Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 62
sidan 1 av 15 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Vara kommun... 3 Arbetsprocess och metod... 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 Risker, sårbarheter och kritiska... 6 Viktiga resurser... 8 Krisberedskap... 10 Krishanteringsförmåga i samhällsviktig verksamhet... 11 Krishanteringsförmåga i kommunen... 12 Åtgärder och behovsanalys... 13
sidan 2 av 15 Inledning Enligt 2 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap (hädanefter kallad lagen om extraordinära händelser) ska alla kommuner analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av detta arbete ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Enligt 6 föreskrifter för kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6) ska risk- och sårbarhetsanalysen redovisa följande punkter: 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extraordinär händelse 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Allmänt Vara kommuns ambition är att vara en trygg och säker kommun som är attraktiv att bo och verka i. Därför är det viktigt att ha kunskap om vilka risker som finns i kommunen så att innevånarna känner sig trygga att bo och verka i kommunen. Risk- och sårbarhetsanalysen syftar till att få förståelse för vilka risker som finns i vårt samhälle. Genom att analysera riskerna som finns i kommunen ska kommunen genom förebyggande arbete minska de sårbarheter som finns och därmed öka kommunens förmåga vid en olycka eller extraordinär händelse. En extraordinär händelse är en händelse som: Avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i samhällsviktiga funktioner Kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:788) ska kommunfullmäktige fastställa ett handlingsprogram hur man förebygger olyckor som kan leda till räddningsinsats samt ett handlingsprogram för kommunens operativa räddnings-
sidan 3 av 15 tjänst. Genom att identifiera de risker som finns i kommunen och ett förebyggande arbete kommer Vara kommun att öka sin förmåga att hantera händelser i kommunen. Krishanteringens principer Ansvarsprincipen: Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska ansvara för verksamheten även under krissituationer. Likhetsprincipen: Verksamheten ska så långt det är möjligt vara organiserad på samma sätt under krissituationer som under normala förhållanden. Närhetsprincipen: En kris ska hanteras så nära krisen det är möjligt. Geografiskt områdesansvar Kommunens geografiska områdesansvar innebär att kommunen ansvarar för att alla de myndigheter, räddningstjänst och övriga parter som berörs vid en extraordinär händelse samverkar och strävar efter att bedriva sin verksamhet med en gemensam inriktning. Det innebär också att kommunen ska verka för att all information till såväl myndigheter som massmedia, näringslivet och allmänhet samordnas på ett entydigt sätt. Kommunen ska kunna ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse. Som ett led i att upprätthålla det geografiska områdesansvaret har kommunen ett lokalt krishanteringsråd som består av kommunstyrelsens ordförande, säkerhetschefen, säkerhetssamordnaren samt representanter från näringslivet, föreningar, räddningstjänst, polis, trossamfund, lokala entreprenörer, LRF med flera. Syftet med krishanteringsrådet är att de lokala krisaktörerna ska få kunskap om varandras förberedelser och möjliga åtgärder vid en extraordinär händelse samt ge kommunen möjlighet att förbereda hur en effektiv samordning ska kunna genomföras. Arbetet med geografiska områdesansvaret har stagnerat men kommer att tas upp snarast då kontakt tagits med kommunens näringslivschef, säkerhetschefen samt kommunstyrelsen ordförande. Vara kommun Allmänt Vara kommun ligger på den vidsträckta slätten mitt i Västergötland och tillhör Västra Götalandsregionen. Kommunen är strategiskt belägen vid E20 och riksväg 47. I vår 701 kvadratkilometer stora kommun bor 15 762 innevånare. Kommunen är en typisk landsbygdkommun och är förskonade från problem med översvämningar, ras och skred. Hälften av innevånarna bor i någon av de nio tätorterna där Vara är störst med 3 884 innevånare. I övriga tätorter bor totalt 4 986 personer. På landsbygden bor det 6 892 personer. Vid årsskiftet
