Kmc_ra_06_029 2006-02-7 LiÖ Katastrofberedskap (LtBKK) Att: Kopia: Eva Bengtsson Redovisning utav övning i regional sjukvårdsledning samt stabsmetodik vid Linköping 06-02-0 Övning i regional sjukvårdsledning samt stabsmetodik vid (US) i Linköping har genomförts av på uppdrag av Landstinget i Östergötland (LtBKK) katastrofberedskap. Övningen ägde rum i egen ledningscentral på US och deltagarna larmades enligt larmplan från respektive arbetsplats. Antalet deltagare som fullföljde övningen var 8 stycken samt 3 stycken deltog som observatörer. Vid denna övning övades även lokal ledning på US. Förberedelse hemma innan övningen bestod i att läsa på regionalt och planverk samt ett utdrag ut boken; Sjukvårdsledning vid olycka och katastrof- kapitel; Stabsmetodik som skickats ut 3 veckor i förväg. Scenariot som användes i simuleringsövningen var en trafikolycka utanför Slaka RV 34 mellan turistbuss och tankbil innehållande farligt gods i form av ammoniak. 50 personer skadas varav flera var kritiskt skadade. Ett gasmoln driver in över en skolgård i anslutning till skadeområdet och därifrån sker en vild evakuering av ett 20- tal elever. Regional sjukvårdsledning på US etablerades efter larm från Tjänsteman i beredskap i LiÖ. Samtidigt övades Lokal sjukvårdsledning på US. Interaktioner gjordes mellan dessa övade ledningar och spelledningen utgjordes av KMC personal (eller anlitad av KMC) i KMC lokaler där olyckscenariot utspelades. Redovisningen har gjorts efter en sammanställning av mätbara mål för regional sjukvårdsledning och stabsmetodik. Övningen utvärderades efter två mallar med vardera mätpunkter, som redovisas i bilaga och 2. Med vänlig hälsning Heléne Nilsson Anders Rüter Linköping Bilagor Resultat från bedömning mätbara mål- lokalsjukvårdsledning samt stabsmetodik Deltagarförteckning
Resultat Resultatet finns även redovisat i bilaga och 2 samt tabell Stabsmetodik Någon funktionsindelning med tydliga uppgifter fanns inte till att börja med. Åtgärdskalendrar utifrån rollerna sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig fanns ej men TIB och CRSL har sina egna åtgärdskalendrar som följdes initialt. Chefskapet (CRSL) var tydligt initialt. Någon placering under specifik roll med tillhörande telefon och arbetsplats fanns ej. Telefoner krånglade och initialt fanns inga andra funktionsspecifika nummer, än numret till TIB och CRSL. Detta ledde till att arbetet blev svårstartat i staben men löstes dock efter hand. De stabsverktyg som utnyttjades var dator där loggbok visades på väggen så att alla kunde följa anteckningarna som därmed tidsattes. Whiteboard användes i liten utsträckning och användes inte till att på ett överskådligt sätt visa information för alla. Landstingets intranät utnyttjades för information samt funktionsbrevlådor för mail till de olika lokala ledningarna Stabsorienteringar gjordes vid 3 tillfällen och pågick i 5-8 minuter. Dessa hade en tydlig start och berörde enbart läget just nu. Dessa saknade ett tydligt slut och stördes av telefon samt att stabsmedlemmar började arbeta med annat under tiden. Telefonpassning under stabsorientering gjordes inte till en början men senare lades telefoner av och skadeområdet prioriterades. Någon stabsarbetsplan ritades aldrig upp där arbetet planerades utan uppgifter löstes ad hoc. Någon introduktion av nytillkomna stabsmedlemmar gjordes aldrig utan de fick vänta in stabsorienteringen. En muntlig sammanfattning inför staben gjordes vid övningen slut. En skriftlig sammanfattning påbörjades. Regional sjukvårdsledning Beslut om att bekräfta särskild händelse togs av Tjänsteman i beredskap LiÖ (TIB) inom minut från larm. Något beslut om beredskapsnivå för regional ledning togs ej eftersom det i LiÖ inte finns beredskapslägen på regional nivå. TIB larmade sedan Chef regional sjukvårdsledning (CRSL) och regional ledning etablerades. Inringning enligt larmplan startade men kirurg och medicinbakjour blev larmade direkt av CRSL. TIB och CRSL startade