2Skapat den PM 2010-10-17 Dnr LS 2010/68, A13 Sektionen Forskning, innovation och extern samverkan PM Remiss, Förslag till föreskrifter för stipendier Rektor fattade den 28 januari 2010 beslut om en utredning om stipendier. Vid universitetet finns behov av att ta fram tydliga universitetsgemensamma regler och villkor för hantering av stipendier. Nu gällande föreskrifter återfinns i föreskrifter om stipendier från 2002 (Dnr B7 3533/2002) samt antagningsordning avseende utbildning på forskarnivå från 2006 (Dnr I G 5252/2004) samt i styrdokument på områdes- och institutionsnivå. Projektet omfattar stipendiefinansiering av utbildning på avancerad nivå, forskarnivå samt postdoktoral nivå. Stipendier på utbildning på grundnivå samt stipendier för resor omfattas inte av arbetet. Projektet ska leverera ett förslag till universitetsgemensamma regler för hantering av stipendier, innehållande en beskrivning av lägsta tillåtna stipendienivå, maximal längd för stipendiefinansiering, ett förslag till hur stipendiefinansierade personer ska registreras samt förslag till lägsta tillåtna nivå av sociala försäkringar. Utredningen som ligger till grund för förslaget ska innefatta följande: - En tydlig bild över omfattningen av stipendiefinansiering, målgrupper, områdesvis respektive fördelat på mottagare samt utvecklingen under de senaste 3-5 åren, - En förteckning av vilka finansiärer som ger stipendier på avancerad nivå, forskarnivå respektive postdoktoral nivå samt stipendiernas storlek, - En beskrivning av tillgång till sociala försäkringar under perioden för stipendiefinansiering, - En beskrivning av beslutsgången med avseende på antagning av studenter på avancerad nivåutbildning på forskarnivå respektive post-doknivå med stipendiefinansiering, - En beskrivning över vem som har rätt att fatta beslut om mottagande av person med stipendiefinansiering, - En inventering av information till forskarstuderande respektive post-dokforskare om innebörden av stipendiefinansiering före accepterande av sådan samt hur de informeras och introduceras vid ankomsten till Lunds universitet om rättigheter och skyldigheter, - En inventering och beskrivning av hur stipendiemottagare registreras och omfattas av LUs infrastruktur som företagshälsovård, försäkringar etc, - En analys av risken för att stipendier kan betraktas som arbete som skall beskattas. Postadress Box 117, 221 00 Lund Besöksadress Paradisgatan 2, Telefon dir 046-222 3032, växel 046-222 00 00 E-post Cecilia.Gagne@fie.lu.se
Uppdragsgivare och ordförande i styrgruppen är vicerektor Ingalill Rahm Hallberg. Styrgruppen med representanter från områdena har enats kring det förslag till föreskrifter som bifogas. 2 Föreliggande förslag till föreskrifter gäller stipendier avsedda att vara huvudsaklig försörjning för att finansiera forskarstudier eller postdoktoral vistelse vid universitet. Stipendier för utbildning på avancerad nivå har bedömts vara så pass oproblematiskt att det har utelämnats från förslaget. Vidare omfattar förslaget inte gäster vid universitetet t.ex. gästlärare, gästforskare, eller andra besökare och kortare vistelser. Det omfattar inte heller stipendier för omkostnader som resor eller uppehälle. Eftersom styrgruppen inte har kunnat enas om ett förslag till formulering för utbildning på forskarnivå, lämnas tre alternativa förslag. Till förslaget bifogas också en uppskattning av kostnader för att omvandla stipendier till utbildningsbidrag och doktorandanställning genomförd av Sten Wennerström 2009. Vänligen lämna synpunkter senast torsdagen den 28 oktober via e-post till cecilia.gagne@fs.lu.se Synpunkterna ska bifogas som word-dokument.