sidan 4 av 15 2010 2011 hade kommunen som arbetsgivare 1 246 tillsvidareanställda, varav 751 heltidsanställda. I orterna Vara och Kvänum finns skolor från förskoleklass t.o.m. årskurs 9 samt barnomsorg. Vedum, Stora Levene, Arentorp och Larv har skolor från förskoleklass t.o.m. årskurs 6 samt barnomsorg. I Tråvad finns årskurs 1-3 samt barnomsorg. I Vara finns en gymnasieskola. Äldre- och handikappomsorg finns Vara, Kvänum och Vedum medan det i Stora Levene finns enbart äldreomsorg. Näringslivet Vara kommun har ett gynnsamt företagsklimat. Det finns 1 700 företag i kommunen, varav är 900 jordbruksföretag. Kommunens största företag finns i tillverkningsindustrin såsom Swegon AB, ASKO Appliance AB, Ranaverken AB, Vedums kök & bad AB, Kvänums Kök AB och Rekordverken. Dessa företag exporterar till många länder i världen. Turism I VästgötaLandet är det nära till upplevelserna. Det är möjligt att botanisera i gårdsbutiker med närodlade råvaror och det är nära till fiske, vandringar och ridning. I Sparlösa finns Sveriges märkligaste runsten tillkommen ca 800 år efter Kristus och vid kyrkan i Stora Levene finns Sveriges högsta runsten. I Stora Levene finns också Levene äng - ett stort gravfält från järnåldern. Vid Offerplats Finnestorp görs nu utgrävningar av en av Europas viktigaste historiska platser. Skyddsvärt Skyddsvärt i kommunen är särskilda boenden, gruppboenden, skolor, elförsörjning, vattenförsörjning, reningsverk, tele- och datakommunikation, vårdcentral samt kommunhus. Arbetsprocess och metod Mål Vara kommun ska vara väl förberedd och kunna klara av en extraordinär händelse. Till hjälp har man kommunens risk- och sårbarhetsanalyser, som utgör grunden för de förvaltningsspecifika planerna och kommunens övergripande handlingsplan vid en extraordinär händelse. Det är därför av mycket stor vikt att noggrant analysera kommunens risk- och sårbarhetssituation. Omfattning I arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har kommunens alla verksamheter varit involverade med undantag för kommunens bolag. Arbetsprocess och metod Kommunen har en riskhanteringsgrupp och den består av en/eller flera personer från samtliga förvaltningar i kommunen, även räddningstjänsten är representerad. Ytterligare personer med specialkompetens kan adjungerats till grup-
sidan 5 av 15 pen. Riskhanteringsgruppen ska ha en enad syn på uppgiften - mål, syfte och process. Deltagarna har god insikt i de områden som de representerar och har mandat att företräda sin eller sina verksamheter. Deltagarna delger sina förvaltningar hur arbetet framskrider på arbetsplatsmöten och kan använda arbetskamraterna som kunskapsbank. Gruppen har funnits sedan 2007 och träffas regelbundet i samband med risk- och sårbarhetsarbetet. Vidare träffas gruppen vid behov. Övergripande ansvarig för säkerhetsarbetet är säkerhetschefen som är underställd kommundirektören. Säkerhetssamordnaren är underställd säkerhetschefen och har mandat att driva och hålla samman kommunens riskhanteringsarbete tillsammans med riskhanteringsgruppen. Arbetet i riskhanteringsgruppen ska leda fram till att en risk- och sårbarhetsanalys utförs i principer framtagna av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Risk- och sårbarhetsanalysen ligger sedan till grund för krishanteringsplanen, vilken fastställs per mandatperiod av kommunfullmäktige. Risk- och sårbarhetsanalysen ska vara länsstyrelsen till handa senast den 30 september under mandatperiodens första år. Samhällsviktig verksamhet Enligt 2 MSBFS 2010:6 är en samhällsviktig verksamhet en verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid led till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Inom Vara kommun har följande samhällsviktiga verksamheter identifierats: Energiförsörjning Hälso- och sjukvård Skydd och säkerhet Offentlig förvaltning Information och kommunikation Vatten- och avloppshantering Ovan identifierade samhällsviktiga verksamheter som är mycket väsentliga för att kommunen ska fungera både i kris och normala förhållanden. Energiförsörjningen i form av el, värme och drivmedelstillgång är mycket viktig. Viktiga transporter som är beroende av nämnda energislag och som inte fungerar på grund av energibrist kan få hela samhället att stanna. Hälso- och sjukvård i alla former för alla åldrar är mycket viktigt och måste i alla lägen fungera. Det kan handla om människors liv eller död.
