Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014

Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014

2 (16) Sammanfattning Syftet med en risk- och sårbarhetsanalys är att den ska bidra till att visa på riskbilden i samhället. Området har en stor bredd och hotbilden består av vardagsrisker för den enskilde individen till risker med potential att skada samhället i stort. Risk- och sårbarhetsanalysen kan verka som ett underlag för beslut i samhällsplaneringsfrågor och säkerhetshöjande åtgärder för att stärka individens trygghet och samhällets säkerhet. Ökad kunskap hos invånarna kan bidra till ökad förståelse. Avgränsningar i analysen är att kommunen i denna, första RSA enligt föreskriften*, valt att beskriva och beakta de oönskade händelser inom det geografiska området som kan leda till extraordinära händelser vilka skulle innebära svåra påfrestningar för samhällsviktiga verksamheterna i kommunal regi. Undantaget risken för översvämning. * Risk- och sårbarhetsanalys enligt Myndigheten för samhällskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2010:6, för sådana RSA vilka avses i 2 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

3 (16) Innehåll Inledning... 1. Övergripande beskrivning av kommunen...4 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod...5 2:1 Säkerhets- och Krissamordning...5 2:2 Skydd mot olyckor...6 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område...7 3:1 Dricksvatten och avloppshantering...7 3:2 El- och fjärrvärmeförsörjning...7 3:3 Omsorgen om äldre...9 3:4 Räddningstjänst...9 3:5 Icke kommunala verksamheter...9 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område....10 4:1 Vardagshändelser...10 4:2 Stora olyckor...11 4:3 Kriser och Extraordinära händelser...11 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser...12 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 12 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse...13 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat...13 8:1 Dricksvatten och Avloppshantering...13 8:2 El- och fjärrvärmeförsörjning...14 8:3 Dammbrott fördämning vid sjön Halen...14 8:4 Oväder dess konsekvenser...14 8:5 Svår översvämning som följd av höga flöden i åarna...15 8:6 Större brand på äldreboende...15 8:7 Klimatpåverkan Klimatanpassning...15 8:8 Pandemi Större personalbortfall...15 9. Termer och begrepp...16

4 (16) 1. Övergripande beskrivning av kommunen Olofströms kommun är en av fem kommuner i Blekinge län med ca 13 000 invånare. Inom kommunens gränser finns över 200 sjöar och i tätorten möts tre åar. Utöver centralorten Olofström består kommunen av orterna Jämshög, Kyrkhult, Vilshult, Gränum och Hemsjö. Kommunen har ett stort skogs- kulturlandskap och i Olofström finns Blekinges största sjö, Halen. Olofström domineras av bil- och verkstadsindustrin genom Volvo Personbilar AB och dess underleverantörer. Orten har ett starkt teknik- och produktionskunnande.

5 (16) 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Räddningstjänsten Västra Blekinge arbetar med oönskade händelser längs hela skalan från vardagsolyckan, via räddningstjänstuppdrag till förberedelser inför kriser och extraordinära händelser i de tre medlemskommunerna. Hot- och riskskalan. De vanliga olyckorna inträffar oftare och med mindre konsekvens för samhället medan det omvända råder för extraordinära händelser. 2:1 Säkerhets- och Krissamordning Ansvaret att driva och samordna säkerhets- och krisberedskapsfrågorna har i kommunen ålagts Räddningstjänsten Västra Blekinge. Räddningstjänstförbundet har samma uppdrag i samtliga tre medlemskommuner. Årligen förankras verksamhetsplaner på förvaltnings- och bolagschefsnivå, styrgrupp för Säkerhets- och Krisberedskapsfrågor. Dessa planer pekar på prioriterade frågor inom respektive område under året. Verksamhetsplanerna beslutas politiskt av räddningstjänstens direktion. Arbetet med säkerhets- och beredskapsfrågor bedrivs i en arbetsgrupp, SäKris, vilken består av representanter från olika kommunala verksamheter och bolag. Representanterna har utsetts av förvaltnings- och bolagschefer och har en övergripande kunskap om samt engagemang och insikt i sina respektive verksamhetsområde. Arbetsgruppen arbetar vidare utifrån identifierade risker med att beskriva eventuella konsekvenser för de samhällsviktiga verksamheterna. Styrgruppen för SäKris har genomfört en grovanalys för att inventera riskbilden i Olofströms kommun utifrån vad man anser skulle kunna bli en extraordinär händelse i kommunen. Att göra denna inventering i samlad grupp ger en insikt om problemställningar och beroenden som kanske inte är uppenbara för den enskilda verksamheten. Processen har inspirerats av ROSA, ett arbetssätt utvecklat av Länsstyrelsen i Kronoberg och Växjö kommun i samarbete med tidigare Krisberedskapsmyndigheten.

