Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015
Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 22 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 24 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 25 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder... 27 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning... 30 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 33 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 47 1:3 Handikappersättningar... 53 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m... 55 1:5 Ersättning för kroppsskador... 58 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.. 59 2:1 Försäkringskassan... 62 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag... 65 1:2 Föräldraförsäkring... 66 1:3 Underhållsstöd... 80 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 83 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 85 1:8 Bostadsbidrag... 88 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2011 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner
Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 ska Försäkringskassan senast den 1 augusti 2011 redovisa utgiftsprognoser för 2011 2015 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde, prognos från och med år 2011 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 miljarder kronor 181 180 181 180 182 184 25 26 27 29 31 32 93 88 84 80 78 77 64 66 69 71 73 75 2010 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn år De totala utgifterna beräknas till omkring 180 miljarder kronor årligen fram till år 2015, då de beräknas öka till 184 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 93 miljarder år 2010 till 77 miljarder år 2015. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 25 miljarder år 2010 till 32 miljarder år 2015. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 64 miljarder år 2010 till 75 miljarder år 2015. 3
I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Belopp i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,3 Anslagna medel 180,9 Summa tilldelade medel 180,6 Prognos, sakanslag 180,3 180,7 180,4 181,7 183,7 Avvikelse från anslagna medel +0,6 Avvikelse från tilldelade medel +0,3 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2011 är 180,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 180,3 miljarder kronor. Detta är 0,6 miljarder kronor, eller 0,3 procent, lägre än anslagna medel. Behov av ytterligare medel för 2011 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2011 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2011 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för 2012. För budgetåret 2011 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, tusental kr Överskridande av tillgängliga medel, tusental kr 9-1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 49 102 18 931 9-4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder 10 004 2 324 10-1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. 8 910 1 510 10-1:1.21 Sjukpenning 1 951 077 1 116 977 10-1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättning 316 578 97 581 12-1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 325 323 94 720 Prognosen för sjukvård i internationella förhållanden har inte förändrats jämfört med föregående anslagsuppföljning. Prognosen är osäker inte minst beroende på hur det nuvarande ekonomiska läget kommer att påverka resandeströmmarna. Försäkringskassan avstår från att i detta läge hemställa om ytterligare anslagsmedel. 4
Om behoven skulle kvarstå vid anslagsuppföljningen i oktober kommer Försäkringskassan att hemställa om utökad anslagskredit. För anslagsposten Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster avser Försäkringskassan att följa utvecklingen de närmaste månaderna och om behovet kvarstår i oktober återkomma med en hemställan om utökad anslagskredit. Försäkringskassan avser att, i samband med denna anslagsuppföljning, hemställa om tilläggsanslag för anslagen/anslagsposterna Bilstöd till personer med funktionshinder, Sjukpenning, Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning samt Tillfällig föräldrapenning. Som framgår av avsnittet om Försäkringskassans förvaltningsanslag av ser Försäkringskassan även att, i samband med denna anslagsuppföljning hemställa om ytterligare medel till detta anslag. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor 30 25 20 15 10 5 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 Tandvårdsförmåner Smittbärarpenning Sjukvård i internationella förhållanden Bilstöd Assistansersättning Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet fasas ut helt under 2011. Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till 5,1 miljarder kronor under 2011 och öka till 6,1 miljarder år 2015. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli marginellt högre. 5
Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta öka, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. Antal brukare beräknas öka med i genomsnitt 120 per år. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljarder kronor 70 60 50 40 30 20 2010 2011 2012 2013 2014 2015 10 0 Sjukpenning och rehabilitering Aktivitets- och sjukersättningar Handikappersättningar Arbetsskadeersättningar Ersättning för kroppsskador Sjukskrivningsmiljarden Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitets- och sjukersättning. Med nu rådande förutsättningar är prognosen för sjukpenning att volymerna nu närmar sig en långsiktigt stabil nivå. Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 79 miljarder år 2010 till 75 miljarder år 2011 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 65 miljarder år 2015. Jämfört med prognosen i maj har prognoserna justerats upp. Utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning beräknas bli knappt 22 miljarder kronor per år under hela prognosperioden. Antalet pågående sjukfall beräknas ligga relativt stabilt mellan 115 000 och 125 000 sjukfall sett över hela prognosperioden. Av dem som lämnar sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna i regelverket bedömer Försäkringskassan nu att drygt 46 procent kommer att återvända som nya sjukfall. Jämfört med prognosen i maj antas nu utgifterna bli högre under hela perioden. En orsak till detta är att sjukfallen nu antas bli något längre. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över 550 000 personer i beståndet. I december 2010 var det drygt 440 000 personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2015 beräknas 302 000 personer ha aktivitets- eller sjukersättning. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även 6
antalet personer med sjukersättning tills vidare beräknas minska dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade är, och förväntas bli, färre än antalet upphörda. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor 45 40 35 30 25 20 15 10 2010 2011 2012 2013 2014 2015 5 0 Allmänna barnbidrag Föräldraförsäkring Underhållsstöd Adoptionsbidrag Vårdbidrag Bostadsbidrag Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror dels på att antalet barn beräknas bli fler, dels på höjningen av flerbarnstilläggen. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till drygt 30 miljarder för 2015. Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 480, samt på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits ner något dels som följd av en ny bedömning av fördelningen mellan olika typer av föräldrapenning, dels på grund av sänkt prognos för timlöneökningen. Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna för tillfällig föräldrapenning bli marginellt högre. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19 år samtidigt som antalet barn i befolkningen beräknas bli fler. Utgiften för hela anslaget antas bli 2,8 miljarder kronor år 2011 och öka till 3,2 miljarder 2015. 7
Utgiften för bostadsbidrag förväntas år 2011 bli 3,4 miljarder kronor. Regeringen har föreslagit att ersättningen till barnhushåll ska höjas från år 2012. Detta beräknas höja utgifterna med 700 miljoner kronor per år, utgifterna beräknas till drygt 3,7 miljarder kronor år 2015. Konjunkturinstitutet har reviderat sin prognos för sysselsättningen för hela prognosperioden. Detta har haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag för åren 2013 2015. Eftersom bostadsbidrag är en inkomstprövad förmån innebär en högre sysselsättningsgrad att färre hushåll blir berättigade till bostadsbidrag vilket resulterar i minskade utgifter. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i maj 2011 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos 179 482 180 543 180 554 182 222 183 911 Överföring till/från andra anslagsposter - -116-116 -116-116 Ändrade makroekonomiska antagande -87-364 -445-512 -166 Volym- och strukturförändringar +66 +657 +381 +100 +24,0 Nya regeländringar - - - - - Ändrat regleringsbelopp för statlig - - - +50 - ålderspensionsavgift Övrigt +848 - - - - Ny prognos 180 309 180 720 180 374 181 743 183 653 Differens i miljoner kronor +827 +177-180 -478-258 Differens i procent +0,5 +0,1-0,1-0,3-0,1 Prognoserna har höjts för år 2011 då en planerad korrigering av bokföringen om sammanlagt 848 miljoner kronor höjer prognosen. Även för år 2012 höjs prognoserna medan de sänks för övriga år. Överföring till andra anslagsposter avser förslaget att föra över medel från anslagsposten Samverkansmedel till Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämfört med prognoserna i maj 2011 har förändringar av makroekonomiska antaganden sänkt prognoserna för hela prognosperioden. SCB har beräknat prisbasbeloppet för 2012 till 44 000 vilket är 200 kronor lägre än enligt föregående prognos. Även för åren 2013 2014 beräknas prisbasbeloppet nu bli något lägre, men något högre för 2015. Detta har haft en sänkande inverkan på prognoserna för år 2012 2014 för bland annat aktivitets- och sjukersättning. Även prognosen för timlöneökningen är nu något lägre än tidigare. Det har haft en sänkande inverkan på prognoserna inom föräldraförsäkringen för hela prognosperioden. Antalet sysselsatta antas nu bli något fler under slutet av prognosperioden, vilket har haft en sänkande inverkan på prognoserna för bostadsbidrag. 8
