade i HLR (helår) Antal deltagare Trenden hittills i år visar att ytterligare ökning av antalet HLR-utbildade kan förväntas (793 utbildade jämfört med 776 föregående år per 31 augusti). Säkerhetsavdelningen arbetar med att öka tryggheten i medlemskommunerna, bland annat genom att personalen deltar i möten, grupper och utvecklingsarbeten för att ge stöd, kunskapsutveckling och statistik m.m. Några exempel är vårt deltagande i kommunens trygghetsprojekt inom människohandel och prostitution samt dialogmöten med verksamma trossamfund. Under perioden har möten med fältpersonal också bidragit till samordning av trygghetsarbetet i alla förbundets kommuner. Räddningstjänsten Karlstadsregionen samordnar kommunväktarna i Karlstad, Forshaga och Hammarö kommuner så att de ronderar och följer upp händelser i kommunerna.

12 Sid 11(27) Säkerhetsavdelningen har varit delaktig i genomförandet av en enkät för att undersöka kommunfullmäktiges utsatthet och upplevelse av trygghet i Karlstads kommun. I slutet av maj genomfördes den årliga, nationella Krisberedskapsveckan på initiativ av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fokus var stärkt krisberedskap hos den enskilda individen. Under veckan genomfördes aktiviteter i varje förbundskommun för att uppmärksamma behovet av att alla stärker sin hemberedskap. Den 2 juni arrangerade Länsstyrelsen i Värmland med flera en Totalförsvarsdag som kulmen på Krisberedskapsveckan. Då hölls öppet hus på brandstationen i Karlstad på temat höjd beredskap. Säkerhetsavdelningen fanns på plats i en monter för att svara på frågor och samverka med deltagarna. 3.4 Mål för verksamhetsstöd Under 2018 har förbundet genomfört en ledar- och medarbetarundersökning, LMU. Denna undersökning genomförs vart fjärde år och ett av förbundets verksamhetsmål är att förbättra det medarbetarindex som LMU-undersökningen genererar. Medarbetarindex 1 är ett index som ger en mätbar uppfattning om hur nöjda medarbetarna är på arbetsplatsen. Årets LMU-undersökning visade på ett medarbetarindex om 80, vilket är en ökning jämfört med 2014, då index var 79. Detta resultat är mycket bra. Svarsfrekvensen var 94 %, vilket är något lägre än vid föregående LMU-undersökning då svarsfrekvensen var 96 %. Per 31 augusti 2018 har det anmälts 19 tillbud om olycksfall (att jämföra med 16 st motsvarande period föregående år). Fyra av tillbuden har varit så pass allvarliga att de har anmälts till Arbetsmiljöverket. Stationen i Karlstad hade under första tertialet besök av utredare från Arbetsmiljöverket då föregående år avslutades och innevarande år inleddes med två allvarliga tillbud. Under andra tertialet har olyckorna varit framme vid fler tillfällen. Under sommaren resulterade en fallolycka i ett dödsfall och ett blixtnedslag i ambulansfärd för två RIBbrandmän. Resultatet av Arbetsmiljöverkets utredning visar på brister i tillbudsrapportering, bristande riskbedömning vid övning på externa objekt samt avsaknad av verktyg för att utföra riskbedömningen. Räddningstjänstförbundet ska vidta åtgärder för att nå upp till Arbetsmiljöverkets krav och en rapport har lämnats in avseende detta under sommaren. Vad beträffar sjukfrånvaron har målet om minskad sjukfrånvaro ej uppfyllts. Ökningen jämfört med föregående år beror främst på flera långtidssjukskrivningar som inte är relaterade till yrket som sådant, dvs. inte typiska arbetsskador utan olyckor och sjukdom. 600 Total sjukfrånvaro januari - augusti Antal dagar Medarbetarindex mäter det goda medarbetarskapet enligt kommunens ledar- och medarbetarpolicy.

