KLIMATRAPPORT FÖR SKÅNE. 2Skåne och klimatarbetet

KLIMATRAPPORT FÖR SKÅNE 2Skåne och klimatarbetet

Klimatrapporten fem delar om Skåne och klimatet Region Skånes klimatberedning har studerat hur vi i Skåne kan minska vår klimatpåverkan och anpassa oss till kommande klimatförändringar. Klimatrapporten är indelad i fem delar med olika innehåll och funktion, de bildar en helhet men kan läsas var för sig. Här följer en kort introduktion och läsanvisning. Hela rapportserien finns på www.skane.se/klimat. Del 1: Strategiskt program för Skånes klimatarbete I detta program presenteras de ställningstaganden och förslag på åtgärder som Klimatberedningen rekommenderar Region Skåne att genomföra och övriga verksamheter att ansluta sig till. Här finns en strategisk inriktning och prioriterade förslag för klimatarbetet. Programperioden är 2009-2020. Del 2: Skåne och klimatarbetet I denna rapportdel beskrivs hur vi i Skåne påverkar klimatet och hur klimatförändringarna kan påverka oss. Den innehåller en omfattande fakta- och bakgrundsbeskrivning och visar vilka möjligheter vi har att minska vår klimatpåverkan och anpassa det skånska samhället till ett förändrat klimat. Varje kommun, företag eller organisation kan utifrån denna rapportdel formulera sin egen taktik för sitt klimatarbete. Del 3: Idébank för klimatåtgärder Idébanken samlar alla de goda förslag som kommit fram i klimatberedningens arbete med dialoggrupper och invånare. Idébanken ger bakgrund och uppslag till åtgärder som kan genomföras i både privata och offentliga organisationer och företag i Skåne. Del 4: Vilka åtgärder vidtas i Skåne i dag? Region Skånes klimatberedning har inventerat 1 200 projekt och totalt 4 000 åtgärder för att försöka kartlägga vad som görs i Skåne för att minska klimatpåverkan respektive öka klimatanpassningen. Rapporten innehåller även utsläppsfakta och kan förhoppningsvis tjäna som inspiration och kunskapskälla för pågående och nya projekt runt om i Skåne. Första upplagan publicerades i mars 2009. Del 5: Arbetsmetodik och underlagsrapporter Denna rapportdel innehåller en beskrivning av Region Skånes klimatberednings arbetsmetodik och som bilagor finns även delrapporter från dialoggruppernas arbeten. Rapportens syfte är att fördjupa frågeställningarna samt att göra dokumentationen av Klimatberedningens arbete komplett. Region Skånes klimatberedning har arbetat 2007-2009 och bestått av ordförande Lotta Hedström (MP), vice ordförande Gunnar Jönsson (S), Lars Thunberg (KD), Leif Sandberg (C), Thomas Håkansson (M), Marie Wahlgren (FP), Nita Lorimer (V) och Björn Söder (SD) från Region Skåne. Inger Nilsson (S) från Kommunförbundet Skåne har varit adjungerad. Även Harald Arnell från Länsstyrelsen har deltagit i arbetet. Klimatberedningens sekretariat har bestått av Stig Persson, Tove Zellman och Lars Palander från Region Skåne samt Bo Persson och Anders Nylander från Kommunförbundet Skåne/Energikontoret Skåne. Maria Larsson och Åsa Lindskog från Tyréns AB och ett antal dialoggrupper bestående av totalt 76 personer har medverkat i arbetet och haft stor betydelse för klimatrapportens innehåll. I rapportdel fem beskrivs arbetet och de medverkande utförligare. Kontakt Hemsida: www.skane.se/klimat, telefon: 044-309 30 00 Postadress: J A Hedlunds väg, 291 89 Kristianstad. Utgiven av Region Skåne Tryckeri: XXXXXXXXXX Tryckår: 2009 Form/foto omslag: Christian Andersson, Region Skåne ISBN XX-XXX-XXXX-X

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 3 (116) Innehållsförteckning Läsanvisning... 2 Rapportinnehåll Sammanfattning... 5 1 Introduktion till klimatfrågan... 7 2 Klimatförändringar... 16 2.1 Observerade klimatförändringar... 16 2.2 Kommande klimatförändringar... 17 2.3 Framtidsbrev... 25 2.4 Perspektiv på tid... 27 3 Skånes klimatarbete... 28 4 Människor och hälsa... 32 4.1 Extremtemperaturer... 32 4.2 Dricksvatten... 33 4.3 Ändrad luftkvalitet... 34 4.4 Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred... 35 4.5 Spridning av sjukdomar... 35 4.6 Badvatten... 36 4.7 Livsmedelssmitta... 36 4.8 Ångest och oro... 36 4.9 Lustgas... 36 4.10 Vad vi behöver göra... 37 5 Användning av mark och vatten... 38 5.1 Fysisk planering... 38 5.2 Jord- och skogsbrukets markanvändning... 42 5.3 Vatten- och vindkraft... 45 5.4 Natur- och kulturmiljön... 46 5.5 Föroreningsspridning... 49 5.6 Turism och friluftsliv... 49 5.7 Kulturmiljön... 49 5.8 Vad vi behöver göra... 50 6 Livsstil och konsumtion... 52 6.1 Ekologiskt fotavtryck och biokapacitet... 52 6.2 Energianvändning... 55 6.3 Persontransporter... 57 6.4 Kläder och prylar... 60 6.5 Mätt och belåten... 61 6.6 Upphandling som verktyg... 63 6.7 Beteendeförändring... 63 6.8 Vad vi behöver göra... 64 7 Transporter och annan kommunikation... 66 7.1 Kollektivtrafik... 68 7.2 Gång- och cykelvägar... 69 7.3 Vägar... 69 7.4 Järnvägar... 69 7.5 Flyget... 69 7.6 Sjöfart och hamnar... 70 7.7 Telenät, tv, radio och it... 70 7.8 Vad vi behöver göra... 71

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 4 (116) 8 Nät och system för nyttigheter... 72 8.1 Dricksvatten... 73 8.2 Dagvatten... 75 8.3 Avloppsvatten... 75 8.4 Avfall... 76 8.5 Fjärrvärme... 78 8.6 Fjärrkyla... 78 8.7 Elförsörjning... 79 8.8 Infrastruktur för gas... 81 8.9 Fasta bränslen... 84 8.10 Flytande bränslen... 84 8.11 Vad vi behöver göra... 84 9 Byggnader och byggande... 86 9.1 Arkitektur... 87 9.2 Byggnadsmaterial... 87 9.3 Uppvärmning... 88 9.4 Kylsystem... 89 9.5 Vad vi behöver göra... 89 10 Produktion och utveckling av produkter... 91 10.1 Produktions- och stödprocesser... 92 10.2 Produktutveckling... 93 10.3 Företagets transporter... 93 10.4 Vad vi behöver göra... 94 11 Ett samlat grepp... 96 11.1 Hur ansvaret fördelas... 96 11.2 Samverkan... 98 11.3 Forskning och utveckling... 99 11.4 Strategisk planering... 99 11.5 Riskhantering... 100 11.6 Stödsystem för klimatsatsningar... 101 11.7 Vad vi behöver göra... 102 12 Diskussion... 104 12.1 Regionala utsläpp av växthusgaser ur konsumtionsperspektivet... 104 12.2 Minskningspotential för utsläpp... 105 12.3 Sammanfattande diskussion... 111 13 Bilagor... 113 13.1 Deltagare i dialoggrupperna... 113 13.2 Region Skånes klimatberednings samverkan med kommunerna... 114 13.3 Sammanfattning av de andra rapportdelarna... 115

