Datum 2019-02-28 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Utifrån regionstyrelsens budgetplanering 2020 och inför beslut om verksamhetsplan och budget 2020-22 Regionstyrelsens beslut 2019-02-07
Inledning I regionstyrelsens budgetplanering 2020 anges ekonomiska riktlinjer och regionbidragsfördelning som nämnderna ska utgå från i sina yttranden. Nämndernas yttranden ska göras enligt denna mall och överlämnas till regionstyrelsen senast den 31 mars 2019. HSN skriver samlat yttrande för all hälsooch sjukvård. Övriga sektorer per nämnd. Särskilt för hälso- och sjukvården Enligt gällande reglemente har hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ett särskilt samordningsansvar för sjukvården i Skåne: Nämnden ansvarar, i samverkan med sjukhusstyrelserna, primärvårdsnämnden samt psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnden, för bedömningen av det samlade behovet av hälso- och sjukvård i Skåne ur ett befolkningsperspektiv. Nämnden ansvarar för bedömningen av det samlade behovet av tandvård i Skåne. Regionstyrelsen förväntar sig därför att yttrande för hälso- och sjukvården inkl. tandvården lämnas samlat och samordnat endast via HSN till regionstyrelsen. 2
Hur ska nämnden prioritera så att den verksamhet man ansvarar för och ska bedriva enligt lagstiftning och uppdrag, uppfyller både verksamhetsmålen och en budget i balans 2020-21? Verksamhetsåret 2020 Beskriv verksamhetens 3 största och viktigaste utmaningar och redovisa vilka förbättringsarbeten som krävs för att nå verksamhetsmålen med en budget i balans. Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriterade områden, mål och förbättringsområden beskrivs årligen i Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård. För en god utveckling som tillgodoser befolkningens behov av hälso- och sjukvård behövs fokus på flertalet områden, vilka beskrivs i uppdraget. Nedan beskrivna områden med förbättringsarbeten bör därför ses som delar av flertalet viktiga områden för att tillgodose befolkningens behov samt uppnå verksamhetsmålen med en budget i balans. Kompetensförsörjningen idag och i framtiden är en av hälso- och sjukvårdens stora utmaningar. Hälso- och sjukvården behöver ställas om De närmsta åren ska framtidens hälsosystem utvecklas genom ett omställningsarbete med målbilden Bättre hälsa för fler. Med ett ökat vårdbehov behöver denna omställning av vården påbörjas skyndsamt. Här är det viktigt att följa processen för ett ordnat införande av såväl medicinteknik, digitala lösningar, läkemedel och medicinska framsteg i övrigt och att det finns en förståelse för att detta är ett gemensamt prioriteringsarbete som angår alla, över gränserna för olika medicinska områden. Alla verksamheter måste bidra till omställningen, genom att hitta nya arbetssätt. Omställningen kommer på sikt även ha positiva effekter för måluppfyllelse och en budget i balans. x Primärvården ska vara ett nav i första linjens sjukvård och därmed utgöra grunden för den nära vårdens samverkan mellan primärvård, slutenvård och kommun. Primärvården ska arbeta med ett fokus på förebyggande insatser. x Fast vårdkontakt skapar kontinuitet och större trygghet för våra patienter samtidigt som det ger mer lugn och ro åt våra medarbetare. Genom en fast vårdkontakt skapar vi förutsättningar för en ökad patientsäkerhet, högre grad av kontinuitet samt effektivitet. x Vårdcentralerna behöver ställa om sin verksamhet så att de kan ta ett större ansvar för patientens hela vårdprocess och koordinera vården med den kommunala hälso- och sjukvården och specialistkliniker. x Vårdens verksamheter ska i sina nya arbetssätt utnyttja de möjligheter digitala lösningar ger. Hälso- och sjukvård ska vara tillgänglig Att nå målen för en god tillgänglighet under 2020 är en svår uppgift. Vårdgarantin inom primärvården har förstärkts 2019, vilket ställer ytterligare krav på verksamheterna. Kompetensförsörjningen är ett prioriterat område då en bakomliggande orsak till tillgänglighetsproblemen är avsaknaden av personal.
