2010-09-28 Uppdatering av strategisk plan 2010, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap (BUV) Lägesbeskrivning Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap inrättades i januari 2008. Den utgör en av flera utbildningsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet. För närvarande är cirka fyrtio personer knutna till institutionen, som befinner sig i en expansiv fas. Under föregående år tillsattes en professur. Vidare har vi helt nyligen tillsatt ytterligare en professor samt en lektor. I båda fallen har det funnits mer än tio starka sökande per tjänst. Detta starka söktryck ser vi som ett av flera uttryck för att institutionen på relativt kort tid har etablerat sig som en synlig och attraktiv miljö när det gäller forskning och utbildning kring barns och ungas livsvillkor. Samtliga lärare vid institutionen är disputerade eller deltar i forskarutbildningen. Inom det utbildningsvetenskapliga området utmärker vi oss på nationell och internationell nivå vad gäller en kraftfull satsning på forskning. Denna satsning har nyligen gett avkastning genom att vi, inför läsåret 2010 tillsammans med förskoledidaktik har fått medel för en nationell forskarskola för tio forskarstuderande, varav fyra är placerade vid Stockholms Universitet. På det internationellt planet är vi framstående vad gäller forskning kring etnicitet, språk, skola och integrering, liksom på informella och formella lärandeprocesser och på forskning kring barns och ungas samspel med institutionella 1
aktörer (lärare, poliser, förhörsledare, migrationsmyndigheter).i betydande utsträckning präglas forskningen av barn- och ungdomsperspektiv på dessa frågor, liksom av diskursiv analys av barns och ungas villkor. Institutionen har dessutom omfattande utbildningsuppdrag, både inom lärarutbildningen och inom ramen för fristående kurser och uppdragsutbildning, varav några ges på engelska. Sedan institutionen bildades har vi startat ett masterprogram samt startat och genomfört ett betydande antal nya kurser på grund- och avancerad nivå med gott söktryck, liksom åtskilliga kurser inom forskarutbildningen. Idag finns det cirka 30 kurser om 7.5 30 hp vid institutionen. Detta innebär en mycket kraftfull utveckling av institutionens intellektuella miljö på kort tid. Kunskap om barn och ungdomar och deras, utveckling, livsvillkor, socialisation, kultur och erfarenheter är centrala områden inom institutionen för barn- och ungdomsvetenskap. Förändringar i samhället innebär förändringar i barns och ungas livssituation. Viktiga områden att belysa och bedriva forskning kring är därför bland annat normer och värderingsfrågor i hem, förskola och skola, konflikter och konfliktlösning, hälsa och välbefinnande, barns och ungdomars estetiska lärprocesser och användning av nya media (inklusive IKT), liksom frågor kring barns rättigheter och villkor i ett globalt perspektiv. Forskningen vid institutionen genomsyras av ett barn- och ungdomsperspektiv, som innebär att vi lyfter fram barns och ungdomars aktörsskap och egna perspektiv på tillvaron. Denna centrala utgångspunkt kräver dels ett helhetsperspektiv där barns och ungas livsvillkor belyses ur olika aspekter, dels krävs både mång- och tvärvetenskapliga insatser. Sammansättningen av lärare och forskare speglar denna vetenskapliga bredd där olika ämnen möts. Institutionens lärare och forskare har sin bakgrund i psykologi, pedagogik, sociologi och antropologi. Inom denna flervetenskapliga profilering ryms också särskilda satsningar på exempelvis rättspsykologi, utbildningssociologi och språksocialisationsforskning. 2
Nedan presenterar vi ett antal aktuella satsningar samt skisserar avslutningsvis inom varje avsnitt hur och på vilka sätt dessa är knutna till olika strategiska mål och sätt att realisera dessa, alltså handlingsplaner. Utbildning Grundutbildning allmänt och samarbete med andra institutioner Sedan institutionen för barn- och ungdomsvetenskap inrättades år 2008 har en viktig intention varit att grundutbildningen både ska spegla ämnets tvärvetenskapliga bredd och erbjuda fördjupningar inom utvalda områden. Sedan januari 2008 har ett stort antal kurser utvecklats på såväl grund- som avancerad nivå. Kursutbudet visar idag en möjlighet till progression från grund till avancerad nivå inom ämnet barn- och