Rapport Kontrollprogram fladdermöss vid Västra Derome vindpark, Varbergs kommun, 2015

9 Datum 2016-02-01 Rapport Kontrollprogram fladdermöss vid Västra Derome vindpark, Varbergs kommun, 2015 Varbergs Energimarknad AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41 Hemsida www.enviroplanning.se e-post info@enviroplanning.se

Rapportuppgifter Titel Version 002 Datum 2015-12-16 Uppdragsgivare Uppdragsnummer 3043-02 Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Kontrollprogram fladdermöss vid Västra Derome vindpark, Varbergs kommun, 2015 Varbergs Energimarknad AB Västkustvägen 50, 432 42 Varberg 3043-02 C\3041-02\10, samt Rapport 2015:18 i rapportserie Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ Stefan Pettersson Tim Hipkiss EP, Cecilia Nilsson RioGbg Stefan Pettersson I (III)

Kontrollprogram fladdermöss vid Västra Derome Datum 2016-02-01 vindpark, Varbergs kommun, 2015 Ver 002 Sammanfattning Ett kontrollprogram påbörjades i Västra Derome vindpark under säsongen 2014. Samma metoder som 2014 användes vid årets uppföljning i vindparken. Övervakning av fladdermusaktiviteten i rotorhöjd genomfördes kontinuerligt vid ett verk under 98 nätter (24/6-30/10). Endast elva spridda fladdermusinspelningar gjordes, varav åtta var nordisk fladdermus och tre var stor fladdermus. Vidare inventerades verksplatserna i marknivå under 23 nätter (103 boxnätter) fördelade under perioden 24/6-2/10. I marknivå spelades sammanlagt 2164 fladdermusfiler in, varifrån åtta arter identifierades; barbastell, dvärgfladdermus, gråskimlig fladdermus, långörad fladdermus, nordisk fladdermus, Myotis sp., stor fladdermus och trollfladdermus. Nordisk fladdermus dominerade och utgjorde cirka 82 % av alla inspelade fladdermusfiler. Klisterfällor utsatta i rotorhöjd och marknivå visade inte på några svärmningar av insekter. Antalet fångade insekter på rotornivå var mycket lågt. Antalet potentiella bytesdjur i marknivå var högre. Totalt gjordes 66 eftersök (11 per verk) vid verksplatserna under perioden 25/6-2/10. Inga fladdermuskadaver hittades under eftersöksinsatsen. Inte heller några fågelkadaver hittades. Inget i resultaten från 2014 eller 2015 års kontrollprogram tyder på att en stoppreglering av verken är nödvändig för att skydda fladdermusfaunan. Rekommendationen är dock att kontrollprogrammet fortlöper under ytterligare ett tredje och sista år för att täcka in vädermässiga variationer mellan åren. II (III)

Kontrollprogram fladdermöss vid Västra Derome Datum 2016-02-01 vindpark, Varbergs kommun, 2015 Ver 002 Innehållsförteckning 1 Syfte... 1 2 Bakgrund... 2 3 Metod... 2 4 Resultat... 4 5 Diskussion... 8 6 Bedömning och rekommendationer... 12 Referenser... 13 Bilagor A B Inventeringsresultat från markboxar Vind-, temperaturdata och eftersöksdatum III (III)

1 Syfte Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ genomför genom EnviroPlanning AB och på uppdrag av Varberg Energimarknad AB ett kontrollprogram avseende fladdermusfaunan vid Västra Derome vindpark, Varbergs kommun. Syftet är att utreda fladdermusaktiviteten vid verken för att bedöma behovet av en stoppreglering inom vindparken för att skydda fladdermusfaunan. Figur 1. Västra Derome vindpark. Gula punkter är boxplatser 2014 och 2015. Vid det rödmarkerade verket placerades en mikrofon i rotorhöjd. Gröna punkter inventerades 2012. 1 (17)