13 Sid 12(27) Att räddningstjänstförbundets tillgänglighet ökar råder det inga tvivel om. Genom att anlita kommunens Kontaktcenter har öppettiderna för inkommande samtal förlängts. Inte heller missas några samtal då det arbetar 8 personer på Kontaktcenter som hjälps åt att svara. Det framgår av statistik från Kontaktcenter att användandet av e-tjänster ökat väsentligt jämfört med föregående år. Fram till 31 augusti hade 149 ärenden inkommit den vägen, att jämföras med 74 ärenden under samma period föregående år. Under året har förbundet arbetat med att höja kvaliteten på våra e-tjänster, vilket kan vara en förklaring till det ökade användandet. Vidare visar statistiken att antalet inkomna ärenden till Kontaktcenter för räddningstjänstens räkning ökat väsentligt jämfört med motsvarande period föregående år. Exempelvis mättes antalet inkomna ärenden till stycken t.o.m. augusti månad. Detta kan jämföras med 985 ärenden under samma period föregående år. Sammantaget visar statistiken på en ökad tillgänglighet. Förbundets administrativa avdelning kommer under hösten att byta namn till avdelningen för verksamhetsstöd. Med namnbytet följer en del förändringar, däribland köp av IT- och HR-tjänster för att förstärka avdelningen samt ett utökat samarbete med just Kontaktcenter som ska ta över mer arbete med att svara i telefon, öppna e-post och annat som rör kontakten med Karlstadsregionens invånare. 3.5 Reflektion måluppfyllelse Avdelningarnas verksamhetsplaner ska redovisa aktiviteter som ska stödja förbundets mål och vision. Syftet med uppföljningen efter åtta månader är främst att se om förbundet håller sig till planen och om vi är på rätt väg. Inga avvikelser från den planerade verksamheten finns i nuläget, vilket indikerar att målen bör få en god måluppfyllelse vid årets slut. Vissa mål kan dock behöva mätas över en längre tidsperiod för att se om verksamheten uppfyller dem, men vi kan redan nu följa upp trender för att se vartåt det bär Slutsats Målet uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Målet inte mätbart Mål Indikator Målsättning Mätmetod Resultat Färre olyckor Antal bostadsbränder och eldstadsrelaterade Minska Core/IDA bränder ska minska. Minskade skador Kommunernas förmåga att förebygga och hantera samhällsstörningar ska förbättras. Förbättras Intervjuer Antalet bränder som ökar i omfattning efter räddningstjänstens framkomst ska minska. Minska IDA Ökad trygghet Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka. Öka Statistik utbildningsenheten Aktivt delta i samhällets trygghetsarbete. Deltaga aktivt Aktiviteter, KBU

14 Sid 13(27) Mål Indikator Målsättning Mätmetod Resultat Verksamhetsstöd Förbättra medarbetarindex. Förbättra LMU Tillbud, arbetsskador och sjukfrånvaro ska minska. Minska Heroma Tillgängligheten ska öka. Öka Statistik från Kontaktcenter

15 Sid 14(27) 4 PERSONAL 4.1 Antal anställda Personalen utgör den enskilt största och viktigaste resursen i verksamheten. Närmare tre fjärdedelar av förbundets budget används till personal, det vill säga löner och personalomkostnader. Personalredovisningen är ett viktigt instrument för uppföljning och utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet och verksamheten i stort. Personalstatistiken avser perioden januari till och med augusti Personalstruktur K M K M K M K M K M Antal anställda - dagtid timavlönade heltid, utryckning - RiB, utryckning TOTALT, kvinnor och män - varav kvinnor, % ,7 12,8 11,2 12,3 11,7 - varav män, % 89,3 87,2 88,8 87,7 88,3 4.2 Sjukfrånvaro Räddningstjänsten Karlstadsregionens anställda erbjuds goda träningsmöjligheter, friskvårdstimme, gruppträningspass, massage etc. Räddningstjänstförbundet arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön och målet är fortsatt att det totala antalet sjukdagar ska minska. Trots detta arbete har antalet sjukdagar ökat jämfört med föregående år. Sjukdagarna är främst hänförliga till långtidssjukskrivningar som uppkommit i och med bland annat knäoperation, ryggskott, uttöjt ledband m.m. Skadorna är inte direkt arbetsrelaterade utan har uppkommit på grund av olyckor. Sjukfrånvaro K M K M K M K M K M Sjukfrånvaro (heltid) - antal dagar, totalt TOTALT antal dagar, samtliga Personalomsättning Personalomsättningen har under årets första åtta månader uppgått till 11,9 % för heltidsanställda. Det gjordes ingen mätning vid delårsbokslutet föregående år, men vid årsskiftet uppgick motsvarande siffra till 9,2%. Det är en för räddningstjänsten hög siffra när det handlar om heltidspersonalen. Under våren har ny avdelningschef rekryterats till förebyggandeavdelningen. Det har varit fyra pensionsavgångar och ytterligare ett antal personer har valt att gå vidare till annan arbetsplats. Tre externa rekryteringar har genomförts per bokslutsdagen