Förändringarna i volym och struktur har sammantaget höjt prognoserna för alla år i prognosperioden. Störst är höjningarna inom anslagen Sjukpenning och rehabilitering m.m. samt aktivitets- och sjukersättningar. På grund av felaktig redovisningsprincip vid återkrav kommer en korrigering av anslagsbelastningen att ske under september månad. I denna anslagsuppföljning har prognoserna höjts med den beräknade kapitalskulden 2011-06-30. Beloppen för detta redovisas under rubriken Övrigt. Den faktiska korrigeringen i september kan komma att bli något högre. Prognosdifferenser i tusental kronor för de olika anslagen, prognosen i augusti 2011 jämfört med prognosen i maj 2011 Tandvårdsförmåner Smittbärarpenning (såp) Internationell sjukvård Bilstöd Assistansersättning Sjukpenning m.m. Aktivitets- o sjukers Handikappers Arbetsskadeers Ers för kroppsskador Sjukskrivningsmiljarden Allmänna barnbidrag Föräldraförsäkring Underhållsstöd Adoptionsbidrag Vårdbidrag Bostadsbidrag 2011 2012 2013 2014 2015-300 000-200 000-100 000 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 900 000 tusentals kronor Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2011 2015. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognoser för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika samverkansformerna Förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden Prognostiserat utfall för 2011 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser 9
Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2011 2015 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2011 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2011 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för juni 2011 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst juni 2011 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2011 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för år 2012 har av SCB beräknats till 44 000 kronor respektive 44 900 kronor. Med hjälp av Konjunkturinstitutets prognos för KPI-utvecklingen har sedan dessa belopp räknats om för åren 2013 2015. 10
Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i maj 2011 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli något lägre för åren 2012 2014 jämfört med beräkningarna till prognosen i maj 2011. Det har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Antalet sysselsatta antas bli något fler i slutet av prognosperioden jämfört med den föregående prognosen från Konjunkturinstitutet. Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir lägre i början av prognosperioden. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldrapenning. Den ekonomiska utvecklingen 1 Under 2011 sker ofrånkomligen en försvagning i den svenska ekonomiska tillväxten, som under 2010 med sina 5,7 procent med god marginal slog de övriga västländerna. Bara i de stora tillväxtekonomierna, däribland Kina och Indien, noterades högre tillväxttal för BNP. Konjunkturinstitutet bedömde i sin rapport i juni 2011 att BNP skulle växa med 4,4 procent 2011, även detta ett tal som är högt i både historiskt och internationellt perspektiv. Det är framför allt minskade bidrag från lagerinvesteringarna som ligger bakom försvagningen. Den s.k. inhemska slutliga efterfrågan (konsumtion och fasta investeringar) bedöms komma att växa i en jämfört med 2010 nästan oförminskad takt. Återhämtningen från krisen 2008 2009 går fortsatt långsamt i Europa, med en BNP-tillväxt på 2,1 procent i euroländerna 2011. För USA räknas med en högre tillväxt 2011, nämligen 2,6 procent. 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 11
BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet Alla prognosmakare tvingades revidera upp sina bedömningar av den svenska ekonomins styrka under återhämtningsfasen. För dryga två år sedan, i juni 2009, räknade Konjunkturinstitutet med att 2010 års tillväxt skulle stanna under en procent. Det finns nu i stället en risk som Konjunkturinstitutet också framhåller att de tecken på avmattning som nu börjat framträda inte får tillräckligt stor vikt i framtidsbedömningarna. Den s.k. Barometerindikatorn, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, har passerat sin kulmen och har börjat peka nedåt. Barometerindikatorn är liksom flera andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Variationerna i indikatorn sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. 12
Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av befolkningen 16 64 år. Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är juli 2011. Även globalt kan man notera liknande, men än så länge relativt svaga tecken. De s.k. Inköpschefsindex i både USA och euroområdet ser liksom Barometerindikatorn ut att ha toppen bakom sig. Huvudspåret är emellertid att de ökade inslagen av dysterhet som framträtt under våren och sommaren är något överdrivna och har mer tillfällig bakgrund: oron över vissa europeiska länders och USA:s skuldproblem, jordbävningskatastrofen i Japan, oron i Nordafrika och med den förknippade oljeprisuppgångar. Det är å andra sidan en realitet att statsskulden i USA är 100 procent av BNP (för övrigt samma tal som i OECD-länderna totalt) och det internationella finansieringssystemet går en svår och känslig balansgång. Mycket hänger på hur den politiska situationen i USA utvecklas när det gäller budgetbesparingar. USA är så stort att internationella finansiella stödinsatser av de slag som hittills använts för mindre europeiska länder knappast är möjliga. Även för åren 2012 2015 räknade Konjunkturinstitutet i juniprognosen med en god tillväxt, knappt 3 procent per år. Detta är högt i ett längre historiskt perspektiv. Under de två decennierna 1980 2010 växte BNP med i genomsnitt 2,1 procent om året. Dessa framtidsutsikter bygger bl.a. på att hushållens konsumtion fortsätter att stiga kraftigt, med närmare 4 procent per år. Med Sveriges nuvarande goda statsfinanser minskar onekligen känsligheten för eventuella kriser i omvärlden, jämfört med hur det varit under långa perioder i det förflutna. Det kan tilläggas att utrikeshandeln sedan flera år tillbaka ger stora överskott. Bytesbalansens överskott har uppgått till 13
