RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 1 (11) Kund Reierstam arkitektur & projektutveckling AB Göran Reierstam Stureplan 15, Stockholm Datum Uppdragsnummer 2013-08-16 13087 Rapport A (Förhandskopia) Kv Blåklinten, Södertälje Trafikbullerutredning Bilagor A01 A04 Rapport 13087 A (Förhandskopia) Kv Blåklinten, Södertälje Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdrag Genomgång av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för nya bostäder i Kv Blåklinten, Södertälje. Sammanfattning Med föreslagen byggnadsutformning och skisserad lägenhetsplanlösning får samtliga lägenheterna högst 55 db(a) utanför alla boningsrum, riksdagens riktvärde innehålls. Ljudkvalitetsindex för projektet blir 1,3 och bostäder med god ljudkvalitet kan erhållas. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Uppdragsansvarig Granskad Anne Hallin Leif Åkerlöf 070-3019320 070-3019319 anne.hallin@ahakustik.se leif.akerlof@ahakustik.se ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 2 (11) Innehåll 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 2 2. BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3. BERÄKNADE TRAFIKBULLERNIVÅER 3 4. LJUDKVALITET 3 5. KOMMENTARER 5 6. RIKTVÄRDEN FÖR LJUD FRÅN YTTRE BULLERKÄLLOR 6 7. TRAFIKUPPGIFTER 11 8. UNDERLAG 11 Bilagor Ritningar 13087 A01 A04 1. Sammanfattande bedömning De skisserade radhusen utsätts för måttliga bullernivåer från trafiken på Mariekällgatan. Samtliga lägenheterna får högst 55 db(a) utanför alla boningsrum. Riksdagens riktvärde innehålls. Alla lägenheter har tillgång till uteplats och gård med högst 70 db(a) maximal ljudnivå och även högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Ljudkvalitetsindex är 1,3. Index är högre än minimikravet 1,0 och bostäder med god ljudkvalitet kan byggas. 2. Bedömningsgrunder I denna rapport kommenteras den föreslagna bostadsbebyggelsen utgående från möjligheterna att innehålla kraven på högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fönster till alla boningsrum, Riksdagens riktvärde. högst 55 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet, Avstegsfall B. uteplats med högst 70 db(a) maximal ljudnivå. lägst 1,0 Ljudkvalitetsindex. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 3 (11) 3. Beräknade trafikbullernivåer Beräkningarna av vägtrafikbuller har utförts enligt den samnordiska beräkningsmodellen, reviderad 1996. (Naturvårdsverkets rapport 4653). Vidare har hänsyn tagits till bullerregnet vid beräkning och redovisning av bullernivåerna. Ekvivalent ljudnivå Översikt utan bebyggelse De ekvivalenta ljudnivåerna utan bebyggelse inom området har beräknats. På ritning 13087 A01 redovisas den ekvivalenta ljudnivån 55 db(a) 2 m över mark. Ekvivalent ljudnivå Översikt med bebyggelse De ekvivalenta ljudnivåerna vid fasad har beräknats. På ritning 13087 A02 redovisas de dimensionerande ekvivalenta ljudnivåer vid skisserade byggnader i steg om 5 db(a). Här redovisas också ekvivalent ljudnivå 2m över mark. Vid mest utsatta fasad mot Mariekällgatan fås upp mot 60 db(a). Beräkningsnoggrannheten för ekvivalent ljudnivå är + 2 db(a) varför finare indelning än i 5 db-steg inte är trovärdigt/relevant. Maximal ljudnivå med bebyggelse Den maximala ljudnivån vid fasad har beräknats. Vid mest utsatta fasad mot Mariekällgatan fås upp mot 78 db(a). På uteplatser i anslutning till bostäderna är maximalnivån högst 70 db(a). Ekvivalent ljudnivå Detalj med bebyggelse På ritning 13087 A03- A04 redovisas de ekvivalenta ljudnivåerna i detalj tillsammans med lägenhetsplaner för bottenvåning och våning 1 i byggnaderna närmast Mariekällgatan. 4. Ljudkvalitet Lägenheternas ljudkvalitet med avseende på trafikbuller beräknas numera utgående från Ljudkvalitetsindex enligt den metod som beskrivs i Trafikbuller och Planering IV. Tidigare skedde beräkningen utgående från Ljudkvalitetspoängen. Utgående från beräknade bullernivåer, föreslagna lägenhetsplanlösningar etc samt uppgifter om grannskapet har Ljudkvalitetsindex för projektet beräknats. Vid dessa bullerberäkningar och bedömningar har hänsyn till bullergnet tagits. Följande överväganden och bedömningar i övrigt ligger till grund för beräkningarna av ljudkvalitetsindex. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 4 (11) Buller på trafiksidan Ekvivalentnivån på den mest utsatta delen av byggnaderna i projektet är 56-60 db(a). Alla lägenheter i projektet får -1 poäng. Buller på bullerdämpad sida Ljudnivåerna på den bullerdämpade sidan är högst 55 db(a) ekvivalentnivå. Alla lägenheter i projektet får +0 poäng. Buller vid entré Vid alla lägenheters entréer är ekvivalentnivån 51-55 db(a) vilket ger -0 poäng. Buller på gård, uteplats och balkong Alla lägenheter har tillgång till både egen uteplats och gemensam uteplats med 55 db(a) ekvivalentnivå samt lägre än 70 db(a) maximalnivå. Alla lägenheter i projektet får +4 poäng. Buller inomhus Byggnadens trafikbullerisolering dimensioneras för trafikbullernivåerna inomhus motsvarande ljudklass C. Detta ger +0 poäng för alla lägenheter. Förekomst av flera trafikslag/bullerkällor Byggnaden utsätts för buller från enbart vägtrafik, vilket ger +0 poäng för alla lägenheter. Planlösning Samtliga lägenheterna får högst 55 db(a) utanför alla boningsrum vilket ger +4 poäng. Bullerskydd på balkonger Målet högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid minst hälften av boningsrummen i alla lägenheter innehålls utan bullerskyddsskärm på balkongerna. Detta ger + 2 poäng. Grannskapet Grannskapet är måttligt bullrigt. Detta ger + 1 poäng för alla lägenheter. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 5 (11) Ljudkvalitetsindex Medelvärdet för alla lägenheter blir +10 poäng och den lägsta poängen +10. Ljudkvalitetsindex är 1,3 (Medelvärdet + lägsta värdet/15). Förutsättningar för bostäder med god ljudkvalitet finns. 5. Kommentarer Boverkets allmänna råd Boverkets allmänna råd anger ett sätt att uppfylla gällande föreskrifter och förordningar samt gällande lag. Andra sätt att uppfylla detta är möjliga. Boverkets allmänna råd ger dessutom stort utrymme för olika tolkningar och olika bedömningar från fall till fall. Följande fakta bör i det sammanhanget uppmärksammas. Det är i princip inte möjligt att bygga bostadsområden som klarar riksdagens riktvärde 55 db(a) vid alla fasader. Vid en trafikmängd över 800 fordon/dygn överstiger ekvivalentnivån 55 db(a) på 10 m avstånd. Det är mycket svårt att uppnå ekvivalentnivåer lägre än 45 50 db(a) på någon sida av bostäder i tätbebyggelse eller inom några km avstånd från större trafikleder. Bakgrundsnivån, bullerregnet från mer avlägsna trafikleder är ofta högre än 45 db(a). Trafikbullernivåerna vid bostäders fasader kan uppfylla målet högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå med exempelvis stora skyddsavstånd, bullerskyddsskärmar eller en kombination av dessa. Detta kan dock stå i konflikt med målet att bygga ett hållbart samhälle. Högst 55 db(a) vid alla fasader För att innehålla målet högst 55 db(a) vid alla fasader krävs att trafiken på Mariekällgatan minskas med 60 %. Endast två lägenheter de närmast Mariekällgatan får en sida med nivåer över 55 db(a). Med föreslagen planlösning får samtliga boningsrum även i dessa lägenheter högst 55 db(a) utanför minst ett fönster. Nivå vid fasad Alla lägenheterna får högst 55 db(a) utanför samtliga boningsrum. Nivå på uteplats Alla lägenheter har egen uteplats med ljudnivåer om högst 70 db(a) maximal och 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 6 (11) Nivå inomhus Med lämpligt val av fönster och uteluftdon kan god ljudmiljö inomhus erhållas. I detta skede anges översiktligt ljudkrav för fönster. Ljudkraven varierar med fönsterstorleken. Noggrannare indelning kan göras i den fortsatta projekteringen. För eventuella uteluftdon respektive ytterväggens övriga delar krävs 10 db högre Dnew respektive Rw. Ljudkrav fönster, Rw db, vid följande fönsterarea/rumsarea 15 % 20 % 25 % 35 % 40 41 42 43 För fasta fönster kan kraven enligt ovan minskas med 3 db. Flerluftsfönster med ljudkrav över ca Rw = 35 db kräver normalt fast mittpost. 