16 Sid 15(27) och fyra vikariat har övergått till fast tjänst. Det har alltså rekryterats flitigt under första delen av året. Rekryteringsarbetet kommer att fortsätta under hösten då det bland annat ska tillsättas avdelningschefer för räddningstjänstavdelningen och säkerhetsavdelningen. Personalomsättningen för RIB uppgår till 6,1 % vilket kan jämföras med 13,2 % vid årsskiftet ,1 % är en ovanligt låg siffra för deltidspersonalen då antalet personer som börjar och slutar brukar vara väsentligt fler än hos heltidspersonalen. 14 personer har börjat och 15 personer har slutat.

17 Sid 16(27) 5 EKONOMISK REDOVISNING 5.1 Ekonomisk översikt För förbundets resultat gäller följande finansiella mål: Ett resultat i balans frånsett det planerade underskottet som ska täckas av eget kapital. Resultatmålet bidrar till att inflationsskydda det egna kapitalet, till investeringsutrymmet och till att skapa en marginal för oförutsedda kostnader eller intäktsbortfall. Resultaträkning (tkr) Utfall 8 månader Budget 2018 Prognos 2018 Verksamhetens intäkter , , ,0 Verksamhetens kostnader , , ,0 Avskrivningar , , ,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,0 Kommunbidrag , , ,0 Finansiella intäkter 0,0 10,0 10,0 Finansiella kostnader -924, , ,0 Periodens resultat , , ,0 Avgår realisationsresultat vid försäljning -148,3 0,0-148,3 Avstämning mot balanskravet, justerat resultat , , ,3 Förbundet redovisar ett negativt resultat per den 31 augusti Periodens resultat före justering mot balanskravet uppgår till ,3 tkr. Resultatet vid samma tidpunkt i fjol var tkr. Den samlade prognosen för helåret 2018 pekar för närvarande på ett negativt resultat om ,0 tkr, vilket är tkr sämre än budget. Orsaken till underskottet per och även fortsatt underskott enligt prognosen är kostnader som uppkommit till följd av sommarens skogsbränder samt ökade pensionskostnader. Normalt sett, i enlighet med kommunallagen, ska ett underskott återställas enligt balanskravet inom 3 år om det inte föreligger synnerliga skäl. Ett synnerligt skäl är den starka finansiella ställning förbundet befinner sig i, varpå några åtgärder för att återställa resultatet enligt balanskravet inte kommer att vidtas. Trots det negativa resultatet görs bedömningen att god ekonomisk hushållning föreligger med tanke på att eget kapital vid senaste fastställda bokslutet uppgick till tkr. Utfallet för årets åtta första månader är till fullo periodiserat.