ungdomsvetenskap. Delvis vänder sig institutionens kurser till studenter vid lärarutbildningen, delvis är kurserna tänkta för andra yrkeskategorier där kunskap om barn och ungdomars livsvillkor är central. En annan målsättning har varit att erbjuda möjlighet att läsa enstaka kurser inom BUV, för att kombinera med studier inom andra ämnen eller för att fortbilda sig efter examen. Kurser anpassade för olika gruppers behov, till exempel olika professioner, erbjuds också. Några exempel på kurser med högt söktryck är Att möta barn och ungdom i svåra livssituationer 15 hp; Ungdomar, våld och diskriminering 7,5 hp; Ungdom, identitet och sociala arenor, 7,5 hp. Strävan efter ökad internationalisering visar sig redan i grundkursutbudet. Exempelvis finns en kurs på masternivå på engelska Children, culture and globalization. Institutionen strävar aktivt efter att utveckla samarbeten kring grundutbildning med andra institutioner vid SU och deltar därför inom ett antal samarbeten inom lärarutbildningen. Samtidigt förekommer också egna initiativ i samarbete med olika institutioner inom SU kring annan utbildning 3
än lärarprogrammet, exempelvis socionomprogrammet. Vår målsättning är att successivt öka sådana samarbeten. Uppdragsutbildning Institutionen har under åren 2008-2010 ett uppdrag av Skolverket att utbilda lärare och annan skolpersonal på fältet kring området Mobbning, kränkande behandling och diskriminering - skolpraktik och forskningsperspektiv. Kursen ger 10 högskolepoäng. Målet med denna utbildning är att bidra till skolornas arbete för en tryggare skola. Meningen är att deltagarnas erfarenheter från kursen ska användas för att utveckla den egna skolans arbete kring mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Idag har flera hundra lärare genomfört kursen. Utifrån denna satsning har vi också startat en motsvarande kurs i det ordinarie kursutbudet Uppdragsutbildningen bidrar därmed till strategiska satsningar både inom grund- och forskarutbildning (se också avsnittet nedan för eventuella nya satsningar på uppdragsutbildning). Uppdragsutbildning har också getts till polishögskolan i Solna, en vidaretubildning för poliser och åklagare, Intervjuer/förhör med utsatta barn, 7.5 hp. Vi hoppas att institutionen ska få ytterligare uppdrag inom intressanta uppdragsutbildningar, lärarutbildningen, och eventuellt också andra professionsutbildningar som kan ge nödvändig långsiktighet och ekonomiskt underlag för skrivande, riktat mot specifika kurser. Avancerad nivå Vid institutionen ges för närvarande en masterutbildning kring barnets bästa och mänskliga rättigheter. Denna utbildning bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete med andra institutioner. Varje termin ges också en kurs på engelska på masternivå. Vår forskning kring vardaglig konfliktlösning och ungdomars röster är relevant för professioner inom socialtjänst och rättsväsende, där det kommer att kräva kraftfulla nya utbildnings- och forskningssatsningar om förslagen kring ökad samverkan vid polisingripanden genomförs enligt SOU:111, Barn som misstänks för brott. Tilläggas kan att detta område redan nu är intressant, både 4
utbildnings- och forskningsmässigt och nya utbildnings- eller forskningssatsningar, i samarbete med socialt arbete eller kriminologi borde kunna aktualiseras framöver. Detta skulle på ett naturligt sätt bygga vidare på arbete som redan har påbörjats inom BUV:s mastersatsning Barnets bästa och mänskliga rättigheter. Forskarutbildning Vid Barn- och ungdomsvetenskap finns det för närvarande nio aktiva forskarstuderande. Fyra av doktoranderna antogs som en doktorandkull hösten 2008 efter en nationell utlysning, med annonser i dagspress och andra media, med ett söktryck på mer än ett dussin sökande per tjänst. Tre forskarstuderande, antagna 2010, finansieras med externa forskningsrådsmedel. Därutöver är en person finansierad som så kallad industridoktorand och en finansieras inom ramen för rektors adjunktssatsning. Antagningen till forskarutbildningen har föregåtts av en mycket ingående granskning av skrifter och referenser, inklusive texter kring planerad forskning, samt av personliga intervjuer med ett stort antal av de sökande. Bedömningsgruppen har bestått av (2008: prefekten, tillträdande prefekt tf. prefekt; 2010 av en kommitté om tre professorer: Aronsson, Dahlberg och Evaldsson, medlemmar i styrgruppen för den nationella forskarskolan). Samstämmigheten i bedömargruppen har varit stor och den grupp som antogs har också visat sig mycket kompetent. För närvarande har exempelvis prof. Aronsson och en av doktoranderna från 2008-gruppen gått vidare med en FAS-ansökan om vittnesutsagor i tvistemål kring vårdnad och umgänge. Forskarutbildningen har byggts upp kring den nyantagna gruppen, men med deltagande av olika äldre doktorander inom ramen för specifika kurser. Regelbundet anordnas också högre seminarier, både med framläggande av egna data och med deltagande från internationella gäster. Hitintills har vi bland annat haft seminarier med professorerna: Jim Messershmidt (University of Southern Maine), Paula Fass (UCLA, Berkeley), Ann Phoenix (Thomas Coram Excellence Center, University of 5
London), prof. Elinor Ochs (UCLA), prof. Susan Danby (Queensland University of Technology), prof. Jens Brockmeier (Manitoba University) och Kirsten Drotner (Syddansk Universitet). Prof. Kirsten Drotner, som har varit gästprofessor vid BUV, sitter med i ett programråd inom EU och är ett starkt internationellt namn inom forskning kring ungdom och medier. Bland annat har hon nyligen redigerat en internationell handbok i dessa frågor tillsammans med prof. Sonia Livingstone, London School of Economics. Vid BUV gav Drotner bland annat en kurs om barn, ungdomar och mediebruk som har blivit mycket uppskattad. Det faktum att buv nu har antagit två kullar doktorander (2008; 2010) har varit en av det gångna årets viktigaste strategiska satsningar. För närvarande har institutionen alltså nio aktiva forskarstuderande med försörjd forskarutbildning. För att uppnå en kritisk massa skulle vi behöva ytterligare tre eller fyra doktorander med doktorandtjänster. Vår målsättning är nu att på olika sätt försöka utvidga gruppen unga forskare. Olika ansträngningar görs, vad gäller ansökningar och samarbeten för att uppnå detta. För närvarande har vi bland annat flera ansökningar för behandling hos forskningsråd (FAS; VR, Brotsoffermyndigheten) som skulle kunna ge ytterligare utdelning. LIKA-Digital kompetens i lärarutbildningen Under läsåret 2008-2009 har det gjorts flera satsningar på personalens kompetensutveckling: bland annat en kurs om seminariegruppspedagogik samt seminarier om betygskriterier. Inom ramen för LIKA-projektet (ett samarbetsprojekt mellan GIH, KK-stiftelsen och SU) avser vi att utveckla både personalens digitala kompetens och den digitala kompetensen hos framtida studentgenerationer inom lärarutbildningen. BUV deltar alltså aktivt i samarbetet inom LIKA-projektet. Ett område har varit att bygga upp resurs-sidor inom olika kunskapsområden och förmedla dessa via plattformen Mondo. Ett exempel på sådan utveckling är att material i form av filmer, aktuella webbsidor samt texter angående mobbning och diskriminering har samlats på en sådan webbsida för att användas inom kurser och seminarier inom detta område. 6
Mål Alla BUV:s kurser är Bologna-anpassade. Vår målsättning är att ytterligare stärka vår internationella profil och att fördjupa och förankra arbetet med pågående kurser. Våra nya doktorander kommer samtliga att ha kontakter med starka internationella nätverk. Institutionen har på mycket kort tid startat ett nytt masterprogram samt ett dussintal nya kurser. Ett högprioriterat mål är nu att kvalitetssäkra samtliga dessa satsningar: kursvärderingar, kritisk granskning av uppsatser och andra produkter, självvärderingar, programträffar, strategiska rekryteringar utgör delar av detta arbete.vidare räknar vi med att anpassa kursutbudet till den nya lärarutbildningen. Tredje uppgiften Läromedel och populärvetenskap En hög andel av BUV:s lärare har publicerat läromedel och populärvetenskapliga arbeten: bland annat böcker på förlag eller kapitel i kursböcker (Aronsson; Brodin; Bäckström; Bunar, Börjesson, Cederborg, Engdahl; Forsberg; Gars, Lindstrand; Ljusberg; Rindstedt och Strander). Flera av dessa personer kommer enbart i år ut med nya böcker. Åtskilligt författande av detta slag är knutet till kurser och planerade kurser. Locus I institutionens regi utkommer tidskriften Locus med fyra nummer per år. Det är en av mycket få utbildningsvetenskapliga tidskrifter med en vetenskaplig ambitionsnivå och den har kommit ut i drygt tjugo år. Den är dessutom den enda svenska tidskriften för forskning om barn och unga. Samtidigt är språkdräkten sådan att den kan läsas i vidare kretsar. Tidskriften har ett gott renommé och många nummer har kunnat utnyttjas i läromedelssammanhang vid universitet och högskolor inom hela landet. Vi ser Locus som en viktig strategisk resurs för institutionen. Radio, tv, dagspress, Bok & Bibliotek, föredrag och debatter 7