2 Bakgrund Vindparken består av sex verk och ligger på en höjdplatå, mellan E6 och väg 41, cirka tre kilometer sydväst om Västra Derome (figur 1). Verken är uppförda i ett produktionsskogsområde. Inom området ligger några mindre sjöar och tjärnar. Strax norr om vindparken rinner Viskan, vilken skulle kunna utgöra en naturlig ledlinje för migrerande fladdermöss. Området fladdermusinventerades 2012 under vindparkens planeringsskede (Pettersson 2013). 2014 påbörjades ett kontrollprogram efter att parken tagits i drift. Kontrollprogrammet omfattade inspelning i rotorhöjd vid verk 3, periodvis boxinventering i marknivå vid samtliga sex verk, klisterfällor för att övervaka insektsförekomsten vid verken samt eftersök av fladdermuskadaver (Pettersson 2014a). 3 Metod Inventering i rotorhöjd En ultraljudsmikrofon placerades ovanpå maskinhuset på verk 3 (samma verk som föregående år) (figur 1). Mikrofonen riktades cirka 20 grader nedåt och i nosens riktning. En kabel drogs genom tornets insida ner till marknivå där en autobox kopplades in och anslöts till en extern strömkälla. Boxen ställdes in att starta och avsluta inspelningarna 15 minuter efter, respektive 15 minuter före solens ned- och uppgång. Inventeringen pågick fortlöpande under perioden 24/6-30/9 2015. Boxens inspelningsinställningar var; INPUT GAIN = 45, TRIG LEV = 80 och INTERVAL = 5. Användarprofilen var; SAMP. FREQ = 500 khz, PRETRIG = OFF, REC. LEN = 4, HP-FILTER = YES, AUTOREC = YES och T. SENSE = MEDIUM. Inventering i marknivå Inventeringen påbörjades cirka 30 minuter efter solens nedgång och genomfördes med autoboxar (D500x) som riktades cirka 20 grader snett uppemot verkstornet. Avståndet till tornet var mellan cirka 30 och 40 meter. Autoboxar spelar automatiskt in ultraljud från förbipasserande fladdermöss. Boxarna placerades ut vid sex tillfällen 24/6, 16/7, 10/8, 15/8, 4/9 samt 27/9 under totalt 103 boxnätter, se 2 (17)

bilaga A. Samtliga sex verk inventerades. Respektive verksplats inventerades mellan två och sex gånger och respektive inventeringsperiod varade mellan två och sex nätter (tabell 2). Boxarnas inspelningsinställningar var; INPUT GAIN = 45, TRIG LEV = 28 och INTERVAL = 5. Användarprofilen var; SAMP. FREQ = 500 khz, PRETRIG = OFF, REC. LEN = 4, HP-FILTER = YES, AUTOREC = YES och T. SENSE = HIGH. Alla inspelningar av arter som lyder under raritetskommitténs rekommendationer skickas rutinmässigt iväg för konfirmation och godkännande. Alla registrerade arter rapporteras in till Artportalen. En del filer har inte bestämts till mer än N/V och det rör sig om obestämda filer av främst stor fladdermus eller gråskimlig fladdermus (QCF-arter under 25 khz). När det gäller redovisningen av Myotis-arter så är de sammanslagna då de dels är svåra att särskilja med hjälp av ultraljud, dels inte anses som högriskarter i förhållande till vindkraft. Klisterfällor För att undersöka insektsaktiviteten i allmänhet och svärmning av insekter i synnerhet sattes klisterfällor (Anticimex) upp i rotorhöjd samt i marknivå. Fällorna fungerar bäst för att fånga upp svärmningar av insekter (framför allt i rotorhöjd där insektsaktiviteten förefaller vara allmänt låg). Tre fällor sattes upp i rotorhöjd i verk 3. Klisterfällorna fästes på spoilerns insida och placerades ut i samband med installationen av mikrofonen den 24/6. De fotograferades/byttes sedan ut den 10/7, 27/7, 21/8 samt då mikrofonen monterades ner. Vid samtliga sex verk sattes även två fällor ut i marknivå. Fällorna placerades på varsin sida av verksdörren (cirka 4 meter över markytan) och fotograferades/byttes i samband med eftersök i parken. Eftersök Ytan under verken (cirka 50 meters radie) avsöktes genom att gå transekter med cirka fem meters mellanrum. Eftersök vid verksplatserna gjordes främst på förmiddagen. Varje verksplats avsöktes under cirka 20 minuter. Vind- och temperaturdata Data som används i analysen är loggad vid rotornivå och utgör medelvärdet under 10 minuters intervall. 3 (17)