cirka 7,5 procent av BNP per år under femårsperioden 2006 2010. Detta betyder att Sverige i sin ringa mån bidrar till att finansiera andra länders underskott. Arbetsmarknaden och debutåldern i arbetslivet Efterfrågan på arbetskraft påverkas med eftersläpning i förhållande till de vanligaste indikatorerna på det allmänna konjunkturläget, t.ex. Konjunkturinstitutets Barometerindikator. Även i relation till BNP-tillväxten finns en tidsförskjutning. Den rekordartade BNP-ökningen på 5,7 procent år 2010 motsvarades av en tillväxt i antalet sysselsatta på relativt blygsamma 1,1 procent. Denna var otillräcklig för att ge en minskning i arbetslösheten, vilken fortsatte att stiga marginellt. Den kraftiga produktionsökningen kunde inledningsvis mötas med förbättrat resursutnyttjande i företagen och med ökad medelarbetstid för de anställda. Under 2011, med lägre tillväxt i BNP, stiger antalet sysselsatta betydligt mer än 2010, med 2,4 procent enligt Konjunkturinstitutets juniprognos 2011. Detta medför också en minskning i arbetslösheten mellan de båda åren, från 8,4 procent av den tillgängliga arbetskraften ned till 7,5 procent. Därefter bedöms arbetslösheten stadigt falla, men i lägre takt, så att den når 6 procent år 2015. En särskild faktor som utöver högre resursutnyttjande och personalens ökade medelarbetstid hindrade arbetslösheten att sjunka 2010 var att det skedde en ökning i antalet heltidsstuderande som skulle ha velat arbeta. Dessa heltidsstuderande arbetslösa togs in i arbetslöshetsstatistiken år 2005. De kom därmed också in i arbetskraftsutbudet, efter att tidigare ha räknats till kategorin utanför arbetskraften. De heltidsstuderande arbetslösa är en konjunkturkänslig grupp. En trolig förklaring är att ungdomar i ökad utsträckning väljer att studera när det är svårt att få arbete. Antalet heltidsstuderande steg med hela 17 procent mellan 2008 och 2010, efter att sjunkit under perioden 2005 2008 då arbetsmarknadskonjunkturen var i en uppgångsfas. År 2010 var över 600 000 personer studerande på heltid, och av dessa var 125 000 (eller 20 procent) att rubricera som arbetslösa. En växande andel av de heltidsstuderande arbetslösa är äldre än 25 år. 14
Arbetslösheten med fördelning på heltidsstuderande arbetslösa och övriga Procent av arbetskraften Källor: SCB och Konjunkturinstitutet Genom att heltidsstuderande arbetslösa nu inkluderas i arbetslöshetsmåttet blir ungdomsarbetslösheten hög. I åldersgruppen 15 24 år är arbetslösheten ungefär 25 procent av arbetskraften, vilket är ett närmare dubbelt så högt tal som med den äldre arbetslöshetsdefinitionen. De ändrade definitionerna av arbetslösa och arbetskraftsutbud påverkar inte antalet sysselsatta uttryckt som andel av befolkningen den s.k. sysselsättningsgraden. I samband med 1990-talskrisen sjönk denna kraftigt i hela befolkningen. Nedgången blev långvarig och sysselsättningsgraden har fortfarande inte fullt ut repat sig, ens efter den relativt goda arbetsmarknadskonjunkturen 2007 2008 och uppgången 2010 2011 efter finanskrisen. För de yngre blev omvälvningen under 1990-talets början särskilt påtaglig. En extrem högkonjunktur hade rått under slutet av 1980-talet och det fanns i samhället en känsla av prosperity forever en tro på evigt välstånd. Nästan alla som ville ha arbete fick ett. En del unga började tycka att utbildning inte var så viktigt. Sysselsättningsgraden steg kraftigt, och det gällde inte bara deltidsarbete och feriearbete. Sedan steg ungdomsarbetslösheten kraftigt, och sysselsättningsgraden i de yngre grupperna rasade i diagrammet nedan illustrerat med utvecklingen för dem i åldern 20 24 år. Många lämnade arbetskraften i statistisk mening. De var i sak arbetslösa, men ansåg det inte meningsfullt att uppträda som aktivt arbetssökande. 15
Sysselsättningsgrad för åldersgrupperna 20 24 år och 16 64 år Procent av befolkningen Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. För 2011 anges prognoser. Ungdomsarbetslösheten under 1990-talskrisen medförde en utbildningsboom av en kraft som knappast skulle ha utvecklats vid en mindre dramatisk ekonomisk kris. Det blev mycket svårt att få arbete med bara grundskola i ryggen. Gymnasieskolan gjordes treårig för alla utbildningar. Andra åtgärder riktade sig till de något äldre, främst det s.k. kunskapslyftet. Med de stora svårigheterna att få arbete även efter gymnasiestudier blev det också naturligt att fler började studera på högskolenivå. Andelen heltidsstuderande i åldern 20 24 år fördubblades mellan 1990 och 1995. Efter att arbetsmarknadskonjunkturen vände uppåt 1997 1998 påbörjades en successiv ökning i de yngres sysselsättningsgrad, som temporärt bröts vid den s.k. IT-kraschen i 2000-talets början och 2009 års finanskris. Två iakttagelser är viktiga att göra: att ungdomarnas arbetsmarknad är mer konjunkturkänslig än de äldres, och att sysselsättningsgraden hos de yngre fortfarande är långt lägre än för 20 år sedan. Bakom den ungefär 60-procentiga sysselsättningsgrad hos 20 24-åringarna som framgår av diagrammet, döljer sig dels ett omfattande deltidsarbete på mindre än halvtid som sannolikt till stor del härrör från studerande, dels en koncentration av arbetsinsatserna till feriemånaderna: 1990 2000 2010 2011, prognos Sysselsättningsgrad 20 24 år, % 79,8 59,7 57,1 59,9 mer än 19 tim/vecka 76,9 52,6 47,9 50,5 mer än 19 tim/vecka, feb maj och sept nov 74,6 49,1 44,6 47,0 1990-talskrisen gav alltså upphov till förändringar i utbildningssystemen som delvis initierades av önskemålet att bereda ungdomarna en meningsfull sysselsättning, och dessa förändringar har blivit bestående. Arbetsgivarna har anpassat sig till detta genom att höja utbildningskraven. 16
Den genomsnittliga debutåldern 2 i arbetslivet kan 2010 beräknas ha varit 22,8 år om man ställer kravet att arbetet ska vara på minst halvtid och inte bara utgöra feriearbete. Detta är i nivå med vad som beräknats för det tidigare toppåret 1997. Under de konjunkturellt bästa åren under det senaste decenniet var debutåldern nere i cirka 22 år. Det kan nämnas att den fram till 1990-talskrisen var betydligt lägre än så, fastän långsiktigt sakta stigande. Kvinnornas debutålder är nära ett år högre än männens. Före år 1990 var det tvärtemot männen som hade högst debutålder, sannolikt uttryck för att männen då studerade i större utsträckning än kvinnorna. Att debutåldern är högre nu än förr återspeglar naturligtvis till stor del en önskvärd utveckling mot ökade kunskaper, allmänna och yrkesmässiga, hos befolkningen. Utbildning har i långt perspektiv bidragit till en produktivitetstillväxt och välståndshöjning som flera gånger om kompenserat för det bortfall av livsarbetstid som de längre utbildningstiderna har medfört. Samtidigt framstår det emellertid som ett problem att debutåldern, liksom sysselsättningsgraden i de yngre grupperna, är så påtagligt konjunkturkänslig. Det förefaller som om studier ibland, särskilt i dåliga tider, bedrivs som ett andrahandsalternativ till arbete. Detta slags studier är kanske inte alltid så produktiva samhällsekonomiskt sett. Debutåldern i arbetslivet, båda könen Källa: Bearbetningar av SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Med exkl. feriemånader avses februari maj och september november under respektive år. 2 För en närmare beskrivning av beräkningsmetoden, se Hur länge arbetar vi i Sverige?, Försäkringskassan Analyserar 2007:6. 17
Debutåldern i arbetslivet för kvinnor och män, avseende minst 20 tim/vecka och exkl. feriemånader Källa: Bearbetningar av SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Med exkl. feriemånader avses februari maj och september november under respektive år. Å andra sidan är även sådant studerande rimligen bättre än total overksamhet. Ungdomsstyrelsen och Temagruppen Unga i arbetslivet har vid flera tillfällen uttryckt oro för att unga som varken arbetar eller studerar blir allt fler. 3 Mellan 2007 och 2009 steg antalet sådana personer i åldern 16 25 år med 48 procent till 126 300. I åldern 20 25 år är det 15 procent av som varken arbetar eller studerar. En del av dem har stöd i olika former från samhället, däribland arbetsmarknadsåtgärder, aktivitetsersättning och kommunalt stöd. För så många som var tredje saknas dock uppgift om någon försörjning eller aktivitet. Utanförskapet tycks kunna vara långvarigt. Av de som år 2008 varken arbetade eller studerade stod år 2009 fortfarande 65 procent utanför arbete eller studier. Med tanke på vad som visats i det föregående rörande sysselsättning och debutåldrar är det stor sannolikhet för att läget förvärrades ytterligare under 2010 Ungdomsstyrelsen har ännu inte uppgifter för detta år. Den positiva vändning som kan skönjas för 2011, och en fortsatt relativt gynnsam utveckling av arbetsmarknadsläget i linje med Konjunkturinstitutets prognos, skulle kunna lätta situationen för gruppen som varken arbetar eller studerar. Den hittillsvarande utvecklingen är bekymmersam från bl.a. socialförsäkringens synpunkt, liksom för kommunerna. I ett långt perspektiv innebär en fortsättning också att de berörda personerna riskerar att få låga pensioner. Aktieavkastning och valutakurser Avkastningen på finansiella placeringar har betydelse för de ekonomiska aktörernas förmögenhetsställning och därmed även för deras intresse att spendera pengar för 3 Den senaste rapporten är I spåren av den ekonomiska krisen, 2011:4. I Temagruppen medverkar bl.a. Försäkringskassan. 18
realekonomiska syften. Även de disponibla inkomsterna påverkas. I förlängningen kan således, via variationer i den reala efterfrågan på varor och tjänster, kapitalavkastningen ha betydelse för bl.a. utvecklingen på arbetsmarknaden. Störst variationer i finansiella förmögenhetsvärden och avkastning finns normalt på aktiemarknaden. Under 2009 gav Stockholmsbörsen en avkastning (inkl. utdelningar) på över 50 procent. Under 2010 blev avkastningen 26 procent, varav en ökning i börsvärdena svarade för drygt 23 procent. Förväntningarna om en stärkt växelkurs för kronan kan ha ökat det utländska intresset för att placera i Sverige, vilket medverkat till att driva upp de svenska börskurserna. Under det första halvåret har Stockholmsbörsen fallit något, men inklusive utdelningarna har avkastningen hållits uppe. På de internationella stora börserna har utvecklingen hittills under 2011 varit något bättre än på Stockholmsbörsen. Under 2010 rådde det omvända förhållandet. Den globala aktieavkastningen var 2010 genomsnittligt cirka 12 procent mätt i dollar och 10 procent i genomsnittliga nationella valutor, vilket omräknat till svensk valuta blev ungefär 6 procent. Följden av kronans förstärkning har alltså blivit en påtagligt dämpad avkastning i svenska kronor på utländska placeringar som inte valutasäkrats. Avkastningsindex för Stockholmsbörsen och för den globala aktiemarknaden December 1998 = 100 Anm. Avkastning inkl. utdelningar. Källor: Nasdaq OMX och MSCI. Senaste månad juli 2011. 19