18 Sid 17(27) 5.2 Driftredovisning Enhet Prognos intäkter Prognos kostnader Prognos netto Budget intäkter Budget kostnader Budget netto Avvikelse netto Direktion Revision Förbundsledning Information Administration Förebyggande Utbildning Räddningstjänstavd Teknik Säkerhet Fastigheter Resultat verksamhet Kommunbidrag Kapitaltjänst Avskrivningar Totalt resultat Kapitalvinst Justerat resulstat exkl. kapitalvinst Två medarbetare på administrativa avdelningen har slutat under våren. Den ena har per bokslutsdagen inte ersatts, men kommer att göra det under september. Mellanskillnaden kostnadsmässigt för dessa två tjänster innebär en kostnadsreduktion om 100 tkr på helåret vilket beaktas i prognosen ovan. Årets andra tertial har inneburit väsentliga kostnadsökningar för räddningstjänstförbundet, i huvudsak hänförligt till de skogsbränder som har härjat under sommaren. Det är framförallt kostnaden för räddningspersonal som ökat väsentligt. Enbart personalkostnaden för räddningstjänstavdelningen har i prognosen ökats med tkr för Bränderna har slitit hårt på personal, fordon och utrustning och det kommer under hösten att krävas en hel del inköp för att ersätta skadat och kasserat material såsom exempelvis brandslang, larmkläder och förbrukningsmaterial. Vidare tillkommer kostnader för reparationer av fordon och utrustning. Uppskattningsvis kommer reparationer och nyanskaffningar att kosta omkring 400 tkr som kommer att belasta räddningstjänstavdelningen och teknikavdelningen med hälften vardera. Teknikavdelningen beräknas även få en ökad kostnad på grund av bränderna med 100 tkr för drivmedel. Trots skogsbränder fortsätter vardagen och med det den ordinarie verksamheten. En brandman har ansökt om och gått i pension vid 58 års ålder i och med den särskilda avtalspensionen. Kostnaden för detta har beaktats i prognosen och uppskattas till 500 tkr för Säkerhetsavdelningen befinner sig i en fas där många tjänster byter personal. I och med denna ruljangs uppstår vissa förändringar i intäkter och kostnader mot budget. Ett exempel är att avdelningschefen för säkerhetsavdelningen har slutat och dennas vikarie har inte samma kostnadsbild varpå ett glapp uppstår. Dessa ekonomiska förändringar har beaktats i prognosen och sammantaget förväntas säkerhetsavdelningen få en nettokostnad om 132 kr mer än budgeterat. Den samlade avvikelsen mellan budget och prognos uppgår till tkr. Förlusten per prognostiseras således till tkr.

19 Sid 18(27) 5.3 Investeringsredovisning Förbundets andra finansiella mål är: Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Investeringsmålet innebär att räddningstjänstförbundet inte ska låna pengar för att ersätta gamla tillgångar. Objekt (tkr) Investerat 2018 Budget 2018 Avvikelse budget mot prognos 2018 Alkolåsterminal (från 2017) FIP-bil Vålberg (från 2017) Industridiskmaskin (från 2017) Maskinstege Båtprojekt (pågående nyanläggning) Inventarier och reinvesteringar Kontorsmöbler (pågående nyanläggning) Klädskåp (pågående nyanläggning Motionsutrustning (pågående nyanläggning) Summa Fram till den 31 augusti har det i huvudsak skett omklassificeringar av pågående nyanläggningar till investeringar. Det är alkolåsterminalen, FIP-bilen till Vålberg samt en industridiskmaskin som tagits i bruk under första tertialet. Det har börjat göras inköp till båtprojektet under sommaren. Dock har ingenting tagits i drift ännu varför det ligger som pågående nyanläggning. Detsamma gäller inköpen av möbler och motionsutrustning som gjorts under sommaren. Dessa har tagits i bruk först efter bokslutsdagen och avskrivningar påbörjas därför från och med 1 september. Maskinstegen befinner sig fortsatt i det administrativa stadiet för upphandling och anbudsförfrågan har gått ut. Värt att notera är att maskinstegen tar omkring 7 månader att bygga och kommer således inte att hinna tas i bruk innan 2018 års utgång. Prognosen är att samtliga investeringar kommer att genomföras under året med reservation för maskinstegen som kommer att levereras under Reflektion över måluppfyllelse finansiella mål Förbundet har under flera år haft en stabil ekonomi, vilket har genererat ett balanserat resultat vid ingången av året om tkr. Förutsägbara intäkter över tid (främst kommunbidragen) har gjort att den ekonomiska planeringen kunnat göras med god precision och med en marginal som gynnat verksamhetens utveckling. Efter åtta månader år 2018 görs bedömningen att båda finansiella målen är uppfyllda. Det har planerats för ett underskott 2018 och så blev utgången per Förbundet står inför tuffa år med höga pensionskostnader. Den långtidsprognos över pensionskostnader som hämtades in från KPA visar på att förbundet