sidan 6 av 15 Skydd och säkerhet innefattar många olika verksamheter och myndigheter. Särskilt betydelsefullt är räddningstjänst, polis, ambulans och SOS-alarm. Dessa myndigheters verksamheter är mycket viktig för att människor ska känna trygghet. Offentlig förvaltning är t.ex. vår kommuns verksamheter, men också myndigheter på nationell nivå som t.ex. metrologiska tjänster, tillsyns- och tillståndsverksamheter samt begravningsverksamheter m.m. Dessa är av stor betydelse för att människor ska känna trygghet. Information och kommunikation är i dagens IT-samhälle mycket viktig för hela samhället. Det kan röra sig om att informera kommuninnevånarna vid en olycka eller extraordinär händelse. Det gäller också att allmänheter får tillgång till teletjänster, radio och TV samt tidningar. Vatten och avloppshanteringen är mycket viktig verksamhet i kommunen. Skulle det inte fungera så blir alla i samhället berörda. På vilket sätt??? Risker, sårbarheter och kritiska Följande risker, sårbarheter och kritiska beroenden har identifierats och värderats inom kommunens geografiska område: Farligt gods/transporter El-bortfall Järnvägsolycka Hot och våld Bränder Snöoväder/svår storm Farligt gods Kommunen genomkorsas av två hårt trafikerade vägar E20 och riksväg 47. Godstransporter har ökat markant i omfattning. Många människor och tranporter med farligt gods färdas dagligen genom kommunen. En trafikolycka med många fordon, människor och farligt gods kan lätt utvecklas till en extra ordinär händelse. Skulle en olycka hända så kan det få svåra konsekvenser både människor, djur och natur. El-bortfall Omfattande elbortfall får svåra konsekvenser för många olika verksamheter, både kommunala och andra/privata. Skulle ett långvarigt elavbrott inträffa blir konsekvenserna ett allvarligt hot mot samhället i stort. Många verksamheter både kommunala och andra/privata skulle få mycket svårt att kunna hålla sina verksamheter igång, med både svåra ekonomiska och personella följder Järnvägsolycka Järnvägen går rätt igenom Vara tätort. En järnvägsolycka med last av farligt gods och ett efterföljande, långvarigt saneringsarbete skulle kunna få svåra
sidan 7 av 15 konsekvenser. Det betyder att många boenden i tätorten inte kan bo kvar i sina bostäder utan måste evakueras. Hot och våld Förekomsten av hot och våld mot förtroendevalda och offentliga tjänstemän hotar vårt demokratiska samhälle. Följden kan bli att det blir svårare att både rekrytera och behålla förtroendevalda och tjänstemän. Bränder Anlagda bränder vid kommunala inrättningar är tyvärr inte ovanligt. Framförallt är det skolor som traditionellt har drabbats. Många av kommunens skolor ligger placerade i bostadsområden och skulle det börja brinna, kan många hus hamna i riskzonen med stora personliga och ekonomiska konsekvenser. Snöoväder/svår storm En svår storm eller ett svårt snöoväder med stormvindar betyder att många människor kommer att bli insnöade eller liknande och inte kan få den hjälp som behövs. Hemtjänstpersonal kan inte ta sig fram till sina brukare, vilket betyder att brukarna inte kan få sina mediciner och andra förnödenheter. Vägoch järnvägstrafik kan komma att slås ut vilket medför att många människor inte kan ta sig till sina arbeten. Sannolikhet Att de identifierade riskerna kan ske i kommunen är inte osannolikt, men med en uppdaterad krisledningsplan, genomförd risk- och sårbarhetsanalys samt välutbildad personal både inom kommunen, räddningstjänsten och sjukvården, så får riskbilden sägas vara acceptabel. Konsekvenser Ett bortfall eller svår störning i kommunens verksamheter kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till en allvarlig kris i samhället. Kommunens verksamheter är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Information ut till allmänheten och myndigheter är en mycket viktig bit i alla sammanhang och speciellt vid en kris i samhället. Viktigt är att samordna kommunens säkerhetsarbete med räddningstjänstens insatser enligt lagen om skydd mot olyckor. Om en olycka på E20 med farligt gods skulle inträffa, skulle det kunna få svåra personella och miljömässiga följder, men även kunna utvecklas till en stor miljökatastrof. Räddningstjänsten har ett stort ansvar vid en olycka på E20 med farligt gods. Olyckan kan leda till att vägen måste stängas av under en längre tid för exempelvis miljösanering. Det kan även bli aktuellt med att evakuera boende nära händelsen. Detsamma gäller för järnvägsolyckor med den skillnaden
sidan 8 av 15 att järnvägen går rakt genom Vara tätort, vilket betyder att många fler blir drabbade och måste evakueras. Händelser i kommunen Vara Kommun hade under 1986 två svåra bränder. Torsgårdsskolan brann ner till grunden i juni 1986 p.g.a. en mordbrand. Ingen kom till skada då det hände under sommarlovet. Galaxie däckfabrik brann ner till grunden i maj 1986. Ingen kom till skada, men det hade kunnat utvecklas till en extraordinär händelse då fabriken låg alldeles i närheten av ett bostadsområde. Hot och hot om våld har under årens lopp drabbat några av kommunens politiker och tjänstemän. Det har bl.a. rört sig som om hot från högerextremistiska organisationer och hot från kommuninvånare som känt sig förfördelade i samband med myndighetsutövning. Den 17 november 1995 drabbades Vara kommun av en svår snöstorm som gjorde att många människor inte kunde ta sig till sina arbeten och brukarna inte kunde få den hjälp de behövde. Räddningstjänsten bistod med bandvagnar och hjälpsamma grannar ställde upp för varandra, vilket medförde att konsekvenserna inte blev så kännbara som de annars kunde ha blivit. Viktiga resurser I den händelse det inträffar en extraordinär händelse är det av betydelse att förutom den ordinarie verksamheten, finns andra resurser att tillgå. I Vara kommun finns en krisledningsnämnd och kommunen har en framtagen krisledningsplan samt en utsedd tjänsteman i beredskap (TIB). I en bilaga till krisledningsplanen finns namngivna personer för stabs- och ledningsarbete samt informationshanteringsrutiner. Krisledningsnämnden samt informationssamordnaren har utsedd ledningsplats, där material och IT-utrustning finns att tillgå. Beredningsgrupp finns och kan utökas med räddningschef och andra viktiga externa resurser beroende på händelsens art. Det finns möjlighet att omflytta personal, men även ta emot externa resurser. Personella resurser Inom kommunen finns utbildad och övad krisledningspersonal, som är tillgänglig med kort varsel och kan verka under minst en vecka. Detsamma gäller personal till upplysningscentralen Kommunens personella resurser kan också omflyttas vid en extraordinär händelse. Materiella resurser I krisledningsrummet (sammanträdesrummet Ladan) finns materiella resurser (telefoner data, TV, radio samt kontorsmaterial) för krishantering. Tablåer och tätortskartor finns placerade i säkerhetssamordnarens rum. IT-avdelningen ansvarar för inkoppling av datorer och annan elektronisk utrustning i krisledningsrummet.
sidan 9 av 15 Övriga resurser/samarbetspartner Vi en extraordinär händelse finns även andra resurser att tillgå. POSOM-gruppen, vilken leds av en kommunal tjänsteman, kan snabbt sammankallas. Vidare finns ett avtal med Essunga Grästorp Essunga Civilförsvarsförening om en Frivillig resursgrupp (FRG), som kan vara behjälplig vid allehanda kriser. Dessutom har avtal som slutits med lokala entreprenörer om snöröjning samt buss- och biltransporter. Lokala näringsidkare är självklart också en resurs. Bistånd kan även erhållas från andra kommuner. Förstärkningsresurser I Vara kommun finns stationär reservkraft i kommunhuset och i kommunens alternativa ledningsplats på vårdcentralen. Vidare finns stationär reservkraft vid vattenverket i Vara samt Jung. Transportabelt reservkraftverk finns på vattenverket i Vedum. Räddningstjänsten och ambulansstation i Vara tätort har stationär reservkraft. Viktiga funktioner Andra viktiga funktioner i samhället är vårdcentraler, räddningstjänst och polis. I kommunen finns två vårdcentraler - en i Vara och en i Kvänum. Räddningstjänsten har en station i Vara, där också ambulans finns samt en räddningsstation i Kvänum. Polisstation finns i Vara. Informationssäkerhet Det finns förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentiellitet, riktighet och tillgänglighet. Pressinformation ska hållas i fullmäktigesalen på konserthuset. Larm Rutin för tjänsteman i beredskap finns. Larmrutiner finns framtagna till samtliga ansvariga förvaltningschefer. Omvärldsbevakning I dagens globaliserade samhälle är det viktigt att vara medveten om de händelser och trender som sker i vår omvärld. Omvärldsbevakning kan tidigt varna för allvarliga kriser som kan leda till en extraordinär händelse. Rutiner och tekniskt stöd finns för att snabbt sprida information till den egna organisationen, kommuninnevånare och andra aktörer. Särskilt viktiga resurser vid en extraordinär händelse Länsstyrelsen Räddningstjänst/bandvagnar SOS-alarm Polis Trafikverket
Sjukvård SMHI Sverige Radio TV Utbildad stab och ledning sidan 10 av 15 Krisberedskap Krisberedskap består av två delar krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar. Krishanteringsförmåga kan definieras som förmågan att leda den egna verksamheten, fatta beslut, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och kunna samverka med andra aktörer. God förmåga att påbörja åtgärder för att hantera konsekvenserna och genomföra åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna. Förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar kan definieras som förmågan att motstå allvarlig störning så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarlig störning skulle inträffa. Bedömningsnivåer Vid en samlad bedömning av krishanteringsförmågan ska följande nivåer användas enligt 2010:6 MSBSF: Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Bristfällig förmåga innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att kommunen står i det närmaste oförberedd.
sidan 11 av 15 Krishanteringsförmåga i samhällsviktig verksamhet I samband med en risk- och sårbarhetsanalys är det viktigt att bedöma förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Enligt 2010:6 MSBFS ska denna förmåga bedömas med hjälp av följande indikatorer: Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till en annan plats Materiella resurser Personella resurser Samverkan Praktisk erfarenhet Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentiellitet, riktighet och tillgänglighet. Det finns även redundans och robusthet inom kommunens kommunikationssystem (IT, tele, radio). Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i kommunens infrastruktur. Reservkraft Stationära reservkraftverk finns i kommunhuset, vårdcentralen i Vara samt i VA-verk i Vara och Jung. Transportabelt reservkraftverk finns i Vedum och reservkraft finns på brandstationen/ambulansstationen i Vara. Det har inte varit möjligt att med säkerhet säga hur lång uthållighet reservkraften har, men den torde klara åtminstone fem dygn. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Utpekade alternativa platser för samhällsviktig verksamhet finns. Flytt till dessa platser är dock inte övad. Materiella resurser Det finns materiella resurser att ta i bruk vid en extraordinär händelse. Det finns även en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Den samhällsviktiga verksamheten torde ha en uthållighet om minst en vecka.
sidan 12 av 15 Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Möjlighet finns också att omfördela personal och att ta emot extern personal som förstärkning. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Praktisk erfarenhet Någon extraordinär händelse har lyckligtvis inte inträffat, varför det inte finns någon praktisk erfarenhet av de samhällsviktiga verksamheternas krishanteringsförmåga. Bedömning Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är god. Krishanteringsförmåga i kommunen En bedömning ska även göras av kommunens förmåga att kunna motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Enligt 2010:6 MSBFS ska kommunens förmåga bedömas med hjälp av följande indikatorer: Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Ledning, samverkan och information I kommunen finns en reviderad krisledningsplan som är känd i organisationen. Ledningsorganisationen är delvis övad. Organisationen har nödvändiga resurser och kan verka dygnet runt i en vecka. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och media samt för intern information. Samarbete med näringsidkare och entreprenörer i kommunen sker, men några samarbetsövningar har aldrig skett. Behovet av samverkan med andra aktörer är identifierat och tillgodosett. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentiellitet, riktighet och tillgänglighet.
sidan 13 av 15 Larm Det finns med några få undantag övade larmrutiner. Kommunen har en utbildad och övad tjänsteman i beredskap som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning i ett risk- och sårbarhetsperspektiv innebär att kommunen tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. Kommunen har ingen formell omvärldsbevakning, utan detta sker under mer lösliga former. Det finns tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra berörda. Materiella resurser Kommunen har utsedd ledningsplats och reservledningsplats. Dessa är placerade i fastigheter med stationär reservkraft. Kontorsmaterial, tv, radio, datorer, telefon och andra materiella resurser finns att ta i bruk. Det finns även en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Kommunen kan hantera en uthållighet om minst en vecka. Personella resurser Utbildning av personal och förtroendevalda har, med ett undantag, inte genomförts under de senaste åren. Personal finns dock snabbt tillgänglig och kan verka under minst en vecka. Möjlighet finns också att omfördela personal och att ta emot extern personal som förstärkning. Praktisk erfarenhet Vara kommun har inte behövt använda sin krisorganisation och har därför ingen praktisk erfarenhet av en extraordinär händelse Bedömning Utifrån indikatorerna ska en sammanvägd bedömning göras av kommunens förmåga att kunna motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Bedömningen för Vara kommuns förmåga i huvudsak är god, men har vissa brister. Åtgärder och behovsanalys Tidigare risk- och sårbarhetsanalyser Tidigare genomförd risk- och sårbarhetsanalys visade att kommunen behövde förstärka sitt systematiska brandskyddsarbete. Vara kommun har därför genom samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat mycket med detta under den senaste mandatperioden. Varje resultatenhet i kommunen har en egen pärm där all information som behövs angående det systematiska brandskyddsarbetet finns.
sidan 14 av 15 Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska göras. Ansvarig för arbetet är respektive resultatenhetschef. Nämnda risk- och sårbarhetsanalys gav även respektive förvaltning indikationer på specifika förbättringsområden, med vilka man arbetat systematiskt under mandatperioden. Denna risk- och sårbarhetsanalys Denna risk- och sårbarhetsanalysen har visat att kommunens informationsorganisation behöver få resurser och utbildning för att klara uppgiften med att samordna information till allmänheten och media vid en extraordinär händelse. Som en följd av detta har utbildning för en upplysningscentral initierats. Vidare har analysen visat att kommunen skulle få svårt att hantera exempelvis ett långvarigt strömavbrott vid ett särskilt boende, varför behovet av stationär reservkraft särskilt ska beaktas vid nybyggnation av särskilda boenden. Kommunen har en övningsplan som sträcker sig över mandatperioden. Riskoch sårbarhetsanalysen utgör grunden för de olika utbildningar och övningarna som kommer att genomföras. Därigenom ökar man krishanteringsförmågan och involverar krishanteringen i de ordinarie arbetsuppgifterna. Utbildningar och övningar Enligt 2 kap 8 lagen om extraordinära händelser ska kommunen: ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinär händelse i fredstid. Övnings- och utbildningsplan 2011-2014 År Utbildningar och övningar Utfört 2011 April September Oktober November 2012 Januari Februari November 2013 Krishantering/ledningsmetodik för Krisledning/nämnd Uppstartsövning för upplysningscentralen Revidering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys samt ledningsplan Rutiner för upplysningscentralen Revidering av informationsplanen. Utbildning av informationsorganisationen Möte med krishanteringsrådet Geografiskt områdesansvar diskussioner kring krishanteringsarbetet Klart
Mars September 2014 Februari April Oktober Ledningsövning bildningsförvaltningen bussolycka Övning förorenat vatten Revidering av kommunens planer Utbildning av ny personal i upplysningscentralen Utrymningsövning på äldreboende tillsammans med räddningstjänsten sidan 15 av 15