4 Resultat Inventering i rotorhöjd Övervakningen med inspelningar i rotorhöjd skedde kontinuerligt under 98 nätter (24/6-30/10). Endast elva spridda fladdermusinspelningar gjordes, varav åtta var nordisk fladdermus och tre var stor fladdermus (tabell 1). Tabell 1. Noterade fladdermusarter från inspelningarna i rotorhöjd vid verk 3 (Enil-nordisk fladdermus, Nnoc-stor fladdermus). Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid boxen. Datum Nnoc Enil Totalt 2015-07-04-2015-07-05 2 2 2015-07-12-2015-07-13 1 1 2015-07-17-2015-07-18 0 2015-07-29-2015-07-30 0 2015-08-05-2015-08-06 2 2 2015-08-06-2015-08-07 1 1 2015-08-09-2015-08-10 2 2 2015-08-10-2015-08-11 1 1 2015-08-12-2015-08-13 1 1 2015-08-18-2015-08-19 1 1 Totalt 3 8 11 Inventering i marknivå Vindparken inventerades under 23 nätter (24-28/6, 16-20/7, 10-13/8, 15-18/8, 4-7/9 samt 27/9-2/10). De enskilda verksplatserna inventerades vid 2-6 tillfällen. Verk 2, 3 och 6 inventerades under samtliga nätter. Sammanlagt gjordes 103 boxnätter i vindparken. För vind- och temperaturförutsättningarna under respektive inventeringsperiod se bilaga B (figur 1-5). Under inventeringen spelades sammanlagt 2164 fladdermusfiler in, varifrån åtta arter identifierades; barbastell, dvärgfladdermus, gråskimlig fladdermus, långörad fladdermus, nordisk fladdermus, Myotis sp. (sannolikt främst mustasch/brandts fladdermus), stor fladdermus och trollfladdermus (tabell 2 och bilaga A). Nordisk fladdermus dominerade inspelningarna och stod för cirka 82 % av samtliga registreringar (1766 inspelningar) (tabell 2). Dvärgfladdermus utgjorde cirka 6 % (126 inspelningar) av fladdermusfilerna. De två, enligt syntesrapporten (Rydell m fl 2011), sannolikt mest utsatta arterna stor fladdermus och gråskimlig fladdermus registrerades sparsamt och utgjorde endast mellan cirka 1 och 2 % av 4 (17)

fladdermusfilerna (23 respektive 33 inspelningar). Endast två inspelningar gjordes av trollfladdermus. Myotis sp. och långörad fladdermus utgjorde cirka 8 % (164 filer) respektive cirka 1 % (17 filer) av de inspelade filerna. Förutom trollfladdermus och långörad fladdermus så noterades övriga arter vid samtliga verksplatser. Tabell 2. Förekomst av noterade fladdermusarter i marknivå vid respektive verksplats. Bbar-barbastell, Enil-nordisk fladdermus, Msp-obestämd Myotis (mustasch/brandts fladdermus), N/V-obestämd högriskart under 25 khz, Nnoc-stor fladdermus, Paur-långörad fladdermus, Pnat-trollfladdermus, Ppygdvärgfladdermus, Vmur-gråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid boxen. Antal Antal Fl. Vkv besök boxnätter filer Bbar Enil Msp N/V Nnoc Paur Pnat Ppyg Vmur 1 4 16 104 1 88 6 0 3 0 0 5 1 6 2 6 23 1032 23 835 113 2 7 4 0 37 11 7 3 6 23 187 0 133 15 1 8 3 0 13 14 6 4 3 11 166 1 138 3 0 1 1 0 19 3 7 5 2 7 57 0 8 3 0 1 0 2 41 2 6 6 6 23 618 1 564 24 4 3 9 0 11 2 7 Totalt 103 2164 26 1766 164 7 23 17 2 126 33 8 % 1,2 81,6 7,6 0,3 1,1 0,8 0,1 5,8 1,5 Antal arter Flest inspelningar gjordes under inventeringsperioden 10-13/8 då även vind- och temperaturförhållandena var goda (tab 3, bilaga B; figur 2). Även enstaka inspelningar i nacellnivå gjordes då. Aktiviteten av nordisk fladdermus minskade under september månad medan resultatet för dvärgfladdermus var det motsatta (tabell 3). Liknande mönster har observerats vid andra inventeringar i skogsmiljö i södra Sverige (Pettersson pers obs). Övriga arter (bortsett från Myotis sp.) noterades tämligen utspritt med fåtal registreringar (tabell 3). En jämförelse av aktiviteten under de olika delarna av säsongen bör dock tolkas med försiktighet då de utgör ett stickprov (om än relativt stort då det omfattar 23 nätter), se diskussionen. Tre av verksplatserna (2, 3 och 6) inventerades under samtliga 23 nätter (tabell 2). Högst aktivitet noterades vid verk 2. Vid verk 3 var aktiviteten markant lägre. 5 (17)