6. Riktvärden för ljud från yttre bullerkällor Vid nybyggnad av bostäder gäller följande riktvärden för högsta ljudnivåer från trafik och andra yttre bullerkällor. Riksdagsbeslut I samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 diskuterade riksdagen riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena är inte, i formell mening, fastställda men har blivit stark praxis. Dessa riktvärden för nybyggnad av bostäder redovisas i följande sammanfattning. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. Utrymme Högsta trafikbullernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus 30 45 1) (nattetid) Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad 55 På uteplats 70 2) 1) Värdet får överskridas med 10 db 5 gånger per natt. 2) Värdet får enligt Boverket överskridas 5 gånger per timme. I centrala lägen eller andra lägen med bra kollektivtrafik kan i vissa fall avsteg från dessa värden göras, men ekvivalentnivån ska vara högst 55 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 7 (11) Trafikbuller och planering Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning samt Ingemansson utarbetat en programskrift avseende trafikbuller Trafikbuller och planering. I denna skrift anges förslag till kvalitetsmål för trafikbuller samt två avstegsfall. Dessa är i sammanfattning: Kvalitetsmål 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus och 45 db(a) maximal ljudnivå inomhus 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse (frifältsvärde) 40 db(a) ekvivalent ljudnivå vid bostadens tysta sida (frifältsvärde) 70 db(a) maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats (frifältsvärde) Avstegsfall A Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus från 70 db(a) maximal ljudnivå och 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 db(a). Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till bullerdämpad sida om högst 55 db(a) för minst hälften av boningsrummen. Boverkets byggregler I Boverkets byggregler, BBR, hänvisas när det gäller ljudmiljön till Ljudklass C enligt svensk standard för ljudklassning av bostäder SS 25267. Detta innebär följande riktvärden för trafikbuller inomhus. Högsta värden för A-vägda, ekvivalenta och maximala, ljudtrycksnivåer Utrymme Ekvivalentnivå, L pa Maximalnivå natt L pafmax Bostadsrum 30 db(a) 45 db(a) 1) Kök 35 db(a) - 3) Värdet, L pafmax får överskridas med 10 db 5 gånger per natt (22.00-06.00). ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 8 (11) Ljudklassning av bostäder I svensk standard SS 25267 anges värden för ljudklassning av bostäder. Ljudklass C uppfyller kraven enligt BBR, Ljudklass B innebär 4 db lägre nivåer inomhus och Ljudklass A ytterligare 4 db lägre nivåer. Ljudklass B kan sägas ge 50 % högre ljudstandard än vad BBR kräver och Ljudklass A dubbelt så hög ljudstandard. Ljudkvalitetsindex I utredningen Trafikbuller och planering II introduceras ett system som innebär vägning av positiva och negativa faktorer med avseende på risken för störning av trafikbuller. År 2006 presenterades i Trafikbuller och planering III metoden för denne vägning i form av Ljudkvalitetspoäng. Metoden med Ljudkvalitetspoäng som frekvent användes tom år 2012, har succesivt vidarutvecklats. Den vidareutvecklade metoden som används från år 2013 har namnet Ljudkvalitetsindex. Vid bedömning av bostädernas ljudkvalitet samt lämpligheten till bostadsbebyggelse tas hänsyn till följande faktorer. Buller på trafiksidan Buller på bullerdämpad sida Buller vid entré Buller på gård, uteplats och balkong Buller inomhus Förekomst av flera trafikslag/bullerkällor Planlösning Bullerskydd på balkonger Grannskapet Varje faktor har olika vikt och innehåller tre - sju alternativ. Genom ett poängsystem kan de olika faktorerna bedömmas och den sammanlagda poängen för varje lägenhet beräknas. Medelvärdet av poängen för alla lägenheter adderas till det lägsta värdet för någon lägenhet. Summan delas med 15 varvid Ljudkvalitetsindex erhålls. För att projekt ska vara godkänt och god ljudkvalitet kan förväntas krävs ett Ljudkvalitetsindex är lägst 1,0. Vid Ljudkvalitetsindex över 2,0 bör mycket god ljudkvalitet kunna uppnås. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 9 (11) Boverkets allmänna råd Boverkets allmänna råd anger ett sätt att uppfylla gällande föreskrifter och förordningar samt gällande lag. Andra sätt att uppfylla detta är möjliga. I Allmänna råd 2008:1. Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik anger Boverket vissa råd för trafikbuller och bostäder. Sammanfattningsvis anger Boverket följande. Huvudregel vid planering av nya bostäder Vid planering av bostäder gäller som huvudregel att följande krav bör uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning samt med hjälp av skyddsåtgärder som bullervallar, trafikomläggning, tyst asfalt etc. Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets Byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och på uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Förutsättningar för att kunna göra avsteg från huvudregeln I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln. Avvägning mellan kraven på ljudmiljö och andra intressen bör kunna övervägas: I centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnade kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras vid komplettering Av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer Med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivstråk i större städer. Principer för intressevägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot allmänna intressen. 55-60 dba Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till 55-60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av boningsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 10 (11) 60-65 dba Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider 60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad). Minst hälften av boningsrummen, liksom uteplats, bör vara vänd mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 db(a). Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 db(a) utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 db(a) vid fasad, normalt för lägenheter på de övre våningsplanen. 50 db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. >65 dba Även då ljudnivån överstiger 65 dba kan det finnas synnerliga skäl att efter avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 db(a). Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt uteplatser och gårdsytor. Uteplatser När det gäller uteplatser anges dessutom följande. En bra och trivsam utepalts eller balkong kan till exempel kännetecknas av en fin omgivning och utsikt, bra väderstreck och solljus och inte minst god ljudmiljö. Varje bostadslägenhet bör ha tillgång till uteplats, gemensam eller privat, med god ljudmiljö i anslutning till bostaden. Balkong och uteplats bör normalt placeras på bostadens tysta sida. Om detta inte är möjligt så kan acceptabel ljudmiljö ibland skapas till exempel med en genomtänkt planlösning, delvis inglasning eller ljudabsorberande ytskikt. När det finns tillgång till en uteplats med god ljudmiljö i anslutning till bostaden, bör en sämre ljudmiljö kunna accepteras vid en extra uteplats. En balkong i ett bullerutsatt läge kan ibland vara ett önskvärt komplement genom att den kan erbjuda andra särskilda kvaliteter, såsom solljus eller en attraktiv utsikt. Övrigt Boverket berömmer vidare arbetet med Trafikbuller och planering och anser att metoden med kompensationstänkande och ljudkvalitet kan användas vid värdering av bullerfrågorna i planeringen. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 11 (11) 7. Trafikuppgifter Vägtrafik Följande trafikuppgifter, på vägar som har betydelse för ljudnivån, har erhållits från kommunen och ligger till grund för beräkningarna Väg/delsträcka Fordon/ÅMD Andel tung trafik Hastighet km/h Mariekällgatan 4 000 10 % 50 8. Underlag Trafikuppgifter erhållna från Södertälje kommun Situationsplan med bebyggelseutformning ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping.