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 5 (116) Sammanfattning När klimatet förändras, påverkas också människans möjligheter att bruka naturens resurser. Även om många arter kommer att dö ut, är de pågående klimatförändringarna inget hot mot livet på jorden. Men de är ett stort hot mot människans nuvarande samhällsbyggnad och världsordning. Det är mycket troligt att ökningen av växthusgaser från mänsklig aktivitet är orsak till att den globala medeltemperaturen stigit sedan mitten av 1900-talet och mycket osannolikt att den observerade klimatförändringen bara beror på naturliga variationer. Det slår FN:s klimatpanel fast. Vatten kommer att ha huvudrollen i de klimatförändringar vi kan förvänta oss. Det blir vanligare med extrema nederbördsmängder, mer nederbörd på vissa ställen och mer torka på andra. Havsnivån kommer att stiga, troligen betydligt mer och snabbare än forskarna först trodde. Mest ökar temperaturen på nordliga breddgrader. Om 100 år kan årsmedeltemperaturen i Skåne vara 4 5 grader högre än idag. Somrarna blir torrare och vintrarna blötare. Människorna konsumerar mer än jorden orkar producera och släpper ut mer än vad naturen kan ta hand om. Hur var och en av oss påverkar klimatet avgörs främst av hur vi väljer att transportera oss, vad vi äter och hur mycket och vilken sorts energi vi använder i bostaden. För att belasta klimatet mindre, bör vi konsumera mindre. Varje produkt eller tjänst behöver utformas så att den ger upphov till lägre utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också bli bättre på att bete oss klimatsmart, som att släcka lampor, cykla istället för att ta bilen och välja produkter av god kvalitet. Hela logistikkedjan i fråga om såväl person- som godstransporter behöver ses över med målet att skapa energisnåla transporter. Tillgänglighet, det vill säga själva syftet med resan, bör utgöra utgångspunkt i planeringen. Kollektivtrafiken kan konkurrera främst genom hög framkomlighet och korta restider. Att förtäta och bygga där tillgången på kollektivtrafik är god kan minska transporterna, liksom att förlägga olika verksamheter på ett genomtänkt sätt till lämpliga platser. Förutsättningarna för ökad gång- och cykeltrafik är goda i Skåne, vilket gynnar både miljön och folkhälsan. Järnvägsnätet bör byggas ut. Smartare energianvändning är en viktig uppgift i klimatarbetet. Företagen kan spara mycket pengar på att energieffektivisera. Ofta är potentialen större än man tror, inte minst i stödprocesser som belysning, uppvärmning och ventilation. Byggnadernas klimatpåverkan handlar nästan helt och hållet om energi. Arkitektur, konstruktion och uppvärmningssystem spelar stor roll för en byggnads energiförbrukning. Det går att bygga energisnålt, men drivkrafterna har hittills varit för svaga. I befintlig bebyggelse finns mycket att göra för att minska energiförbrukningen och ställa om till förnybar energi. Jord- och skogsbruket har stor potential i att producera mer biobränslen. Samtidigt får det inte ske på bekostnad av den biologiska mångfalden. Väderberoende energikällor kan i framtiden producera mer el, men risken för störningar blir också större. Med en ytterligare förbättrad avfallshantering kan vi bli ännu bättre på att utnyttja samhällets restprodukter som en resurs, till exempel genom att producera biogas. En allt större del av den bördigaste jordbruksmarken i Skåne bebyggs. Det har vi inte råd med i ett längre perspektiv. Inte heller att blunda för störningar i ekosystemen på grund av människans markanvändning och klimatförändringarna. Mer av regional samverkan behövs så att marken i Skåne används på bästa möjliga sätt. Vattenfrågorna måste tidigt in i kommunernas fysiska planering och många system för dagvatten och avlopp ses över.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 6 (116) Hälsorelaterade effekter av ett förändrat klimat kommer att bli lindrigare i Sverige än i många andra delar av världen. Nya sjukdomar kan spridas och redan befintliga sjukdomar kan bli vanligare. Nya väderleksförhållanden riskerar att ge sämre dricksvatten, översvämningar och förorenat dagvatten. En del risker kan begränsas med framsynt samhällsplanering. Beredskapen för värmeböljor och översvämningar behöver bli bättre liksom säkerheten för god dricksvattenkvalitet vid extrema situationer. En översyn bör göras av hur sårbart transportsystemet i Skåne är för olika klimatrelaterade händelser. Klimatförändringarna innebär att vi är mitt uppe i en förändringsprocess, där vi måste göra två saker parallellt: minska påverkan på klimatet och anpassa samhället till ett förändrat klimat. För att nå dit vi vill, bör vi arbeta med både teknik och beteende. Det ligger en enorm utvecklingspotential i de samhällsförändringar som behöver komma till stånd på grund av att klimatet förändras. Genom att utveckla klimatsmarta produkter och tjänster kan skånska företag öka sin ekonomiska tillväxt. När vi försöker hantera klimatförändringarna måste vi söka lösningar inom olika sektorer och branscher, men också lyfta blicken och studera hur olika delar av problemen, möjligheterna och lösningarna hänger ihop med varandra. Samverkan är ett nyckelord, liksom insikt och kunskap. För att få ordentlig fart i Skånes klimatarbete bör ledningarna för länsstyrelsen och Region Skåne bli bärare av vision och mål och sprida visionerna och målen i sina egna verksamheter och till andra aktörer. Konsekvens- och riskanalyser av vad ett förändrat klimat kan innebära behöver tas fram för att vi ska kunna göra strategiska val som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 7 (116) 1 Introduktion till klimatfrågan Är den globala uppvärmningen verkligen ett hot? Hur kan den komma att påverka Skåne? Behöver vi göra något och varför? Ett ändrat perspektiv på tid och klimat krävs det för att kunna hantera samhällsbygget nu och i framtiden? Här ges en grundläggande, kort introduktion och en beskrivning av klimatfrågan med några svar och några perspektiv på problematiken. Klimathotet är inte det första hotet som Skåne levt med. En rad andra hot har i modern tid föregått klimathotet såsom hoten om ett tredje världskrig, atombomben, skogsdöden, ozonhålet, DDT mm. Vi har klarat av att hantera några av dessa och flera andra fortsätter vi att arbeta med. Just nu har vi en världsomspännande finanskris och en livsmedelskris parallellt med klimatkrisen. Klimatfrågan berör hela klotet och är i förlängningen en fråga om människans och livets förutsättningar på planeten Tellus. Vi försöker i denna rapport orientera oss och se Skånes och skåningarnas roller, möjligheter och skyldigheter. Det skånska perspektivet Det kinesiska tecknet för kris innehåller tecknen för både hot och möjlighet. Region Skånes klimatberedning ser på klimatkrisen just så att den medför både möjligheter och hot för Skåne i den situation vi skåningar lever i här och nu. Situationen är allvarlig, men med förutseende och god planering ska den vara möjlig att hantera, om vi gemensamt koncentrerar våra ansträngningar på att lösa problemen. I betraktande av den globala klimatkrisen är Skåne väldigt litet. Det betyder för den skull inte att vi kan nonchalera det vi själva gör. Vi behöver i stället agera efter principerna att vara goda förebilder och att städa framför egen dörr. Region Skånes Klimatberednings dialoggruppsarbete med ungdomar, som utstrålar optimism och global hänsyn, ger styrka åt tron att det som krävs av oss vuxna är att vi utstrålar global hänsyn samt genomför ett optimistiskt och kraftfullt regionalt klimat- och miljöarbete. Den globala arenan Om vi som lever och verkar i Skåne enar oss om en någorlunda gemensam bild av vad klimatförändringarna innebär för oss, ger det oss kraft att handla. Som politiker och medborgare i Skåne måste vi alla tillsammans på olika sätt påverka på högre politisk nivå, så att tydliga och krävande åtgärder vidtas på den globala arenan i form av Kyotoöverenskommelser, utsläppstak, koldioxidavgifter, regnskogsskydd och liknande. I december 2009 ska FN:s medlemsländer försöka enas om ett nytt klimatavtal vid FN:s klimatkonferens COP 15 i Köpenhamn. Behovet av klimatanpassning kommer att vara betydligt större i andra regioner än i Skåne. Många av dessa regioner ligger i fattiga delar av världen, till exempel Bangladesh och Darfur. Vi i Skåne bör visa solidaritet med dem. Det innebär bland annat att vi i den rika världen bör minska våra utsläpp av växthusgaser så kraftigt att utvecklingsländerna får utrymme att släppa ut mer för att kunna höja sin levnadsstandard. Någon form av rättvis fördelning av bördorna mellan rika och fattiga länder behöver också komma till stånd; olika modeller finns men det politiska modet att fatta sådana beslut har hittills saknats.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 8 (116) Det dagliga arbetet Men även vi, Skånes invånare, företag och organisationer, måste ges stöd i det dagliga arbetet med att tackla klimatproblematikens alla aspekter. Här ingår både frågan om hur man konkret minskar sin klimatbelastning och hur man anpassar sig till ett förändrat klimat och olika vädersituationer. De offentliga aktörerna, Skånes alla kommuner och Länsstyrelsen i Skåne län måste vara beredda att tillsammans kraftfullt börja arbeta för detta. Hotet blir möjlighet Visst innebär klimatförändringarna ett hot, men vi i Skåne måste våga att tillsammans omvandla hotet till möjlighet. Detta är fullt möjligt. Ny teknik, nya livsstilar, nya konsumtionsmönster och ny väderanpassning öppnar för kreativitet, livskvalitetsvinster och affärsmöjligheter som både vi själva och regioner på många andra håll kan dra nytta av och som kan ge oss alla ett bra och hållbart liv. Vad orsakar klimatförändringarna Klimatförändringar kan beskrivas som betydande förändringar av vädermönster. Väder är naturens sätt att balansera krafter i atmosfären. Exempel på väder är nederbörd, moln, vindar, luftfuktighet och temperatur och det varierar som vi alla vet från dag till dag och från ett år till ett annat. Klimat är väderstatistik och beskriver det genomsnittliga vädermönstret över en längre tid, exempelvis över 100 år. I ett lite längre tidsperspektiv har klimatet i Skåne varierat. Så pass nyligen som för 15 000 år sedan låg inlandsisen kilometertjock över landskapet, som då var hårt nedtryckt av isens tyngd. Historiskt är istid det vanligaste tillståndet för jorden. De klimatförändringar som vi idag vanligtvis talar om är kraftigare regn, kraftigare vindar, mildare vintrar, stigande havsnivåer och smältande glaciärer. Förändringarna har och har även tidigare haft olika orsaker: Astronomiska orsaker till klimatförändringar: Solens varierande aktivitet Jordens varierande omloppsbana och lutning Meteoriter Naturfenomen som påverkar klimatet: Vulkanutbrott Återkopplingsmekanismer, till exempel att mörkt hav tar åt sig mer värme än vit is och att havsströmmar ändrar styrka och riktning Oförutsedda naturfenomen. Vi vet inte allt om naturen och våra beräkningsmodeller är inte perfekta. Ett aktuellt exempel är upptäckten av att regnskogen för närvarande binder mer kol än vad vi tidigare har mätt upp. Mänsklig påverkan på klimatet: Utsläpp av växthusgaser. Gaserna stannar kvar i atmosfären och har en värmande effekt i cirka 100 år. Utsläpp av partiklar. Partiklarna stannar kvar i atmosfären i ungefär en vecka och har mestadels en kylande effekt. Avskogning, jorderosion, jordbruk. Växthuseffekt kallas det fenomen som innebär att långvågig strålning hindras från att lämna jordens atmosfär. Vissa gaser håller strålningsvärmen kvar och bidrar till att hålla temperaturen på en nivå som gör planeten beboelig. Jordens växthuseffekt beror på att dessa växthusgaser släpper igenom solljus, som värmer upp mark och vatten. Växthusgaserna suger upp en del av strålningen så att värmen i form av infraröd strålning inte kan stråla ut igen. Det gör att temperaturen i jordatmosfären blir högre än den skulle ha varit utan växthusgaser. Om jorden inte hade sin värmande kofta, skulle medeltemperaturen sjunka med cirka 30 grader till cirka 18 grader.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 9 (116) Vattenångan utgör den största delen av växthuseffekten och halten vattenånga ökar då halterna av andra växthusgaser, till exempel koldioxid, stiger. Denna hävstångseffekt beror på att vattenångan i luften är beroende av temperatur. Utifrån ett skånskt perspektiv och de fakta FN:s klimatpanel (IPCC 1 ) tagit fram bör klimatarbetet inom Region Skåne inrikta sig på de klimatförändringar människan orsakat och insatserna göras mot dem. Det är ett arbete i tre steg. I tur och ordning måste vi minska utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen såsom den första och viktigaste uppgiften lära oss att hantera de biologiska processer som genererar växthusgaser anpassa oss till de klimatförändringar som ändå kommer att inträffa. Människan och klimatet Människan har många behov som är direkt beroende av naturen och klimatet. För att upprätthålla hälsan måste vi framför allt ha mat, vatten och frisk luft. Vi behöver också en mängd råvaror för att producera till exempel kläder och hus och utvinna värme. Trots att vi idag till största delen bor i städer får vi inte glömma vårt fundamentala beroende av naturen. När klimatet förändras, blir också förutsättningarna för människans möjligheter att bruka naturens resurser annorlunda. Även om många arter kommer att dö ut, är de pågående klimatförändringarna inget hot mot livet på jorden. Men de är ett stort hot mot människans nuvarande samhällsbyggnad och världsordning. Vatten kommer att ha huvudrollen i de klimatförändringar som vi kan förvänta oss. Mer nederbörd kommer att falla på vissa ställen och extrema nederbördsmängder blir vanligare. Andra platser kommer drabbas av mer torka Vissa områden kommer att hamna under vatten när havsnivån stiger på grund av att havsvattnet utvidgas när det värms upp och för att det blir mer vatten i haven när glaciärer smälter. Värmeböljor kommer att bli ett problem för människors hälsa, och förhöjd medeltemperatur kommer att innebära stora förändringar för många ekosystem. Allt detta måste vi ta hänsyn till. FN:s klimatpanel och klimatet FN:s klimatpanel IPCC har studerat hur klimatet har förändrats fram till nu och satt det i relation till exempelvis utsläppen av växthusgaser. Forskarna har också utifrån olika scenarier för utvecklingen på jorden beskrivit vilka klimatförändringar vi kan förvänta oss. Uppvärmningen av jorden och klimatsystemet är otvetydig, enligt IPCC 2. Av åren 1995 2006 var elva bland de tolv varmaste sedan man började mäta global temperatur (1850). Det är mycket osannolikt att den observerade klimatförändringen bara beror på naturliga variationer. Enligt IPCC är det troligt att summan av de naturliga processerna under de senaste 50 åren i stället skulle ha lett till en avkylning av jorden. Även i ett mycket långt tidsperspektiv (600 000 år) ser man tydligt hur koldioxidkoncentration och temperatur samvarierar. Hur det varit de senaste 400 000 år framgår av nedanstående figur. Vad som för närvarande händer är att koldioxidhalten vida överstiger de koncentrationer som tidigare förekommit inom denna tidsram. Och den fortsätter att stiga. Vi experimenterar nu med jordens atmosfär. 1 Intergovernmental Panel on Climate Change 2 Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 10 (116) Koldioxidkoncentration i atmosfären och temperatur över Antarktis de senaste 400000 åren från the Vostok Ice Core År 2006: 383 ppm År 2100: c:a 700 ppm År 2004: 377 ppm Källa: www.ipcc.ch Figur 1. Koncentration av koldioxid i atmosfären och temperatur över Arktis under 400 000 år kompletterat med uppmätta halter för 2004 och 2006 samt bedömd nivå 2100 utifrån att fossilbränsleanvändningen fortsätter på nuvarande nivå. Källa: www.ipcc.ch Det är mycket troligt att de allt större mängderna växthusgaser från människans aktiviteter är orsak till att den globala medeltemperaturen ökat, slår IPCC fast. Halten koldioxid i atmosfären stiger mest, främst på grund av att fossila bränslen använts i allt större utsträckning. När skog avverkas i snabbare takt än biomassa växer till, ökar också mängden koldioxid. Man minskar naturens förmåga att ta upp koldioxid och frigör den koldioxid som varit bunden i biomassan. Metan och lustgas (dikväveoxid) bidrar också starkt till uppvärmningen. Utsläppen av metan kommer framför allt från användningen av fossila bränslen och från jordbruket. Lustgasen kommer främst från jordbruket och till en mindre del från sjukvården. Skåne, politiken och klimatet Alla aktörer i Skåne har ett ansvar för att påverka de politiska nivåerna på nationell och internationell nivå så att tydliga och krävande åtgärder vidtas på den globala arenan. För att det ska vara möjligt att nå internationella avtal, krävs att vi i den rika delen av världen skapar ett utrymme för utvecklingsländerna att släppa ut växthusgaser. De måste få möjlighet att höja sin levnadsstandard till nivåer där människor inte behöver kämpa för sin överlevnad, annars blir det globala ansvarstagandet ointressant för dem. Vår ambition måste innefatta det perspektivet. Klimatfrågan gör rika länders framtida välfärd beroende av solidariteten med de fattiga. 3 Skånes invånare, företag och organisationer måste ges stöd i arbetet med att tackla klimatproblematikens alla aspekter. De offentliga aktörerna, Skånes alla kommuner och Länsstyrelsen i Skåne län måste vara beredda att tillsammans kraftfullt börja arbeta för detta. Skåne och växthusgaserna I Skåne svarar energiförsörjning och transporter för vardera ungefär en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. Jordbruket står för cirka en sjättedel och resten kommer huvudsakligen från 3 Sweden s Leadership in a Climate Constrained World, Stockholm Environment Institute 2008.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 11 (116) arbetsmaskiner, industrin samt avfall och avlopp. 4 En utförligare beskrivning av utsläppen finns i rapportdel fyra Vilka åtgärder vidtas i Skåne i dag? Källornas betydelse för utsläppen av växthusgaser i Skåne skiljer sig inte så mycket ifrån de övriga svenska utsläppen, men skillnader finns. En jämförelse mellan skånska utsläpp (Figur 2) och svenska utsläpp visar att en större andel av utsläppen av växthusgaser i Skåne kommer från transporterna och jordbrukssektorn, medan utsläppen från energiförsörjning och industriprocesser är lägre i Skåne än för riksgenomsnittet. 1 0% 20% 40% 60% 80% 100% Energiförsörjning Industriprocesser Avfall och avlopp Användning av lösningsmedel Transporter Jordbruk Arbetsmaskiner Figur 2. Andelen av de totala utsläppen av växthusgaser i Skåne 2006, angivet per sektor som andel av de totala utsläppen. Källa: RUS, www.rus.lst.se Olika växthusgaser bidrar olika mycket till den totala växthuseffekten. Figuren nedan visar att koldioxid utgör 74 procent av växthuseffekten i Skåne. Metan och lustgas spelar en större roll i Skåne än i riket i övrigt. Förklaringen är att utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn är större än riksgenomsnittet. Metan kommer från idisslande djur och gödselhantering. Kväve ombildat till lustgas (dikväveoxid) avgår från jordbruksmark. 2% 13% 11% 74% CO2 CH4 N2O Fluorerade gaser Figur 3. De olika växthusgasernas andel av totala växthuseffekten i Skåne koldioxid (CO 2 ),metan (CH 4 ), lustgas (N 2 O) och fluorerade gaser, så kallade F-gaser, som enbart härrör från mänsklig verksamhet, till exempel freoner. Källa: RUS, www.rus.lst.se Figuren nedan visar utsläppen av växthusgaser samt invånarantalet i Skånes kommuner. Man kan se att utsläppen av växthusgaser i de allra flesta fall följer antalet invånare kommun för 4 www.rus.lst.se