arbetet Regional ledning samlades eftersom i ledningscentralen. Beslut om att snarast resursförstärka med sjukvårdsgrupp i skadeområdet togs efter 3 min samt mottagande sjukhus larmades av TIB inom 4 min. Fördelningsnyckel lämnades via SOS ut till skadeområdet efter 2 min. Kontakt med sjukvårdsledaren togs efter 20 min och denna fick initialt tala med flera personer. Medicinskt ansvarig i staben utsågs senare till att upprätthålla den kontakten. Något inriktningsbeslut togs ej. Information till media i form av presskommuniké skrevs när informatör anslöt till staben efter ca 30 min. Något annat landsting larmades ej. Kontakt med samverkande myndigheter som räddningstjänsten bakre ledning samt polis togs i ett mycket sent skede och efter initiativ från dem. Kommunikationen mot SOS var sparsam. Det var inte klart för alla i staben hur kommunikationsstrukturen för regional ledning ser ut.
Fortlöpande hölls kontakt mot de lokala ledningarna som var etablerade. Dessa tyckte att den kontakten var för sparsam. Någon speciell person avdelad till att upprätthålla dessa externa kontakter med att lämna och hämta information utsågs ej utan detta varierade under övningens gång. Kontakten mellan regional PKL och lokala PKL funktionen fungerade väl. Reflektion Denna övning genomfördes utan att deltagarna hade fått någon undervisning i stabsmetodik eller regionalsjukvårdsledning i nära anslutning till övning. Deltagarna i regional ledning jämförs i tabell med deltagare på KMC som innan övning haft förberedande föreläsningar i ämnet. Utskick med uppmaning att läsa på regionalt planverk samt ett utdrag ur boken; Sjukvårdsledning vid olycka hade skickats ut 3 veckor i förväg. Stabmetodik är inte ett självändamål utan syftar till att effektuera stabens arbete. I staben användes dock inte detta sätt att arbeta på men bedömningen är att den regionala sjukvårdsledningen ändå fungerade. Detta kan förklaras med det svåra i att arbeta i stab efter en metodik som för de flesta är främmande och som man inte brukar sig av i det löpande arbetet i vardagen. Det är ändå väldigt viktigt att de personer som kan komma att arbeta i regional sjukvårdsledning har kunskap om stabsmetodik och även har fått möjlighet att öva detta. Lokaler och dess inredning skall också syfta till att stödja stabens arbete och där finns en hel del att förbättra i den regionala ledningscentralen på US. Lokalen i sig är inte ändamålsenlig för regional ledning och kan inte omvandlas till att bli det som den ser ut idag. Enkla åtgärdskalendrar är ett bra hjälpmedel som följer sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Det var tydligt att CRSL var sjukvårdsledare men blev i den rollen alltför operativ och därmed förlorade möjligheten till att analysera och strategiskt bedöma vad som var viktigt framåt. Om fler personer tillkallas till staben för att förstärka sjukvårdsledare eller medicinskt ansvarig är det viktigt att rollfördelning och uppgifter tydliggörs och att åtgärdskalendrar finns. Larmplaner är bra och skall följas. Kontakten mot skadeområde och de lokala ledningarna fungerade tillfredställande. Media kontakter samordnades av informatören men det är inte sagt att den lokala ledningen inte kan uttala sig ändå. Lokala frågor kan den lokala ledningen svara på medan den regionala har det övergripande samt kan svara för skadeområdet. Kunskap om att kontakten med samverkande myndigheter som ex. polisens och räddningstjänstens bakre ledning alltid skall går via regional ledning måste finnas hos alla, så att inte parallella spår uppstår. De är viktigt att den regionala ledningen har kunskap om vad som är regional respektive lokal nivå. Att öva och träna i stabsmetodik kan inte göras utan att samtidigt öva ex sjukvårdsledning och detta måste ske med en viss regelbundenhet eftersom personal inom sjukvården arbetar på ett helt annat sätt i vardagen. Nästa övning bör föregås av inledande undervisning i ämnet för att maximera effekten av övning.
Några slutsatser: Samarbetet mellan den lokala sjukvårdsledningen på US och den regionala sjukvårdsledningen i LiÖ fungerade tillfredställande. Lokaler bör anpassas för att kunna stödja stabsarbetet i regional ledning. Planverk med funktions indelning bör spegla Föreskrifter och Allmänna råd. Åtgärdskalendrar bör finnas tillgängliga i en händelse utifrån sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig roll Det behövs kompletterande utbildning och övning i regional sjukvårdsledning samt stabsmetodik.
BILAGA Bedömningsmall STABSMETODIK Ledning: Regional sjukvårdsledning MÄTBARA MÅL - ETT UNDERLAG FÖR BEDÖMNING Tid/Poäng Helt korrekt 2 poäng Delvis poäng Fel/Ogjort 0 poäng Funktionsindelning med tydliga Direkt uppgifter Placering i rummet under roller Direkt 0 Funktionsspecifika Direkt? telefonnummer Introd. av ny stabsmedlem Max min 0 Whiteboard/ Ej 0 2 Blädderblock Utnyttjande av stabsverktyg (endast de som finns på plats bedöms) Fax 2 Dator 2 Annat? 2 Lt Intranet Medel:,75 Ny orientering 0 Medel: Stabsorientering Max 8 min 2 Lägesuppföljning Ej 0 2 2 Sammanfattning INNEHÅLL Nya uppgifter Telefonpassning (under stabsorientering) Stabsorientering Ej 0 2 Mediakontakter Stabsarbetsplan Förplägnad 0 Sammanfattning av insats: Muntligt inför stab Sammanfattning av insats: Skriftlig dokumentation Avlösning 0 Medel:0,5 2 TOTALT,25 Godkänt >
Bilaga 2 Bedömningsmall Regional SJUKVÅRDSLEDNING Ledning: Regional sjukvårdsledning LiÖ Mål Inom..min från larm Helt korrekt Delvis korrekt Fel/ogjort Beslut om allvarlig min 2 händelse Beslut om 3 min 2 beredskapsnivå för regional ledning Beslut om 3 min 2 resursförstärkning till skadeområdet Larma mottagande 5 min 2 sjukhus Säkerställa kontakt 0 min med sjukvårdsledare i skadeområdet Ge preliminära 0 min hänvisningar Ge underlag för 5 min pressmeddelande Fatta preliminärt 5 min 0 inriktningsbeslut Säkerställa att 20 min underlag finns för definitiva hävisningar Bedöma om annat 30 min landsting behöver larmas Meddela definitiva 40min 2 hänvisningar till skadeområde och sjukvårdsinrättning TOTAL 5 2 poäng poäng 0 poäng Godkänd >
Tabell Poängbedömning av resultat för regional sjukvårdsledning och stabsmetodik inom LiÖ (utskick av material). Som referens används sammanställning av opublicerade resultat från utbildningar på KMC 2004-2005 Max poäng 22. LiÖ Referens Regional sjukvårdsledning 5 6, Stabsmetodik,25 6,9
Bilaga 3 Deltagarförteckning samt uppgift i regional sjukvårdledning vid övning i stabsmetodik TIB Veronica Dahlin/Malin Leberfinger CRSL Jan Ljunghusen Medcinskt ansvarig Lars-Gunnar Arnesson Stabsläkare??? Fredric Schöler Informatör: Susanne Fridberg PKL chef: Kit Schwerdt