6 (16) 2:2 Skydd mot olyckor Räddningstjänsten upprättar utifrån Lag om skydd om olyckor, LSO ett handlingsprogram för förebyggande åtgärder och räddningstjänst. Handlingsprogram tas fram varje ny mandatperiod och beslutas av direktionen. Underlag är bl.a. de kommunala riskanalyserna och tillgänglig statistik från räddningsinsatser. För att uppnå bästa resultat för kommuninvånarnas trygghet och säkerhet, integreras den skadeförebyggande verksamheten med den skadeavhjälpande. Integrationen innebär också att kunskap överförs från operativ räddningstjänst till den förebyggande och tvärtom. Erfarenheter från bränder och andra oönskade händelser kan omedelbart överföras till kommuninvånaren via tillsyner, utbildningar och andra verksamheter t.ex. stöd till särskilda grupper eller stöd till medlemskommunernas sociala område. Det förebyggande arbetet kan indelas i stöd till kommunerna i bygglovsärenden, utbildning, rådgivning till allmänhet och företag, tillsyn över sotningsverksamheten samt övrig olycksförebyggande verksamhet. Räddningstjänsten är även myndighet med avseende på lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor och har därmed tillsynsansvaret över dessa lagar.

7 (16) 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Förutom nedan beskrivna verksamheter har kommunen identifierat kommunal ledningsförmåga och information som viktiga delar under en kris. Dessa finns beskrivna i Krisledningsplan och Kommunikationsplan för Olofströms kommun vid extraordinär händelse, vilka är färdiga för beslut. 3:1 Dricksvatten och avloppshantering Att kunna leverera ett rent och säkert dricksvatten till både enskilda och näringsliv är av yttersta vikt för att inte orsaka stora störningar och påfrestningar i samhället på längre sikt. Affärsområdet Miljö och Vatten inom Olofströms Kraft AB (OKAB) ansvarar för den kommunala vatten- och avloppsverksamheten. OKAB är ett av Olofströms kommun helägt bolag. OKAB driver och underhåller vatten- och avloppsanläggningar samt rörledningsnätet. Kunderna har Olofströms Kraft som direkt kontakt i alla dessa frågor. Dygnet runt, året runt finns beredskapspersonal tillgänglig för snabb första insats om något skulle inträffa. Kommunens dricksvatten produceras i två vattenverk där Olofströms vattenverk är störst. OKAB har tre råvattentäkter, ytvatten från sjön Halen och grundvatten från Lilla Holje och Hemsjö. Ytvatten och grundvatten blandas kontinuerligt i vattenverket Olofström och renas. 2010 levererades 1,13 miljoner kubikmeter vatten. Avloppsvattnet i kommunen leds i huvudsak till Jämshögs avloppsreningsverk. 3:2 El- och fjärrvärmeförsörjning En beroendeanalys visar att el är något de flesta verksamheter är beroende av för att utföra sina uppdrag på ett säkert och effektivt sätt. Inom Olofströms geografiska område är elleverantören det kommunala bolaget Olofströms Kraft AB (OKAB). OKAB arbetar med att driftsäkra elnätet till 2012. Detta innebär att större delen av ledningsnätet ska vara nedgrävt och 50 kilovoltsledningarna trädsäkrade, allt för att minska elavbrotten. OKAB ansvarar även för produktion och distribution av fjärrvärme inom kommunen via ett eget biobränslebaserat fjärrvärmeverk. Anläggningen är dimensionerad för en årsproduktion av ca 50 GWh värmeenergi. Fjärrvärmenätet finns etablerat i stora delar av Olofström och Jämshögs tätorter. OKAB har personal i beredskap för snabbt ingripande om något oväntat skulle inträffa.

8 (16) OKABs ledningsnät sträcker sig även utanför kommunen.