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 12 (116) kommun. De kommuner som avviker kan delas in i tre kategorier: större städer, mindre städer med större industri samt mindre samhällen med få verksamheter, så kallade sovstäder. Statistiken bygger på punktutsläpp. Därmed blir utsläppen per person lägre i de större städerna, eftersom varorna man konsumerar där i stor utsträckning framställs på någon annan ort, där också de klimatpåverkande gaserna släpps ut. I sovstäderna ser det ut på liknande sätt; här bor relativt många invånare i förhållande till antalet verksamheter som bidrar till utsläpp av växthusgaser. 25,0 ) 20,0 (% p lä 15,0 ts u v a10,0 l e d n A 5,0 300000 250000 200000 150000 100000 50000 re a n å v in l ta n A 0,0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 0 Andel av utsläpp (%) Invånarantal Figur 4. Utsläpp av växthusgaser i Skånes kommuner 2006, samt befolkningsmängd. Källa: RUS, www.rus.lst.se och SCB, www.scb.se Det är viktigt att påpeka att enskilda konsumenters inköp och användning av varor inte ingår i ovanstående statistik, trots att den delen av konsumtionen påverkar miljön avsevärt. Vad som redovisats hittills är enbart hur hushållen påverkar miljön direkt genom sin konsumtion av bränslen för uppvärmning av bostaden, drivmedel för bilen, med mera. För att ge en fullständig bild av utvecklingen måste emellertid konsumtionens totala miljöpåverkan redovisas, såväl den direkta som den indirekta. Vi bidrar indirekt till att påverka miljön genom de varor och tjänster vi konsumerar, eftersom varorna och tjänsterna har producerats någonstans och distribuerats. De indirekta utsläppen består dels av utsläpp i andra länder där importvaror och importtjänster produceras för svensk konsumtion, dels av utsläpp från produktion i Sverige av varor och tjänster som konsumeras här (inhemska indirekta utsläpp).

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 13 (116) 130 125 120 115 110 105 100 95 Inhemska direkta Inhemska indirekta Hushållens konsumtion Andra länder indirekt Koldioxidutsläpp - totalt 90 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Figur 5. Utveckling av hushållens konsumtion (mnkr) och deras koldioxidutsläpp (1993 = index 100) Mellan 1993 och 1999 ökade hushållens konsumtion med 15 procent. Men koldioxidutsläppen i andra länder, vid tillverkning av varor som konsumeras i Sverige, ökade med drygt 25 procent. År 1996 var vintern ovanligt kall, vilket medförde stora koldioxidutsläpp. Källa: SCB Välfärd nr 3 2003, www.scb.se För att förstå och minska utsläppen av växthusgaser och mängden ämnen som tillförs miljön måste vi förstå genomströmningen av material och varor. Statistiska centralbyrån har därför tagit fram materialflödesstatistik som redovisar mängder i ton. Miljöräkenskaperna 5 beskriver svenska producenters och svenska konsumenters användning av fossila bränslen, i konsumenternas fall från såväl privat som offentlig konsumtion. Sverige är en liten öppen ekonomi. Handeln med omvärlden är omfattande. Det innebär att såväl insatsprodukter som slutlig användning delvis tillgodoses med importerade produkter. Dessa produkter har producerats med insatser av energi som bidragit till utsläppen i respektive land där produkterna framställts, precis som svensk export bidrar till utsläppen i Sverige. Slutlig användning definieras i nationalräkenskaperna som privat konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar samt export. Figur 6. Utsläpp av växthusgaser 2003: 76 Mton (miljoner ton) växthusgaser räknat som koldioxid (CO 2 e) släpps ut i Sverige, inklusive internationella transporter som utgår från Sverige. Av dessa kommer 24 Mton CO 2 e från produktion av sådant som vi exporterar till andra länder. 43 Mton CO 2 e släpps ut i andra länder för att producera varor som importeras till Sverige. Det som vi konsumerar i Sverige ger sammanlagt upphov till 95 Mton CO 2 e i Sverige och i andra länder. Källa: Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008. 5 http://www.mirdata.scb.se/mdinfo.aspx, Där kan man ta fram data för utsläpp, energianvändning, nyckeltal och annat samt göra enklare simuleringar för utsläpp.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 14 (116) Olika sätt att räkna Utsläppen av växthusgaser kan alltså mätas och beräknas på flera olika sätt och är därför inte alltid jämförbara med varandra. Två metoder med diametralt olika utgångspunkt används produktionsperspektivet och konsumtionsperspektivet. Produktionsperspektivet De utsläpp per land som redovisas till bland annat FN:s klimatrapportering utgår ifrån utsläppen inom varje lands geografiska gränser. Utsläpp från till exempel industriproduktion och jordbruk räknas oavsett vilka som använder slutprodukterna. Även Sveriges uppföljning av de nationella miljömålen grundar sig på det här sättet att räkna. Enligt statistiken har våra utsläpp gått ner, men det beror till viss del på att produktion har flyttats utomlands. Konsumtionsperspektivet Konsumtionsperspektivet innebär att utsläppen i alla produktionssteg från vaggan till graven fördelas på slutkonsumenterna av varor och tjänster. För att uppskatta utsläppen från den svenska konsumtionen minskar man de totala utsläppen i Sverige med de utsläpp exporten orsakar och lägger till utsläppen som importen genererar i andra länder. Om man räknar på det här sättet är Sveriges utsläpp av växthusgaser omkring 25 procent högre än den officiella statistiken som grundar sig på produktionsperspektivet. 