2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt slam testades på åtta olika reningsverk i laboratorieskala Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen Ingen påvisad effekt på slammets biologiska effektivitet Kan vara ett kostnadseffektivt sätt att öka reningsverkets kapacitet
2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Figur -. Principskiss av system med avgasning och metodens tre faser (Gólcz, 2005) med tillåtelse, omritad.
2013 24 Från bioavfall till bionäring hållbara kretslopp med rötning och gödsling (Projekt SVU 28 105) Gödslingseffekter undersöktes i skogsgödslingsförsök med torkad och granulerad/pelletterad rötrest, anlagda mellan 2001 och 2011 i både försöksskala på små provytor och praktisk skala med traktorspridning i Sverige och Finland. Slutsatser: Skogstillväxten ökar Ingen påvisad ökad utlakning av kväve och fosfor eller av kobolt, krom, koppar, kvicksilver, mangan, nickel, bly och zink. Aktiviteten hos skogsmarkens mikroorganismer påverkas inte negativt
Aktuellt läge för slam som skogsgödsel Sid 97 i NV:s rapport Miljö och hälsoeffekter av användning av organiska gödselmedel inom skogsbruket idag är otillräcklig för att föreslå generella regler för skogsmark. Så kallade 12:6 samrådet bedömts ge tillräcklig kontroll och möjlighet till reglering eller förbud. Oftare kvävet (vid gödsling) och baskatjonerna (vid askåterföring) som är av intresse för skogsmarken och inte fosfor Nyttan ifrågasatt ur resurshushållningssynpunkt. Innan vi vet mer bör organiska gödselmedel hanteras enligt försiktighetsprincipen så att vi inte riskerar att orsaka skada på människors hälsa och/eller miljön. Av denna anledning gäller inte gränsvärdena för oönskade ämnen skogsmark.
2014 01 Bräddning från ledningsnät vägledning för att kontrollera, rapportera och bedöma miljöbelastning på recipient (projektnummer 12 117) en verktygslåda innehållande: strategi för att åstadkomma en bättre kontroll på bräddning rekommendationer för flödesmätning teoretisk beräkning av bräddning bestämning av föroreningsmängder bedömning av bräddningars påverkan på recipient (övergödning) bedömning av hälsorisk på grund av bräddning bräddstatistik kopplat till nederbörd prioritering av bräddpunkter och åtgärdsarbete
2014 02 Klimatpåverkan från avloppsreningsverk (projekt 12 120) Verktyg för avloppsreningsverk att själva beräkna sin klimatpåverkan, Emissionsfaktorer för metan och lustgas har stor påverkan på resultat liksom antaganden om elproduktion Fyra fallstudier presenteras
Biogasanvändning Rens- och sandhantering Transporter Recipient Kemikalier Emissioner från avloppsvattenrening Slamhantering Energianvändning 100 90 80 Andel av total klimatpåverkan (%) 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 Avedöre Käppala Ryaverket Ön
2014 03 Bedömning av påverkan från lakvatten inom REVAQ metodik för farliga ämnen (projekt 12 116) Metodik för att bedöma hur deponilakvatten kan påverka slam från reningsverk. Lista över prioriterade ämnen.
2014 04 Livslängdsbedömning av gummiringsfogar hos VA ledningar (Projekt 12 106) Krav i produktstandard för tätningsringar (EN681) är låga och otillräckliga Få av de läckage man idag har på ledningssystemen är kopplade till otäta gummiringsfogar. Orsak till läckage: oftast handhavandefel
2014 05 Sammanfattande rapport över "VA verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering" (Projekt 25 111) Totalt 166 Mkr, varav 27,5 Mkr från Energimyndigheten Eleffektivisering 150 GWh (> 10%) Effektivare användning biogas 120 GWh Utbildning för driftspersonal Energistatistik (2005, 2008, 2011) Seminarier och rapporter Bidrag betalda redan första året (värde av energibesparing/år > bidrag) Utveckling av ny teknik
2014 06 Dräneringsvatten från begravningsplatser Projekt 27 119 Dräneringsvatten från begravningsplatser = avloppsvatten enlig MB Orenat dräneringsvatten bör inte släppas till dagvattennätet Utvärdering av lokal rening i form av markbädd (Trollhättan) Enkät till kommuner indikerar att kunskapen om vattenhanteringen inom begravningsplatser är relativt låg. Innehåller råd och anvisningar
2014 07 Kommunal dagvattenhantering juridiska och finansiella aspekter Projekt 29 114 Fyra exempel på hur VA huvudmän har hanterat frågor kring: behovsbedömning utifrån LAV avgränsning av verksamhetsområde Fördelning av kostnader (D f, D g ) Finansiering där behovet uppstår i efterhand Krav på rening eller anpassa taxan för rening av dagvatten
2014 08 Pilotstudie Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion (Projekt 12 118) För Kungsängsverket innebär processen 20 % ökning av gasproduktionen termofilt efterrötat slam fick sämre avvattningsegenskaper luftningssteg för bättre avvattningsegenskaper, lukt och mindre ammonium
Processförslag för hygienisering av slam, Kungsängsverket: mesofil rötning, mekanisk förtjockning, termofil rötning, luftning och avvattning
SVU 2014 09: Organiska ämnen i slam en prioritering för slamåterföringen (projekt 11 110) vilka ämnen som är av störst vikt från ett miljö och hälsoriskperspektiv vid slamåterföring Värstingar PBDE 209 (bromerat flamskyddsmedel), Galaxolid och tonalid (doft/muskämnen) Läkemedelssubstanser Benzotriazoler (korrosionsinhibitorer avisning, maskindisk..)
C IVL2013 B2141 Vattenaspekter i framtida svenska certifieringssystem för stadsdelar Projekt 11 109 Svenskanpassning av BREEAM Communities eller utveckla ett svenskt system Analys av kriterier kopplade till vattenaspekter Osäkert vad som händer med certifieringssystem för stadsdelar i Sverige
C Slutrapport 2013 DagoNat Dag&Nät Forsknings och utvecklingsprogram 2010 2013, Slutrapport Projektnummer 10 115
C DHI2014 13 117 Ett nationellt, samlat insamlingssystem för högupplösta regndata i Sverige förprojekt Projektnummer 13 117