13087 A01 2013-08-16 AH Kv Blåklinten, Södertälje Trafikbullerutredning för detaljplan Situationsplan Ekvivalentnivåer utan bebyggelse översikt www.ahakustik.se Mariekällgatan Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark 55 db(a)

13087 A02 2013-08-16 AH Kv Blåklinten, Södertälje Trafikbullerutredning för detaljplan Situationsplan Ekvivalentnivåer vid fasad översikt www.ahakustik.se n ta a llg kä e ari M miljöhus HP 3 besöks-p leklabyrint besöks-p EXPLOATERINGSFAKTA: BoKlok: radhus/parhus: 17 lgh Total BOA: 1836 kvm Total BTA: 2040 kvm Total BTA-ö: 93 kvm Total tomtyta: 4447 kvm skala 1:400 (A3) Södertälje del av kv Blåklinten - EXPLOATERINGSUTREDNING - VERSION 2013-06-13 Ekvivalent ljudnivå för dygn vid fasad Frifältsvärde 56 60 db(a) 51 55 db(a) Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark 55 db(a) REIER ARKITEK PROJEKTU

13087 A03 2013-08-16 AH Kv Blåklinten, Södertälje Trafikbullerutredning för detaljplan Lägenhetsplan bottenvåning Ekvivalentnivåer vid fasad detalj www.ahakustik.se Ekvivalent ljudnivå för dygn vid fasad Frifältsvärde 56 60 db(a) 51 55 db(a)

13087 A04 2013-08-16 AH Kv Blåklinten, Södertälje Trafikbullerutredning för detaljplan Lägenhetsplan våning 1 Ekvivalentnivåer vid fasad detalj www.ahakustik.se Ekvivalent ljudnivå för dygn vid fasad Frifältsvärde 56 60 db(a) 51 55 db(a)