6 Ett konsumtionsperspektiv är mer rättvisande än ett produktionsperspektiv för att beskriva ett lands, en regions eller en kommuns klimatpåverkan. En fördel med ett konsumtionsperspektiv är att man kommer bort från fiktiva ökningar eller minskningar i utsläpp av växthusgaser i statistiken när produktion flyttar till eller från ett land, en region eller en kommun. Men konsumtionsperspektivet är mycket besvärligare att räkna på, eftersom det är svårt att få fram statistik och komplicerat att räkna på produkters och tjänsters hela klimatpåverkan. Därför använder man ofta produktionsperspektivet. För ett effektivt, globalt klimatarbete måste vi ändå ha konsumtionsperspektivet i åtanke när vi diskuterar vad som behöver göras. En fördel med att redovisa utsläppen från konsumtionen är att det närmare beskriver effekten av vår livsstil och levnadsstandard. Konsumtionsperspektivet skulle därmed kunna skapa bättre förståelse för hur vår klimatpåverkan ser ut och förhoppningsvis vara ett led i att få konsumenter att välja konsumtionsmönster som belastar klimatet mindre. Samtidigt måste det vara tydligt var konsumenterna faktiskt kan välja och var andra aktörer måste bidra för att göra klimateffektiva val möjliga. Att alla utsläpp fördelas på slutkonsumenten betyder inte samtidigt att hela ansvaret ligger där. Producenter och lagstiftare har ett stort ansvar och måste skapa förutsättningar för att förändringar ska komma till stånd. 7 6 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008. 7 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 15 (116) Här kommer två andra vinklingar på frågan om växthusgasutsläppens källor och vad och var de ska belasta: Inhemsk efterfrågan I diagrammet nedan visas de totala koldioxidutsläppen (CO 2 -utsläpp) från offentlig och privat konsumtion samt investeringar. Man ser att koldioxidutsläppen är uppemot 9 ton per person. Beräkningen är en ungefärlig kalkyl som tar hänsyn till skillnader i hur stora de genomsnittliga utsläppen är i olika länder. De inhemska utsläppen minskar till följd av en övergång till förnybara bränslen i uppvärmningssektorn. De utsläpp som sker utomlands och har koppling till svensk konsumtion ökar däremot. Indirekt belastning Det vanligaste sättet att redovisa utsläpp är det som används för att följa upp klimatmålet. Här ingår export men inte import. Med den beräkningen blir koldioxidutsläppen i Sverige knappt 7 ton per person och år. Då räknas således alla utsläpp inom landet. För exportsektorn är emellertid de indirekta utsläppen i andra länder större än motsvarande utsläpp i Sverige. Se figur 8 nedan. Figur 7. Växthusgasutsläpp från svensk inhemsk efterfrågan. Svensk konsumtion och investeringar utsläpp inom och utom landet Figur 8. Växthusgasutsläpp från svensk export Utsläpp i Sverige och utomlands till följd av produktion för svensk export Slutsatsen för Skånes del och alla de verksamheter som bedrivs här måste bli att vi beaktar även de indirekta utsläppen av växthusgaser. Exportindustrin, såväl som övrig industri, måste räkna med belastningen från de råvaror, varor och tjänster de köper in och inte vidta åtgärder som bara exporterar växthusgasutsläppen till en annan region. Vi som konsumenter behöver också tänka på alla de indirekta utsläpp som vår konsumtion orsakar. Samma gäller för all offentlig konsumtion. Slutsatser Region Skåne kan använda produktionsperspektivet för alla punktutsläpp inom Skånes geografiska område när regionen är med i klimatredovisningen för FN:s räkning, såsom Länsstyrelsen i Skåne län exempelvis är, Alla verksamheter, organisationer, företag och hushåll bör använda konsumtionsperspektivet för att kunna minska sin klimatpåverkan på ett effektivt och rättvisande sätt.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 16 (116) 2 Klimatförändringar 2.1 Observerade klimatförändringar På 100 år har medeltemperaturen på jorden stigit 0,74 C. Temperaturhöjningen är större på nordliga breddgrader. Observationer från alla kontinenter och de flesta hav visar att många naturliga system har påverkats av regionala klimatförändringar, framför allt av temperaturhöjningar. Under perioden 1961 2003 har världshavens nivå stigit med knappt 8 cm 8. Denna stigning kan framför allt förklaras med att havsvattnet utvidgat sig när världshaven blivit varmare. Smältvatten från glaciärer har bidragit till en mindre del men kommer att få större betydelse framöver. Nederbördsmönstren har ändrats med mer nederbörd i exempelvis norra Europa och mindre nederbörd på andra håll i världen. Värmeböljor och stora nederbördsmängder har blivit vanligare, liksom varma dagar och nätter. Utbredningen av snö- och istäcken har minskat och kalla dagar och nätter har blivit mindre vanliga över de flesta landområden. Man har också konstaterat en ökad intensitet i tropiska cykloner över norra Atlanten. Våren kommer tidigare än förr och många arters utbredning har flyttat närmare polerna eller högre upp på bergen. Europa och Sverige Europas temperatur har ökat mer än den globala genomsnittstemperaturen. 9 Landtemperaturen är 1,16 C högre än i förindustriell tid. Temperaturförändringarna har varit störst i sydväst, i centrala och nordöstra Europa och i bergsregionerna. De senaste 100 åren har det blivit färre kalla dagar, kalla nätter och frosttillfällen, medan extremt höga temperaturer i form av varma dagar, varma nätter och värmeböljor har blivit vanligare. Medeltemperaturen i Sverige har redan stigit med ungefär en grad jämfört med perioden 1961 90, se figuren nedan. Mest har temperaturen stigit på vintrarna. 10 Figur 9. Förändring av medeltemperatur mellan perioderna 1961 90 och 1991 2005. Källa: www.smhi.se 8 Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007. 9 www.eea.europa.eu 10 www.smhi.se