9 (16) 3:3 Omsorgen om äldre Socialförvaltningen erbjuder stöd, service och omvårdnad till de som behöver det för att klara sin vardag. Målsättningen för de äldre är att man så långt det är möjligt skall ges möjlighet att bo kvar hemma. När det inte längre är möjligt erbjuder kommunen boenden i Olofström, Jämshög och Kyrkhult. Inom kommunen finns totalt sex särskilda boenden. All verksamhet som bedrivs inom socialförvaltningen anses dock inte vara samhällsviktig verksamhet vid en kris eller extraordinär händelse. Identifierad som samhällsviktig verksamhet är framförallt äldreomsorgen med sina särskilda boenden och hemtjänsten. Hemtjänstens verksamhet bedrivs inom hela det geografiska området. De funktioner som absolut måste fungera identifierades bl. a. i samband med pandemiplaneringen, såsom vårdkunnig personal, mat, medicin och hygien. 3:4 Räddningstjänst Räddningstjäningstjänsten Västra Blekinge är ett kommunalförbund. Medlemmarna i förbundet är Olofströms, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner. Räddningstjänsten arbetar med frågor som berör såväl före, under som efter en inträffad oönskad händelse. Som samhällsviktig verksamhet, under en begränsad tid, betraktas endast den operativa utryckande verksamheten. Den utryckande totala styrkan består av ca 160 personer. Utryckande enheter med deltidsbemanning finns på stationerna Olofström, Sölvesborg, Mjällby, Svängsta och Karlshamn. På stationen i Karlshamn finns även utryckande bemanning på heltid. Hela verksamheten är en viktig resurs vad gäller personal och materiel vid oönskade händelser. 3:5 Icke kommunala verksamheter Förutom ovan nämnda kommunala ansvarsområden finns naturligtvis andra. Vissa verksamheter inom det geografiska området är svåra att hantera som enskild kommun. Inom kommunen finns livsmedels- och drivmedelshandel vilken är beroende av transporter (väg 121). Telekommunikation är en mycket viktig funktion som idag är komplex och inte överblickbar för en enskild kommun. Att betalningssystemen fungerar är av yttersta vikt för både livsmedelsförsäljning och bankverksamheter. Sjukvård finns inom kommunen i form av vårdcentraler och privata läkarstationer.

10 (16) 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Inventering och identifiering av risker och oönskade händelser sker kontinuerligt. De händelser vilka inträffar ofta, vardagshändelser, hanteras ofta direkt och nya rutiner upprättas för att det inte skall inträffa igen i en ständigt pågående process. Andra händelser ses som mer osannolika varför man inte tar med dem i det dagliga riskarbetet. För dessa behövs ett större perspektiv och systematiskt arbete med att förebygga, identifiera sårbarheter och utarbeta rutiner för hur man skulle kunna hantera händelsen, om eller när den händer och leder till räddningsinsats eller extraordinär händelse.. Beroendeanalyser visar på att flertalet verksamheter är kritiskt beroende av vatten, el och värmeförsörjning. Här redogörs för de olika riskidentifieringarna som finns i kommunen. 4:1 Vardagshändelser Oönskade händelser i vardagen kan i flera fall vara yttringar på större problem vilka i förlängningen kan leda till samhällsföreteelser. Att identifiera, förebygga och hantera dessa yttringar i ett tidigt skede är alltid att föredra. Utanförskap kan bero på flera olika orsaker såsom drogberoende, rörelsenedsättning, språksvårigheter, ensamhet eller sjukdom. Statistik visar att individer som lever i ett utanförskap är överrepresenterade i olyckor och exempelvis dödsbränder. Kommunen kommer under 2011 inventera sina äldreboenden med avseende på brandsäkerhet och utarbeta förslag på hur det kan förbättras. Drunkning och suicid (självmord) är områden som pekats ut som intressanta att arbeta vidare med då nationell statistik visar på ett tilltagande problem. Identifierade oönskade vardagshändelser som påverkar samhället: Socialt utanförskap Olyckor i boende för äldre med funktionsnedsättning, exempelvis brand Drunkning Suicid