x Förbättringsarbete ska bedrivas i enlighet med målen i Region Skånes kompetensförsörjningsplan. x Vårdcentralerna stärks både personellt och finansiellt. Därmed kan de snabbt ta emot patienter för bedömning, behandling och vårdplanering vilket förbättrar tillgängligheten. x Tillgängligheten i vården ska öka genom att nyttja digitaliseringens möjligheter i en högre utsträckning, där kommer SDV bidra till en högre grad av tillgänglighet. x Samordningen mellan våra sjukhus måste bli bättre, därför ska arbetet med nivåstrukturering fortsätta så att vi tar vara på kapaciteten i alla våra sjukhus. x Fler incitament skapas för att korta köerna. x Förplanerade vårdförlopp för patienter ska i ökad omfattning utnyttjas för att tidigare identifiera och kringgå tillgänglighetsproblem. x Möjligheterna att vid tillgänglighetsproblem utnyttja vårdresurser i andra regioner eller inom EU stärks. x Med en god arbetsmiljö, där medarbetare trivs och där de själva känner att de kan påverka sin arbetssituation, så minskar personalomsättningen. Arbetet för god arbetsmiljö ska bedrivas i alla verksamheter. x Genom att ta tillvara den lokala närvaron via sjukhusstyrelserna så får vi korta beslutsvägar och det nära ledarskapet som är en förutsättning för att kunna implementera ett förändringsarbete. x Verksamheterna ska planera produktionen efter behovet och minimera ombokningar genom framförhållning i schema och genom att boka tider i samråd med patienten. Hälso- och sjukvården ska vara personcentrerad Utvecklingen mot en personcentrerad vård ska ses som en betydande möjlighet, men det är ingen lätt omställning. Den kräver ett perspektivskifte och att gå från patient som mottagare av vården till patient som medskapare av sin egen vård, från fragmentering av vården till att se helhetsperspektiv och från färdiga lösningar till mer individanpassning. Ökat fokus läggs på patientens process. x Anpassa arbetssätt för perspektivskifte från patient som mottagare av vården till patient som medskapare av sin egen vård. x Fortsatt arbete med patientkontrakt, ett verktyg för ett förändrat arbetssätt som ska leda till en bättre delaktighet, samordning, tillgänglighet och samverkan.
x Öka användningen av digitala lösningar som skapar förutsättningar för den enskilde att i större utsträckning kunna ta ansvar för sin hälsa, utifrån sin förmåga och önskan. x Hälsosamtal ska vara en naturlig del av vården. Genom riktade hälsofrämjande samtal och sjukdomsförebyggande arbete så finns förutsättningen för att minska sjukligheten i befolkningen och behovet av vårdinsatser i ett längre perspektiv. Verksamhetsåret 2021 Beskriv verksamhetens 3 största och viktigaste utmaningar och redovisa vilka förbättringsarbeten som krävs för att nå verksamhetsmålen med en budget i balans. Fortsatt arbete för långsiktigt hållbar effekt Verksamhetsomställningen och förflyttningen mot patientcentrering och den nära vården för 2020 är ett flerårigt arbete. För långsiktigt hållbar effekt krävs fortsatt målinriktat och ihållande arbete. Hur långt förbättringsarbetet 2020 nått kommer ligga till grund för planering och prioritering av fortsatt utveckling och förbättringsarbete inför 2021. Kompetensförsörjningen måste prioriteras då det fortsatt kommer vara en av våra största utmaningar. x Fortsatt förbättringsarbete i enlighet med målen i Region Skånes kompetensförsörjningsplan Införande av Skånes digitala vårdsystem (SDV) Under 2021 påbörjas införandet av Skånes digitala vårdsystem i regionens hela verksamhet. Detta ställer krav på att förändrat arbetssätt såväl i vårdverksamheter som i styrning och uppföljning. Implementeringen, som innebär betydande förändring i verksamheterna, ska ske samtidigt som god vård bedrivs. x Implementera Skånes digitala vårdsystem. x Verksamhetsutveckling ska ske genom att ta tillvara på de möjligheter SDV ger. Effekthemtagning Fr.o.m. 2021 kommer man kunna börja se vilka effekter man fått av de genomförda insatserna under 2020 och även kunna börja hämta hem delar av dessa effekter. Arbetet behöver följas upp och olika aspekter belysas. x Utveckla och implementera uppföljning av effektmål