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 17 (116) Skåne 2007 var inte ett extremår men medeltemperaturen i Skåne var 1,6 C högre än genomsnittet för 30-årsperioden 1961 90. Den största skillnaden noterades under vintern, som var 3,9 C varmare än 1961 90. 11 2.2 Kommande klimatförändringar Klimatscenarier Klimatförändringarna beskrivs av FN:s klimatpanel i fyra scenarier för utvecklingen på jorden. Scenarierna motsvarar olika utvecklingsvägar för de huvudsakliga faktorer som driver utsläppen av växthusgaser, nämligen social, ekonomisk och teknisk utveckling samt demografi. Däremot omfattar scenariebeskrivningarna inte antaganden om direkta politiska åtgärder för att minska utsläppen, till exempel genom ändrade koldioxidskatter. I detta arbete väljer vi att titta på de två scenarion som beskrivs i Klimat- och sårbarhetsutredningen 1, det ena med medelhög utveckling, det andra med medellåg. FN:s klimatpanel kallar scenarierna A2 respektive B2. Scenario A2 Scenario A2 beskriver en heterogen värld med mycket olika regional utveckling. Befolkningen fortsätter att öka. En ojämn utveckling och långsamt utjämnad befolkningstillväxt. Den ekonomiska tillväxten per person och den tekniska utvecklingen är geografiskt och socialt ojämnt fördelad och ganska långsam. A2 medför en global temperaturökning på cirka 3,4 C till 2100. Scenario B2 Scenario B2 innebär lokala och regionala lösningar på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Befolkningen ökar, dock inte lika snabbt som i scenario A2. Den ekonomiska utvecklingen är god men inte anmärkningsvärd och den tekniska utvecklingen är snabbare än i A2 men långsammare än i andra scenarier. Den globala temperaturökningen blir enligt scenario B2 cirka 2,4 C till sekelskiftet. Globala klimatförändringar Utsläppen av växthusgaser kommer med all sannolikhet att öka under de närmaste decennierna. 12 Det kommer att orsaka en fortsatt uppvärmning som förmodligen kommer att vara större än den vi har sett under 1900-talet. Globalt förväntas temperaturen på olika platser stiga med mellan 1,4 och 5,8 C fram till år 2099, jämfört med genomsnittstemperaturen under perioden 1980 99. Efter det kommer uppvärmningen att fortsätta ytterligare. 13 Hur stor uppvärmningen blir beror på hur bra vi är på att minska utsläppen av växthusgaser och på hur olika naturliga processer motverkar eller förstärker uppvärmningen. Klimatförändringarna kommer bland annat att innebära störst uppvärmning över land och mest på nordliga breddgrader, se Figur 10 minskning av snö- och istäckta områden och ett ökat tödjup i många områden med permafrost oftare värmeböljor och mer extrema värmetemperaturer och nederbördsmängder troligen en ökad intensitet hos tropiska cykloner tropiska stormar förflyttas mot polerna, vilket medför förändringar i vind, nederbörd och temperatur ökad nederbörd på de nordligaste och sydligaste breddgraderna och minskad nederbörd i de flesta subtropiska landregioner höjd havsnivå. 11 www.naturvardsverket.se 12 Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007. 13 www.smhi.se

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 18 (116) Figur 10. Förväntad förändring i yttemperatur på jorden i slutet av århundradet, scenario A1B, i relation till perioden 1980 99. Källa: Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007 Höjd havsnivå FN:s klimatpanel har inte satt någon egentlig övre gräns eller fastslagit någon sannolikhet för hur mycket man kan förvänta att havsytan stiger i framtiden. 14 Det beror på att det finns begränsad kunskap om vissa faktorer som driver på havsnivåhöjningen. För närvarande registrerar forskarna en snabbare höjning av havsnivån än de sett tidigare. De senaste åren har havsnivån stigit med 3 mm per år, jämfört med ungefär 1,8 mm per år under perioden 1993 2003 15, 16,17 På en forskarkonferens i Venedig i april 2008 konstaterade man att havsnivån troligen höjs med 0,8-1,5metertill slutet av det här århundradet 16. Minskningen av Grönlands ismassor förutses ytterligare spä på havsnivåhöjningen efter 2100. Nuvarande modeller antyder att Grönlandsisen helt försvinner, vilket innebär en havsnivå cirka 7meterhögre än dagens, om en global uppvärmning på minst 1,9 4,6 C håller i sig i årtusenden. 18 Nya mätningar tyder på att isen minskar på Västantarktis. Avsmältningen kan dessutom ha accelererat mellan 1992 och 2006. 19 Vattnet i den västantarktiska isen motsvarar cirka 5 meters höjning av världshavens vattenstånd. Vilka havsnivåhöjningar vi ska planera efter beror mycket på vilket tidsperspektiv vi har. De kan vara olika för olika planeringssituationer. För större byggnads- och infrastrukturprojekt bör man ha ovanstående perspektiv i åtanke, se även Figur 11. 14 Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007. 15 Sten Bergström, SMHI, muntligen 2008-06-05 16 news.bbc.co.uk 2008-04-15 17 Record Warm Summers Cause Extreme Ice Melt In Greenland. University of Sheffield (2008-01-16). ScienceDaily. 2008-06-17 från http://www.sciencedaily.com /releases/2008/01/080115102706.htm 18 Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007. 19 Ny klimatvetenskap 2006-2009. Kommissionen för hållbar utveckling 2009.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 19 (116) Figur 11. Fördröjningseffekterna i hav och atmosfär är mycket långa även om koldioxidutsläppen radikalt minskar till 2050. Källa: Climate Change 2001, Synthesis report, IPCC 2003. Enbart genom att minska utsläppen av växthusgaser eller anpassa samhället till klimatförändringarna kommer vi inte att kunna motverka all klimatpåverkan. Däremot kan åtgärderna förebygga och komplettera varandra och påtagligt reducera riskerna för katastrofer. 18 Ekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna Ju mer den globala medeltemperaturen stiger, desto mer påverkas människor och ekonomier. Utvecklingsländerna kommer att drabbas hårdast, men även utvecklade länder kommer att drabbas. Sir Nicolas Stern, ekonomisk rådgivare till Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair, slog fast i en rapport i oktober 2006 20 att det är lönsamt att ta kostnader för minskad klimatpåverkan nu jämfört med att ta nödvändiga kostnader för klimatanpassning senare. Om vi nu använder en procent av bruttonationalprodukten varje år för att motverka klimatförändringarna, kommer det att spara 5-20 procent av de annars nödvändiga katastrof- och klimatanpassningskostnaderna i slutet av århundradet. Rapporten är huvudsakligen optimistisk. Det finns fortfarande tid att undvika de värsta scenarierna, om vi agerar nu och på den internationella arenan. Vi kan öka tillväxten på ett ekologiskt hållbart sätt. Ekologiska konsekvenser av klimatförändringarna Man räknar med att en fjärdedel av jordens arter kommer att dö ut på grund av klimatförändringarna, framför allt i tropiska områden och i korallrev. Ändrade temperatur- och vattenförhållanden ändrar förutsättningarna för många arter i så snabb takt att arterna inte hinner anpassa sig. När andelen koldioxid i luften ökar, stiger även koldioxidhalten i havsvattnet. Det gör vattnet surare, vilket försvårar utfällning av kalk. Korallerna kan inte byggas upp och många skalbyggare får problem. Sociala konsekvenser av klimatförändringarna Områden i världen som redan idag präglas av fattigdom och underutveckling är samtidigt bland dem som väntas bli värst drabbade av klimatförändringen. Extremväder med stormar, skyfall, översvämningar och andra naturkatastrofer kan, förutom svält till följd av missväxt i ett varmare och torrare klimat, leda till nya flyktingströmmar. Flyktingläger och andra platser med mycket människor samlade på små utrymmen utgör riskmiljöer för epidemier. 