1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att andas. Dessutom hostar han ganska mycket. Företagshälsovården kallar äldre arbetstagare till regelbundna hälsokontroller, och Nisse kallas till en sådan. Kontrollen innehåller ett spirometritest. Vid en spirometri-undersökning mäter man olika volymer i lungorna. Nisse blir ombedd att göra följande: (1) att andas in och ut på vanligt vis, (2) att andas in så mycket han orkar, (3) att andas ut så mycket han orkar, och att avsluta med (4) vanlig in- och utandning. a. Visa hur spirometerkurvan ser ut hos en frisk person, som gör det test som beskrivs ovan! (2 poäng) b. Vid spirometritestet mäter man (fyra) olika lungvolymer. Ange dessa i den figur som du har ritat som svar på delfråga (a). Ange även hur stor respektive volym är hos en frisk man (som du kan använda som kontrollmaterial för Nisse) (4 poäng) c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) d. Andningen kan utföras med hjälp av två olika muskler/muskelgrupper. Vad kallas dessa två sätt att andas? (1 poäng) e. Beskriv för båda sätten hur musklerna rör sig vid inandning och hur muskelrörelsen leder till att man andas in! (3 poäng)
2. Företagsläkaren tycker att det vore bra att göra en röntgenundersökning av Nisses lungor. a. En röntgenbild av Nisses lungor visar en del av bronkialträdet (visas schematiskt ovan); strukturerna 5 är för små för att vara synliga på en röntgenbild. Beskriv bronkialträdet och namnge strukturerna 1-5. Beskriv också skillnaden i bronkialträdet mellan höger och vänster sida av kroppen. Varför finns denna skillnad mellan höger och vänster lunga? (3 poäng) b. Väggen i del 5 av luftvägarna skiljer sig från den i del 1-4. En skillnad rör ett vävnadsskikt, en annan en celltyp. Ange dessa skillnader och beskriv vilken funktionell betydelse de strukturerna (vävnadsskikt respektive celltyp) som skiljer sig mellan del 1-4 och del 5 har! (3 poäng) c. I slutet av bronkialträdet äger den egentliga respirationen rum. Rita schematiskt de strukturer som finns i slutet av bronkialträdet, namnge de förekommande celltyperna och ange vilken funktion respektive celltyp har! (3 poäng) 2
3. Bilden visar en dissociationskurva för hemoglobin (på Y-axeln: O 2 -mättnad i %, på X-axeln det partiella O 2 -trycket (i mm Hg)). Kurvan visar typiska värden för en alveol och för en vilande cell. a. Om Gustav (20) gör ett mycket ansträngande pass på Friskis och Svettis, var på kurvan hamnar hans hemoglobin då? (1 poäng) b. Beskriv strukturen av normalt, vuxet, hemoglobin! (2 poäng) c. Gustav fortsätter med sin intensiva träning på Friskis och Svettis. Efter ett tag kan han inte förse sina hårt arbetande muskelfibrer med tillräckligt mycket syre. Hans metabolism blir då automatiskt anaerob, och producerar mjölksyra. Detta gör att blodets ph sjunker. Rita in i figuren i början av denna fråga hur kurvan förändras under dessa omständigheter! (1 poäng) d. Om Gustav skulle drabbas av influensa och få hög feber, hur skulle kurvan ändras då? (1 poäng) e. Om Gustav skulle klättra i Alperna på sommarlovet och göra detta på riktigt höga höjder, hur skulle kurvan ändras då? Varför? (2 poäng) f. Vid olika fysiologiska förhållanden (det vill säga hos en frisk person) kan således po 2, pco 2 och ph i blodet ändras. Detta påverkar inte bara bindningen av syre till hemoglobin, utan även andningen. Beskriv i detalj hur andningen påverkas av ändringar i po 2, pco 2 och ph! (3 poäng) 3