Tabell 3. Förekomst av noterade fladdermusarter i marknivå under respektive inventerad natt. Bbarbarbastell, Enil-nordisk fladdermus, Msp-obestämd Myotis (mustasch/brandts fladdermus), N/Vobestämd högriskart under 25 khz, Nnoc-stor fladdermus, Paur-långörad fladdermus, Pnattrollfladdermus, Ppyg-dvärgfladdermus, Vmur-gråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid boxen. Datum Antal boxnätter Bbar Enil Msp N/V Nnoc Paur Pnat Ppyg Vmur Totalt 2015-06-24 5 1 3 1 5 2015-06-25 5 2 1 3 2015-06-26 5 275 2 1 1 4 283 2015-06-27 5 212 1 2 2 1 218 2015-07-16 3 113 56 1 1 1 172 2015-07-17 3 185 17 2 1 205 2015-07-18 3 5 6 1 12 2015-07-19 3 30 10 1 1 42 2015-08-10 3 329 12 1 2 1 3 348 2015-08-11 3 208 6 1 215 2015-08-12 3 212 9 2 7 1 1 1 233 2015-08-15 6 1 36 6 1 2 2 48 2015-08-16 6 58 2 4 1 65 2015-08-17 6 43 7 5 3 8 6 72 2015-09-04 6 18 7 3 2 37 3 70 2015-09-05 6 12 1 1 1 15 2015-09-06 6 10 3 2 1 12 3 31 2015-09-07 6 1 12 2 1 1 2 15 2 36 2015-09-27 4 0 4 1 4 3 12 2015-09-28 4 1 0 4 1 14 4 24 2015-09-29 4 15 0 5 13 33 2015-09-30 4 6 3 0 1 3 13 2015-10-01 4 2 2 2 1 2 9 Totalt 103 26 1766 164 7 23 17 2 126 33 2164 % 1,2 81,6 7,6 0,3 1,1 0,8 0,1 5,8 1,5 100,0 Insektsfällor Ingen större svärmning av insekter noterades vid klisterfällorna vare sig i rotorhöjd eller vid marknivå. Totalt fångades endast ett fåtal insekter vid insektsfällorna i rotorhöjd (bild 1), vilket tyder på en låg förekomst på den höjden. Från klisterfällorna i marknivå (bild 2) identifierades insekter som omfattade 10 6 (17)

ordningar och minst 22 familjer. Insekter från ordningarna Diptera (tvåvingar) och Coleoptera (skalbaggar) dominerade. Bild 1. Klisterfälla på höger insida av spoilern på verk 3. Bild 2. Insektsfälla i marknivå vid verk 6. Eftersök Totalt gjordes 66 eftersök, fördelade på elva tillfällen vid de sex verksplatserna (tabell 4). Besöken gjordes mellan den 25/6-2/10 och samtliga verksplatser genomsöktes vid varje besök. Inga fladdermuskadaver hittades under eftersöksinsatsen. Inte heller några fågelkadaver hittades. Tabell 4. Datum och resultat av eftersök vid verken. # Datum Vkv 1 Vkv 2 Vkv 3 Vkv 4 Vkv 5 Vkv 6 Antal verksplatser 1 2015-06-24 x x x x x x 6 2 2015-07-16 x x x x x x 6 3 2015-07-20 x x x x x x 6 4 2015-08-10 x x x x x x 6 5 2015-08-13 x x x x x x 6 6 2015-08-15 x x x x x x 6 7 2015-08-18 x x x x x x 6 8 2015-09-04 x x x x x x 6 9 2015-09-08 x x x x x x 6 10 2015-09-27 x x x x x x 6 11 2015-10-02 x x x x x x 6 Antal eftersök 11 11 11 11 11 11 66 Vindmässigt var nätterna före besök 3, 4, 5, 8 och 10 gynnsamma för eftersök (tabell 4, bilaga B; figur 1, 2, 4 och 5). Vinden var då runt eller under 6 m/s. Vid 7 (17)