20 The Economics of Climate Change. Nicholas Stern, Cabinet Office HM Treasury.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 20 (116) Hur hanterar man framtidsscenarier? Att modellera eller förutsäga vad som händer i framtiden och hur utvecklingen kommer att se ut är en svår och avancerad uppgift. Även om man i dag inte kan komma fram till ett helt korrekt svar bör ändå arbetet systematiskt utföras så att de framtida överraskningarna blir mer kalkylerbara. Framtidsplaner gör att man bättre kan förbereda sig och planera för de förändringar som kommer, oavsett om man har räknat helt rätt eller gjort några fel. Erfarenhetsmässigt kan man konstatera att ingen enda framtidsplan visat sig vara helt riktig, icke desto mindre har planerna varit till stor nytta. Klimatförändringar i Europa och Sverige Den årliga medeltemperaturen för Europa förutspås öka med ytterligare 1 5,5 C under det här århundradet, med den största uppvärmningen i östra Europa och Skandinavien på vintern och i sydvästra Europa och runt Medelhavet på sommaren. 21 För Europa som helhet är det mycket troligt att extremt höga temperaturer, värmeböljor och situationer med stora nederbördsmängder kommer att fortsätta att komma allt oftare och kalla situationer alltmer sällan, se Figur 12. Figur 12. Antal dagar under året då maxtemperaturen överstiger 20 ºC. Bilden överst till höger visar situationen i Europa under perioden 1960 61, övriga två hur det kommer att bli under perioden 2071 2100 enligt scenario B2 (vänster) och A2 (höger). Källa: www.smhi.se I norra Europa kommer även nederbörden att öka, medan den kommer att minska i södra Europa. På sommaren kommer delar av Europa få problem med torka, se Figur 13. 21 www.eea.europa.eu

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 21 (116) Figur 13. Antal dagar då nederbörden inte överstiger 1 mm. Till vänster perioden 1961 90 och till höger 2071 2100 enligt scenario A2. Källa: www.smhi.se Temperatur Medeltemperaturen i Sverige kommer att vara cirka 3 5 C högre vid slutet av århundradet i scenarierna A2 och B2. Uppvärmningen blir som störst vintertid och i norra Sverige. Medeltemperaturen i juli stiger enligt samma scenario med 1,5 2 C till 2050-talet och med 2 4 C till 2080-talet. Nederbörd och vind Nederbörden förväntas öka sett över hela året och hela landet. Enligt scenario A2 ökar nederbörden i januari med ungefär 50 procent redan till 2020-talet. Till 2080-talet är ökningen mer än 50 mm i de mest utsatta områdena, vilket är nära nog en fördubbling jämfört med perioden 1961 90. Det är oklart om det blir blåsigare, men i de flesta modeller finns en tendens till att den genomsnittliga vindhastigheten ökar. En del modeller ger dock minskad vindhastighet. Havsnivå och salthalt Ökningen av havsvattenståndet kommer att öka vattenståndet även i Östersjön. I norra Sverige motverkas det av landhöjningen, vilket gör att en stigande havsnivå förmodligen inte kommer att orsaka problem med översvämningar där. I södra Sverige förekommer ingen landhöjning, vilket innebär att landområden troligen kommer att ställas under vatten. Salthalten i Östersjön kommer att förändras till följd av att tillförseln av sötvatten från floder, älvar och vattendrag kommer öka, men också på grund av förändringar i vindmönster. 22 Hur stor förändringen blir är inte klarlagt. 22 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. SOU 2007:60

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet Klimatrapport för Skåne del två 22 (116) Klimatförändringar i Skåne Temperatur Årsmedeltemperaturen förväntas stiga med 4 5 C i Skåne fram till år 2100, se Figur 14. Temperaturen stiger mer på vintern än på sommaren. Enligt A2-scenariet kan temperaturen på vintern ha stigit med 5 6 C i Götaland till 2080. Figur 14. Beräknad förändring av årsmedeltemperaturen för åren 1961-2100 jämfört med medelvärdet för 1961-90. 1) Staplarna visar historiska data från observationer, röda staplar visar temperaturer högre än medelvärdet och blå staplar temperaturer lägre än medelvärdet. 2) Kurvorna visar löpande tioårsmedelvärden från scenarier. Den röda kurvan motsvarar förändringen för utsläppsscenario B2 och den turkosa kurvan motsvarande för utsläppsscenario A2. 3) Det grå fältet beskriver variationen i temperatur mellan enskilda år (beräknat från scenarierna). Källa: www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=11804&l=sv Extrema temperaturer På 2050-talet är antalet dagar på sommaren med maxtemperaturer över 20 C ungefär 20 fler än idag och till 2080-talet har de ökat med 40 dagar. 23 Antalet värmeböljor kommer också att bli fler till 2080-talet. Antal dagar i följd med mer än 20 C väntas bli tre gånger så många. Mot slutet av seklet kan vi längs södra Sveriges kuster få upp till 40 tropiska nätter per år, det vill säga nätter då temperaturen är över 20 C. Figur 15 visar hur vanliga olika dygnsmedeltemperaturer är på sommaren i Skåne idag och kommer att vara vid slutet av seklet. Förutom att somrarna blir i snitt 3 4 C varmare, ökar även frekvensen av varma dagar och de maximala dygnsmedeltemperaturerna. Det som är maxtemperatur idag blir medeltemperatur om 100 år. Detta har stor betydelse för människors hälsa, speciellt för svaga grupper som sjuka och äldre, som har svårt att klara extrema temperaturer. Under värmeböljan i Europa år 2003 dog ungefär 33 000 människor under två veckor som en direkt följd av värmen. För hela sommaren 2003 beräknas antalet dödsfall i Västeuropa orsakade av värmen uppgå till mer än 44 000. 24 23 www.smhi.se 24 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. SOU 2007:60