Utländska valutor per SEK, enligt KIX-index och index vägt med storleken på världens börser Januari 2003 = 100 Anm. KIX-index är Konjunkturinstitets vägning av växelkurserna mot flertalet länder i världen, börsvägt avser valutorna i USA, Euro, Storbritannien och Japan vägda med deras approximativa börsstorlekar. Inflation och prisbasbelopp Konsumentprisindex (KPI) steg år 2010 med 1,3 procent räknat som årsgenomsnitt. Inflationstakten bedöms vara i tilltagande, och från och med 2011 överstiga det långsiktiga penningpolitiska målet om 2 procent. För 2011 beräknas årsgenomsnittet bli drygt 3 procent. Den tilltagande inflationen beror huvudsakligen i varje fall under de närmaste åren på successivt stigande räntor, vilket ökar hushållens bostadsutgifter. Höjd ränta har två effekter på inflationen, dels effekten uppåt via bostadsutgifterna, men också en motsatt effekt som kommer sig av att höjd ränta dämpar efterfrågan i ekonomin och på så sätt begränsar inflationen. Den senare effekten antas vanligen vara den mest betydelsefulla, och utgör själva fundamentet för Riksbankens penningpolitik. Räknat exklusive räntornas effekt på bostadsutgifterna blir inflationen relativt låg under de närmaste åren. Bakom detta antagande ligger delvis fortsatta genomslag nedåt på importpriserna av kronförstärkningen. Under loppet av 2012 kan inflationstrycket dock väntas stiga, eftersom den dämpande effekten av kronförstärkningen då förutsätts avta. 20
Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år Härtill kommer att förhandlingar om nya avtal på större delen av arbetsmarknaden inleds under hösten. Konjunkturinstitutet räknar med att förhandlingarna kommer att föras i ett bättre arbetsmarknadsläge än vad som gällde 2010 års avtalsförhandlingar. Därför kan lönehöjningarna 2011 och 2012 och deras återverkningar på arbetskraftskostnader och inflation förstärkas. Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 4 sänktes från 42 800 kronor 2009 till 42 400 kronor 2010. Prisbasbeloppet 2010 bestämdes av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före. På motsvarande vis har 2011 års prisbasbelopp fastställts till 42 800. Med samma beräkningssätt prognostiseras prisbasbeloppet sedan fortsätta att stiga på följande sätt: 2009 42 800 kronor 2010 42 400 kronor 2011 42 800 kronor 2012 44 000 kronor 2013 44 900 kronor 2014 46 300 kronor 2015 47 700 kronor 4 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över de respektive taken. 21
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 5 096 170 5 345 800 5 589 930 5 848 540 6 090 390 Analys Sedan införandet av det nuvarande tandvårdsstödet, som trädde i kraft den 1 juli 2008, har drygt 5,7 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre besökt tandvården åtminstone en gång och gjort drygt 29 miljoner besök. Detta motsvarar cirka 78 procent av populationen per den 31 december 2010. I figuren nedan visas antalet besök per månad under perioden juli 2008 till och med juni 2010. Antalet tandvårdsbesök per månad under perioden juli 2008 t.o.m. juni 2010. Som framgår av figuren ovan, har antalet tandvårdsbesök visat en långsam ökande trend med en tydlig säsongseffekt under sommartiden då lite tandvård utförs. Utgifterna för tandvårdsstödet under perioden januari till juni 2011 blev drygt 2 494 miljoner kronor, vilket var en obetydlig ökning jämfört med samma period året innan. Försäkringskassan beräknar att utgifterna för tandvårdsstödet kommer att öka successivt under hela prognosperioden. Detta förklaras framför allt av två faktorer: dels en underliggande stigande trend vad gäller antalet patienter i olika åldersgrupper, dels ett antagande om att tandvårdskonsumtionen stiger i takt med att ekonomin, och i synnerhet hushållens konsumtion ökar under prognosåren. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet har så gott som slutat att gälla och beräknas fasas ut helt redan i år, vilket belyses av diagrammet nedan. 22
Utgifterna för det tidigare tandvårdsstödet per månad under perioden januari 2007 t.o.m. maj 2011 Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelade på åldersgrupper Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor Åldersgrupp Allmänt tandvårdsbidrag 20 29 150 330 154 030 156 900 158 670 158 710 30 49 218 630 219 180 219 150 218 440 217 960 50 64 193 430 192 470 192 310 193 610 195 440 65 74 114 990 119 480 123 360 126 360 128 880 75+ 145 630 146 710 148 400 150 620 152 740 Totalt 823 010 831 870 840 110 847 700 853 720 Högkostnadsskydd 20 29 112 800 121 090 120 470 128 070 134 980 30 49 699 250 730 930 761 980 791 580 824 600 50 64 1 520 600 1 571 580 1 628 470 1 700 060 1 768 660 65 74 1 089 510 1 174 730 1 258 570 1 338 260 1 404 000 75+ 850 980 915 590 980 340 1 042 870 1 104 430 Totalt 4 273 150 4 513 920 4 749 820 5 000 850 5 236 670 Totalt/åldersgrupp 20 29 263 130 275 120 277 360 286 730 293 690 30 49 917 880 950 120 981 130 1 010 020 1 042 560 50 64 1 714 030 1 764 050 1 820 780 1 893 670 1 964 100 65 74 1 204 500 1 294 210 1 381 920 1 464 620 1 532 880 75+ 996 620 1 062 300 1 128 740 1 193 490 1 257 160 Total utgift tandvårdsstödet 5 096 170 5 345 800 5 589 930 5 848 540 6 090 390 Anm. P.g.a. avrundningar summeras inte alltid delarna till slutsumman. 23