besök 4 och 5 var även nattemperaturen relativt hög (16-19 grader) (tabell 4, bilaga 2; figur 1, 2). Under perioden mellan besök 4 och 5 var också aktiviten av nordisk fladdermus relativt hög i marknivå, vidare gjordes också ett fåtal inspelningar av arten i rotorhöjd (tabell 1, 2, 3). Vid besöken 2, 6, 7, 9 och 11 var vinden under föregående natt något hög för att vara optimal för eftersök. Vind- och tempdata för natten innan det första besöket saknas. 5 Diskussion Inventering i rotorhöjd Endast elva fladdermusinspelningar i rotorhöjd gjordes under årets inventering. Även 2014 var antalet inspelningar i rotorhöjd lågt. Totalt gjordes då 27 inspelningar, varav 2 registreringar var dvärgfladdermus, 9 stor fladdermus och 15 stycken nordisk fladdermus (Pettersson 2014a). Sammanlagt har sålunda endast 37 inspelningar gjorts i rotorhöjd, vilket gör det svårt att analysera statistiskt. Det kan dock noteras att aktiviteten i rotorhöjd förefaller vara mycket låg i området och att samtliga inspelningar registrerats då temperaturen varit över 15 grader. När det gäller vinden är det mer disparat data, men flest inspelningar har noterats vid låga vindhastigheter (< 3 m/s). Att inspelningar av nordisk fladdermus dominerar bägge åren (om än utifrån ett väldigt lågt antal) reflekterar snarare att närvaron av stor fladdermus och gråskimlig fladdermus förefaller vara låg inom vindparksområdet (se även nedan). En låg närvaro av de två sistnämnda arterna gör vindparkens negativa påverkan på fladdermusfaunan begränsad. Det finns en koppling mellan graden av aktivitet runt rotorbladen och mortalitet (Korner-Nievergelt m fl 2013). En hög aktivitet i marknivå av nordisk fladdermus förefaller dock inte reflektera en motsvarande hög aktivitet i rotorhöjd. Pågående kontrollprogram i två andra vindparker i Hallands och Kalmar län visar på liknande resultat som i Västra Derome, nämligen att nordisk fladdermus främst förekommer och födosöker på lägre höjd men att den stundom noteras på rotorhöjd (Pettersson 2014b, Pettersson manuskript in prep.). Det stöds också av att få döda individer av nordisk fladdermus hittats vid verk i relation till registrerad aktivitet i marknivå. Sammanfattningsvis så tyder inget i resultaten på någon nämnvärt negativ påverkan på arten. 8 (17)

Inventering i marknivå Under 2014 och 2015 års inventeringar har sammanlagt 185 boxnätter genomförts vid verksplatserna i parken. Totalt har 4249 fladdermusfiler registrerats. Den procentuella fördelningen mellan de olika fladdermusarterna har varit relativt likartad mellan de två årens inventeringar. Utöver inventeringarna inom ramen för kontrollprogrammet så har området även inventerats inför etableringen av vindparken (Pettersson 2013). Bedömningen är att kunskapsläget är mycket bra när det gäller vilka arter som förekommer i området. Av de, under årets inventering, påträffade arterna betraktas fem som högriskarter i förhållande till vindkraft; dvärgfladdermus, gråskimlig fladdermus, nordisk fladdermus, stor fladdermus och trollfladdermus (Rydell m fl 2011). Barbastell behandlats i nuläget utifrån försiktighetsprincipen. Utöver årets artregistreringar gjordes 2012 och 2014 även enstaka noteringar bedömda som sydfladdermus och 2012 gjordes en registrering bedömd som Leislers fladdermus (Pettersson 2013, Pettersson 2014). Verken har inte inventerats kontinuerligt under hela säsongen och samtliga sex verksplatser har inte inventerats vid samtliga besök, vilket innebär att resultaten är svåra att analysera statistiskt. Aktiviteten kan exempelvis variera över säsongen och skillnader i aktiviteten under perioder som inte boxinventerats i marknivå kan ha missats. Resultaten från 2014 och 2015 tyder dock på en högre aktivitet av nordisk fladdermus vid verk 2 (tabell 3, Pettersson 2014a). Alldeles söder om verk 2 ligger ett våtmarksområde med öppen vattenspegel, vilket skulle kunna ge en högre insektsproduktion och förklara den högre aktiviteten vid det verket. Nordisk fladdermus dominerade vid inventeringarna både 2014 och 2015 och utgjorde cirka 85 respektive 82 % av alla inspelade filer. Se underrubriken ovan för bedömning och slutsats angående arten. Dvärgfladdermus har noterats sparsamt vid både 2014 och 2015 års inventeringar. Resultatet var likartat vid inventeringspunkterna i skogen även vid 2012 års inventering. Inget i resultaten tyder på någon särskilt hög närvaro eller aktivitet av arten inom vindparksområdet. I Halland som helhet är dock arten i princip lika vanlig som nordisk fladdermus (Pettersson och Gylje-Blank, kommande rapport). Inget i resultaten tyder på någon nämnvärt negativ påverkan på arten. Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus noterades sparsamt vid både 2014 och 2015 års inventeringar (tabell 2, 3, Pettersson 2014a). Under inventeringen 2012 9 (17)

noterades en högre aktivitet av stor fladdermus (och Nyctalus sp.) vid ett inventeringstillfälle, i övrigt var resultatet relativt likartat följande års inventeringar. Detsamma gäller för gråskimlig fladdermus som vid inventeringen 2012 noterades relativt frekvent men med ett fåtal inspelningar. Undantaget var vid Grisagården där arten under höstinventeringen registrerades med ett stort antal inspelningar av hanens sociala läten (Pettersson 2013). Stor fladdermus är långmigrerande och gråskimlig fladdermus mer lokalt migrerande (Ahlén 1997, Ahlén m fl 2009). Västra Derome vindpark ligger strax söder om Viskan och strax öster om E6 och kusten, vilka alla är tänkbara ledlinjer vid en migration av fladdermöss. Inget i resultaten tyder dock på att några migrationsstråk passerar genom vindparksområdet. Inventeringarna tyder inte heller på att arterna uppehåller sig inom vindparksområdet i någon större utsträckning under koloniperioden. Trollfladdermus tycks förekomma i området om än i begränsad omfattning. Arten har noterats med ett mindre antal registreringar i marknivå under samtliga tre inventeringsår (Pettersson 2013, 2014). Det är en långmigrerande art men inget tyder på någon högre aktivitet under hösten. Utifrån resultaten är bedömningen att påverkan på arten är låg. Enstaka inspelningar bestämda till sydfladdermus (EN, rödlistan, ArtDatabanken 2015) (2 filer 2012, 1 fil 2014 (Ingemar Ahlén)) och Leislers fladdermus (CR, rödlistan, ArtDatabanken 2015) (1 fil 2012 (Ingemar Ahlén)) har gjorts vid tidigare inventeringar i området (Pettersson 2012, Pettersson 2014a). Ingen av dessa arter registrerades vid årets inventering. De kan vara svåra att bestämma men samtliga potentiella filer skickas iväg för bedömning/verifiering. Det kan inte uteslutas att de två arterna förekommer av och till i området, men inget i resultaten tyder på att de uppehåller sig regelbundet eller i någon större utsträckning inom vindparken och påverkan bedöms utifrån resultaten som låg. Barbastell (VU, rödlistan, ArtDatabanken 2015) har under 2014 och 2015 registrerats med totalt 54 inspelningar och vid samtliga verksplatser utom vid verk 5. Under bägge åren har majoriteten av registreringarna gjorts under senare delen av september till början av oktober, vilket tyder på att arten främst förekommer i området under hösten när den rör på sig, efter att sommarkolonierna upplösts. Arten har betraktats utifrån försiktighetsprincipen i förhållande till vindkraftsetableringar. Det finns dock inget som tyder på någon mortalitet kopplad 10 (17)