20 Sid 19(27) för närvarande befinner sig mitt i stormens öga vad beträffar pensionskostnaderna. Detta förhållande förväntas föreligga de kommande tre åren innan det lugnar ned sig och återgår till normala nivåer. I enlighet med kommunallagen ska ett underskott återställas enligt balanskravet inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl. Med beaktande av det ingående egna kapitalet om tkr samt fortsatt god ekonomisk hushållning kommer några åtgärder för att återställa resultatet enligt balanskravet inte att vidtas. Synnerliga skäl är således räddningstjänstförbundets starka ekonomiska ställning. Planen att utnyttja det egna kapitalet för att täcka framtida förluster bryter inte mot kravet på en god ekonomisk hushållning då förbundet har: täckning för hela pensionsåtagandet genom realiserbara tillgångar och eget kapital inga banklån eller väsentliga externa skulder god likviditet ingen känd riskexponering Slutsats Målet uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Målet inte mätbart Mål Indikator Målsättning Mätmetod Resultat Finansiella mål Ett resultat i balans frånsett ett planerat +/-0 resultat alt. Resultaträkningen underskott som ska täckas av eget kapital. planerat underskott Reinvesteringar ska ske med egna medel. Självfinansiering Balansräkningen

21 Sid 20(27) 6 BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH KASSAFLÖDES- RAPPORT 6.1 Resultaträkning Jan-aug Jan-aug Budget Prognos (tkr) Not Verksamhetens intäkter , , , ,0 Verksamhetens kostnader , , , ,0 Avskrivningar 3, , , , ,0 Verksamhetens nettokostnader , , , ,0 Kommunbidrag , , , ,0 Finansiella intäkter 5 0,0 0,0 10,0 10,0 Finansiella kostnader 6-949,0-924, , ,0 Årets resultat , , , ,0 Avgår realisationsresultat vid försäljning -220,0-148,3 0,0-148,3 Avstämning mot balanskravet, justerat resultat , , , ,3 Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet ska resultatet reduceras med de realisationsvinster som uppstått under året. 6.2 Balansräkning (tkr) Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Maskiner och inventarier , ,2 Summa anläggningtillgångar , ,2 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Fordringar , ,0 Kassa och bank , ,6 Summa omsättningstillgångar , ,6 Summa tillgångar , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 11 Periodens resultat , ,3 Resultatutjämningsreserv 5 965, ,1 Övrigt eget kapital , ,2 Summa eget kapital , ,6 Avsättningar Avsättningar för pensioner , ,0 Skulder Kortfristiga skulder , , , ,2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , ,8

22 Sid 21(27) 6.3 Kassaflödesrapport (tkr) Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat , ,3 Avskrivningar som belastat resultatet , ,7 Justeringar för ej likviditetspåverkande poster -19,8-230,0 Förändring pensionsskulden , ,0 Medel från verksamheten före föreäning av rörelsekapital 4 028, ,0 Ökning (-) /Minskning (+) av kortfristiga fordringar , ,0 Ökning (+) /Minskning (-) av kortfristiga skulder ,9-488,9 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital , ,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Egna nettoinvesteringar 4-136, ,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten -136, ,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning/minskning av långfristiga skulder 0-38,3 Erhållet inträdeskapital 0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0-38,3 Årets kassaflöde 1 672, ,4 Likvida medel vid årets början , ,2 Likvida medel vid årets slut , ,6