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 5 089 320 5 331 800 5 580 740 5 839 140 6 080 550 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +6 850 +14 000 +9 190 +9 400 +9 840 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 5 096 170 5 345 800 5 589 930 5 848 540 6 090 390 Differens i 1000-tal kronor +6 850 +14 000 +9 190 +9 400 +9 840 Differens i procent +0,1 +0,3 +0,2 +0,2 +0,2 Volym- och strukturförändringar Utfallen under de senaste månaderna har endast medfört en marginell justering av prognoserna. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 483 ¹ 364 325 578 545 Preliminär avgift 514 ¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -31 ¹ -181-220 +33 - Prognostiserad avgift för respektive år 545 545 545 545 545 1 Fastställd av riksdag eller regering. Analys Prognosen för smittbärarpenning görs av Socialstyrelsen. Prognosen ligger kvar på samma nivå som föregående prognos, 5,5 miljoner kronor årligen. 24
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2012 2013 2014 2015 Föregående prognosbelopp 364 325 578 545 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - Ny regel - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 364 325 578 545 Differens i 1000-tal kronor 0,0 0,0 0,0 0,0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 624 626 583 692 604 451 628 018 650 902 Prognosen för 2011 beräknas till 625 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor mer än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 19 miljoner kronor. Prognosen är som framgår nedan behäftad med stora osäkerheter. Se vidare inledningen och sammanställningen i bilaga 1. Analys Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU/EES-länder eller Schweiz, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Det ökande antalet äldre människor kommer på sikt att få effekt på prognoserna för sjukvård i internationella förhållanden. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning än tidigare. Men även mindre direkta faktorer påverkar utgifterna för förmånen, såsom t.ex. förändringar i människors benägenhet att resa på grund av exempelvis resetrender och ekonomiska förutsättningar. Föreliggande prognos är oförändrad jämfört med den prognos som lämnades till regeringen i maj 2011. För längre beskrivning av delar av förmånen, hänvisas till beskrivningen av delarna i prognosen som lämnades i maj 2011. 25
Osäkerhetsfaktorer Flera faktorer påverkar precisionen i prognosen. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Exempelvis fastställs de genomsnittliga kostnaderna för pensionärer med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det finns även en regelbunden osäkerhet i debiteringstakten av såväl turist- som pensionärsvård. Utgifterna för anslaget följer således inte kostnaderna. En förändring av utgiftsprognosen betyder därför inte nödvändigtvis att bedömningarna i de bakomliggande kostnadsprognoserna är förändrade. En annan osäkerhetsfaktor är växelkursen. Den påverkar utgiften dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en stark svensk valuta gentemot andra medlemsländer kan resandeströmmarna från Sverige antas bli större, men resandeströmmarna till Sverige kan antas minska. I prognosen har använts en eurokurs på 8,80 SEK enligt Konjunkturinstitutets EURprognos för 2011. En sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika delförmånerna inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden presenteras nedan. Utfall för 2004 2010 och utgiftsprognoser för 2011 2015 i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Konventionsvård 125 101 111 118 141 145 172 177 183 189 196 203 Turistvård 66 46 65 111 56 136 197 201 185 192 200 207 Pensionärsvård 104 155 172 209 112 243 160 229 198 204 213 222 Sjuk- och tandvårdstjänster 15 37 34 52 84 51 17 18 18 19 19 Summa 296 317 385 472 361 608 579 625 584 604 628 651 På grund av de betydande prognososäkerheterna som råder, har Försäkringskassan funnit motiverat att anta samma antaganden som dem som gällde vid föregående prognos. 26
