1 av 2 2015-04-20 09:28

Vi stämmer högskola för dålig utbildningskvalitet - DN.SE http://www.dn.se/debatt/vi-stammer-hogskola-for-dalig-utbildningskvali... 1 av 2 2015-04-20 09:28 En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015-04-20 09:27:52 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/vi-stammer-hogskola-for-dalig-utbildningskvalitet/ Publicerad i dag 00:05 Foto: Magnus Hallgren DN har tidigare berättat om Connie Dickinson, som lade två år och 182 500 kronor på en usel utbildning. Nu stämmer Centrum för rättvisa högskolan för att hon ska få upprättelse och pengar tillbaka från staten. Rättslös student. Connie Dickinson lade två års studier och över 180 000 kronor på en utbildning vid Mälardalens högskola som var så dålig att den nu kan tvingas stänga. Men för Connie Dickinson finns ingen möjlighet att få pengarna tillbaka. I dag stämmer vi högskolan, skriver representanter för Centrum för rättvisa. Enskilda lämnas rättslösa när det offentliga tar betalt för utbildningar som inte håller måttet. Connie Dickinson var en av de tusentals studenter från länder utanför EES-området som varje år kommer till Sverige för att studera. Var och en av dem betalar hundratusentals kronor i avgifter till de svenska universiteten och högskolorna för att få sin utbildning. Priset för Connie Dickinson blev dock betydligt högre än så eftersom hon aldrig fick den utbildning hon hade betalat för. Utbildningen var så dålig att den BAKGRUND. STÄMNINGEN Sedan den 31 juli 2011 måste studenter som kommer från länder utanför EES-området och Schweiz betala terminsavgifter när de studerar vid svenska universitet och högskolor. Enligt Universitetskanslersämbetets statistik kommer det sedan avgifterna infördes mellan 1 155 och 1 900 avgiftsbetalande studenter per år. En student kräver nu tillbaka de avgifter hon betalat eftersom den utbildning hon gick var så dålig att den hotades av nedläggning. underkändes på hela fyra av fem punkter. När Connie Dickinson försökte hävda sin rätt och kräva tillbaka pengarna visade det sig att hon hamnat i ett rättslig vakuum eftersom det inte finns några regler som är tillämpliga på hennes situation. Connie Dickinson känner sig såväl lurad som rättslös. I dag stämmer därför Centrum för rättvisa, som ombud för Connie Dickinson, Mälardalens högskola. Connie Dickinson var en av 25 studenter som hösten 2011 påbörjade utbildningen Analytical Finance vid Mälardalens högskola, en utbildning som var riktad till utländska studenter med engelska som undervisningsspråk och som marknadsfördes som att den var av mycket hög kvalitet. Connie Dickinson betalade också de terminsavgifter som studenter

Vi stämmer högskola för dålig utbildningskvalitet - DN.SE http://www.dn.se/debatt/vi-stammer-hogskola-for-dalig-utbildningskvali... 2 av 2 2015-04-20 09:28 från länder utanför EES-området sedan samma år måste betala. Inom kort stod det dock klart att utbildningens kvalitet inte motsvarade vad Mälardalens högskola hade marknadsfört den som. Flera lärare hade så bristande språkkunskaper i både svenska och engelska att kommunikationen med studenterna blev lidande, pedagogiken var gammalmodig och undervisningen bestod ibland enbart av utdelning av stenciler. På en kurs i datorprogrammering saknades det både datorer och sittplatser i klassrummet. Dessutom upplevdes lärarna som ohjälpsamma i kontakten med studenterna. Connie Dickinson påtalade bristerna för högskolan flera gånger. Inga förbättringar gjordes och frustrationen hos henne växte. Universitetskanslersämbetet, den myndighet som ska säkerställa att universitets- och högskoleutbildningar håller hög kvalitet, underkände utbildningen på fyra av totalt fem punkter. Högskolan riskerade till och med att förlora sin examinationsrätt för utbildningen. Connie Dickinson, som kände att hon varken kunde lägga mer tid eller pengar på en utbildning som var så dålig att hon till och med riskerade att stå utan examen, valde därför att hoppa av. Av de ursprungliga 25 studenterna var det då endast ett fåtal kvar. Eftersom högskolan inte levererat det som utlovats, vände sig Connie Dickinson en sista gång till högskolan, nu för att hävda sin rätt och få sina pengar tillbaka. Här hade också historien kunnat få ett slut. Om hon hade fått sina pengar skulle hon haft råd att betala en ny terminsavgift vid någon annan högskola, ta sin examen och påbörja det liv hon sett framför sig. Men så blev det inte. Kravet avslogs utan möjlighet att överklaga beslutet. Motiveringen var att det saknas lagstöd för att återbetala de avgifter som högskolan tagit emot. Kostnaden för Connie Dickinson