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 6 (17) Bild 2. Flygbild Blåklinten 16, Eniro. 3.2 Planerad exploatering Fastigheten planeras att exploateras i enlighet med Bild 3. Inom fastigheten planeras 16 nya radhus med tillhörande komplementbyggnader. Radhus planeras att uppföras i två våningar med en byggnadsarea på 60 m 2 för huvudbyggnad och 15 m 2 för komplementbyggnader (enligt Uppdragsbeskrivning). Hustaken är tänkta att vara platta. Bild 3. Planillustration (hämtad från Planbeskrivning, Samrådshandling, 2013-09-30). Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 7 (17) 3.3 Geologiska förutsättningar Den geologiska kartan över Mariekälla visar att planområdet består av postglacial finsand (orange område med glesa vita prickar), se utsnitt ur Geologiska kartan från SGU i Bild 4. Den geotekniska undersökningen som har utförts av Bjerking AB vid Blåklinten 16, daterad 2014-04-08, styrker att de naturliga jordarterna inom fastigheten främst består av sand. Sanden ligger från ca 2 meters djup med en mäktighet på ca 2-5 meter. Ovan sanden täcks hela fastigheten av fyllning och lera som bedöms som siltig och av torrskorpekaraktär. Under sanden ligger blandade, lösare lager av sand, silt och lera. Berg har påträffats på mellan ca 6-11 m under befintlig markyta. Ungefärligt planområde Bild 4. Jordartskarta, Geologiska kartan (SGU). 3.4 Geohydrologi Grundvattennivån har undersökts i två punkter vid den geotekniska undersökningen. Både i den norra och i den södra delen av fastigheten har grundvattnet påträffats på ca 4,5 m under markytan. 3.5 Vattenskyddsområde Området är beläget utanför yttre skyddszon för Malmsjöåsens vattenskyddsområde. 3.6 Recipienten och dess status Dagvattnet från Blåklinten 16 kommer, efter infiltration inom fastigheten, rinna söderut och mynna i ett mindre vattendrag inom området Rännillunden, som angränsar till fastigheten (Bild 5). Vattendraget kallas Ravinen, enligt muntlig utsago från Telge nät. Ravinen rinner i nordostlig riktning igenom Rännillunden och kulverteras sedan under Nyköpingsvägen och mynnar därefter ut vid Gästhamnen och sedan vidare till Igelstaviken. I Ravinen rinner vatten så gott som hela året och vid kraftiga regn i sådana mängder att Nyköpingsvägen och vissa byggnader svämmas över. Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 8 (17) Bild 5. Dagvatten kommer, efter infiltration inom fastigheten, rinna mot vattendraget Ravinen, söder om Blåklinten 16, foto Bjerking AB. Miljökvalitetsnormer finns inte för vattendraget Ravinen. Däremot redovisas dessa för Igelstaviken, vilken tar emot vatten från Ravinen. Observera att då Igelstaviken har klassificerats till ett kraftigt modifierat vatten anges ekologisk potential istället för ekologisk status. Miljökvalitetsnormer för Igelstaviken enligt VISS, Vatteninformationssystem Sverige: Ekologisk status 2009: Måttlig ekologisk potential med kvalitetskravet god ekologisk potential 2021. Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) 2009: God kemisk ytvattenstatus med kvalitetskravet god kemisk ytvattenstatus 2015. Igelstaviken har problem med bl.a. övergödning och kvicksilver. Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar uppnår ej god kemisk status. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015. 3.7 Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning och dagvattenhantering Idag består marken huvudsakligen av gräs med fruktträd och enstaka buskar och sly. Ytvatten inom området avbördas huvudsakligen via infiltration. Ytvattnet från Mariehällgatan leds till befintligt dagvattensystem. Befintlig markanvändning för området som ska bebyggas redovisas nedan i Tabell 1. Tabell 1. Befintlig markanvändning. Befintlig markanvändning Yta (ha) Grönyta 0.45 Totalt 0.45 Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 9 (17) 3.8 Deltagande ytor När området bebyggs ersätts en del av de ytor som idag är grästäckta av hårdgjorda ytor, så som tak, infartsväg, parkeringsplatser och grus/stensatta ytor. Detta leder till en snabbare ytavrinning och därmed ett större dagvattenflöde. Fördelning av markanvändning efter exploatering redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Planerad markanvändning. Planerad markanvändning Yta (ha) Takytor 0.11 Infartsväg och gästparkeringar 0.11 Stensatt yta 0.06 Grönyta 0.18 Total yta 0.45 4 Beräkningar 4.1 Beräkningsförutsättningar Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: Planområdets storlek på 0.45 ha Arbetsmaterial från Reierstam Arkitekturs med planerad bebyggelse Takytor som eventuellt förses med s.k. gröna tak beräknas som vanlig takyta 4.2 Flöden Dimensionerande flöden har beräknats med Dahlströms modifierade ekvation (2010) enligt Svenskt Vatten P104. Beräkningar är gjorda med återkomsttider på 2, 10 och 100 år och en varaktighet på 10 minuter, enligt önskemål i kommunens kravspecifikation. I Tabell 3 och 4 redovisas regnintensiteter, markanvändning och avrinningskoefficienter. 4.2.1 Flöden före utbyggnad, 2- och 10-års regn Dagvattenflödet som genereras vid ett regn innan utbyggnad är beräknat efter olika ytor utifrån dagens situation (se Bild 2). Flöden redovisas i Tabell 3. Dagvattenflödet från området före utbyggnad beräknas vara cirka 3 l/s vid ett 2-års regn och 5 l/s vid ett 10-års regn. Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 10 (17) Tabell 3. Dagvattenflöden vid 2-års och 10-års regn med 10 minuters varaktighet för området innan utbyggnad. Markanvändning före exploatering Yta Avr. Koeff. A red Varaktighet 2-års regn 10 min Q dim. Varaktighet 10-års regn 10 min Q dim. (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s) (l/s, ha) (l/s) Grönyta 0.45 0.05 0.02 134 3 228 5 Totalt 0.45 3 5 4.2.2 Flöden efter utbyggnad, 2- och 10-års regn Dagvattenflödet är beräknat efter olika ytor utifrån arkitektens skiss (se Bild 3). Flöden redovisas i Tabell 4. Dagvattenflödet från området efter utbyggnad beräknas vara cirka 25 l/s vid ett 2-års regn och 42 l/s vid ett 10-års regn. Eftersom andelen hårdgjorda ytor ökar och andelen grönytor minskar vid exploatering ökar dagvattenflödet från området. Det innebär en ökning med 22 l/s vid ett 2-års regn och 37 l/s vid ett 10-års regn. Tabell 4. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet för hela området efter utbyggnad. Markanvändning efter exploatering Yta Avr. Koeff. A red Varaktighet 2-års regn 10 min Q dim. Varaktighet 10-års regn 10 min Q dim. (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s) (l/s, ha) (l/s) Takyta 0.11 0.9 0.10 134 13 228 22 Grusyta 0.11 0.4 0.04 134 6 228 9 Stensatt yta 0.06 0.7 0.04 134 5 228 9 Grönyta 0.18 0.05 0.01 134 1 228 2 Totalt 0.45 25 42 4.2.3 Flöden före utbyggnad, 100-års regn Dagvattenflödet som genereras vid ett regn innan utbyggnad är beräknat efter olika ytor utifrån dagens situation (se Bild 2). Flöden för utbyggnad vid ett 100-års regn redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Dagvattenflöden vid 100-års regn med 10 minuters varaktighet för området före utbyggnad. Markanvändning före exploatering Varaktighet Yta Avr. Koeff. A red 100-års regn 10 min Q dim. (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s) Grönyta 0.45 0.05 0.02 489 11 Totalt 0.45 11 Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 11 (17) 4.2.4 Flöden efter utbyggnad, 100-års regn Dagvattenflödet är beräknat efter olika ytor utifrån arkitektens skiss (se Bild 3). Flöden efter utbyggnad vid ett 100-års regn redovisas i Tabell 6. Ett 100-års regn beräknas ge ett flöde på totalt 11 l/s före utbyggnad och öka till c:a 90 l/s efter utbyggnad. Vilket ger ett ökat flöde på 79 