till kollisionsrisk vid vindkraftverk då endast ett fynd av en individ gjorts vid en vindpark i Europa (Rydell m fl 2011). Inspelningsdata från två andra vindparker, där arten förekommer frekvent i marknivå, tyder inte heller på någon aktivitet i rotorhöjd (Pettersson 2014b, Pettersson manuskript in prep.). Såvitt känt har arten inte noterats i rotorhöjd vid någon studie. Bedömningen är att påverkan på arten i vindparken är försumbar. Övriga påträffade arter betraktas inte som högriskarter i förhållande till vindkraft (Rydell m fl 2011). Insektsfällor Ingen större svärmning av insekter noterades under vare sig 2014 eller 2015 och antalet fångade insekter på rotorhöjd var också extremt lågt under båda åren. Ett mindre antal vingförsedda individer av obestämda rödmyror och stackmyror fångades i marknivå men inget tyder på någon närliggande svärmning. Det är okänt om några av dessa myrarter svärmar kvälls- eller nattetid. Inga myror har i alla fall hittats vid DNA-analys av maginnehållet från fladdermöss funna vid fem olika vindparker i södra Sverige (Rydell m fl, inskickat manuskript). Insektsdiversiteten och individantalet var högre i marknivå och flera av de identifierade insekterna jagas av fladdermöss. Eftersök Under 2014 och 2015 har det sammanlagt genomförts 126 eftersök vid verksplatserna (21 besök per verksplats). Inga fynd av vare sig fladdermus- eller fågelkadaver har gjorts. Alla eftersöksbesök har dock inte gjorts efter att det varit optimala vind- och temperaturförutsättningar under föregående natt. Det bör framhållas att det inte är helt lätt att pricka in besöken utifrån högrisknätter, vilket är ett problem om kontrollprogram enbart baseras på eftersök. Flera av besöken har dock föregåtts av högrisknätter (vind < 6 m/s och temp >15 grader). Exempelvis gjordes ett av besöken under 2014 efter en tropisk natt med låg vind (Pettersson 2014a) och vid årets eftersök var minst hälften av nätterna inför besöket gynnsamma (i alla fall vindmässigt) (bilaga B; figur 1, 2, 4 och 5). Vidare har det funnits tidigare gynnsamma nätter i anslutning till eftersöksbesöket. 11 (17)

Sannolikheten att upptäcka en död fladdermus är beroende av hur naturen i eftersöksområdet ser ut. I denna vindpark är rotorbladens längd cirka 50 meter. Sökområdet, inom vilket man kan förvänta sig att finna fladdermuskadaver, utgörs då av ytan inom en cirka 50 meters radie från verken (7850 kvadratmeter). Området med hög sannolikhet (närmare 100 %) att finna ett kadaver utgörs i princip av grusplanen vid respektive verk (eller andra hårdgjorda ytor utan växtlighet). Dessa ytor omfattar cirka 20-30 % av den totala sökytan vid respektive verk. Möjligheten att upptäcka ett fladdermuskadaver är där mycket hög och sannolikheten för att några kadaver ska ha förbigåtts i dessa ytor bedöms som mycket låg. Vid de ytor som utgörs av skog, sly, snår, ris, hygge eller högt gräs är sannolikheten att upptäcka ett fladdermuskadaver däremot mycket låg eller näst intill obefintlig. Att inga fladdermuskadaver har hittats innebär därmed inte nödvändigtvis att fladdermusmortaliteten i vindparken är noll. Inget i resultaten tyder dock på någon omfattande mortalitet. Detta stöds också av inventeringsresultaten som tyder på en låg närvaro av stor fladdermus och gråskimlig fladdermus samt att aktiviteten av nordisk fladdermus är låg i rotorhöjd. 6 Bedömning och rekommendationer Aktiviteten i rotorhöjd förefaller vara låg och det finns inget i resultaten från höghöjdsinspelningarna från 2014 eller 2015 års kontrollprogram som tyder på att en stoppreglering av verken är nödvändig för att skydda fladdermusfaunan. Rekommendationen är dock att kontrollprogrammet fortlöper under ytterligare ett tredje och sista år innan slutgiltiga slutsatser dras. Detta för att täcka in vädermässiga variationer mellan åren. Rekommendationen är vidare, baserat på data från inspelningarna i marknivå, att nacellmikrofonen flyttas från verk 3 till verk 2. Detta för att aktiviteten av framförallt nordisk fladdermus förefaller vara högre där i marknivå än vid verk 3. Samtidigt föreslås att en parallell övervakning i marknivå genomförs vid samma verk under hela perioden. Syftet med inspelningar i marknivå är att samla in jämförelsedata under lång tid för att ytterligare jämföra aktiviteten hos nordisk fladdermus på hög respektive låg höjd. 12 (17)