att studera vid Mälardalens Högskola blev därmed skyhög. Två års studietid hade gått till spillo utan att hon fått de kunskaper hon eftersträvade. Hon var inte heller närmare en examen. Och hon hade förlorat alla sina besparingar som hon arbetat ihop för att kunna få en utbildning, totalt 182 500 kronor. Något av ett rättsligt vakuum har alltså uppstått för Connie Dickinson, som har betalat en avgift för sin utbildning till en statlig högskola. De lagar och regler som är till för att skydda konsumenter inom det privata tycks inte gälla mot det offentliga. Detta skulle innebära att ansvar inte kan utkrävas i fall som detta. Juridiken har helt enkelt inte hängt med i utvecklingen och enskilda, som Connie Dickinson, riskerar att drabbas hårt. Det finns så klart inget rim och reson i att man som konsument ges sämre möjlighet att hävda sin rätt bara för att säljaren av en tjänst är en del av det offentliga i stället för det privata. Låt säga att man går till det kommunala badhuset och betalar en entréavgift. Om bassängen då visar sig vara tom på vatten, så vill man ju kunna få tillbaka sin entréavgift, även om det inte finns en särskild lagregel för badhuspersonalen att stödja sig på. Det minsta man kan begära är att det offentliga tar ett lika stort ansvar som privata aktörer när man tillhandahåller tjänster mot avgifter, särskilt som reglerna faktiskt bestäms av det offentliga. I och med att högskolan inte lyssnade på studenternas synpunkter och sedan tog beslutet att inte återbetala avgifterna har högskolan inte heller tagit sitt ansvar för den dåliga utbildningen. Connie Dickinson måste rimligen kunna utkräva ansvar för att hon inte fick den utbildning hon betalade för. Om det offentliga inte tar något ansvar för att den tjänst man tagit betalt för är värdelös, så innebär det ett stort risktagande för en konsument när den har med det offentliga att göra. Enskilda personer skulle bli drabbade på ett för dem oförutsebart sätt och de skulle stå rättslösa mot det offentliga Sverige. Men står Connie Dickinson då rättslös? Vi menar att så inte får vara fallet och lämnar i dag in en stämningsansökan mot Mälardalens högskola till Västmanlands tingsrätt. Connie Dickinson kräver att få tillbaka de pengar som hon har betalat. Att som utlandsstudent vända sig till domstol för att kräva tillbaka sina studieavgifter är dock en hittills oprövad väg. I Sverige ska man inte bli lurad på pengar och framför allt inte ställas rättslös om man faktiskt har blivit det. Samma krav måste kunna ställas på det offentliga som på det privata när man tar betalt för tjänster utan att leverera. Nu är det upp till domstolen att avgöra om Connie Dickinson ska få tillbaka sina pengar och därmed fylla det vakuum som annars gör enskilda rättslösa. Clarence Crafoord, jurist och chef för Centrum för rättvisa Sebastian Scheiman, jurist vid Centrum för rättvisa Laura Eriksson, jurist vid Centrum för rättvisa Skribenterna är ombud för Connie Dickinson

Vi måste få tydliga besked - DN.SE http://www.dn.se/debatt/repliker/vi-maste-fa-tydliga-besked?rm=print 1 av 1 2015-04-27 09:00 En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015-04-27 09:00:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/repliker/vi-maste-fa-tydliga-besked/ Publicerad 2015-04-20 15:38 REPLIK. Det är angeläget att landets lärosäten får gemensamma regler för hur det här ska hanteras, skriver Karin Röding, rektor för Mälardalens högskola, i svar till Centrum för rättvisa (20/4). Frågan om en internationell studieavgiftsskyldig student vid Mälardalens högskola, MDH, som kräver studieavgiften tillbaka då hon anser att utbildningen höll för låg kvalitet, har väckts på nytt. På DN Debatt den 20 april skriver Centrum för rättvisa, som är ombud för studenten, att de nu lämnar in en formell stämningsansökan mot MDH till Västmanlands tingsrätt. Fallet har väckt en principiellt viktig fråga för hela universitets- och högskolesektorn om vad som gäller när en studieavgiftsskyldig student är missnöjd med kvaliteten eller om en student blir underkänd på sin utbildning. Det kan låta som en enkel sak, men som statlig myndighet måste MDH förhålla sig till att det inte finns stöd i förordningen att betala tillbaka avgiften. 