23 Sid 22(27) 7 REDOVISNINGSPRINCIPER Rapporten är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning. 7.1 Grundläggande redovisningsprinciper Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunalförbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar äldre än ett halvår betraktas som osäkra och har bokföringsmässigt avskrivits. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Kund- respektive leverantörsfakturor överstigande 20 tkr exklusive moms som influtit efter årsskiftet men som avser redovisningsåret har fordrings- och skuldbokförts och därmed belastat innevarande redovisningsrapport. Lönerna för den deltidsanställda personalen samt värnet periodiseras i samband med bokslut. Intjänade och ej uttagna semester- och övertidsersättningar har redovisats som interimsskuld. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella påslag i samband med löneredovisningen. De påslag som använts är följande: Kommunalt avtalsområde 39,13% RiB 39,13% Övriga 31,42% Pensionsskuldens förändring, det vill säga avsättning för särskild avtalspension, förmånsbestämd ålderspension, efterlevandepension samt finansiell kostnad, har redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten för denna del. Ränteuppräkningen har redovisats som en finansiell kostnad. Den avgiftsbestämda ålderspensionen har redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten. Pensionsutbetalningar har minskat pensionsskulden. Enligt redovisningsrekommendationer behöver endast leasingavtal med längre löptid än tre år redovisas såsom ansvarsförbindelse. Förbundet har inga avtal där löptiden överstiger tre år. 7.2 Materiella anläggningstillgångar Inventarier som togs över från förbundsmedlemmarna vid förbundsbildningen är sedan helt avskrivna. Investeringar som gjorts efter förbundsbildandet har upptagits till anskaffningsvärdet, minskat med ackumulerade avskrivningar. Med anläggningstillgångar avses objekt med en ekonomisk livslängd om minst tre år och med en total utgift på ett prisbasbelopp exklusive moms Avskrivningar I balansräkningen är anläggningstillgångarna upptagna till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag, avskrivningar och nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt efter tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningarna påbörjas när anläggningarna tas i bruk. Längden på avskrivningarna grundar sig på den genomsnittliga livslängden hos Räddningstjänsten

24 Sid 23(27) Karlstadsregionen och med ledning från de avskrivningstider som Rådet för kommunal redovisning rekommenderar. Avskrivningar påbörjas månaden efter att inventarier tagits i bruk och följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunalförbundet: Höjdfordon (maskinstege, hävare) Basbil (tankbil, släck- räddningsbil) Båtar och båtmotorer Mindre fordon (FIP-bil, transportbil, befälsbil) Övriga maskiner, inventarier och verktyg 20 år 15 år 10 år 5 år 5 år

25 Sid 24(27) 8 NOTER Not 1 Verksamhetens intäkter Tillsyn 56,7 115,8 Utbildning 2 288, ,5 Automatlarm, ej brand 594,5 896,0 Samhällssäkerhet/internt säkerhetsarbete 6 964, ,0 Skolprogrammet 549,3 800,0 Driftbidrag från AMS 271,9 456,2 Övrig försäljning av tjänster 972, ,3 Hyresintäkter 535,4 602,5 Realisationsvinst vid försäljning 148,3 230,0 Summa verksamhetens intäkter , ,3 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader , ,4 Särskild avtalspension inkl. löneskatt 1 190, ,0 Lokaler 9 427, ,1 Fordon 2 116, ,3 Räddningsmaterial 1 162, ,0 Larmtjänster 1 417, ,5 Övrigt material och tjänster 7 826, ,1 Summa verksamhetens kostnader , ,4 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar 3 085, ,7 Summa avskrivningar 3 085, ,7 Not 4 Kommunbidrag Förbundsmedlem Karlstad , ,0 Forshaga 6 379, ,0 Kil 6 052, ,0 Grums 4 831, ,0 Hammarö 5 398, ,0 Munkfors 4 321, ,0 Summa kommunbidrag , ,0

26 Sid 25(27) Not 6 Finansiella kostnader Finansiell kostnad pension 892, ,0 Övrigt 32,8 65,0 Summa finansiella kostnader 924, ,0 Not 7 Årets resultat Årets resultat , ,3 Summa årets resultat , ,3 Avstämning mot balanskravet Årets resultat , ,3 Avgår realisationsvinster -148,3-230,0 Justerat resultat ,6 807,3 Not 8 Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början , ,6 Försäljningar och utrangeringar -514,7 0,0 Omklassificeringar pågående nyanläggningar 580,6 0,0 Nyanskaffningar 46, , , ,4 Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Vid årets början , ,1 Försäljningar och utrangeringar -341,6 0,0 Årets avskrivningar enligt plan 3 085, , , ,8 Pågående investeringar, ej i bruk 283,5 580,6 Planenligt restvärde vid årets slut , ,2 Not 9 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 730, ,8 Interimsfordringar 4 504, ,5 Löneskatt 272,3 0,0 Moms 1 008, ,1 Bevakningshandläggning 87,5 0,0 Övrigt 90,0 77,6 Summa kortfristiga fordringar 6 692, ,0