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 624 626 583 692 604 451 628 018 650 902 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 624 626 583 692 604 451 628 018 650 902 Differens i 1000-tal kronor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 262 821 263 913 267 512 269 297 272 758 Prognosen för 2011 beräknas till 263 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2,3 miljoner kronor. Se vidare inledningen och sammanställningen i bilaga 1. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Stor inverkan har även medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag. Antalet personer som fick grundbidrag var 1 174 under år 2010. Nu bedöms antalet variera omkring 1 200 för alla år i prognosperioden. Grundbidrag betalas ut dels för helt nybeviljade bilstöd, dels till personer som efter minst 9 år kan beviljas nytt bilstöd. Antalet återbeviljade bilstöd minskade från omkring 1 400 åren 2003 2006, som en följd av ändrade regler för återbeviljande, till omkring 600 åren 2007 2008. En viss ökning har skett de senaste åren, till omkring 800 per år. Om det är lågkonjunkturen som har medfört att färre ansökt om nytt bilstöd, kan den förbättring av konjunkturen som Konjunkturinstitutet spår, komma att medföra en ökning av antalet återbeviljade bilstöd. I denna prognos har dock inte antagits någon ökning av denna orsak. Antalet personer som fick anpassningsbidrag var 1 549 under 2010. Utbetalningarna av anpassningsbidrag blev drygt 120 000 kronor per person, vilket innebar en ökning av medelbeloppet med 20 procent jämfört med 2009. I prognosen bedöms 27
nu antalet personer som får anpassningsbidrag bli knappt 1 500 per år under hela prognosperioden. Medelbeloppet för anpassningsbidrag skrivs i modellen upp med ökningen av KPI och bedöms öka till knappt 140 000 kronor år 2015. Utgiften för grundbidraget beräknas öka från 66 miljoner kronor år 2010 till 68 miljoner kronor år 2015. Utgiften för anpassningsbidrag beräknas öka från 187 miljoner år 2010 till 200 miljoner år 2015 medan utgiften för anskaffningsbidrag bedöms minska från 6 miljoner år 2010 till 5 miljoner år 2015. Sammanfattningsvis beräknas utgiften för Bilstöd till personer med funktionshinder fortsätta öka successivt åren 2011 2015. Ökningen beror på att utgifterna för anpassningsbidrag beräknas bli högre. Hur medelbeloppen för anpassningsbidrag har ökat sedan reformens införande framgår av diagrammet nedan. Särskilt stora har ökningarna varit mellan åren 2007 och 2008 (+16 600 kronor) samt mellan 2009 och 2010 (+22 700 kronor). Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag åren 1988 2010 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Grund Anskaffning Anpassning Av nedanstående diagram framgår att de senaste åren är det fler personer som fått utbetalning av anpassningsbidrag än som fått utbetalning av grundbidrag. 28
Antal personer som fått utbetalning av grundbidrag respektive anpassningsbidrag åren 1988 2010 Känslighetsanalys Den största osäkerhetsfaktorn är prognosen för antalet personer som får anpassningsbidrag och medelbeloppet för dessa. En avvikelse med 100 utbetalda anpassningsbidrag påverkar anslagsbeloppet för 2011 med 13 miljoner kronor. Medelbeloppet för anpassningsbidrag beräknas för 2011 till 125 700 kronor, en avvikelse från detta med 1000 kronor påverkar anslagsbelastningen med 15 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 257 606 263 825 267 789 268 584 271 639 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -177 +185-184 +761 +1 168 Volym- och strukturförändringar -778-97 -93-48 -49 Ny regel - - - - - Övrigt +6 170 - - - - Ny prognos 262 821 263 913 267 512 269 297 272 758 Differens i 1000-tal kronor +5 215 +88-277 +713 +1 119 Differens i procent +2,0 0,0-0,1 +0,3 +0,4 29
Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har reviderat sina antaganden om utvecklingen av konsumentprisindex. Det har medfört en justering av prognoserna för utgiften för anpassningsbidrag för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Utfallen under de senaste månaderna har endast föranlett en mycket marginell justering av prognoserna Övrigt På grund av felaktig redovisningsprincip vid återkrav kommer en korrigering av anslagsbelastningen att ske under september 2011. 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 19 941 000 21 283 000 22 608 000 23 941 000 25 306 000 Analys Antalet personer som har rätt till assistansersättning, behovets omfattning mätt i assistanstimmar per vecka och beviljad ersättning per timme är faktorer som styr utgifternas storlek. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes år 1994. Likaså har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka och person ökat. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed ökat kraftigt. Mellan 1998 och 2010 ökade antalet personer med assistansersättning från 7 861 till 15 955. Ökningen var som högst under 2001 5, därefter har ökningstakten avtagit. Under prognosperioden beräknas ökningen fortsätta men i en lägre takt. Ökningen väntas bli i genomsnitt cirka 120 personer per år. Mellan 1998 och 2010 har antalet ersatta timmar per person och vecka har ökat från 78 till 112 timmar och förväntas fortsätta öka under prognosperioden med cirka 2 timmar per år. Under perioden 1999 2010 ökade den beviljade timersättningen i genomsnitt med cirka 4 procent per år. Under prognosperioden beräknas den genomsnittliga timersättningen fortsätta öka men med en lägre utvecklingstakt än tidigare (cirka 3 procent per år i genomsnitt). Timersättningen styrs av schablonbeloppet men antas bli något högre på grund av en ökande andel ersättningsberättigade med förhöjt belopp. Prognosen för timersättningen räknas fram med utgångspunkt i KI:s antaganden om timlöneutvecklingen. I takt med att antalet personer som beviljas assistansersättning ökar så ökar också utgifterna. Under perioden 1999 2010 ökade utgifterna för assistansersättningen med i genomsnitt cirka 14 procent per år. Under prognosperioden beräknas en 5 Året då regelverket ändrades till att tillåta personer behålla assistansersättning efter fyllda 65 år. 30