2011 införde Sverige studieavgifter för studenter som inte är medborgare i EU, EES-länderna eller Schweiz. Redan innan studieavgifterna infördes var många av landets rektorer kritiska, bland annat kring vad som kunde hända med de inbetalade avgifterna om en student blev underkänd eller om det fanns brister i utbildningens kvalitet. MDH och flera andra lärosäten lyfte problemet i sina remissvar till regeringen. Sektorn ställde frågan till regeringen i februari 2014 via Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och underströk vikten av att regeringen tar ställning till vad som gäller kring studieavgifter och återbetalning. SUHF ger i dag lärosätena rekommendationer att inte betala tillbaka några studieavgifter i liknande fall förrän regeringen har tagit ställning. Något ställningstagande från regeringen, annat än att det tills vidare får lösas i rättstillämpningen, har sektorn inte fått. Det är angeläget att landets lärosäten får gemensamma regler för hur det här ska hanteras, för att säkerställa likabehandling av de internationella studenterna och för att undvika rättsosäkerhet. MDH önskar givetvis klarhet i den här frågan lika mycket som Centrum för rättvisa och studenten. Regeringen måste, genom tydliga besked om vad som gäller, säkerställa att studenter och lärosäten inte hamnar i ett rättsligt vakuum på det här sättet. Den utbildning som studenten kritiserade var Analytical Finance. I oktober 2014 gjorde Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bedömningen att MDH:s kandidatexamen i matematik hade bristande kvalitet. Sedan dess har högskolan vidtagit åtgärder för att möta UKÄ:s kritik. I februari 2015 gjorde UKÄ bedömningen att utbildningen håller hög kvalitet och att MDH därmed fortsatt får behålla rätten att utfärda kandidatexamen i matematik. Fallet som nu har uppstått om krav på återbetalning av studieavgift är unikt i Sverige, men det är säkerligen inte det sista. Därför är det av stor vikt att Sveriges universitet och högskolor och de internationella studenterna får tydliga besked om gemensamma regler för hur dessa frågor ska hanteras. Karin Röding, rektor Mälardalens högskola

Säkra en bättre utvärdering - DN.SE http://www.dn.se/debatt/repliker/sakra-en-battre-utvardering?rm=print 1 av 1 2015-04-27 09:01 En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015-04-27 09:00:55 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/repliker/sakra-en-battre-utvardering/ Publicerad 2015-04-21 15:30 REPLIK. På samma sätt som att studenter inte rättar sina egna prov borde inte universiteten utvärdera sina egna utbildningar, skriver ordförandena för Allianspartiernas studentförbund i replik till Centrum för rättvisa (20/4). Det är undermåligt att studenter inte kan kräva sin rätt till en kvalitativ och ändamålsenlig utbildning. Centrum för Rättvisas agerande visar att kvaliteten i högre utbildningen återigen måste komma i fokus, skriver ordförandena för Alliansens studentförbund. I måndags skrev Centrum för Rättvisa på DN Debatt varför de stämmer Mälardalens Högskola. Vi reagerade starkt på beskedet att en student från tredje land tvingas stämma en svensk högskola för att få tillbaka det hon betalt för en undermålig utbildning. Fler än någonsin utbildar sig vid svenska universitet. Trots det så är kvaliteten dålig på många utbildningar. Något som bevisas av Connie Dickinsons situation. Även matchningen mot arbetsmarknaden och genomströmningen är dålig. Vi ligger i botten bland OECD-länderna vad gäller sen studiestart, sent examensår och låg utbildningspremie. Den rödgröna regeringen har aviserat ytterligare utökningar av studieplatser. Med bakgrund av detta finner vi det häpnadsväckande att pengarna och det politiska kapitalet i stället inte satsas på kvalitetshöjande åtgärder. Ständigt fler högskoleplatser på bekostnad av kvaliteten är inte rätt väg att gå. Vi föreslår därför ett stopp för fler högskoleplatser, till förmån för högre kvalitet som exempelvis fler undervisningstimmar inom lärarutbildningarna. Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), verkar, likt resten av regeringen, helt sakna reformambitioner för svensk högre utbildning. Vi efterfrågar en nystart för den högre utbildningen. Politiken måste göra skillnad för alla de studenter som inte får kvalificerade arbeten av sin utbildning. Vi föreslår följande åtgärder: Ändra resurstilldelningssystemet. I dag får högskolorna sina resurser baserat på utbildningsvolym, enligt det så kallade HÅS/HÅP-systemet. Det ger dåliga incitament till kvalitet och utvecklingen. Att låta en större del av resurserna baseras på saker som utbildningarnas kvalitet, koppling till arbetsmarknaden och relevans för forskning skulle ge ett naturligt incitament för högskolorna att satsa på kvalitativ utbildning. Fler undervisningstimmar. Många av humaniorautbildningarna präglas av självstudier och obefintlig handledning. Heltidsstudier ska vara på heltid och mängden lärarledd tid måste reflektera det i högre utsträckning. Säkra