l/s. Tabell 6. Dagvattenflöde vid ett 100-års regn med 10 minuters varaktighet för hela området efter utbyggnad. Markanvändning efter exploatering Varaktighet Yta Avr. Koeff. A red 100-års regn 10 min Q dim. (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s) Takyta 0.11 0.9 0.10 489 46 Grusyta 0.11 0.4 0.04 489 21 Stensatt yta 0.06 0.7 0.04 489 19 Grönyta 0.18 0.05 0.01 489 4 Totalt 0.45 91 Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 12 (17) 4.3 Föroreningsberäkningar Föroreningsmängder i dagvattnet har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (Larm v.2014-1). Modellverktyget StormTac simulerar, dimensionerar och analyserar bl.a. flöden, fördröjning samt rening av dagvatten. Beräkningsförutsättningar som programmet kräver är markyta och markanvändning. I Tabell 7 redovisas föroreningskoncentrationerna i halter per liter före och efter utbyggnad samt med rening via infiltration. Värdena skall jämföras med riktvärde 1 2M. Riktvärde 2M används för område som inte har direktutsläpp till recipient. Röda siffror i tabellen är värden som ligger högre än riktvärde 2M. Tabellen visar att infiltration ger god rening och samtliga värden hamnar under riktvärdet 2M. Tabell 7. Föroreningshalter före och efter exploatering samt efter rening. Riktvärden är markerade i kursiv stil. Röda siffror markerar värde över riktvärde 2M. Riktvärde 2M Området före exploatering Området efter exploatering Utan rening Området efter exploatering Efter rening via infiltration Ämne (halter) (halter) (halter) (halter) Fosfor (ug/l) 175 179 152 53 Kväve (mg/l) 2.5 1 1.5 0.6 Bly (ug/l) 10 2 11 2 Koppar (ug/l) 30 11 23 3.5 Zink (ug/l) 90 23 72 7 Kadmium (ug/l) 0.5 0.1 0.3 0.1 Krom (ug/l) 15 2 7 2 Nickel (ug/l) 30 1 4 2 Kvicksilver (ug/l) 0.07 0 0.3 0.02 Suspenderade 60 13 61 6 ämnen (mg/l) Olja (mg/l) 0.7 0.2 0.5 0.1 1 Riktvärdesgruppens förslag på dagvattenriktvärden (2009) Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 13 (17) I Tabell 8 redovisas föroreningskoncentrationerna i kg per år före och efter utbyggnad samt med rening via infiltration. Värden i denna tabell är relaterade till flöde och halt därför är inte tabell 1 och 2 direkt jämförbara. Riktvärden 2M finns inte att tillgå i kg/år. Röda siffror i tabellen är värden som ligger högre än vad området släppte ut innan exploatering. Tabell 8. Föroreningsmängder i kg/år före och efter exploatering samt efter rening. Röda siffror markerar höjning jämfört med dagens markanvändning. Området före exploatering Området efter exploatering Utan rening Området efter exploatering Efter rening via infiltration Ämne (kg/år) (kg/år) (kg/år) Fosfor 0.1 0.2 0.1 Kväve 0.5 2.4 1 Bly 0 2.4 0.5 Koppar 0 0 0 Zink 0 0.1 0 Kadmium 0 0 0 Krom 0 0 0 Nickel 0 0 0 Kvicksilver 0 0 0 Suspenderade ämnen 7 90 9 Olja 0.1 0.8 0.1 Beräkningarna visar att utsläpp av alla ämnen förutom koppar, kadmium, krom och nickel ökar efter exploatering jämfört med innan. Efter rening via infiltration har kväve, bly och suspenderade ämnen en något förhöjd mängd jämfört med innan exploatering. Ytterligare rening kommer att ske när vattnet fortsätter filtreras i det sandbemängda jordlagret efter att det passerat föreslagen lösning. Exploateringen av planområdet bedöms inte påverka Igelstavikens status eller Igelstavikens möjlighet att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 14 (17) 5 Förslag på framtida dagvattenhantering 5.1 Generellt Läge, utformning och storlek på föreslagna lösningar fastställs mer precist vid detaljprojekteringen. Höjdsättningen i detaljprojekteringen ska anpassas så att dagvatten med självfall kan rinna bort från husen och förhindra att få instängda områden. Materialval bör noga begrundas för att förhindra föroreningar från att nå dagvattnet. Särskilt bör tungmetaller såsom bly, koppar och zink undvikas. 5.2 Förslag på fördröjning och rening Som lösning på fördröjning och rening av dagvattnet inom planområdet föreslås perkolationsbrunnar med kringfyllning för infiltration. Se principskiss Bild 6. Det är viktigt för funktionen att brunnen placeras på tillräckligt djup. Kringfyllnaden skall ha god kontakt med det sandlager som finns under lerlagret. Kringfyllnaden renar dagvattnet och fungerar även som ett magasin med fördröjning. Ytterligare rening sker när vattnet filtreras i underliggande sandlager. Bild 6. Principskiss på perkolationsbrunn med kringfyllning. 5.3 Väg- och parkeringsdagvatten Dagvatten från infartsvägen och gästparkeringar avleds via ytavrinning till dagvattenbrunnar sedan vidare via ledning till perkolationsbrunnar. Förslag på placering enl. Bild 8. 5.4 Dagvatten från kvartersmark och fastigheter Ytorna framför radhusen avvattnas genom självfall ut mot infartsvägen och vidare till dagvattenbrunnar. Takvatten leds via stuprör och stuprörsledning till perkolationsbrunnar. För att ta hand om ytvatten som vid kraftiga regn kommer från angränsande fastigheter föreslås dräneringsstråk längs med fastighetsgränsen. Principskiss se Bild 7. Även dräneringsstråken renar dagvattnet och ger fördröjning och magasinering. Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 15 (17) Bild 7. Principskiss på dräneringsstråk. 5.5 Beräkningar fördröjning och magasin Med hänsyn till att det dimensionerade flödet vid ett 10-års regn beräknas öka från cirka 5 l/s till 42 l/s bör vattenflödet ut från området fördröjas och utjämnas. Följande principer och förutsättningar har använts vid dimensionering av fördröjning. Inflödet till fördröjningsmagasinen beräknas för ett 10-årsregn för avrinningsområdet för planerad markanvändning. Utflödet från fördröjningsmagasinet beräknas utifrån miljökontorets önskan om ett oförändrat flöde efter exploatering. Tabell 9. Beräkning av magasinvolym för fördröjning av dagvatten Yta Inflöde magasin 10-års regn Utflöde magasin Magasinvolym (ha) (l/s) (l/s) (m³) Planområdet 0.45 42 5 35 Önskad fördröjning och magasinvolym uppnås i föreslagna lösningar med perkulationsbrunnar och dräneringsstråk. Ett uppskattat hålrum i makadamfyllning är c:a 30% Perkulationsbrunnarnas kringfyllnad (makadam): 20m³ ger en magasinvolym på c:a 6m³. Dräneringsstråkens kringfyllnad (makadam): 100m dräneringsstråk med en tvärsnittsarea på 1m² ger en motsvarande magasinvolym på c:a 30m³. Om bräddledningarna också utförs som dräneringsstråken ger de ytterligare en magasinvolym på c:a 20m³. Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 16 (17) 5.6 Stora regnmängder Vid stora regnmängder och 100-års regn kommer föreslagen lösning inte kunna avleda allt vatten. Därför bör en bräddledning anslutas till perkolationsbrunnarna. Bräddledningen leder vattnet vidare ut till slänten vid ån. Bräddledningen kan vara dränerande och läggas enligt samma princip som dräneringsstråken (se bild 7). Övrigt ytvatten som inte hinner infiltreras i marken rinner ner mot ravinen och vidare mot ån i Rännillunden söder om fastigheten. Det är viktigt att man i detaljprojekteringen anpassar markens höjdsättning så att vattnet kan ytavrinna mot ån och inte ansamlas i lokala lågpunkter. Slänten ner mot ravinen bör förstärkas med hänvisning till utförd geoteknisk undersökning/ PM Geoteknik. Dräneringsstråk Stuprörsledning Dagvattenledningar Perkolationsbrunn med makadammagasin Dräneringsstråk Dränerande breddningsledning Stuprörsledning Perkolationsbrunn med makadammagasin Dränerande breddningsledning Stuprörsledning Bild 8. Förslag på dagvattenlösning Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 17 (17) Bjerking AB Granskad av Susanne Öjerstam 010-211 84 96 susanne.ojerstam@bjerking.se Ola Gantelius 010-211 84 35 ola.gantelius@bjerking.se Bjerking AB