5Skapat den UTKAST 2010-10-17 Dnr LS 2010/68, A13 Rektor Utkast: Föreskrifter för stipendier Föreliggande förslag till beslut gäller stipendier avsedda att vara huvudsaklig försörjning för att finansiera forskarstudier eller postdoktoral vistelse vid Lunds universitet. Förslaget till beslut omfattar inte gäster vid universitetet t.ex. gästlärare, gästforskare, eller andra besökare och kortare vistelser. Det omfattar inte heller stipendier för omkostnader som resor eller uppehälle. Stipendier ska inte utgöra ersättning för arbete för universitetets räkning. Förslag till regler för inrättande av stipendier Stipendier kan inrättas för studenter under utbildning med, undantag för utbildning på forskarnivå, Stipendier kan inrättas för annan förkovran inom forskning s.k. postdoktoralt stipendium. Stipendium får inte inrättas för forskarförberedande utbildning eller för person som inte är antagen till utbildning vid Lunds universitet Stipendier inrättas av områdesstyrelser. Beslut om inrättande av stipendier får inte delegeras. Utbetalning av stipendium ska göras i förskott, normalt för en tremånaders period. Under stipendietiden ska ersättning utöver stipendium utgå endast för att betala kostnader som är avhängiga utbildningens genomförande. Stipendier ska (normalt) ledigförklaras Förslag till regler för personer som antas till utbildning på forskarnivå eller som vistas vid lärosätet för postdoktoral förkovran finansierade stipendier Beslut om att ta emot stipendiaten vid universitetet fattas av dekan. Beslutet får delegeras till prefekt. Vidare delegering får inte ske. Skriftlig överenskommelse mellan institutionen och stipendiaten som tydliggör ändamålet med vistelsen, finansieringen och vistelsens längd samt sociala villkor ska tecknas före det att stipendiaten kommer till universitetet. Letter of Invitation/motsvarande ska undertecknas av dekan (prefekt vid delegation). Postadress Box 117, 221 00 Lund Besöksadress Paradisgatan 2, Telefon dir 046-222 3032, växel 046-222 00 00 E-post Cecilia.Gagne@fie.lu.se
Registrering av personer som finansieras med stipendier för postdoktoral förkovran ska ske när stipendiaten påbörjar sin vistelse vid universitetet. Registreringen ska omfatta vistelsens ändamål, längd samt finansiär. Denna dokumentation ska finnas såväl på institutionsnivå som rapporteras till Sektionen personal. Sektionen personal uppdras att utforma system för sådan dokumentation. 2 Stipendium för postdoktoral förkovran inrättat av extern finansiär ska så långt möjligt utlysas. Om så inte är möjligt ska universitetet ha möjlighet att utöva inflytande över vem som tilldelas stipendiet. Nivån på stipendiet får lägst motsvara 50 procent och högst 60 procent per månad av gällande prisbasbelopp. 1 Program för introduktion och information till inkommande stipendiater ska utarbetas och genomföras regelbundet av Sektionen personal samt av mottagande fakultet och institution. Personer som finansieras via stipendium har tillgång till universitetets företagshälsovård, friskvårdersättning och kompetensutveckling. Oavsett vem som inrättat stipendium för postdoktoral förkovran får stipendiet utgå till en och samma person maximalt under högst 24 månader. 2 Stipendiet får utgå under en längre period än två år under följande förutsättningar: att stipendiet täcka såväl levnadskostnader om minst XX kronor per år, kringkostnader om lägst XX kronor per år kr, som ersättning för liv-, olycksfall samt sjukförsäkring och redan vid utlysningen vara avsett för en bestämd period som är längre än två år (t.ex. Wallanderstipendier). I samband med registrering av stipendiaten ska universitetet för stipendiat som inte är antagen till utbildning teckna en särskild personskadeförsäkring SPS (gäller till, från och på arbetet). Stipendiaten ska erhålla skriftlig information från den mottagande institutionen om vilka försäkringar som är tecknade och vad dessa täcker samt vad som måste tecknas av stipendiaten själv i den mån denne önskar ytterligare försäkring t.ex. pensionsförsäkring. Beslut fattas om att befintliga dokument som anger riktlinjer/regler/handläggningsrutiner för stipendiefinansierad utbildning på forskarnivå samt postdoktoral nivå upphör och ett nytt regelverk för stipendiefinansiering upprättas som behandlar all stipendiefinansiering för beslut av rektor. För utbildning på forskarnivå finns tre tänkbara alternativ: 1. Efter två års stipendiefinansiering ska stipendiaten beredas anställning som doktorand de följande två åren av utbildningen. Beräkning av kostnad (se bilagd utredning nedan genomförd av Sten Wennerström) 1 Det förhöjda prisbasbeloppet för 2010 är 43 300 kronor. 2 Vid stipendier längre än två år är risken för att stipendiet betraktas som periodiskt understöd betydande vilket kan leda till att det beskattas i efterhand.