11 (16) 4:2 Stora olyckor Den kommunala riskanalysen (rev.2007) omfattar olyckor som på förhand kan bindas geografiskt och som kan komma att drabba tredje man. I riskanalysen finns de verksamheter vilka klassas som anläggningar med farlig verksamhet, enligt 2 kap. 4 i Lag om skydd om olyckor. Analysen omfattar även gasollager, bensinstationer, förvaring av explosiva varor, transporter av farligt gods, gasledningar, översvämningsområden samt ras- och skredområden. Några risker bedöms mer troligt kunna påverka samhället och invånarna vid en större händelse. Identifierade fysiska risker vilka kan föranleda stora olyckor inom kommunen: Översvämning som följd av höga flöden i åarna Brott vid fördämning vid sjön Halen 4:3 Kriser och Extraordinära händelser En grov inventering har gjorts med utgångspunkt i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Representanter för kommunala verksamheter och bolag har listat oönskade händelser vilka man anser kunna påverka den egna eller andras verksamheter. De oönskade händelserna har värderats och placerats i en riskmatris med kvalitativ rankingskala. Det innebär att det går att se om ett specifikt riskscenario bedöms förekomma oftare än ett annat och om konsekvenserna bedöms som värre. Identifierade oönskade händelser med konsekvenser vilka skulle innebära en stor påfrestning för kommunen: Otjänligt dricksvatten Längre strömavbrott Damm- fördämningsbrott i sjön Halen Oväder dess konsekvenser Svår översvämning som följd av höga flöden i åarna Större brand på äldreboende Klimatpåverkan Pandemi

12 (16) 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Inom länet finns ett regionalt råd, K-sam, ett nätverk för kontakter inom näringsliv och central, regional och lokala verksamheter. Detta råd möjliggör kortare kontaktvägar och närhet till ytterligare resurser. Kommunen är tillsammans med Sölvesborgs och Karlshamns kommuner medlemmar i Räddningstjänsten Västra Blekinge. Förbundets resurser kan användas inom alla kommunerna beroende av händelse. Via förbundet finns möjlighet att även använda nationella resurser via MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, för exempelvis översvämningar, kemikalieolyckor och skogsbränder. Mindre mobila reservelverk finns att tillgå via räddningstjänsten för att upprätthålla värmeförsörjningen på utpekande äldreboenden vid händelse av ett längre elbortfall. Rutiner för elverken finns upprättade och inkopplingar förberedda. I kommunen finns en aktiv FRG, frivillig resursgrupp, som har uppdrag att bland annat öppna upp och bemanna förutbestämda trygghetspunkter, på uppdrag av kommunchefen. 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Av de identifierade oönskade händelserna, i avsnitt 4:1-3, finns ett antal vilka kan leda till en extraordinär händelse och innebära en stor påfrestning för de identifierade samhällsviktiga verksamheterna, som presenterades i avsnitt 3. Den samlade förmågan inom, de kommunala, identifierade samhällsviktiga verksamheterna bedöms som i huvudsak god, men med vissa brister (2*). De åtgärder som vidtagits hanterar främst de akuta delarna/behoven och inte hela verksamheter. Bristerna är ofta resursfrågor vad gäller uthållighet och personberoenden inom vissa kompetensområden. En bedömning av förmågan av icke kommunal samhällsviktig verksamhet har inte kunnat göras.

13 (16) 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Att hantera stora händelser som drabbar stora delar av eller hela kommunen innebär en stor påfrestning för kommunens resurser. Krishanteringsförmågan vid en extraordinärhändelse består av flera delar. Inom flera delar är kommunens förmåga god. En sammantagen bedömning av kommunens krishanteringsförmåga blir den i huvudsak god, men med vissa brister (2*). Bristerna kan främst identifieras som uthållighet och resursbrist. Exempelvis skulle ett stort brott på fördämning vid sjön Halen innebära en komplex situation och involvera flera kommuner, stora företag, räddningstjänster och länsstyrelser. Förmågan till samverkan och ledning inom regionen behöver utvecklas för händelser som drabbar flera kommuner. Projekt inom länet pågår. * Bedömningsnivåer 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Kommunen har under 2011 slutfört arbetet med en ny Krisledningsplan vilken bygger på ansvars-, närhets- och likhetsprincipen. Planen är utformad för att kunna användas även vid större händelser, inte enbart extraordinära, inom kommunen. Information är en viktig del av krishanteringen i en kommun varför även en kommunikationsplan Kommunikationsplan Olofströms kommun vid extraordinär händelse har tagits fram. 8:1 Dricksvatten och Avloppshantering En förorening av vattentäkten sjön Halen, med konsekvensen otjänligt dricksvatten, har identifierats som en risk. Reservvattentäkten, vilken även används i den kontinuerliga produktionen av dricksvatten, som är grundvatten skulle då användas. Möjliga orsaker till förorening: Olycka med farligt gods på vägen väster om sjön Mikrobiologisk påverkan från djurhållning alternativt enskilda avlopp runt sjön Motorhaveri/oljeutsläpp från båt på sjön Åtgärderna och konsekvenserna för samhället blir likartade, otjänligt vatten, om det förorenade vattnet har passerat vattenverket. Handlingsplaner för detta finns upprättade. Ett längre elavbrott skulle också få konsekvenser för distributionen av dricksvatten. Reservkraft finns för att säkra produktion och distribution. Om endast reservvattentäkten används under en längre tid kan det uppstå brist på tillgången på vatten. Åtgärdsplan för hur detta ska hanteras finns upprättad. Avloppsnätet är uppbyggt med att antal pumpstationer för att transportera avlopp till reningsverket i Jämshög. Dessa är i dagsläget inte försedda med dedikerad reservkraft

14 (16) varför hanteringen av avlopp inte kommer att fungera som normalt under ett långvarigt elavbrott. Livsmedelsverket har utfärdat föreskrifter (SLVFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar. Dessa omfattar vattenverk som försörjer fler än 2000 personer med dricksvatten och innebär främst att man ser över lås, larm och andra möjligheter för att skydda verksamheten ytterligare. Olofströms Kraft AB har under 2011 arbetat med ett projekt för säkerhetshöjande åtgärder såsom kameraövervakning av vattenverk och reservoarer och bl. a. nya lås. 8:2 El- och fjärrvärmeförsörjning Ett längre bortfall av el och fjärrvärme. Flertalet samhällsverksamheter är beroende av att ha tillgång till el för att kunna fungera. Ett avbrott uppfattas av många aktörer som det mest allvarliga som kan drabba dess verksamhet. Stormarna Gudrun och Per har visat att luftburna lokala distributionsnät är mest känsliga. Det lokala elbolaget Oloftströms Kraft AB, OKAB, är nätägare i hela kommunen, 7600 kunder. OKAB gräver kontinuerligt ner markkabel med målet att 2012 ha ett driftsäkert elnät vilket innebär att större delen av ledningsnätet ska vara nergrävt och att 50 kilovoltsledningarna ska trädsäkras. Allt för ett skapa ett robustare nät. Ett längre strömavbrott skulle kunna uppstå på grund av ett tekniskt fel i infrastrukturen, oväder eller exempelvis vid en nationell brist på el. Elbolagen anser det troligt att el kommer att vara tillgänglig enligt principen roterande frånkoppling eller att det nya systemet Styrel, styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer. Inom Styrel har kommunen prioriterat och listat de objekt vilka man anser vara samhällsviktiga och i behov av el för att säkerställa liv & hälsa och samhällets funktionalitet. Elbolagen har utifrån de tekniska förutsättningarna listat de linjer på vilka de prioriterade samhällsviktiga verksamheterna ligger. Olofströms Kraft AB har reservkraftsförsörjning på sin fastighet varifrån man leder verksamheter. Man har en utsedd krisledningsorganisation. Rutiner som saknas är hur ett beslut från Svenska Kraftnät att Styrel ska verkställas likväl som problematiken som kan uppstå med återvändande last. Detta kommer att tas fram under projektet Styrel senare del 2011. OKAB är även leverantör av fjärrvärme. Lokalproducerat flis och skogsavfall eldas i det helt biobränslebaserade fjärrvärmeverket. Reservkraft finns. Dock kvarstår det faktum att alla fjärrvärmeanvändare, för att kunna värma sina egna fastigheter behöver egen reservkraft för sin cirkulationspump in till huset. Fjärrvärmekunderna bör göras uppmärksamma på detta. På särskilda boenden har detta åtgärdats genom att upprätta en rutin om utplacering av mobila reservelverk för strömförsörjning till cirkulationspumpen, för att förhindra att boende behöver evakueras till följd av utkylda lokaler, i de fall avbrottet skulle bli långvarigt. 8:3 Dammbrott fördämning vid sjön Halen Konsekvenserna av ett dammbrott har inte utretts helt. 8:4 Oväder dess konsekvenser Erfarenheter från stormarna Gudrun och Per visar på hur sårbart samhället kan vara. SMHI utfärdar vädervarningar i tre olika klasser. Klass 2 och 3 innebär prognosen fara alt. stor fara för allmänhet, stora alt. mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. När dessa varningar, klass 2 eller 3, kommer sänder räddningstjänsten en information till utvalda personer inom kommunen om att vädervarning har utfärdats av SMHI. Detta för att man ska ha möjlighet att ta i bruk de rutiner som finns upprättade och att vara förbered på att något är på gång.. Inom räddningstjänsten finns exempelvis extra resurser upprättade efter tidigare häftiga regn och skyfall i form av materiel ex. pumpar.

15 (16) 8:5 Svår översvämning som följd av höga flöden i åarna De båda åarna Vilshultsån och Snöfflebodaån sammanstrålar i Holjeån. Vid tidigare vid höga vattenflöden detta påverkat att antal fastigheter i centrala Olofström. Både Vilshultsån och Snöfflebodaån är oreglerade medan Holjeån är reglerad. Regleringen sker med dammluckor vid sjön Halen. Regleringen sköts av Volvo Personvagnar där högsta och lägsta flöde styrs av en vattendom. Industriområdet med Volvo Personbilar har ett utsatt läge med stor och viktigt verksamhet i lågt liggande lokaler. Arbetsgrupper bestående av länsstyrelser, kommuner, räddningstjänster och Volvo Personvagnar har bildats och arbetar både på hur man ska lösa problemet om det uppstår ett akutskede och hur man på längre sikt 5-10 år kan undanröja problemet. En permanent lösning, en kanal av någon form, på problemet bör sökas. 8:6 Större brand på äldreboende Särskilt ansvar har kommunen för de personerna inom omsorgen på s.k. särskilda boenden. Funktionsnedsättningar kan medföra att man både har svårt att avvärja ett tillbud eller ta sig ut själv vid en större brand. Under 2010 har kommunens samtliga boenden besökts och inventerats bl. a. med avseende på boendes förmåga att utrymma, boendets utformning, brandskydd och bemanning. Alla boenden uppfyller idag kraven på brandskydd enligt gällande lagstiftning men kommunen har en högre ambitionsnivå, vilken man genom detta kommer att arbeta efter. En mer ingående utredning och förslag på förbättringar genom ombyggnation eller installationer kommer att göras under 2011 på de 3 boenden vilka man anset ha sämst status och förutsättningar. Förbättringar och investeringar bör budgeteras. 8:7 Klimatpåverkan Klimatanpassning Framtida konsekvenser beror på hur väl vi anpassar vårt samhälle för det förväntade. Högre temperaturer, ökad nederbörd och stigande havsnivå. Samhället idag är inte rustat för stora variationer i klimatet. Länsstyrelsen har startat ett arbete för att finna en gemensam bild av hur länet kommer att påverkas på sikt. För kommunen återstår arbete att, utifrån resultatet, utarbeta en åtgärdsplan för klimatanpassning. 8:8 Pandemi Större personalbortfall 2007 upprättade kommunen en pandemiplan, på uppdrag av Länsstyrelsen, där man bl. a. tar upp problematiken som uppstår vid ett större personalbortfall. Under arbetet med denna planen identifierades samhällsviktig verksamhet och beroenden och vad som måste fungera. Detta har varit till stor nytta i fortsatt krisberedskapsarbete. Vid utbrottet av AH1N1, senare kallad Svininfluensan, 2009 var denna plan grunden att arbeta vidare ifrån.

16 (16) 9. Termer och begrepp Riskanalys Systematisk identifiering och analys av risker inom kommunens geografiska område. En bedömning av sannolikheter och konsekvenser som belyser hur troligt det är att en viss oönskad händelse inträffar och hur ofta. Samt en beskrivning av dess konsekvenser vilka ofta är negativa. Sårbarhet Oförmågan att stå emot (förhindra) och/eller hantera en oönskad händelse. Förmåga Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Samhällsviktig verksamhet Det är två egenskaper som kännetecknar en samhällsviktig verksamhet. Det är verksamheter som måste fungera för att vi inte ska hamna i allvarliga kriser, dels de som ska hantera kriser när de väl inträffar. Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. ROSA Ett arbetssätt för risk- och sårbarhetsanalyser med fokus på processen för genomförandet i en kommun.