god utvärdering. Efter årsskiftet så trädde det nya kvalitetsutvärderingssystemet i kraft. Det innebär att granskningen av utbildningarna i högre grad sköts av universiteten själva. På samma sätt som att studenter inte rättar sina egna prov borde inte universiteten utvärdera sina egna utbildningar. Universitetskanslerämbetet bör fortsatt kunna stänga ner undermåliga utbildningar. Höj utbildningspremien. I dag förlorar många studenter i livsinkomst på att studera, vilket bland annat har visats i granskningar som Saco har gjort. Genom att slopa fribeloppet, minska bidragsdelen i CSN till förmån för ökade lån och kraftigt sänka marginalskatterna uppmuntrar vi arbete och förkovran och gör det lönsammare att studera. Vi hoppas att Centrum för Rättvisas och Connies kamp för upprättelse lyckas och att rättsprocessen blir kort. Därtill uppmanar vi regeringen och Hellmark-Knutsson att säkra kvaliteten i den högre utbildningen. Sveriges studenter kan inte vänta längre. Benjamin Dousa (M), riksordförande Moderata Studenter Alfred Askeljung (C), förbundsordförande Centerstudenter Hanna Håkansson (FP), riksordförande Liberala Studenter Andreas Brager (KD), förbundsordförande Kristdemokratiska Studentförbundet

Regeringen lägger särskilda resurser på att stärka kvaliteten - DN.SE http://www.dn.se/debatt/repliker/regeringen-lagger-sarskilda-resurser-... 1 av 1 2015-04-27 09:01 En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015-04-27 09:01:24 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/repliker/regeringen-lagger-sarskilda-resurser-pa-att-starka-kvaliteten/ Uppdaterad 2015-04-23 10:58. Publicerad 2015-04-22 15:42 Replik. Framtidens utvärdering av högskoleutbildningar ska säkerställa utbildningarnas kvalitet på ett bättre sätt än nuvarande system, skriver ansvariga minister Helene Hellmark Knutsson i svar till Centrum för rättvisa (20/4). Den amerikanska studenten Connie Dickinson har betalat studieavgift för sin utbildning i Sverige. Hon kräver nu sina pengar tillbaka eftersom hon inte anser att utbildningen höll utlovad kvalitet. Fallet har väckt diskussion under veckan. Samtidigt som jag beklagar Dickinsons situation välkomnar jag debatten om kvaliteten inom högre utbildning. Dickinson har stämt högskolan som hon studerade vid. Därför vore det i alla avseenden olämpligt om regeringen uttalade sig innan domstolen har sagt sitt. Men jag vill vara tydlig om regeringens syn på kvalitet. All högskoleutbildning i Sverige ska hålla hög kvalitet. Redan i regeringsförklaringen klargjorde statsministern att kvaliteten inom högre utbildning ska höjas. Generellt är kvaliteten också god men det finns områden där den brister. Det kan exempelvis handla om för stora undervisningsgrupper eller för lite lärarledd undervisning. I vårändringsbudgeten avsatte regeringen därför 125 miljoner kronor 2015 till att höja kvaliteten inom högre utbildning. Under de resterande åren av mandatperioden uppgår satsningen till 250 miljoner per år. Detta är en investering som inte återfinns i de borgerliga budgetförslagen. Regeringen har nyligen även skickat ut en remiss med förslag på ett nytt kvalitetssäkringssystem. Systemet kommer att innehålla flera olika komponenter, som tillsammans har som syfte att kunna säkerställa utbildningarnas kvalitet på ett bättre sätt än nuvarande system. När det gäller internationella studenter så har de minskat kraftigt efter att den tidigare borgerliga regeringen införde studieavgifter. Det är olyckligt. Den kompetens som utländska studenter för med sig behövs. I ett globalt kunskapssamhälle är högre utbildning central. Internationaliseringen av högskolan bidrar till nya kontaktytor, ett berikande kunskapsutbyte, en ökad mångfald och en större förståelse mellan länder och samhällen. Den bygger ovärderliga nätverk med utländska studenter och forskare. Internationaliseringen av den högre utbildningen behöver öka. Det behövs för att Sverige ska vara en ledande och attraktiv kunskapsnation. Högre utbildning är något långt mer än en vara som kan betalas och förbrukas. En högskoleutbildning öppnar dörrar, ger kunskaper för livet och gynnar både den enskilde och samhället i stort. Men då måste utbildningen också hålla hög kvalitet. Det är en viktig fråga för regeringen. Därför satsar vi särskilda resurser på att stärka kvaliteten och på internationalisering och därför arbetar vi för att få till stånd ett välfungerande system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Rättelse 2015-04-23 10:57 Textens fjärde stycke har korrigerats av artikelförfattaren. Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning