Rapport från simuleringsövning av allvarlig händelse i Jämtlands läns landsting 17 november 2009

Transkript

1 Jämtlands läns landsting Karin Strandberg- Nöjd, Landstingsdirektör Kmc_ra_10_001 Att: Ann-Sofie Lindström, Sekretariatet/Krisberedskap Kopia: Per- Åke Nilsson, EKB Socialstyrelsen Rapport från simuleringsövning av allvarlig händelse i Jämtlands läns landsting 17 november 2009 Lockne En simuleringsövning av allvarlig händelse har genomförts i Östersund den 17 november Övningen genomfördes av Katastrofmedicinskt Centrum, Linköping på uppdrag av landstingsdirektör Karin Strandberg Nöjd och sekretariatet/krisberedskap Ann-Sofie Lindström, Jämtlands läns landsting. Katastrofmedicinskt Centrum, Linköping Helene Nilsson,RN Lärare i Katastrofmedicin Doktorand, LiU Anders Rüter, MD,PhD Överläkare

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 SAMMANFATTNING 3 SLUTSATSER 3 BAKGRUND 4 METOD 5 ÖVNINGSUPPLÄGG 5 DELTAGARE 5 SCENARIO 5 UTVÄRDERING 5 RESULTAT 7 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ REGIONAL NIVÅ 7 STABSMETODIK PÅ REGIONAL NIVÅ 9 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ LOKAL NIVÅ, ÖSTERSUNDS SJUKHUS 10 STABSMETODIK PÅ LOKAL NIVÅ 11 PATIENTUTFALL OCH FÖRDELNING AV DRABBADE 12 DISKUSSION 14 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ REGIONAL NIVÅ 14 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ LOKAL NIVÅ 16 STABSMETODIK 17 PATIENTUTFALL 18 SAMMANFATTNING 19 SLUTSATSER 19 TABELL I RESULTAT AV MÄTBARA KVALITETSINDIKATORER 20 TABELL II RESULTAT AV EGNA MÅL 21 BILAGA 1 SKADEUTFALL 22 BILAGA 2 DELTAGARE 23 BILAGA 3 BEDÖMNINGSMALL: SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ REGIONAL NIVÅ 25 BILAGA 3 BEDÖMNINGSMALL: SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ REGIONAL NIVÅ 25 BILAGA 4 BEDÖMNINGSMALL: STABSMETODIK PÅ REGIONAL NIVÅ 26 BILAGA 5 BEDÖMNINGSMALL: SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ LOKAL NIVÅ 27 BILAGA 6 BEDÖMNINGSMALL: STABSMETODIK PÅ LOKAL NIVÅ 28 BILAGA 7 BEDÖMNINGSMALL: REGIONAL KRISSTÖDSSAMORDNING (PKL) 29 BILAGA 8 SAMMANSTÄLLD TIDSLOGG 30 2

3 Sammanfattning Katastrofmedicinskt Centrum Vid larm kan landstinget tjänsteman i beredskap (TIB) i Jämtlands läns landsting bedöma och ta beslut om allvarlig händelse. TIB kan sedan ta ledningsrollerna; sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig och kan därmed också initialt larma, initiera, bedöma och ta viktiga regionala beslut vid snabba förlopp. Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå kan förutom att samordna och leda egen verksamhet även samverka med andra landsting, Norge och andra aktörer. I förslaget till ny regional katastrofmedicinsk plan finns detta klart och tydligt uttryckt tillika med en förberedd organisation för särskild sjukvårdsledning som etableras både på regional och på lokal nivå. Ansvarförhållandet mellan regional och lokal nivå vid en allvarlig händelse har tydliggjorts och Jämtlands läns landsting följer på detta sätt det nationella synsätt som finns fastlagt och rekommenderat i Föreskrifter och Allmänna råd, SOSFS 2005:13. Beslutet om en ny regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan kommer senare ytterligare stärka det fortsatta arbetet med katastrofmedicinsk beredskap inom Jämtlands läns landsting. Slutsatser o Jämtlands läns landsting följer i förslaget till ny regional katastrofmedicinsk beredskapsplan det nationella synsättet för särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse o Mätbara bedömningskriterier för särskild sjukvårdsledning och stabsmetodik visar på ett väl godkänt resultat för både regional och lokal nivå och ligger över medelvärdet. o Larmkriterier för när alarmeringsfunktionen ska larma landstingets tjänsteman i beredskap behöver förtydligas o Inlarmningsrutiner för särskild sjukvårdsledning och tekniska inlarmningssystem behöver ses över o Ledningsrollernas ansvar på regional och lokal nivå behöver förtydligas och sjukvårdsledaren ges befogenheter o Rutiner för dokumentation av lednings- och stabsarbete behöver fastställas o Logistikfunktionen på regional nivå kan ytterligare behöva förstärkas vid en större skadehändelse. o Med anledning av de geografiska avstånden till andra akutsjukhus är det nödvändigt att Östersunds sjukhus har en god förmåga att expandera akutverksamheterna och möjliggöra omhändertagande av ett stort antal drabbade även med kort varsel. o I en allvarlig händelse med ett större skadeutfall behöver landstinget tidigt samverka med andra landsting och med Norge 3

4 Bakgrund Socialstyrelsen utfärdade 2005 föreskrifter och allmänna råd avseende katastrofmedicinsk beredskap 1. Som ett led i att stärka landstingens förmåga att hantera en allvarlig händelse har Socialstyrelsen avsatt medel för utbildning, övning och implementering av särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse samt stabsmetodik. Under 2008 startade Socialstyrelsen ett nationellt pilotprojekt för stabs- och ledningsutbildningar i samarbete med Jämtlands läns landsting (JLL), Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC) och Tomas Kristiansson, Green Academy 2. Syftet var att genom utbildning och övning skapa förutsättningar för Landstinget i Jämtland att hantera en större allvarlig händelse. Som en del av detta projekt ingick att revidera de befintliga katastrofmedicinska planerna och att sedan pröva detta nya förslag vid en simuleringsövning hemma i eget landsting. Det övergripande målet med projektet har varit att förbättra Jämtlands läns landstings förmåga att hantera en allvarlig händelse med ett stort skadeutfall. Målgruppen har varit de som i Jämtlands läns landsting är utsedda att arbeta i en särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå vid en allvarlig händelse. Utbildning mm har skett fyra steg: 1. Generella principer för stab och ledning grund - 3 dagar genomfördes under 2008 av Rolf Björklund på uppdrag av Green Academy i Östersund 2. Särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse - 3 dagar genomfördes november 2008 vid KMC i Linköping. 3. Utbildning för stabschefer - 3 dagar genomfördes 4-6 november 2008 vid KMC i Linköping 4. En uppföljande simuleringsövning där de särskilda sjukvårdsledningarna på lokal och regional nivå övades i egna ledningslokaler - 1 dag genomfördes 17 november 2009 i Östersund. I denna rapport har vi valt att använda de nationella termer och begrepp som finns fastställda i föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2005:13 samt i Socialstyrelsens termbank 3. Denna rapport avser enbart en redovisning av steg 4. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:13) om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap h ttp://app.socialstyrelsen.se/termbank/ 4

5 Metod Övningsupplägg Övningen ägde rum i egna ledningslokaler i landstingshuset, Östersund. Vid denna övning övades både den särskilda sjukvårdsledningen på regional och lokal nivå. Under övningen användes befintlig teknisk utrustning och det reviderade katastrofmedicinska planverk som är under framtagande prövades. Befattningshavare övades i respektive roll och funktion som vid en verklig allvarlig händelse. Alarmering och inlarmning gjordes efter befintliga larmplaner, så långt det var möjligt. Spelledning med motspel var lokaliserat till ett eget rum i landstingshuset. Projekt- och övningsledare har varit Heléne Nilsson, KMC Deltagare I övningens motspel deltog PS - instruktörer från ambulanssjukvården, personal från akutmottagning, IVA och OP samt representanter från hälsocentralerna. Även personal från landstingets växel deltog. De samverkande aktörer som deltog var SOS alarm, Östersunds Kommun (POSOM) och kommunala räddningstjänsten, polismyndigheten och Länsstyrelsen. I motspel fanns även två representanter från AMK- centralen och S:t Olavs hospital i Trondheim. Innan övningen hade tillgängliga resurser inventerats inom hälso- och sjukvården i eget landsting. Även transportresurser och vårdplatser i angränsande län samt de som om möjligt kan mobiliseras från den norska sidan ingick i övningens förutsättningar. Landstingets tjänsteman i beredskap i Västernorrland, Gävleborg, Uppsala, Västerbotten och Östergötland deltog via telefon. Observatörer vid övningen var Per- Åke Nilsson, Socialstyrelsen (EKB) samt Bo Edström och Christer Wiklund, Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB).Alla deltagare se bilaga 2. Scenario Scenariot som övades var en tågkollision mellan en lastbil och ett X 2000 tåg vid en plankorsning i Lockne, 23 km utanför Östersund. Kollisionen medförde att tåget spårade ur och till viss del fattade eld. Scenariot var delvis uppbyggt utefter redovisade erfarenheter från tidigare tågincidenter 4. Skadepanorama var framtaget av Katastrofmedicinskt centrum (Bil. 1) och det utbildningssystem som användes för att genomföra simuleringsövningen var Emergo Train System 5. Antalet drabbade var 369 passagerare varav 110 var kritiskt skadade motsvarande röd prioritet. Utvärdering Vid övningen utvärderades den särskild sjukvårdsledning på regional nivå, samt den särskilda sjukvårdsledningen på lokal nivå vid Östersunds sjukhus av personal från KMC samt Tomas Kristiansson, Green Academy För utvärdering användes de utvärderingsverktyg som är framtagna vid KMC bl.a. som ett resultat av de ledningsmodelleringar som Socialstyrelsen låtit genomföra 6. 4 Kunskapsdokument- Tågincidenter Socialstyrelsen, Räddningsverket,Umeå Universitet The development of a national doctrine for management of major incidents and disaster A Rüter, T Lundmark, E Ödmansson,T Wikström Scand J Resusc Emerg med 2006;14:

6 Varje utvärderingsmall gav möjlighet till maximalt 22 poäng och 11 poäng anses vara ett godkänt resultat. En utvärdering gjordes även mot de mätbara mål som finns i förslaget till ny regional katastrofmedicinsk plan inom JLL (Tabell 2). Patientutfallet utvärderades enligt en modell framtaget för Emergo Train System 7 Som styrande dokument användes: o Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2005:13 o Remissversion Handbok- Katastrofmedicinsk beredskap, , Socialstyrelsen. o Krisstöd vid allvarlig händelse- Underlag från experter, Socialstyrelsen o Gemensamt synsätt på stabsmetodik inom krishanteringssystemet. MSB 2009 (opublicerat arbetsmaterial) 7 Management of resources at major incidents and disasters in relation to patient outcome: a pilot study of an educational model. H Nilsson, A Rüter. Euro J Emerg Med 2008;15:

7 Resultat Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Tjänsteman i beredskap (TIB) Tågolycka vid Lockne sker KL alarmeringsfunktionen (SOS) följde därefter case index och larmade bl. a ut 6 ambulanser samt ambulanshelikoptern i Östersund. Efter 3 min larmades landstingets tjänsteman i beredskap (TIB) som då befann sig på akutmottagningen. TIB bekräftade allvarlig händelse och tog beslut om förstärkningsläge för särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Med hänvisning till de uppgifter som TIB sedan utförde så var en särskild sjukvårdsledning på regional nivå etablerad direkt där TIB hade båda ledningsrollerna initialt, sjukvårdsledare (SVL) och medicinskt ansvarig (MA). SVL (TIB) var på plats i den regionala ledningscentralen efter 10 min och larmade då in övrig stab via ett sms. Telefoner fungerade inte men problemet löstes med en mobiltelefon. Rummet möblerades och ställdes i ordning och detta konsumerade viss tid. Initiala åtgärder som; kontakt (larm) med mottagande vårdenheter och kontakt med sjukvårdsledaren i skadeområdet försenades. Eftersom beslutet om att förstärka i skadeområdet med 2 sjukvårdsgrupper redan var taget av AN-bakjouren, kontrollerade SVL (TIB) ändå att detta var gjort och tog sedan beslut om ytterligare sjukvårdgrupper samt att även bemanna upp reservambulanser. SVL (TIB) fastställde ett preliminärt inriktningsbeslut - ta hand om alla. Inriktningsbeslut omvärderades efter 20 minuter till- kraftsamla på skadeplats. Arbetet var lugnt och metodiskt och TIB följde sin åtgärdskalender. Allt dokumenterades fortlöpande på lösa lappar. Initiala rapporter och kontakter med skadeområdet SVL (TIB) tog emot Genom vindrutan rapporten och senare verifieringsrapporten via telefon och efterfrågade om även sjukhuset hade fått den. Efter 36 min tog SVL (TIB) den första kontakten med SVL i skadeområdet och den första fördelningsnyckeln meddelades (20 till Östersunds sjukhus och 30 gröna till Hälsocentralen Brunflo). En utav de två MA övertog senare denna kontakt med skadeområdet. Sjukvårdsledaren i skadeområdet upplevde att kontakten med den regionala nivån fungerade bra. Under övningen förekom olika uppgifter när det gäller antal drabbade och fördelningsnycklar både på regional resp. lokal nivå. Samverkan Alarmeringsfunktionen (SOS) upplevde som helhet kontakten med regional nivå som sparsam. De saknade direktiv för hur de skulle arbeta och hur ambulanstransporter i övrigt skulle prioriteras. Hos SOS var det oklart hur de skulle göra när ett annat landstings TIB skulle kontaktas. Via SOS larmade särskild sjukvårdsledning på regional nivå efter 25 minuter 5 andra landsting med en förfrågan om underlag för fördelningsnyckel. Samtliga landstings TIB funktioner upplevde ett bra samarbete. Efter 40 min upprättades även kontakt med medicinska företrädare för alarmeringsfunktionen och akutsjukvården i Trondheim. Samverkan upprättades efter 60 min med räddningstjänstens bakre ledning och polisens inre stab. Samverkan och första lägesavstämning med andra myndigheter kom sent. 7

8 Länsstyrelsen medverkade vid presskonferensen efter 2 timmar och det fanns en hel del oklarheter bl. a om Länsstyrelsens roll och den s.k. samlokaliseringen av myndigheterna - Certus. Kontakt etablerades även med tjänsteman i beredskap på Socialstyrelsen (SoS-TIB) efter 2 tim. Då framfördes en förfrågan om att ev. använda Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) men det fanns okunskap i hur planet mobiliseras och vem som i så fall skulle betala. Information Efter 50 min gick information ut i radio. Pressmeddelandet kom sent och lades ut först efter 70 min. En presskonferens med samverkande aktörer genomfördes efter 2 timmar.nya pressmeddelanden och sammanfattningar lades sedan återkommande ut på webben. Informationsfunktionen arbetade mycket självständigt hela tiden och hade flera samverkanskontakter med övriga aktörer. Det framgår inte om innehållet i informationen stämdes av med SVL (chefen) innan det publicerades. Ledning Efter 17 min anlände den första stabsmedlemmen till den regionala ledningscentralen och efter 35 minuter den förutbestämda person som övertog rollen som SVL. Det medicinska ansvaret övertogs senare av 2 läkare. Inga dokumenterade tider för överlämnande av roll och ledningsansvar (SVL och MA) har gått att finna. Staben arbetade med de strategiska frågeställningarna och detaljstyrde inte i den särskilda sjukvårdsledningen på lokal nivå. Insatsen inriktades till att öka antalet transport resurser och skapa fördelningsnycklar. Både ambulanser i eget och angränsande landsting utnyttjades maximalt. Även ambulanser och flera helikoptrar från Norge larmades. Arbetsbelastningen var hög hos insatsledning och logistik funktionen. Resultat av särskild sjukvårdledning på regional nivå redovisas i bilaga 3. Krisstödssamordning på regional nivå 20 minuter efter larm fanns den regionala krisstödssamordnaren på plats i ledningslokalen och startade direkt sitt arbete. En inventering av krisstödets resurser gjordes och anhörigupplysningen (upplysningscentralen) var upprättad efter 1 timme. Kontakt med lokal krisstödssamordnare etablerades inom första timmen och personal fördelades till de olika verksamheterna. Samverkan med polisen var sparsam bl. a när det gäller utbytet av information avseende ID- arbetet. Det fanns även oklarheter hos kommunen om kontaktvägarna mot sjukvården och på vilken nivå (regional alt. lokal) som dessa kontakter ska tas Det var svårt att bedöma inriktningen för krisstödsarbetet och något inriktningsbeslut formulerades aldrig. Det regionala och lokala krisstödet som helhet fungerade bra. Resultat för regional krisstödssamordning redovisas i bilaga 7 8

9 Stabsmetodik på regional nivå Teknik Uppstarten av staben och iordningställande av ledningslokalen tog tid, mycket p.g.a. att larmet via sms inte gått fram till alla stabsmedlemmar. Detta löstes med en manuell inringning av staben. Telefonerna i ledningslokalen fungerade inte och efter 3,5 timme arbetade fortfarande en stabsmedlem med att lösa telefoniproblemet. Telefonerna var långa stunder upptagna av utgående samtal vilket gjorde att de som försökte ringa in till staben inte kom fram. Funktionsspecifika telefoner etablerades sent och specifika telefonnummer bevakades inte. Detta påtalades sedan kraftfullt av bl. a särskild sjukvårdsledning på lokal nivå som hade mycket svårt att få kontakt med den regionala nivån. Stabsindelning och metodik Funktionsindelning av staben var tydligt fastställd i planen för regional katastrofmedicinsk beredskap (insatsledning, samverkan, information, analys, personal, logistik, experter) men vilka funktioner som egentligen upprättades och vilka personer som skulle arbeta i respektive funktion blev inte riktigt tydligt. Var primärvården och krisstödet (PKL) hörde hemma var otydligt. Landstingsdirektören (LD) kontaktades och informerades efter 1 tim. LD befann sig sedan i bakgrunden och blandade sig inte i besluten. SVL var chef och uppfattades nog även som detta av staben. Initialt var SVL (TIB) även stabschef och avlöstes senare utav en annan utbildad stabschef. En uppritad stabsarbetsplan tydliggjorde själva stabens arbete på ett bra sätt men var inte kopplad till någon tidsaxel. Stabsgenomgångar var strukturerade och tog i tid mellan 5 och 10 min. Stabschefen förtydligade för funktionerna att inte bara identifiera problem och detaljer utan istället komma med förslag på åtgärder och lösningar. Alla stabsmedlemmar rapporterade för länge under stabsorienteringarna och några speciella funktionsföreträdare blev inte utsedda. Ingen strukturerad dokumentation gjordes under stabsgenomgångarna förrän efter ca 1,5 timme. Arbetsklimatet i staben upplevdes av utvärderaren ändå som lugnt. Insatsledning I stabens insatsledning fanns två läkare om benämndes som medicinskt ansvariga. SVL (TIB) hade initialt hållit i kontakterna mot skadeområdet och denna kontakt övertogs senare av en utav de två MA. Viss information tappades då bort och vilken funktion som TIB senare fick blev otydlig Dessa båda MA blev mycket operativa och upptagna med olika frågor och arbetsuppgifter. Många i staben sökte också kontinuerligt deras hjälp. Arbetsstruktur inom funktionen saknades som helhet Dokumentation Något beslut togs aldrig om hur dokumentationen i staben skulle utföras. TIB saknade initialt ett dokumentationsstöd och dokumenterade allt på lösa lappar. Dokumentationen saknade funktionalitet och lapparna fick efter 1,5 timme sammanställas och då började man även dokumentera i staben på en s.k. smartboard. Ett samlat dokument med tillhörande dokumentation av innehåll, tider och fattade ledningsbeslut ex. inriktningsbeslut har dock inte gått att återfinna/återskapa. I staben fanns ingen sekreterarkompetens. 9

10 Analys Analysfunktionen saknades. Alla funktioner analyserade mest ut sitt eget perspektiv och en mera övergripande analys av helheten saknades. Någon analys utifrån ett katastrofmedicinskt perspektiv med tanke på den medicinska ambitionsnivån finns inte dokumenterat. Något tydligt regionalt medicinskt inriktningsbeslut togs aldrig när det gällde eventuell prioritering av sjuktransporter. Någon omfallsplanering gjordes inte. Resultat av stabsmetodik på regional nivå redovisas i bilaga 4. Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå, Östersunds Sjukhus (Sammandraget är gjort från den dokumentation som utvärderaren gjorde vid stabsorienteringarna, vilken kan förklara om vissa detaljer inte riktigt stämmer. Någon utförligare dokumentation från ledningsarbetet har tyvärr inte gått att finna eller återskapa) Tågolycka vid plankorsning Lockne sker KL Alarmeringsfunktionen (SOS- Alarm) följer därefter Case index och larmar bl. a ut 6 ambulanser samt ambulanshelikoptern i Östersund larmades landstingets tjänsteman i beredskap (TIB) och bakjour anestesi på Östersunds sjukhus (SOS- operatören kallade då larmet för ett katastroflarm till akutmottagningen). Bakjouren tog beslutet om att höja beredskapsläget vid sjukhuset till katastrofläge direkt. Att bakjouren tog rollen som SVL på lokal nivå var inte tydligt uttalat. Bakjouren verifierade att 2 sjukvårdgrupper från sjukhuset kunde skickas ut. Bakjouren försökte sedan även få kontakt med sjukvårdsledaren som då var på väg ut till skadeområdet. Sjukvårdsledaren svarade att kontakt var upprättad med TIB. Bakjouren kontrollerade då av mot SOS att ambulanshelikoptern i Östersund var larmad och tog kontakt med TIB. SOS svarade att helikoptern redan larmats och var på väg. Hur ledningsansvaret dvs. ledningsrollen sjukvårdsledare eventuellt övertogs av annan utsedd person i särskild sjukvårdslednings stab är oklart. Bakjouren hade sedan till uppgift att i motspelet vara medicinskt ansvarig på akutmottagningen, OP, IVA samt övriga involverade delar av sjukhusets verksamheter och hade återkommande kontakter med den särskilda sjukvårdsledningen på sjukhuset. Landstingets växel larmades av SOS- Alarm och de larmade i sin tur in särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. Säkerhetsfunktionen larmades först. Ledning Efter 25 minuter hade hela staben på 14 personer samlats och chefen delgav staben ett inriktningsbeslut. Uppgiften tydliggjordes på ett bra sätt. SVL (TIB) tog kontakt efter 25 min och önskade ytterligare sjukvårdgrupper. En inventering gjordes av egna resurser för att kunna identifiera hur mycket sjukhuset hade kapacitet att ta emot. De initialt sparsamma kontakterna med regional nivå upplevdes som frustrerande. Staben upplevde att de fick otillräckligt med information framförallt om skadeplatsen. Även medicinskt ansvarig på akuten/op/iva upplevde sig behöva mer information bl. a från skadeområdet initialt. Frustration uppstod även på akutmottagningen då fördelningen av drabbade inte stämde p.g.a. att många (62 st) även sökte sig på egen hand från skadeområdet till sjukhuset. Kontakterna mellan staben och medicinsk ansvarig läkare på akutmottagningen fungerade bra men det är oklart hur frågeställningar som att utöka kapaciteten ytterligare på sjukhuset och behovet av sekundära transporter löstes. 10

11 Samtliga i staben arbetade på ett mycket bra sätt mot samma mål; att omhänderta så många som möjligt på Östersunds sjukhus och arbetade därmed inte med de regionala frågeställningarna. Informationsfunktionen i staben arbetade intensivt med de olika antal av drabbande vars siffror aldrig tycktes stämma men det framgick inte om chefen verifierade innehållet i informationen. Arbetet fungerade bra tillsammans med informationsfunktionen på regional nivå ffa när det gällde intern information. Inriktningsbeslut Det första inriktningsbeslut som togs direkt var att avveckla alla pågående verksamheter för att kunna omfördela resurser till olyckan. Ett nytt inriktningsbeslut togs efter 1,5 timme med ett beslut om brännskador och ett beslut om korridorplatser. Det är oklart om det gjordes en analys utifrån denna sänkta ambitionsnivå/vårdkvalitet och hur detta beslut sedan kommunicerades vidare med regional nivå. Kl togs ett beslut om att kl gå ner i beredskapsläge. Krisstödssamordning på lokal nivå Lokala krisstödssamordnaren var snabbt på plats i staben. Krisstödsfunktion etablerades men var inte tydlig som en del av den särskilda sjukvårdsledningen på lokal nivå. Krisstödet arbetade utefter en checklista där en av uppgifterna var att ta ett inriktningsbeslut. Det är oklart om detta inriktningsbeslut kommunicerades med chefen eller med SVL och om checklistan ska utföras av lokal eller av regional krisstödssamordnare. Anhörigupplysning upprättades snabbt och avlastade både växel och akutmottagning. Kontakterna mot regional krisstödssamordnare var något sparsamma. Det regionala och lokala krisstödet fungerade bra. Resultat för regional krisstödssamordning redovisas i bilaga 7 Stabsmetodik på lokal nivå Stabschef etablerades direkt. Följande funktions indelning gjordes initialt; insatsledning, logistik, analys, personal, information, sakkunniga (experter) och PKL (krisstöd). En uppdelning med SVL och MA var tydligt och dessa hade inga befogenheter utan arbetade med insatsledning. Utöver dessa ledningsroller fanns även en beslutande chef vilket upplevdes något förvirrande. Stabsarbetet var under stabschefens inflytande lugnt och strukturerat med en stabsorientering varje timme. Hela staben arbetade runt ett stort bord och alla pratade mycket högt för att höras. Whiteboardtavlor användes sparsamt och någon stabsarbetsplan ritades aldrig upp. Det var svårt att uppfatta om det togs några beslut vid stabsorienteringarna och om det fanns någon ansvarig för besluten. Stabsgenomgångarna tog speciellt i början för lång tid och stördes hela tiden av ringande telefoner. Efter en uppmaning från stabschefen så blev mot slutet stabsorienteringarna mycket korta och strukturerade och besluten synliggjordes på ett bättre sätt. Dokumentation Någon dokumentation fanns inte initialt och någon sekreterare fanns inte i staben. Utvärderaren påpekade efter den första stabsorienteringen detta till stabschefen, som då gav säkerhetsfunktionen i uppdrag att dokumentera. Dokumentation av 11

12 stabsorienteringar kom igång först efter 4 timmar. Det var därför mycket svårt att följa vad som var gjort och vad som planerades. Dokumentation gjordes enbart på papper och ingen använde någon dator. En logg med enstaka tider och hållpunkter med bl. a informationsbeslut finns bevarad, men den stämmer inte helt. Någon samlad dokumentation av allt ledningsarbete inkl. krisstöd gjordes inte. Resultat av särskild sjukvårdledning på lokal nivå redovisas i bilaga 5. Resultat av stabsmetodik på lokal nivå redovisas i bilaga 6. Patientutfall och fördelning av drabbade Patientutfallet var 28 % undvikbar död (av de 110 kritiskt drabbade). Alla som fördes till Östersunds Sjukhus och till sammanlagt tre hälsocentraler levde vid övningens slut. 5 riskerade att avlida i skadeområdet och 28 riskerade att avlida under transport, samtliga till följd av sen alt. utebliven omhändertagande eller behandling. Skadepanoramat redovisas i bilaga 2. Total fördelning: Inomläns Sjukhus/Hälsocentral Prioritering Antal röda Antal gula Antal gröna Antal döda Totalt Östersunds sjukhus Brunflo Hälsocentral Odensala Hälsocentral Storvikenskolan Torvalla Hälsocentral Vild evakuering Totalt Utomläns Sjukhus Prioritering Antal röda Antal gula Antal gröna Antal döda Totalt Falun Gävle Hudiksvall Linköping Lycksele Mora Skellefteå Sollefteå Sundsvall Umeå Uppsala Örnsköldsvik Totalt

13 Norge Sjukhus Prioritering Antal röda Antal gula Antal gröna Antal döda Totalt Bergen Levanger Namsos Trondheim Totalt Kvar på skadeplats Prioritering Antal röda Antal gula Antal gröna Antal döda Totalt Kvar på skadeplats vid övningens slut

14 Diskussion En allvarlig händelse kräver att en särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå etableras utan fördröjning. Dessa särskilda sjukvårdsledningar behöver utformas på ett sätt som gör det möjligt att snabbt möta alla de olika krav som en allvarlig händelse ställer på hälso- och sjukvården. De mätbara bedömningskriterierna för särskild sjukvårdsledning på regional samt lokal nivå visar på ett mycket godkänt resultat för ledningarna och ligger över de medelvärden som tidigare finns uppmätta vid andra övningar (Tabell I). Detta visar på ett mycket tydligt sätt att den breda utbildningssatsning som landstinget har genomfört också har haft effekt. En av slutsatserna efter denna övning är att Jämtlands läns landsting har kommit långt med att skapa beslutskapabla särskilda sjukvårdsledningar. Övningen belyste ändå några specifika områden som behöver lyftas fram. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Hälso- och sjukvården i Jämtlands län kommer att ställas inför särskilda utmaningar om en allvarlig händelse med många drabbade skulle inträffa. En av framgångsfaktorerna för en sjukvårdsinsats vid allvarlig händelse är att rätt resurser mobiliseras till rätt plats i rätt tid. De långa transportavstånden och med endast ett akutsjukhus inom länet gör att sjukvårdsresurser från de närliggande landstingen och även resurser från den norska sidan i ett mycket tidigt kan behöva tas i anspråk. De angränsande landstingen och även Norge larmades i denna övning inom 40 minuter och fördelningsnycklar kunde därför tidigt fastställas. Detta var nog en avgörande faktor till att så många utav de drabbade klarade sig. En annan orsak till det goda utfallet var att 9 sjukvårdsgrupper involverades i arbetet på skadeplatsen. Att alltid larma ut sjukvårdgrupper från Östersunds sjukhus kanske inte alltid är det bästa eftersom belastningen där oftast kommer att bli som störst. Hälsocentralerna i Jämtland är en resurs och deras möjligheter till att skicka sjukvårdsgrupper kan därför behöva ses över. Beslutet om antal sjukvårdsgrupper och varifrån dessa ska larmas är ett regionalt beslut. I denna övning tog den särskilda sjukvårdledningen på regional nivå rätt initiala beslut, vilket belyser vikten av att TIB har en medicinsk kompetens. Ledningsroller I övningen fanns två medicinskt ansvariga på regional nivå. De två läkare som fanns i staben fick fullt upp och ingen av dem fick på detta sätt möjlighet att reflektera och analysera. Det behöver därför förtydligas att denna ledningsroll är kopplad till ett ledningsansvar som inte kan delas. Att som i denna övning ha två läkare i regional sjukvårdsledning var naturligtvis mycket bra, men bara en utav dem kan vara medicinsk ansvarig. SVL (chef) i en särskild sjukvårdledning behöver ha befogenhet att ta beslut och kan om nödvändigt också ta båda ledningsrollerna om han/hon även har den medicinska kompetensen. 14

15 Larmkedjan En utav förutsättningarna för att hälso- och sjukvården i tid ska kunna agera vid en allvarlig händelse är inte enbart att alarmeringsfunktionen larmar på rätt kriterier, utan också att den interna larmkedjan fungerar. SOS- Alarm arbetar utifrån ett avtal som slutits med landstinget. Vid övningen larmade SOS Alarm landstingets tjänsteman i beredskap (TIB) enligt fastställt Case index. I samtal framkom det att de ibland inte följer index, eller som de själva sa: - de gör alltid en egen bedömning om och när TIB behöver larmas. Larmkriterier för när TIB ska larmas behöver därför fastställas på ett tydligare sätt. Termer och begrepp behöver också användas på rätt sätt av SOS Alarm så att inget kan misstolkas vid larm. Uppdraget som både SOS Alarm och landstingsväxeln har i den interna larmkedjan behöver ses över I denna övning fungerade inte sms- larmen och inte telefonerna i ledningslokalen. Därför är det viktigt att se över ledningslokalernas utformning och utrustning samt de tekniska stödsystem som används där.. Sjuktransporter Ett regionalt helhetsperspektiv och tydliga regionala medicinska inriktningsbeslut är en förutsättning för att i en allvarlig händelse kunna prioritera bland alla sjuktransporter. SOS Alarm arbetar med en gränslös dirigering av ambulanstransporter d v s att de även kan nyttja angränsade landstings sjuktransportresurser men saknade regionala direktiv för prioritering av det normala bruset av sjuktransporter som också pågår. Vid ett större skadeutfall så kommer även sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig i skadeområdet att behöva mycket stöd i olika frågeställningar avseende prioritering vid olika typer av sjuktransporter. Det kommer även att finnas ett stort behov av prioriteringar mellan sekundära transporter från Östersunds sjukhus och skadeområdet. En av slutsatserna är att de svenska flygtransportresurserna skulle ha utnyttjats på ett bättre sätt för att minska de långa ambulanstransporterna. Vid en större skadehändelse som denna tågolycka blir därför organisationen av sjuktransporter med drabbade till rätt vårdenheter, i rätt tid en utav de allra viktigaste regionala uppgifterna. För att kunna optimera sjuktransportorganisationen i en sådan händelse så krävs bl. a att logistikfunktionen i staben kraftigt förstärks med ex. personal som har kompetens inom ambulanssjukvården, dirigering och olika luftburna sjuktransporter. Fördelarna med detta är att den operativa förmågan stärks och att beslutsvägar förkortas. Denna stora skadehändelse ledde till att staben fick så många stora och olika arbetsuppgifter, att en del frågor fastnade och besluten effektuerades därför inte i tid. En beskrivning på hur en förstärkt logistikfunktion byggs upp behöver inkluderas i den regionala katastrofmedicinska planen. Samordning och samverkan Uppgiften i en allvarlig händelse för en särskild sjukvårdsledning på regional nivå är att genom ledning samordna landstinget verksamheter. För att rätt informationsutbyte ska uppstå mellan regional nivå, skadeområdet, hälsocentraler och på särskild sjukvårdsledning på sjukhuset så måste därför alltid ledningsstrukturen och kontaktvägarna följas. I denna övning fungerade kommunikationen mellan staberna mindre bra och kan till viss del förklaras av telefonproblemet i den regionala staben. En annan orsak kan vara att alla deltagare i övningen inte hade samma uppfattning om vilken information som staben egentligen 15

16 behövde och vilken ledning som tar beslut i vilka frågor. Deltagarna löste ändå kommunikationsproblemet på ett professionellt sätt. När det gäller att skapa mera resurser till i ett skadeområde är det viktigt att den särskilda sjukvårdsledningen även känner till hur samverkande organisationer och myndigheter arbetar. Polisen och räddningstjänstens bakre ledning tyckte att kontakterna med sjukvården var bra men alldeles för få och att dialogen som upprättades inte fullföljdes. Hur samverkansfunktionen i staben ska arbeta är därför bra att förtydliga så att denna strukturerade upp vem som har kontakt med vem och i vilken fråga och på vilken nivå. Vad som menas med hälso- och sjukvårdens ansvar respektive Länsstyrelsens samordnade roll behöver förtydligas. Hur en samlokalisering med andra samverkande myndigheter i Certus kan komma att fungera vid en allvarlig händelse, upplevdes under denna övning mycket oklart. Krisstöd Krisstödet fungerade som helhet mycket bra och en krisstödssamordnare både på regional och på lokal nivå fanns etablerad. De två krisstödssamordnarna löste problemen och arbetsuppgifterna på ett bra sätt Krisstödssamordningen ligger alltid under det medicinska ansvarsområdet och är alltid en uppgift för den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå. Ansvarsförhållandet behöver vara tydligt eftersom det kan inträffa en allvarlig händelse där enbart krisstödet blir huvuduppgiften. Även då behöver det etableras en särskild sjukvårdledning etablerad med SVL och MA. Krisstödssamordning vid allvarlig händelse är integrerat och beskrivet i ny plan för katastrofmedicinsk beredskap på ett bra sätt. I åtgärdskalendrar för krisstöd behöver det ändå tydligare framgå vad som ska göras på regional resp. lokal nivå. Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå Östersund sjukhus kommer sannolikt att behöva höja sitt beredskapsläge vid olika typer av allvarlig händelse. Därför behövs fastställda rutiner på akutmottagning för mottagande av inkommande larm och för hur ansvarig bakjour ska agera både i vardagen och i en allvarlig händelse då sjukvårdsledare på regional nivå (TIB initialt) är inblandad. I övningen fanns vissa oklarheter om det är sjukvårdsledare på regional nivå (TIB) eller bakjouren som håller i de initiala kontakterna med sjukvårdsledare i skadeområdet och detta behöver kanske förtydligas så att sjukvårdsledaren i skadeområdet och SOS- Alarm enbart behöver tala med en person. Vid allvarlig händelse är det ändå bra att det är sjukvårdsledare (TIB) som förfogar över regionala resurser som håller som i denna kontakt initialt och kan därmed säkerställa att viktiga initiala beslut fattas. De inkommande rapporterna (genom vindrutan rapport och verifieringsrapport) behöver ändå alltid vidarebefordras av SOS- Alarm till både TIB och akutmottagning. Den särskilda sjukvårdsledningen på lokal nivå gjorde totalt sett ett bra jobb med att leda de egna verksamheterna. En frustration uppstod på akutmottagningen då fördelningsnyckeln inte stämde. Anledningen var att flera drabbade hade lämnat skadeplatsen och själva tagit sig in till sjukhuset. Vid stora händelser kommer en spontan och oorganiserade avvikelse av drabbade alltid att ske vilket kommer att 16

17 belasta närmast sjukhus och hälsocentral. Vid en större allvarlig händelse behöver därför Östersunds sjukhus kunna expandera sina verksamheter och öka förmågan att omhänderta ett stort antal drabbade. Hur detta ska göras kan till vissa delar vara förutbestämt i lokal katastrofmedicinsk beredskapsplan och behöver inte vara något som ledningen måste lösa ad hoc. Denna övning lyckades dock inte helt identifiera alla viktiga delar i hur detta görs. Flera hälsocentraler kan vara viktiga att använda för att avlasta viss verksamhet. Stabsmetodik Stabsmetodiken löstes på ett bra sätt i båda staberna. Fördelen med en funktionsindelning och en stabschef som leder och fördelar arbetet framgick tydligt. De flesta stabsmedlemmar verkade trygga i funktionerna trots den stora uppgiften. Checklistor för det initiala arbetet i respektive funktion behöver ändå ses över. Vissa utav uppgifterna behöver ju lösas initialt oavsett om funktionen är bemannad eller inte. Dokumentation Vid övningen var dokumentationen av ledningsarbetet mycket bristfällig. Stora förbättringar avseende dokumentationen behöver därför göras i båda staberna. En förutsättning för att kunna följa upp och utvärdera efter en allvarig händelse är att stabsarbete, tider och ledningsbeslut finns dokumenterade. Om ledningsarbetet dokumenteras kontinuerligt går det också lättare att introducera nya stabsmedlemmar vid avlösningar. Funktionsindelningen är i den katastrofmedicinska planen är fastställd men det saknas en dokumentationsfunktion. Ett sätt är att till staben knyta en sekreterarkompetens och ett datastöd som då får ingå i stabens dokumentationsfunktion. Analys I en särskild sjukvårdledning är det viktigt att det inom analysfunktionen finns katastrofmedicinsk kompetens. Många av de drabbade som i denna övning transporterades med ambulanser till akutsjukhus långt bort riskerade att avlida. Tydliga medicinska inriktningsbeslut om hur resurserna med tanke på skadepanoramat bäst skulle användas kommunicerades inte riktigt ut. Därför är det viktigt att tydliggöra det ledningsansvar som följer med de två ledningsrollerna; sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig och att inte dessa förväxlas med olika funktioner i staben ex. analys, samverkan, insatsledning osv. Att sjukvårdsledaren betraktades som chef framgick mer tydligt på regional nivå än på lokal nivå som hade gjort en anan tillämpning. Någon ytterligare chef utanpå detta behövs inte. Landstingsdirektören har sedan allt övergripande normativt ansvar både i vardagen och vid en allvarlig händelse Ledningsplatser En del förbättringsåtgärder gällande ledningsplatsernas utformning och tekniska utrustning behöver även göras och detta finns beskrivet i MSB s rapport och berörs inte mer här 8. 8 PM-Återkoppling från MSB gällande övning Naima Enheten för ledningssystem och beslutsstöd, MSB

18 Patientutfall Patientutfallet var 28 % undvikbar död vilket ligger i nivå med tidigare simuleringsövningar 9. Samtliga kvalitetsindikatorer för regionala och lokala ledningsfrågor hanterades korrekt, men inte alla inom de fastställda tidsmålen. Konsekvenserna av detta kommer i de flesta fallen inte att påverka skadeutfallet, men det går inte heller att utesluta det. Vid denna övning arbetade totalt 9 sjukvårdsgrupper i skadeområdet vilket sannolikt också bidrog till det goda utfallet. Östersunds sjukhus samt närliggande hälsocentraler utnyttjades på ett bra sätt och tog emot totalt 213 drabbade. Det är dock oklart om de hade gått att öka kapaciteten ännu mer. Ingen drabbad som omhändertogs på Östersund sjukhuset eller vid någon utav hälsocentralerna dog. Anledningen är att dessa fick rätt behandling och åtgärd i skadeområdet och transporterades och behandlades vid Östersunds sjukhus inom rätt tid. När kritiskt skadade senare började fördelas till andra landsting i ambulanser, så hade de drabbade inte riktigt stabiliserats och transporten med framförallt brännskador och skallskador tog för lång tid. Tydliga och kommunicerade medicinska inriktningsbeslut som bygger på kunskap om skadepanoramat mm samt en tät kontakt mellan den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå och skadeområdet, är en förutsättning för att om möjligt kunna lösa denna kanske omöjliga uppgift på bästa sätt. 9 Opublicerat material från simuleringsövningar, KMC 18

19 Sammanfattning Katastrofmedicinskt Centrum Vid larm kan landstinget tjänsteman i beredskap (TIB) i Jämtlands läns landsting bedöma och ta beslut om allvarlig händelse. TIB kan sedan ta ledningsrollerna; sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig och kan därmed också initialt larma, initiera, bedöma och ta viktiga regionala beslut vid snabba förlopp. Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå kan förutom att samordna och leda egen verksamhet även samverka med andra landsting, Norge och andra aktörer. I förslaget till ny regional katastrofmedicinsk plan finns detta klart och tydligt uttryckt tillika med en förberedd organisation för särskild sjukvårdsledning som etableras både på regional och på lokal nivå. Ansvarförhållandet mellan regional och lokal nivå vid en allvarlig händelse har tydliggjorts och Jämtlands läns landsting följer på detta sätt det nationella synsätt som finns fastlagt och rekommenderat i Föreskrifter och Allmänna råd, SOSFS 2005:13. Beslutet om en ny regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan kommer senare ytterligare stärka det fortsatta arbetet med katastrofmedicinsk beredskap inom Jämtlands läns landsting Slutsatser o Jämtlands läns landsting följer i förslaget till ny regional katastrofmedicinsk beredskapsplan det nationella synsättet för särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse o Mätbara bedömningskriterier för särskild sjukvårdsledning och stabsmetodik visar på ett väl godkänt resultat för både regional och lokal nivå och ligger över medelvärdet. o Larmkriterier för när alarmeringsfunktionen ska larma landstingets tjänsteman i beredskap behöver förtydligas o Inlarmningsrutiner för särskild sjukvårdsledning och tekniska inlarmningssystem behöver ses över o Ledningsrollernas ansvar på regional och lokal nivå behöver förtydligas och sjukvårdsledaren ges befogenheter o Rutiner för dokumentation av lednings- och stabsarbete behöver fastställas o Logistikfunktionen på regional nivå kan ytterligare behöva förstärkas vid en större skadehändelse. o Med anledning av de geografiska avstånden till andra akutsjukhus är det nödvändigt att Östersunds sjukhus har en god förmåga att expandera akutverksamheterna och möjliggöra omhändertagande av ett stort antal drabbade även med kort varsel. o I en allvarlig händelse med ett större skadeutfall behöver landstinget tidigt samverka med andra landsting och med Norge 19

20 TABELL I Resultat av mätbara kvalitetsindikatorer Resultat i poäng för regional och lokal sjukvårdsledning, regional krisstödssamordning och stabsmetodik vid övning Naima 17/11-09 i Jämtlands läns landsting. Som referensvärde* används sammanställning av tidigare publicerade resultat 10,11,1213 från utbildningar på KMC Max 22 poäng Godkänd nivå 11 poäng Ledning Stabsmetodik Särskild sjukvårdsledning på regional nivå 17 16,25 Referensvärde* 14,05* 15,1* Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå 16 12,5 Referensvärde* 13,1* 15,1* Regional krisstödssamordning 17,0 - Referensvärde saknas ännu Rüter A, Örtenwall P, Vikström T: Staff Procedure Skills in Management Groups during Exercises in Disaster medicine. Prehosp Disast Med 2006;22(4) 11 Rüter A, Nilsson H, Vikström T: Performance indicators as Quality Control for Testing and Evaluating Hospital Management Groups: A pilot study. Prehosp Disast Med 2006;21(6) 10 Nilsson H, Rüter A, Vikström T:Management of resources at major incidents and disasters in relation to patient outcome: a pilot study of an educational model. Euro J Emerg Med 2008;15: Nilsson H, VIkström T. Rüter A: Quality control in disaster medicine training- Initial regional medical command and control as an example. Accepted American Journal of Disaster Medicine

21 TABELL II Resultat av egna mål Resultat av mätbara mål för allvarlig händelse som är framtagna i Jämtland läns landstings. Mål TIB/Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Tid från larm Måluppfyllelse 1. Beslut om beredskapsnivå för regional nivå inom 3 min från beslut om allvarlig händelse 2. Beslut om ytterligare resurser ex. sjukvårdsgrupper tas inom 5 min efter larm 3. Säkerställ kontakt med skadeområdet inom 10 min från larm 4. Preliminär fördelningsnyckel lämnas till SVL i skadeområdet inom 10 minuter från larm 5. Larmar (kontaktar) mottagande vårdenheter inom 10 minuter från beslut om allvarlig händelse 6. Fatta ett preliminärt inriktningsbeslut för den regionala samordningen inom 15 min från verifieringsrapporten 7. Fast fördelningsnyckel lämnas till SVL i skadeområde inom 30 minuter från larm 8. Vid behov larmas annat landsting inom 30 minuter från larm 9. Pressmeddelande lämnas till televäxeln inom 30 minuter från beslut om allvarlig händelse 10. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå bemannas enligt planerna 11. Medicinskt ansvarig och sjukvårdsledare (chef) för särskild sjukvårdsledning på regional nivå etableras inom 5 min JA JA, men beslutet togs av AN bakjour Ösunds sjukhus. TiB stämde av att detta var gjort Nej, efter 35 minuter Nej, lämnades efter 35 min då inventeringen gjordes först Nej, efter 15 min, men i larmplanen står att SOS larmar Ösund, så det har initialt fått larm på annat sätt. Ja, inriktningsbeslut togs efter 15 min alla ska tas om hand Ja, efter 25 min Ja, efter 20 min Nej, efter 65 min Ja, men tekniken fungerade inte inledningsvis Ja, TiB agerade efter beslut om AH både som SVL och MA Mål Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå Måluppfyllelse 1. Beslut om eget beredskapsläge inom 3 min från JA, direkt av AN bakjour mottaget larm 2. Ge underlag till särskild sjukvårdsledning på regional Nej, efter 25 min nivå om resurser inom 15 min 3. Fatta ett inriktningsbeslut om sjukhusets egen Ja, efter 30 min verksamhet inom 25 min 4. Särskild sjukvårdsledning bemannas enligt planerna Ja, delvis. Oklarheter runt SVL= Chef? 21

22 Bilaga 1 Skadeutfall Katastrofmedicinskt Centrum Skadeutfall Tågolycka Naima Stora hjärnkontusioner Prioritet Intrakraniellt hämatom/motsv opkrävande Andningshinder (ex ansiktsskada) Brännskada ansikte/ misstänkt inhalation Thorax-skada (hämothx-pneumothx) Lungkontusioner 30% Röda Brännskador med 60% utbredning (främst bål) Sluten buk/bäcken-skada eller lårbensfarktur med cirkulatorisk påverkan Penetrerande våld mot buk Commotio Ryggskada, nacke. Hot om märgskada Frakturer med opbehov 25% gula Sårskador, opkrävande (t ex handskador) Ryggskador, kotfrakturer Skador som handläggs på akuten Svårt psykiskt påverkade 27% gröna Till synes oskadade Multipelt svårt skadade som avlider under transport eller på sjukhus inom 4 h trots rätt åtgärder Avlider alltid innan möjlighet till transport (= döda på plats) 5% 13% TOTALT ANTAL DRABBADE=

23 Bilaga 2 Deltagare Deltagare Katastrofmedicinskt Centrum Pia Rask, SOS Alarm Birgith Haraldsson, SOS Alarm Bengt Svedberg, Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund Tomas Fredriksson, Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund Morgan Olsson, Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund Sören Backman, Polismyndigheten Jämtland Karl-Arne Karlsson, Länsstyrelsen Lars-Åke Wallin, Östersunds kommun Kirsten Mo Haga, AMK-sentralen,Trondheim Hakon Gammelseter, S:t Olavs Hospital, Trondheim Solveig Nilsson, Landstingets växel Mikaela Jonasson, Landstingets växel Lena Manneby, Landstinget Sara R Nilsson, Landstinget Ulrika Persson, Landstinget Maria K Karlsson, Landstinget Staffan Isberg, Landstinget Niclas Brissman, Landstinget Lennat Sundelin, Landstinget Ulf Jansson, Landstinget Caroline Starlander, Landstinget Kristine Bergström, Landstinget Elisabet Ågren, Landstinget Sara Westin, Landstinget Viveka Norlund-Elmroth, Landstinget Carl-Göran Persson, Landstinget Göran Zackrisson, Landstinget Övade: (28) Göran Rydqvist Nina Fållbäck-Svensson Olle Christmansson Urban Svensson Magnus Lindow Bengt Sandhammar Margareta Kohrtz Lorenz Risk-Plotzki Tommy Renström Jonas Törngren Gun Kjellerstrand Anna-Lena Högström Anna-Lena Alfreds Britt-Marie Stolth Petra Svensson Ingalill Persson 23

24 Ewa Lundgren Erik Sandström Anton Dahlmark Kjell G Nilsson Maria Risemark Kerstin Wildt Anni Åsén Sverker Arver Cecilia Blomquist Stefan Bergander Keneth Westlund Lars Fureman Katastrofmedicinskt Centrum TIB i andra landsting (telefon): Mats Jonsson, Västernorrland Carina Clemin, Gävleborg Fredrik Tedenlind, Uppsala Eva Bengtsson, Östergötland Utvärderare/ Observatörer: (13) Tomas Kristiansson,Green Academy Ingrid Björklund, KMC Eva Bengtsson, KMC Valborg Jansson, KMC Johan Hornwall, KMC Heléne Nilsson, KMC Per-Åke Nilsson. SoS Bo Edström, MSB Christer Wiklund, MSB Peter Mattsson, Jll Pia Iwars, Jll Jan Westin, Jll AnnSofie Lindström, Jll 24

25 Bilaga 3 Bedömningsmall: Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Mål Inom..min från larm Korrekt Delvis korrekt Fel/ogjort Beslut om Allvarlig 1 min 2 händelse Beslut om beredskapsnivå 3 min 2 för regional ledning Beslut om 3 min 1 resursförstärkning till skadeområde Larma mottagande sjukhus 5 min 2 Säkerställa kontakt med sjukvårdsledare i skadeområdet Ge preliminära hänvisningar Ge underlag för pressmeddelande Fatta preliminärt inriktningsbeslut Säkerställa att underlag finns för definitiva hänvisningar Bedöma om annat landsting behöver larmas Meddela definitiva hänvisningar till skadeområde och sjukvårdsinrättningar 10 min 1 10 min 1 15 min 1 15 min 2 20 min 1 30 min 2 40 min 2 TOTALT 17 2 poäng 1 poäng 0 poäng Godkänd > 11 25