Forskare vid BUV medverkar regelbundet i radio, tv och dagspress, liksom med föredrag vid Bok & Bibliotek och liknande sammanhang. Åtskilliga av BUV:s lärare och forskare medverkar återkommande i föredrag kring barn och ungdom för specifika yrkesgrupper som lärare, poliser, åklagare och socialtjänstemän. Vidare anordnas återkommande öppna föreläsningar för den intresserade allmänheten. Hemsidan uppdateras och revideras fortlöpande, för att bättre spegla instittutionens utveckling. Vi vill också erbjuda fylligare information på engelska. Vi ser hemsidan som ett viktigt strategiskt instrument, både för studentrekrytering och goodwill och för nationella och internationella engagemang av olika slag. Mål Den tredje uppgiften är prioriterad inom institutionens verksamhet. Detta är, tror vi, ett viktigt led i studentrekrytering, liksom när det gäller uppdragsutbildning. Vi vill ytterligare utvidga och kvalitetsutveckla våra insatser inom detta område. Exempelvis räknar vi med att under det kommande året utveckla vår engelska hemsida, eftersom den utgör en viktig aspekt av våra internationella kontakter. Forskning Forskningsområden Vid institutionen finns ett antal delvis överlappande forskningsområden: * Etnicitet, migration, språk, skola och kultur * Medborgarskap, välbefinnande och samhälleliga arenor (barnperspektiv på hem, skola, rättsväsende och sjukvård) * Språksocialisation, grupper och vardagsliv * Lek, spel, estetiska lärprocesser och medier (inklusive IKT och nya medier) * Mobbning, konflikthantering och vardaglig diskriminering 8
Forskningen rör både barn och ungdom. Mycket av forskningen baseras på empiriska studier av informellt lärande och vardagligt liv i exempelvis förskola, skola och fritidshem. Men det övergripande i vår forskning är ett tvärvetenskapligt fokus på barn och ungdomar och ett deltagarperspektiv, där aktörsskap och deltagarnas egna röster och perspektiv belyses och problematiseras. Vår långsiktiga ambition är dels att forskning ska genomsyra både utbildning och forskning, dels att successivt bygga upp samarbeten med andra miljöer vid SU och nationellt. För att uppnå en fördjupad integration planeras dels kurssamarbeten med andra institutioner, dels andra typer av samarbeten, exempelvis vad gäller seminarier och konferenser. Forskningsfinansiering Institutionens externa forskningsfinansiering gäller förutom tre forskarstuderande också lönen för två postdocs. Vidare finns det ett projekt som finansierar del av seniora forskares löner. Vår ambition är att på olika sätt stimulera och stötta forskningsansökningar. Ett antal medarbetare har gått in med ansökningar till olika forskningsråd. Detta har redan givit utdelning och vi hoppas på att via fler anslag ytterligare kunna utöka institutionens forskningsvolym. Forskningsstimulans Andelen lektorer vid BUV är hög. Det finns för närvarande enbart en tillsvidareanställd adjunkt: en fil.lic. som är engagerad i forskarutbildningen. Samtliga lektorer har en 30%-ig nedsättning inom sin tjänst för forskning och utveckling. Institutionen strävar efter att i görligaste mål förlägga undervisningsuppdrag så att det uppstår samlad tid för forskning och utveckling. För närvarande finns det sex docentmeriterade lärare vid institutionen. Vår målsättning är att ytterligare tre eller fyra personer docentmeriteras inom den närmaste treårsperioden. Vissa åtgärder har redan vidtagits för att underlätta detta. Publikationer och avhandlingsarbeten 9
Inom det utbildningsvetenskapliga området utmärker sig BUV på det nationella och internationella planet genom en hög andel internationella publikationer. Våra forskare publicerar sig i ett antal väletablerade internationella peer review tidskrifter som Acta Sociologica, Applied Linguistics; Applied Cogntiive Psychology; Childhood; Child, Abuse and Neglect, British Journal of Sociology of Education; European Journal of Special Needs Education; Discourse & Society; International Journal of Assistive Technology; International Journal of Early Childhood Education; International Journal of Rehabilitation Research; Journal of Pragmatics samt Language in Society. Också när det gäller avhandlingsarbeten är BUV:s målsättning en internationell profilering. Två medarbetare har nyligen disputerat och två har datum inbokade för pågående läsaår. Tre av dessa har lagt fram sammanläggningsavhandlingar på engelska där flertalet ingående arbeten antingen redan har publicerats i peer review-tidskrifter eller har varit under tryckning. Vidare kan tilläggas att flera av BUV:s forskare fungarr som reviewers eller är knutna till redaktionskommittéer för internationella peer review tidskrifter, exempelvis Applied Linguistics, Ethnography och Journal of Language and Social Psychology. Ett av våra mål är att doktorandgruppen också ska kunna fullfölja denna tradition, det vill säga en hög grad av publicering i internationella peer review tidskrifter. Viktiga medel har i detta sammanhang bland annat varit besök av internationellt framstående gäster, liksom kurser med en hög andel internationella artiklar. En av forskarutbildningskurserna har bland annat ägnats åt Academic Writing (med inslag av kritisk artikelläsning och eget skrivande; bland annat med medverkande av en engelsktalande språkgranskare). Inom ramen för institutionens interna fortbildning har vi också diskuterat olika sätt att förbättra kvaliteten på uppsatser på alla nivåer. Vi värnar också om skrivande på svenska med hög genomslagskraft. Vår satsning på Locus 10
är ett av flera uttryck för detta, liksom forskarnas höga produktivitet vad gäller böcker och kapitel i böcker, utgivna på etablerade akademiska förlag. Målsättning är att institutionens forskning ska nå ut antingen till en stor skandinavisk eller stor internationell läsekrets. Mål Sedan institutoinens start har gruppen aktiva doktorander fördubblats.. Men för att kunna uppnå en kritisk massa inom forskarutbildningen är det viktigt att ytterligare utöka antalet doktorander. Åtgärder har vidtagits för att stärka miljön för doktorandgruppen: kurs-, konferens- och seminariesamverkan av olika slag. Den natioinella forskarskolan kommer vidare att möjliggöra samverkan kring intressanta strategiska inbjudningar av internationella forskare. Men ett viktigt mål blir samtidigt att försöka säkra doktorandfinansiering för ytterligare tre doktorander. Flera forskningsansökningar ligger idag hos utbildningsvetenskapliga kommittén, VR, liksom hos andra forskningsfinansiärer. Internationalisering Forskning och forskarutbildning Institutionens forskare är engagerade i flera internationella nätverk. Exempelvis deltar flera forskare i ett EU-projekt och andra forskare har amerikanska forskningsmedel för ett komparativt projekt om familjeliv i Italien, Sverige och USA. Ytterligare ett projekt gäller föräldrars värderingar kring barnomsorg i Sverige, Japan och Kina. I övrigt framgår det internationella engagemanget i det stora antalet internationella publikationer, liksom i ett livaktigt internationellt konferensdeltagande, liksom i ett antal internationellt celebra gäster. Internationella postdocperioder En av institutionens forskare har nyligen haft en internationell postdokvistelse (Nya Zeeland) 11
och en annan forskare vistades under läsåret 2009-10 vid UCLA på ett FAS-finansierat postdokstipendium. Lärar- och studentutbyten Idag förekommer student- och lärarutbyte med Bulgarien, Ghana, Japan, Kina, Marocko, Sudan, Tjeckien, USA och England. Under vt 2010 var en av institutionens doktorander i Japan på en forskningsresa, inbjuden av japanska finansiärer. Vidare har studerande rest ut inom ramen för så kallade minor field studies. Inom ramen för masterprogrammet finns det också möjlighet att göra datainsamling utomlands, exempelvis i Indien där vi har kontakter. Mål Vi försöker att på alla sätt underlätta och stimulera till postdocperioder och andra liknande internationella erfarenheter. Lärar- och studentutybyten är också en intressant möjlighet som vi aktivt kommer att arbeta för mer framöver. Exempelvis anpassar vi kursperioder så att möjligheter skapas att studera utomlands utan kursmässiga avbräck. Flera av doktoranderna kommer, liksom de seniora forskarna, att publicera sig i engelskspråkiga peer rerview tidskrifter. Därmed främjas ytterligare det internationella kontaktnätet. Ett antal framstående internationella forskare har besökt, respektive kommer att besöka BUV under detta läsår. Vi ser detta som en av många viktiga sätt att befordra internationella kontakter. Integering med förskoledidaktik Med början vt 2011 kommer instiutionen att integreras med avdelningen för förskoledidaktik. Detta kommer att innebära något av en fördubbling av institutionens storlek. Planenligt kommer den nya större instutionen att organiseras i avdelningar: CBK, BUV och Förskoledidaktik. Avdelningen för förskoledidaktik, som också är knuten till ett nyinrättat forskarutbildningsämne, har 12
en forskningsinriktning som är väl förenlig med forskningen vid intsitutionen för barn- och ungdomsvetenskap. Samtidigt har avdelningen för förskoledidaktik ett störrre uppdrag inom en professionsutbildning. Därmed finns möjligheter att långsiktigt utnyttja forsknings- och utbildningskompetens vid den större instiutionen på ett mångsidigt och produktivt sätt. Visst samarbete har redan inletts, inte minst genom att professorerna Dahlberg (förskoledidaktik) och Aronsson (BUV) gemensamt med medsökande från Umeå och Uppsala har säkrat medel för en nationell forskarskola. Ekonomi och infrastruktur Institutionens ekonomi baseras i huvudsak på grundutbildningsanslag och fakultetsmedel. Andelen externa forskningsanslag är relativt liten. Vår målsättning är att i allt högre utsträckning söka externa medel. Ett hinder i detta sammanhang är för närvarande att flera av de seniora forskarna fortfarande måste lägga mer tid än vid en äldre etablerad institution på olika omställningsfrågor och utvecckling av kursutbud. Därutöver har institutionen redan genomfört två stora flyttningar, där den senaste har vairt en flytt till Frescati Hage. Detta har samtidigt varit en strategisk åtgärd, eftersom vi därmed kommit närmre flera av de institutioner med vilka vi redan nu samarbetar. Institutionen är som framgått relativt nyetablerad. Detta har åtskilliga positiva aspekter i form av stort engagemang, pionjäranda och framtidsoptimism. Samtidigt tar det tid och kraft att utveckla nya kurser och samarbeten. Vidare måste institutionen utveckla rutiner inom ett antal olika områden och dessa rutiner måste förankras hos både studenter, lärare och övrig personal. Under läsåret 2010 har därutöver flera av instutionens anställda lagt ned betydande arbete på olika frågor kring integreringen med förskoledidaktik. Detta har exempelvis gällt initial planering, liksom samordning av administration och lokalfrågor. Men det har också handlat om omfattande skriv- och 13
mötesarbete inför examensrättsansökningar. Alla dessa frågor har inneburit omfattande mötes- och planeringstid för både prefekt, forskare / lärare och administrativ personal. Mål Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap utgör idag en dynamisk miljö, med stora satsningar både på undervisnings- och forskningssidan. Vi har nyligen utlyst ett par lektorat i samband med förestående pensionsavgångar och söktrycket har där varit mycket stort (24 sökande, varav minst 21 är disputerade). Liksom vad gäller doktorandtjänsterna och professuren (se ovan) har söktrycket alltså varit stort, vilket vittnar om institutionens vitalitet. Ett viktigt strategiskt önskemål är att institutionen får fortsatta och utvidgade långsiktiga uppdrag inom lärarutbildningen där BUV har mycket att bidraga med: institutionens fokus på barn och ungdomars egna perspektiv bör vara centralt inom lärarutbildningens kärnområden, liksom vår forskning kring barns utveckling och livsvillkor. Exempelvis står vi för viktigt kunnande kring kriser, konflikter och konflikthantering i skola, familj och fritidsmiljöer. Inom det utbildningsvetenskapliga området är vi på det nationella planet relativt unika genom vår internationella publiceringsprofil och våra internationella ambitioner. Ytterligare underlag för långsiktiga tjänster (postdocs, lektorat) skulle därför vara önskvärt ur konsolideringssynpunkt och för att ytterligare kunna utveckla våra visioner vad gäller barn- och ungdomsperspektiv både inom forskning och undervisning. För Institutionen för Barn- och ungdomsvetenskap 2010-09-28 Karin Aronsson, prefekt 14
Kursplan för kurs på grundnivå Barn- och ungdomsvetenskap II Child and Youth Studies II 30 högskolepoäng 30 ECTS credits Kurskod: UB201F Gäller från: VT 2011 Fastställd: 2008-12-17 Ändrad: 2010-10-04 Institution: Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Ämne: Barn o ungdomsvetenskap/kunskap Beslut Denna kursplan är fastställd vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap: - 2008-12-17 (prefektbeslut) - 2009-11-24 (institutionsstyrelsen) - 2010-10-04 (institutionsstyrelsen) Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Barn- och ungdomsvetenskap I / motsv Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng MO01 Barns vardagsliv, fritid, lek och kultur 7.5 MOM2 Kommunikation och nya media 7.5 MOO3 Ungdom mellan ideal och problem 7.5 MOM4 Projektarbete 7.5 Kursens innehåll Kursen är en fortsättningskurs i barn- och ungdomsvetenskap. Kursen fokuserar kommunikation och nya media samt barns och ungas aktiviteter i vardagen, såsom lek och spel, och hur dessa fenomen relaterar till varandra. Dessa barns och ungas arenor belyses med hjälp av forskning. Kursen avslutas med ett mindre projektarbete. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna reflektera över möjligheter och svårigheter att fånga barns och ungas perspektiv. tillämpa olika forskningsperspektiv för studier inom barn- och ungdomsvetenskap. redogöra för olika lekteorier samt lekens närvaro i dagens samhälle. redogöra för barns och ungdomars kommunikationsmönster i fysiska och digitala miljöer, samt villkor för dessa. analysera ungdomars kontakter med IT och nya media. reflektera över vad det innebär att vara ung i vår samtid. genomföra en mindre undersökning där barns/ungdomars perspektiv är i fokus med beaktande av etiska aspekter. Sidan 1/5
Delkurs 1 Barns vardagsliv, fritid, lek och kultur, 7,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna beskriva och reflektera över lekens närvaro i dagens samhälle. redogöra för olika lekteorier. Delkurs 2 Kommunikation och nya media, 7,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna redogöra för barns och ungdomars kommunikationsmönster i fysiska och digitala miljöer, samt villkor för dessa. dokumentera och analysera lek eller spel i fysisk eller digital kommunikation. Delkurs 3 Ungdom mellan ideal och problem, 7,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna reflektera över vad det innebär att vara ung i vår samtid. redogöra för och reflektera över möjligheter och svårigheter med att använda intervju som forskningsmetod. Delkurs 4 Projektarbete, 7,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna genomföra en mindre undersökning där barns/ungdomars perspektiv är i fokus med beaktande av etiska aspekter. reflektera över konsekvenserna av olika forskningsperspektiv. Undervisning Undervisningen i kursen består av föreläsningar, seminarier, arbete i studiegrupper, fältarbete och övningar samt individuellt läsande och skrivande. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: Delkurs 1 examineras genom en individuell hemskrivning, muntliga presentationer vid seminarier och närvaro vid obligatorisk undervisning. Delkurs 2 examineras genom en individuell hemskrivning och närvaro vid obligatorisk undervisning. Delkurs 3 examineras genom muntlig och skriftlig rapportering av intervjuer samt närvaro vid obligatorisk undervisning. Delkurs 4 examineras genom skriftlig och muntlig redovisning av ett mindre projekt samt närvaro vid obligatorisk undervisning. Det är obligatoriskt deltagande vid schemalagd undervisning i kursen. Student som deltar vid mindre än 75% av schemalagd undervisning vid respektive delkurs kontaktar delkursansvarig för information om hur frånvaron kan kompenseras. För att få slutbetyg på kursen krävs också aktivt deltagande i studiegrupper och att alla uppgifter är fullgjorda. b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För godkänt på kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser. c. Betygskriterier anges i kursbeskrivningen. d. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå högst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studenten kontaktar kursansvarig för uppgift om tider för ytterligare prov. Student som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyat prov. Sidan 2/5