Referenser Ahlén, I. 1997. Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift für Säugetierkunde 62: 375-380. Ahlén, I., Baagøe, H. J. & Bach, L. 2009. Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. Journal of Mammalogy 90(6): 1318-1223. Arnett, E. B., Brown, W. K., Erickson, W. P., Fiedler, J. K., Hamilton, B. L., Henry, T. H., Jain, A., Johnson, G. D., Kerns, J., Koford, R. R., Nicholson, C. P., O'Connell, T. J., Piorkowski, M. D. & Tankersley, JR R. D. 2008. Patterns of Bat Fatalities at Wind Energy Facilities in North America. Journal of Wildlife Management 72(1): 61-78. Artdatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken SLU, Uppsala. Korner-Nievergelt, F., Brinkmann, R., Niermann, I. & Behr, O. 2013. Estimating bat and bird mortality occurring at wind energy turbines from covariates and carcass searches using mixture models. PLoS ONE 8(7): e67997. DOI:10.1371/journal.pone.0067997. Pettersson, S. 2013. Fladdermusinventering vid Västra Deromes planerade vindpark. Rio Kulturkooperativ Rapport 2013:2. Pettersson, S. 2014a. Uppföljande kontroll av fladdermöss vid Västra Derome vindpark, Varbergs kommun. Rio Kulturkooperativ Rapport 2014:26. Pettersson, S. 2014b. Uppföljande kontroll av fladdermöss vid Askome vindpark, Falkenbergs kommun. Rio Kulturkooperativ Rapport 2014:25. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Rapport 6467. Naturvårdsverket. 13 (17)

Bilaga A Inventeringsresultat från markboxar Förekomst av noterade fladdermusarter vid respektive markbox. Bbar-barbastell, Enil-nordisk fladdermus, Msp-obestämd Myotis (mustasch/brandts fladdermus), N/V-obestämd högriskart under 25 khz, Nnoc-stor fladdermus, Paur-långörad fladdermus, Pnat-trollfladdermus, Ppygdvärgfladdermus, Vmur-gråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid boxen. Vkv Antal Startdatum nätter Bbar Enil Msp N/V Nnoc Paur Pnat Ppyg Vmur Totalt 1 2015-06-24 4 38 1 2 3 44 1 2015-08-15 3 1 44 3 2 1 51 1 2015-09-04 4 5 1 1 7 1 2015-09-27 5 1 1 2 2 2015-06-24 4 254 3 1 3 261 2 2015-07-16 4 211 80 2 2 295 2 2015-08-10 3 361 13 1 1 2 1 379 2 2015-08-15 3 5 3 3 1 3 1 16 2 2015-09-04 4 2 4 2 9 1 18 2 2015-09-27 5 23 2 10 2 2 21 3 63 3 2015-06-24 4 52 1 1 54 3 2015-07-16 4 17 17 3 2015-08-10 3 36 8 8 1 1 54 3 2015-08-15 3 25 3 3 6 37 3 2015-09-04 4 2 2 1 2 1 4 12 3 2015-09-27 5 1 1 7 4 13 4 2015-06-24 4 98 1 1 100 4 2015-08-15 3 12 0 1 4 17 4 2015-09-04 4 1 28 2 1 15 2 49 5 2015-08-15 3 1 1 1 3 5 2015-09-04 4 7 2 1 2 40 2 54 6 2015-06-24 4 48 1 1 50 6 2015-07-16 4 105 9 5 119 6 2015-08-10 3 352 6 3 2 363 6 2015-08-15 3 50 5 1 3 1 1 61 6 2015-09-04 4 8 1 1 2 12 6 2015-09-27 5 1 1 3 8 13 Totalt 103 26 1766 164 7 23 17 2 126 33 2164 % 1,2 81,6 7,6 0,3 1,1 0,8 0,1 5,8 1,5 100,0 14 (17)

Bilaga B Vind-, tempdata och eftersöksdatum Röd linje markerar 6 m/s. Det är under denna vindhastighet som flest dödade fladdermöss har rapporterats (se t ex Arnett m fl 2008). Inringade ytor är datum för eftersök. Inventeringar i marknivå har gjorts under perioden mellan eftersöksdatum Figur 1. Perioden 14-20/7 Figur 2. Perioden 8-13/10 15 (17)

Figur 3. Perioden 13-18/8 Figur 4. Perioden 2-8/9 16 (17)

Figur 5. Perioden 25/9-2/10 17 (17)