PM Geoteknik Nybyggnad bostäder Mariekälla, Södertälje kommun www.bjerking.se

Uppdrag nr. 14U24512 Sida 1 (4) PM Uppdragsnamn Blåklinten 16 Nybyggnation bostäder Mariekälla, Södertälje Skanska Sverige AB Box 54 233 22 Svedala Uppdragsgivare Skanska Sverige AB Vår handläggare Tomislav Polugic Datum 2014-04-08 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG... 2 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 2 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 2 3.1 Geologi och hydrogeologi... 3 4 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN... 3 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 3 6 KOMPLETTERINGAR... 4 Verktyg: Miljö PM/Rapport / V-A5 / 2010-01-12 Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\14U24762\G\Dokument\PMGeo1.docx Sparat: 2014-04-08 Bjerking AB 117 34 Stockholm Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Besök Hornsgatan 174. Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Uppdrag nr. 14U24512 Sida 2 (4) 1 Uppdrag Bjerking AB har på uppdrag av Skanska Sverige AB, Linda Strand utfört en översiktlig geoteknisk markundersökning inom fastigheten Blåklinten 16 i området Mariekälla, Södertälje kommun. 2 Bakgrund och syfte Inom fastigheten Blåklinten 16 planeras 16 radhus. Fastigheten Blåklinten 16 har en areal på 4449 kvadratmeter. Radhus planeras att uppföras i 2 våningar med en byggnadsarea på 60 kvadratmeter för huvudbyggnad och 15 kvadratmeter för komplementbyggnader. Syftet med undersökningen är att undersöka jordlagerföljd, bergnivå och grundvattennivå. Parallellt med denna undersökning kommer Bjerking även att utföra en dagvattenutredning. 3 Områdesbeskrivning Aktuell fastighet är belägen inom området Mariekälla i Södertälje. Ytan avgränsas av Mariekällgatan i norr, villa bebyggelse i öster och väster samt en bäckravin i söder. Markytan är i huvudsak gräsbevuxen med fruktträd och enstaka buskar och sly som vuxit på senare tid. Längs gatan och villor finns äldre lindar och mot ravinen växer stora träd bl a en bok. Markytan sluttar mot ravinen och nivån varierar mellan ca +40 i norr och ca +36 i söder. Mitt på fastigheten finns en husgrund kvar som kommer att rivas och ersättas av en park/lekplats. Verktyg: Miljö PM/Rapport / V-A5 / 2010-01-12 Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\14U24762\G\Dokument\PMGeo1.docx Sparat: 2014-04-08 Figur 1. Del av det aktuella undersökningsområdet Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24512 Sida 3 (4) 3.1 Geologi och hydrogeologi Naturliga jordarterna inom undersökningsområdet består främst av sand. Ingen naturlig jord har dock påträffats ytligt vid denna undersökning. Hela ytan täcks av fyllning. Två grundvattenrör har installerats i punkterna B2 och B7 och grundvattennivå har uppmätts mellan +32,2 och 33,5. Nivån i bäcken har uppmäts i en punkt på +29,8. 4 Geotekniska förhållanden Generellt utgörs jorden av sandigt siltigt material med inslag av lera. Laboratoriebedömningen är inte klar så slutsatser grundas på sonderingar, befintlig slänt mot bäcken samt muntlig redovisning från borrningsledare. Överst utgörs jorden av fyllnadsmassor ditlagda vid tidigare byggnation. Under fyllningen finns ner till ca 2 m djup lera som bedöms som siltig och av torrskorpekaraktär. Torrskorpa underlagras av fastare lager av i huvudsak sand. Under sanden ligger lösare sediment som bedöms som skiktade sand, silt och lera. Det lagret är vattenmättad och troligen därför ger lägre motstånd vid sonderingen. Bergnivå har undersökts med jordbergsonderingen i 3 punkter och varierar mellan ca +25,3 i söder och +32,3 i norr dvs 6 11 m under befintlig markyta. 5 Slutsatser och rekommendationer 5.1 Grundläggning Utan att känna till exakt utformning av planerade konstruktioner kan man säga att grundläggning kan utföras med platta på mark efter att ca 2 m fyllning och lera schaktats bort och ersatts med friktionsmaterial. Alternativt kan grundläggning utföras på pålar nedförda ner till berg. Pållängder uppskattas till ca 6-10 m. Beroende på konstruktionens utformning och laster fattas beslut om grundläggningen i samråd med konstruktören. Verktyg: Miljö PM/Rapport / V-A5 / 2010-01-12 Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\14U24762\G\Dokument\PMGeo1.docx Sparat: 2014-04-08 5.2 Släntstabilitet Befintlig slänt i söder har översiktligt karterats vid platsbesöket och bedöms som stabil. Dock konstaterades pågående erosion i släntfoten som tillsammans med trolig materialurspolning kommer att underminera slänten och föra den närmare planerad bebyggelse. Någon form av släntskydd skall planeras och utföras. Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24512 Sida 4 (4) Figur 2. Urgrävning i slänten 5.3 Infiltration Dagvatten kan infiltreras i sandlagret som ligger ca 2 m under befintlig markyta. Dock ska man ha i åtanke att infiltrerat vatten kommer ut i slänten och i bäcken. 6 Kompletteringar Eventuella kompletterande undersökningar planeras och utförs i samråd med beställaren. Verktyg: Miljö PM/Rapport / V-A5 / 2010-01-12 Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\14U24762\G\Dokument\PMGeo1.docx Sparat: 2014-04-08 Bjerking AB Tomislav Polugic Telefon 010-211 84 75 tomislav.polugic@bjerking.se Bjerking AB Granskad av Jens Torsteinsrud

Geoteknisk markundersöknings rapport Nybyggnad bostäder Mariekälla, Södertälje kommun www.bjerking.se

Uppdrag nr.14u24512 Sida 1 (3) Rapport Uppdragsnamn Blåklinten 16 Nybyggnation bostäder Mariekälla, Södertälje Skanska Sverige AB Box 54 233 22 Svedala Uppdragsgivare Skanska Sverige AB Vår handläggare Tomislav Polugic Datum 2014-04-08 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG... 2 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 2 3 UNDERLAG... 2 4 GENOMFÖRANDE... 2 5 RESULTAT... 3 RITNINGAR OCH BILAGOR... 3 Verktyg: Miljö PM/Rapport / V-A5 / 2010-01-12 Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\14U24762\G\Dokument\RGeo.docx Sparat: 2014-04-08 Bjerking AB 117 34 Stockholm Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Besök Hornsgatan 174. Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 2 (3) 1 Uppdrag Bjerking AB har på uppdrag av Skanska Sverige AB, Linda Strand utfört en översiktlig geoteknisk markundersökning inom fastigheten Blåklinten 16 i området Mariekälla, Södertälje kommun. 2 Bakgrund och syfte Inom fastigheten Blåklinten 16 planeras 16 radhus. Fastigheten Blåklinten 16 har en areal på 4449 kvadratmeter. Radhus planeras att uppföras i 2 våningar med en byggnadsarea på 60 kvadratmeter för huvudbyggnad och 15 kvadratmeter för komplementbyggnader. Syftet med undersökningen är att undersöka jordlagerföljd, bergnivå och grundvattennivå. Parallellt med denna undersökning kommer Bjerking även att utföra en dagvattenutredning. 3 Underlag Grundkarta och arkitektskisser Detaljplan Översvämningsanalys för Södertälje kommun, Slutrapport Verktyg: Miljö PM/Rapport / V-A5 / 2010-01-12 Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\14U24762\G\Dokument\RGeo.docx Sparat: 2014-04-08 Omfattning Uppdraget omfattar: Platsbesök och kartering av befintliga förhållanden. Skruvprovtagning av störda jordprover i 3 punkter CPT-sondering i 9 punkter. Jordbergsondering i 3 punkter. Installation av 2 st grundvattenrör. Utsättning/inmätning av borrpunkter. Redovisning i Rapport och PM. 4 Genomförande Geotekniska fältarbeten utfördes under mars 2014 av fälttekniker Niklas Christell med borrbandvagn och mätningsarbeten av Benny Näsman med GPS. Bjerking AB

Uppdrag nr. 14U24762 Sida 3 (3) 5 RESULTAT Ritningar och bilagor Bilaga Innehåll Bilaga 1 Laboratorieanalysprotokoll störda a prover kommer senare Ritning Innehåll G1201 Plan G1202-03 Sektioner Bjerking AB Granskad av Verktyg: Miljö PM/Rapport / V-A5 / 2010-01-12 Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\14U24762\G\Dokument\RGeo.docx Sparat: 2014-04-08 Tomislav Polugic Telefon 010-211 84 75 tomislav.polugic@bjerking.se Bjerking AB Jens Torsteinsrud

Samhällsbyggnadskontoret GRANSKNINGSUTLÅTANDE Dnr 2013-00149-214 Detaljplan för Blåklinten 16 samt del av Mariekälla 1:1 inom Södertälje stad, i Södertälje Upprättad 2014-07-21

Innehåll Beslut... 3 Hur granskningen bedrivits... 3 Samhällsbyggnadskontorets ställningstagande... 4 Inkomna yttranden med kommentarer... 5 1. Länsstyrelsen... 5 2. Storstockholm läns landsting- Trafikförvaltningen... 5 3. Kommunala pensionärsrådet... 5 4. Omsorgsnämnden... 5 5. Socialnämnden... 5 6. Äldreomsorgsnämnden... 5 7. Miljönämnden... 5 8. Kommunala handikappsrådet... 7 9. Telge Nät... 7 10. Svenska kraftnät... 7 11. Villaägarna Kretsen Södertälje-Nykvarn... 7 Bedömning... 7 Kvarstående synpunkter... 8 Medverkande tjänstemän... 8-2 -

Beslut Syftet med detaljplanen är att genom en ändring av gällande detaljplan, möjliggöra till uppförandet av bostäder på fastigheten Blåklinten 16 inom stadsdelen Mariekälla i Södertälje. Nämnd Beslut Beslutsdatum Stadsbyggnadsnämnden Planuppdrag 2013-02-19 Stadsbyggnadsnämnden Plansamråd 2013-10-22 Stadsbyggnadsnämnden Granskning 2014-02-25 Hur granskningen bedrivits Detaljplanen har varit ute på granskning från 2014-05-14 till och med 2014-06-15. Planen har under den tiden funnits utställd i Södertälje stadshus och har även funnits tillgänglig på kommunens hemsida. Sakägare och remissinstanser har fått skriftlig underrättelse om granskning. Det har under granskningen inkommit 11 yttrande varav 8 har varit utan erinran, nedan sammanfattas och kommenteras inkomna synpunkter. Synpunkterna i sin helhet finns att ta del av på Samhällsbyggnadskontoret. - 3 -