1 Stipendiaten åtnjuter genom detta förslag samma sociala skyddsnät som andra anställda vid universitetet under år 3-4 av utbildningen. Detta kan framhållas i marknadsföring av universitetets utbildning på forskarnivå. Emellertid medför det en betydande kostnad för universitetet. En sådan lösning kräver också att universitetet träffar en överenskommelse med finansiären, som förbinder sig att efter halva utbildningstiden 2 år ställa stipendiet till universitetets förfogande. Om detta inte är möjligt får universitetet stå för hela kostnaden för doktorandanställningen alternativt avstå ifrån att ta emot stipendiaten. 3 2. Stipendiefinansiering av utbildning på forskarnivå får inte förekomma Förslaget medför inga extra kostnader. Universitetet kan framhålla detta som en kvalitetsaspekt, dvs. att det vid universitetet endast förekommer anställning som studiefinansiering för doktorander alternativt utbildningsbidrag och doktorandanställning. Det skulle motverka att doktorander uppfattar sig tillhöra ett B-lag när de finansieras via stipendier. Det kommer troligtvis att ske en minskning av antalet doktorander, särskilt minskar det möjligheterna för utländska personer att studera vid Lunds universitet. Denna inskränkning drabbar företrädesvis doktorander från utvecklingsländer. Doktorander inom Erasmus-programmet påverkas också. Internationaliseringen av forskarutbildningen minskar avsevärt. 3. Stipendiefinansiering av utbildning på forskarnivå får förekomma under hela utbildningen 4 år. Förslaget medför inga extra kostnader. Stipendium för utbildning på forskarnivå skall som tidigare motsvara minst utbildningsbidrag efter skatt om inte något av nedanstående alternativ 1 eller 2 beslutas. Internationaliseringen av forskarutbildningen påverkas inte negativt. Fortsatt finns det stora möjligheter för internationella studenter att studera vid LU. Fortsatt kommer det att förmedlas ett intryck av att det finns studenter på forskarnivå med olika status beroende på studiefinansiering. För att trygga ett socialt skydd för denna grupp behöver universitetet träffa överenskommelse med finansiären som innebär att finansiären förbinder sig att vid eventuell sjukdom och föräldraledighet förlänga stipendiet med ytterligare sex månader. Föreliggande beslut träder ikraft xx då universitetets föreskrifter om stipendier beslutade 2002-06-27 (dnrb 7 3533/2002) upphör att gälla.
Utkast: Uppskattning av kostnader för att omvandla stipendier till utbildningsbidrag och ev. till doktorandanställning 4 Föreliggande utredning är ett försök att uppskatta kostnader för omvandling av förekommande stipendier som uppbärs av forskarstuderande till utbildningsbidrag och doktorandanställning. Uppgifterna om stipendier är hämtade från höstterminen 2008 och inför ett eventuellt beslut om åtgärder ska dessa uppgifter naturligtvis uppdateras med de mest aktuella. För denna preliminära uppskattning antas att det genomsnittliga stipendiet till forskarstuderande uppgår till 11 000 kronor som är skattefria och naturligtvis tillhandahålls av extern part. Det antas också att denna externa stipendiefinansiär är villig att överlåt stipendiesumman till universitetet så att detta kan tillskjuta det belopp som krävs för att finansiera ett utbildningsbidrag. Hösten 2008 finns 1 489,21 heltidsekv. forskarstudenter vid LU. 90,18 av dessa finansierades med stipendier. Av övriga finansierades 903,22 med doktorandanställning, 150,02 med utbildningsbidrag och 345,79 med annan finansiering som kan vara anställning inom eller utanför universitetet eller med egna medel som kan vara stipendium. Om 90 stipendiater ska erbjudas utbildningsbidrag så kostar detta universitetet 4 860 000 kronor för aktuellt år (54 000 kronor per omvandlat stipendium) under de förutsättningar som anges ovan. Detta ger då inte forskarstudenten mer pengar eftersom utbildningsbidraget är beskattat, men vederbörande kommer i åtnjutande av det försäkringssystem som gäller för den som innehar utbildningsbidrag för forskarstudier. Högskoleförordningen påbjuder dock i 5 kap. 4 att den som har utbildningsbidrag skall efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen. Detta innebära att en stipendiefinansierad forskarstudent med högst två år kvar till examen när denna får stipendiet omvandlat till utbildningsbidrag, kan begära att få förordnande på doktorandtjänst. Kostnaderna för universitetet blir i det fallet väsentligt annorlunda än om omvandlingen endast handlat om stipendium till utbildningsbidrag. Följande kan ge en uppfattning om vilka kostnader det handlar om. LTH har hösten 2008 omkring 44 stipendiefinansierade forskarstudenter. Genomsnittslönen för en doktorandtjänst vid LTH uppskattas i 2009 års löneläge till 24 500 kronor i månaden vilket innebär en lönekostnad på nästan 37 100 kronor i månaden. Vi antar fortfarande att stipendiefinansiären är villig att överlåta stipendiebeloppet på 11 000 kronor i månaden till universitetet. Den nya årliga kostnaden för universitetet blir nu 313 200 kronor för denna forskarstudent. Därtill förändras fördelningen av underlaget för beräkning av de gemensamma kostnaderna då lönekostnader utgör underlag för beräkningen av dessa medan utbildningsbidragskostnader inte gör det. I exemplet med LTH här innebär det att områdets andel av underlaget för beräkning av universitetsgemensamma kostnader ökar, att berörd institutions andel av områdets gemensamma kostnader ökar och att den aktuella forskarutbildningsverksamhetens andel av berörd institutions gemen-
samma kostnader ökar. För en årlig lönekostnad på 445 000 kronor på LTH är det genomsnittliga pålägget för bestridande av de indirekta kostnaderna 34 procent för forskningsmedel. Det innebär att den aktuella forskarutbildningsverksamheten också ska ha utrymme att bidra med 151 300 kronor till de universitets-, områdes- och institutionsgemensamma kostnaderna. 5 Även EHL har förhållandevis många stipendiefinansierade forskarstudenter, drygt 17 stycken. Den genomsnittliga lönen för en doktorand vid EHL uppskattas i 2009 års löneläge till 24 200 kronor per månad vilket där ger en lönekostnad på drygt 36 600 i månaden. Den nya årliga kostnaden blir i detta fall 307 200 kronor för EHL:s forskarstudent. För en årlig lönekostnad på 439 200 kronor inom EHL är det genomsnittliga pålägget för bestridande av de indirekta kostnaderna 35 procent för forskningsmedel. Det innebär att den aktuella forskarutbildningsverksamheten vid EHL också ska ha utrymme att bidra med 153 720 kronor till de universitets-, områdes- och institutionsgemensamma kostnaderna. Dessa senare pålägg innebär inte någon ytterligare kostnad för universitetet, men förändrar kostnadsansvaret för täckningen av de indirekta kostnaderna så att verksamheter med omvandlade utbildningsbidrag får ansvar för en större andel av dessa. Å andra sidan får dessa verksamheter bidrag till de ytterligare lönekostnaderna om centrala medel skjuts till vid omvandlingen.