4. Under vecka 3 av embryonalutvecklingen bildas tre vävnadstyper, såkallade groddblad. a. Vad kallas dessa grodblad, och nämn för varje groddblad en vävnadstyp i kroppen efter födelsen som uppstår ur detta groddblad! (3 poäng) b. I ingressen har nämnts att embryot bildar tre groddblad. Det finns dock två ställen i embryot där ett av dessa grodblad saknas. Vilket groddblad saknas, och till vilka strukturer utvecklas dessa ställen slutligen? (2 poäng) 5. Lisa (22) sjunger i kör. En varm vårdag har man ett framförande i en galleria där det är stekhett. Hon har definitivt tagit på sig för mycket kläder men nu hinner hon inte knäppa upp kappan, utan det gäller att stå still och sjunga. Efter en stund börjar hon känna sig yr och det svartnar nästan för ögonen. Hon måste sätta sig ner för att inte svimma och hon känner sig också törstig. Hon känner igen detta sedan tidigare och tror själv att det beror på att hon har lågt blodtryck. a. Skriv formeln för de grundläggande faktorer som reglerar det arteriella blodtrycket (2 poäng) b. Varför förbättras Lisas tillstånd av att hon sätter sig ner? (2 poäng) c. Lisa har märkt att hon kan förebygga en eventuell svimning genom att inte stå blick stilla, utan istället röra på benen och liksom pumpa med benmusklerna. Förklara varför detta tycks hjälpa henne. (2 poäng) d. Finns det någon yttre komponent som kan ha bidragit till Lisas tillstånd i det aktuella fallet? (2 poäng) e. Hur registrerar kroppen den aktuella blodtrycksnivån och hur leder sådana signaler till omställningar av cirkulationssystemet som svar på förändringar i blodtrycksnivåerna? (4 poäng) 4
6. Agnes (70) har precis lagts in på intensiven pga typiska symtom på hjärtinfarkt som också kan bekräftas med EKG och blodprov. Plötsligt händer något: Övervaknings-EKG visar att hennes regelbundna hjärtrytm (90 slag/min) har förändrats. Kardiologen säger att Agnes pga sin hjärtinfarkt fått ett totalblock vilket innebär att de elektriska impulserna från förmaken inte når fram till kamrarna. Kardiologen börjar planera för akut pace-makerinläggning. a. Förklara var blocket sitter! (1 poäng) b. Förklara varför hjärtat kan kontraheras trots hennes totalblock, och ungefär vilken frekvens hjärtat troligen har i denna situation! (3 poäng) c. Den elektriska aktiviteten i det normala hjärtat uppstår spontant i s.k. pacemakervävnad. Vad för typ av vävnad är detta? Rita en aktionspotential för pace-makervävnad. Beskriv jonflödena i de olika faserna av aktionspotentialen. Varför uppstår aktionspotentialen spontant? (5 poäng) 7. Kalle (25) tränar bänkpress. a. Redogör för den arteriella blodförsörjningen från aorta av vänster och höger överarm-underarm. (2 poäng) b. Vad händer med blodflödet i armmuskulaturen under träningspasset, och vilken funktion har denna förändring? (1 poäng) c. Redogör för mekanismerna för reglering av det lokala blodflödet i muskelvävnaden. (5 poäng) 8. Redogör för följande vad gäller koagulationssystemet: a. Hur startar koagulationsprocessen då en blödning beror på ett yttre trauma? (2 poäng) b. Vid venös tromboembolism, d.v.s. blodpropp i djupa vensystemet startar koagulationsprocessen via det s.k. intrinsic pathway. Redogör för denna. (2 poäng). c. Redogör för trombocyternas roll i starten av koagulationsprocessen. (3 poäng) d. Vad innebär det fibrinolytiska systemet? (2 poäng) 5
9. Greta (72) har opererats för cancer i vänster bröst. Eftersom tumören var spridd utanför själva bröstvävnaden gjordes en s.k. axillarutrymning, innebärande borttagande av lymknutor i vänster axill. En tid efter operationen noterar Greta att hela vänster arm börjar svullna. Hon har inte skadat armen genom något färskt trauma och det verkar inte finnas några tecken på infektion i armen. (6p) a. Vad kan svullnaden beror på? (1 poäng) b. Vilken fysiologisk funktion har lymfvägarna? (1 poäng) c. Vilken fysiologisk funktion har lymfknutorna? (1 poäng) d. Förklara begreppen ytliga och djupa vensystem och var dessa är belägna i kroppen! (3 poäng) 6