27 Sid 26(27) Not 10 Likvida medel Koncernkonto , ,3 Klientmedelskonto Miljöbilscentralen 56,1 93,3 Handkassa 0,0 0,0 Summa likvida medel , ,6 Not 11 Eget kapital Balanserat resultat , ,4 Periodens resultat , ,3 varav avsatt till resultatutjämningsreserv 3 349, ,8 Summa eget kapital , ,7 Not 12 Avsättningar Särskild avtalspension , ,0 Förmånsbestämd ålderspension , ,0 Pension till efterlevande 157,0 171,0 Löneskatt 9 401, ,0 Summa likvida medel , ,0 Avsättningar (enl RKR 17) Ingående avsättningar , ,0 Nya förpliktelser under året 7 852, ,0 - nyintjänad pension 4 884, ,0 - ränte- och basbeloppsuppräkning 1 855, ,0 - pension till efterlevande 67,0 0,0 - övrig post -21, ,0 Årets utbetalningar , ,0 Summa utgående avsättning , ,0 Not 13 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 946, ,7 Löneskatt 0,0 291,7 Moms 465,4 959,3 Källskatt och sociala avgifter 3 366, ,3 Sambands- och ledningssystem SOL , ,7 Semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 2 561, ,0 Övriga interimsskulder , ,2 Försäkringshandläggning 312,6 32,0 Bevakningshandläggning 7,0 0,0 Övrigt 473,7 610,3 Summa kortfristiga skulder , ,2

28 Sid 27(27) 9 FRAMTID Räddningstjänstförbundet ska byta verksamhetssystem från Core till Daedalos. Det krävs förberedelser inför övergången som främst förebyggandeavdelningen är delaktig i. Förhoppningen är att systembytet ska vara helt klart under tidig höst Det fortsatta arbetet med utökad samverkan mellan Bergslagens räddningstjänst, Nerikes brandkår, Västra Mälardalens räddningstjänst samt Räddningstjänsten Skinnskatteberg fortskrider. I samband med att informationsträffarna är genomförda kan radhusprojektet anses gå in i sin avslutande fas som innebär ett uppföljningsarbete över längre tid. Vissa av radhusen kommer att följas mer ingående för att säkerställa att önskade förbättringsåtgärder genomförs. Det kan förväntas fortsatta frågeställningar från fastighetsägare även om informationsträffarna kommer att lägga en bra grund för att förstå problematiken med radhusbränder och öka engagemanget med att vidta önskade åtgärder. Det har rekryterats en ny chef till förebyggandeavdelningen som kommer att tillträda den 1 oktober. Rekrytering av nya avdelningschefer på räddningstjänstavdelningen och säkerhetsavdelningen ska också genomföras. Ytterligare ett antal rekryteringar kommer att göras under hösten. Översynen av administrativa avdelningen genomförs med ny organisation fr.o.m Arbetet med planering av kommunernas ansvar vid civilt försvar kommer att pågå under flera år framöver. En ny överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tecknades i juni 2018 och gäller fram till För den här perioden är det tre uppgifter som är prioriterade för kommunerna: säkerhetsskydd, krigsplacering och kompetensutveckling för nyckelbefattningar. Räddningstjänstens planering för verksamheten under höjd beredskap (RUHB) utifrån ansvaret i lagen om skydd mot olyckor kommer också att starta under året för att säkerställa att räddningstjänsten kan fortsätta att bedriva sin verksamhet även vid förhöjt beredskapsläge. Efter sommarens skogsbränder, som just nu utvärderas av olika aktörer, kommer man från MSB:s sida att redan inför nästa år se över samhällets flygande resurser och hur de kan stärkas nationellt. En förstärkning av dessa skulle ge förbundet större möjligheter att snabbt kunna släcka uppkomna skogsbränder. Den räddningstjänstutredning som överlämnades till riksdagen i juni är nu ute på remiss. Den har en bred politisk förankring varför den troligen kommer att genomföras under kommande mandatperiod.

29 Ett tryggt och säkert samhälle. raddningkarlstad.se