Samhällsbyggnadskontorets ställningstagande Samhällsbyggnadskontoret genomför följande åtgärder inför antagandet av detaljplanen för Blåklinten 16 samt del av Mariekälla 1:1. Planbeskrivningen kompletteras med att möjlighet finns för anslutning till befintligt fjärrvärmenät. Planbeskrivningen kompletteras med ett förtydligande om att planerad lekplats och offentliga miljöer ska utformas enligt gällande tillgänglighetskrav, vilket beaktas vid bygglov i enlighet med plan- och bygglagen. Gällande dagvatten kompletteras planbeskrivningen vad gäller förväntade flöden för infiltrering och bräddning. Informationen om Igelstaviken kompletteras i planbeskrivningen. - 4 -

Inkomna yttranden med kommentarer 1. Länsstyrelsen Har inga synpunkter. 2. Storstockholm läns landsting- Trafikförvaltningen Har inga synpunkter på granskningsförslaget. 3. Kommunala pensionärsrådet Har inget att tillägga utöver tidigare lämnat yttrande. 4. Omsorgsnämnden Nämnden tillstyrker förslaget om ny detaljplan för Blåklinten 16 samt del av Mariekälla 1:1. 5. Socialnämnden Nämnden tillstyrker förslaget om ny detaljplan för Blåklinten 16 samt del av Mariekälla 1:1. 6. Äldreomsorgsnämnden Nämnden tillstyrker förslaget om ny detaljplan för Blåklinten 16 samt del av Mariekälla 1:1. 7. Miljönämnden Nämnden har tidigare yttrats sig gällande buller, utformningen av lekyta, dagvatten samt avfallshantering och trafik med renhållningsfordon inom planområdet. Miljökontoret anser att tidigare synpunkter till stor del kvarstår. Man vill därför informera att lämplig avskärmning vad gäller bullerskydd för bullerutsatta utemiljöer kan utgöras av parkeringsplatser för bostäder och gästparkering kan lokaliseras i området närmast gatan. Parkeringsplatserna kan då utformas som carportslösning som ger en bra bullerskärm mot Mariekällgatan. En lekyta kringgärdad av en infartsväg anses som mycket olämplig ur en olyckssynpunkt och för barnens lekmiljö. - 5 -

Placeringen av gemensamt miljöhus i nära anslutning till bostadshus anses kunna leda till störningar av både buller och lukt. Trafik med renhållningsfordon inom bostadsområdet anses även som olämpligt. Man framför att framtagen dagvattenutredning visar att det utöver föreslagen lösning av dagvatten kommer att krävas en bräddledning, därför anser man att det i planhandlingarna ska framgå vilka flöden som förväntas kunna infiltreras och vilka flöden som förväntas brädas. Dessutom stämmer inte texten om Igelstaviken under rubrikerna Miljöpåverkan och Vattenområden. Kommentar: Miljönämnden har vid planens samråd yttrat sig om att avfallshantering helt bör ske från infart till planområdet och om möjligt med bostadsnära källsorteringssystem. Därför har ett område intill planerad infart satts ut på plankartan för uppförandet av gemensamt miljöhus för hushållsnära sophantering och källsortering. Det finns för övrigt lagar, förordningar, föreskrifter och regler som styr avfallhantering och utformning av avfallshanteringsystem så som, plan- och byggförordning (2011:338) och Boverkets byggregler, BBR(BFS 1993:57). Vilka ska bidra till att avfallshanteringsutrymmen bland annat utförs så att buller och luktstörningar från sophantering- och källsorteringsanläggningar undviks, vilket för övrigt hanteras vid bygglov och i enlighet med plan- och bygglagen. Bilden som finns i planbeskrivningen är inte bindande utan illustrerar en idé kring områdets utformning. Områdets utformning tillsammans med lekplatser och offentliga miljöer ska ske i enlighet med plan- och bygglagen och gällande regelverks krav på tillgänglighet, vilket hanteras vid bygglov. Planbeskrivningen kompletteras för att förtydliga detta. Vad som anses vara lämplig bullerskydd är något som ska hanteras vid bygglov. För att utforma utfarter med högsta möjliga trafiksäkerhet har man utvidgat infarten till öster så att infarten hamnar så långt ifrån korsningen för Liljevalchgatan och Mariekällgatan som möjligt. Man har även försökt att inte placera byggrätter inom det området som finns från Marikällgatan och drygt 10 meter in i planområdet. Ytterliggare placering av byggnadsverk inom området skulle även påverka lindarna inom planområdet som man på plankarta satt bevarandeskydd för. Därför förordas inte parkering eller uppförandet av carport i området. Planerat miljöhus har satts vid infarten till området för att kunna undvika inkörning med renhållningsfordon och under förutsättningen att varsamhet iakttas vid markarbeten i anslutning till träden. En utökad exploatering inom området där lindarna finns innebär en belastning på trädens rotsystem. - 6 -

Gällande dagvatten kompletteras planbeskrivningen vad gäller förväntade flöden för infiltrering och bräddning. Informationen om Igelstaviken kompletteras i planbeskrivningen. 8. Kommunala handikappsrådet Tycker att det är positivt att gångstigar för att nå Rännillunden med tillhörande grönområden tillgängliggörs. Rådet menar även att för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna nyttja allmänna kommunikationer, är det viktigt att busshållplats för buss 751 över Hovsjö- Ritorp mot Södertälje går att använda för personer med rörelsehinder och att bussen som trafikerar sträckan är utformad så att den går att komma ombord på med rullstol. En av besöksparkeringens p-platser bör utformas som handdikappsplats med erforderligt utrymme. Kommentar: Synpunkter om handikappsanpassade parkeringsplatser och övrig tillgänglighet inom planområdet beaktas vid bygglov i enlighet med plan- och bygglagen. Övriga synpunkter är noterade. 9. Telge Nät Vill informera om att fjärrvärme erbjuds för uppvärmning. Kommentar: I planbeskrivningen står det att om möjlighet finns kan den nya bebyggelsen anslutas till befintligt fjärrvärmenät. För att förtydliga kompletteras planbeskrivningen med att möjlighet finns för anslutning till befintligt fjärvärmenät. 10. Svenska kraftnät Har inga synpunkter. 11. Villaägarna Kretsen Södertälje-Nykvarn Har inget att invända mot planförslaget. Bedömning Mindre kompletteringar och redaktionella ändringar har gjorts i planhandlingarna efter granskning. Ändringar påverkar dock inte detaljplanens huvuddrag och har - 7 -