Kulturmiljöbedömning Hjorthagens idrottshall UPPDRAGSNUMMER

FASTIGHETSKONTORET STOCKHOLMS STAD Kulturmiljöbedömning Hjorthagens idrottshall UPPDRAGSNUMMER 1157745000 Bild: Aix Arkitekter 2015

Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 2 Förutsättningar 2 2.1 Lagskydd och klassificeringar 2 2.2 Områdets förutsättningar 2 2.3 Planförslaget den upphöjda hallen 4 2.4 Jämförelsealternativet den nedsänkta hallen 5 3 Konsekvenser för kulturmiljön 5 3.1 Den upphöjda idrottshallens konsekvenser för kulturmiljön 5 3.2 Den nedsänkta idrottshallens konsekvenser för kulturmiljön 8 4 Åtgärdsförslag för planförslaget 9 5 Slutsats 9 6 Referenser 12 7 Medverkande 12 1(12)

1 Inledning 1.1 Bakgrund 2(12) Hjorthagen är enligt Stockholms stads översiktsplan ett strategiskt utvecklingsområde. I Hjorthagen finns Gasverksområdet, som har varit ett industriområde med stadsgasproduktion och som idag är av kulturhistoriskt värde. Det övergripande målet enligt översiktsplanen är att förtäta staden genom att etablera bostäder samt lokaler för bland annat kultur, kontor och service i Hjorthagen. Hjorthagens utveckling utgör en del av stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden (Sweco, 2014). I miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande detaljplanen för Gasverket Västra i Hjorthagen, redovisades planens konsekvenser för bl.a. områdets värdefulla kulturmiljö. I detaljplanen ingick områdets nya idrottshall, Hjorthagens idrottshall. Utformningen av Hjorthagens idrottshall har nu ändrats pga. grundvattenproblematik och hallens fortsatta planering sker i en separat detaljplan. Konsekvensbedömningen för kulturmiljöaspekten av den nya utformningen av hallen har uppdaterats i detta PM. 1.2 Syfte Syftet med detta PM är att uppdatera den bedömning som gjorts för Hjorthagens idrottshalls konsekvenser för kulturmiljön i miljökonsekvensbeskrivningen för Gasverket Västra. PM:et fungerar som en komplettering till miljökonsekvensbeskrivningen. I PM:et görs en kort redovisning av områdets förutsättningar, en konsekvensbedömning av den nya upphöjda idrottshallen, en konsekvensbedömning av den tidigare nedsänkta hallen som i detta fall även utgör ett jämförelsealternativ, en redovisning av eventuella åtgärdsförslag samt slutsatser. 2 Förutsättningar 2.1 Lagskydd och klassificeringar Enligt Stadsmuseets byggnadsklassificering är hela gasverksområdet en helhetsmiljö med synnerligen stort kulturhistoriskt värde. Gasverksområdet utgör även ett kärnvärde inom riksintresset för kulturmiljövård Stockholms innerstad med Djurgården, AB 115, enligt 3 kap. 6 miljöbalken. De värden som utgör grunden för riksintressen enligt 3 kap. 6 miljöbalken ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada värdena. 2.2 Områdets förutsättningar I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet tillkom den industriella miljön Gasverket i Hjorthagen. Historiskt har Gasverket tydligt upplevts som ett eget område, avgränsat med staket. Gasverksområdet utgör ett välbevarat exempel på kommunaltekniska anläggningar, med höga arkitektoniska och stora historiska kvaliteter. Karaktäristiskt för gasverksområdet är flera tegelbyggnader ritade av Ferdinand Boberg (Sweco, 2014). Gasklockorna vid Gasverksvägen speglar Gasverkets funktioner. Klockorna har en högklassig arkitektur och är visuellt synliga för omlandet. Vid Gasverksvägen finns även hus 11, en befintlig tegelbyggnad med sadeltak som avses utnyttjas som förskola i framtiden. Hus 11 ligger bredvid det område som är reserverat för den nya idrottshallen. Största delen av gasverksbebyggelsen var tidigare visuellt synlig inom ett stort omland.

Uppe på Hjorthagsberget utvecklades en arbetarstadsdel, med flerfamiljsbostäder från olika epoker men framförallt under 1900-talets första hälft. Arbetarbostäderna med dess olika samhällsfunktioner var således tydligt åtskilda från de ursprungliga arbetsplatserna i hamnen och på Gasverket. Det enda öppna landskapsrummet i Hjorthagen utgörs av det flackt sluttande dalstråket med idrottsplatsen mellan centrala Hjorthagen och gasverksområdet (Sweco, 2014). Dalstråket angränsas av den naturliga sluttningen med träd. Idrottsplatsen har nyttjats av tidigare boende i arbetarstadsdelen. Den kommer också att utgöra ett viktigt inslag även för den nya stadsdelen som växer fram inom det gamla Gasverksområdet. I denna siktlinje är gasklockorna än idag påtagliga landmärken. Dalstråket med idrottsplatserna utgör därmed en tydlig och viktig koppling mellan den forna arbetarstadsdelen (hemmet) och gasverksområdet (arbetet). I dagsläget hejdas siktlinjerna i dalstråket under vintertid delvis av ett uppblåsbart tält, som skyddar idrottsplanen och som är beläget i den norra delen av dalstråket. Under sommaren är vyn i dalstråket intakt. En visuell kontakt med Hjorthagen sett från Gasverksvägen erhålls även via dalstråket. Figur 1. Dagens vy under sommartid från västra delen av dalstråket (Cedervall Arkitekter, 2013). 3(12)

Figur 2. Dagens vy under vintertid från västra delen av dalstråket (Cedervall Arkitekter, 2013). 2.3 Planförslaget den upphöjda hallen Den upphöjda idrottshallen är ca 6 meter hög ut mot idrottsplanerna och dalstråket i söder. Taket har en flack lutning ned mot Gasverksvägen. I byggnadens västra del är takhöjden vid entrén dock förhöjd till ca 12 meter, som en följd av planerad verksamhet.. Idrottshallens fasad utgörs av mörkbrunt tegel och fönsterpartier. 4(12) Figur 3. Illustration över den upphöjda hallen. Vy från Gasverksvägen västerifrån (Aix Arkitekter, 2015). För fler illustrationer över den upphöjda idrottshallen se figur 4, 5, 6, 7, 9 och 10.

2.4 Jämförelsealternativet den nedsänkta hallen Den nedsänkta hallens höjd är i ungefär samma skala som den befintliga byggnaden hus 11. Den nedsänkta idrottshallens tak är i nivå med de befintliga idrottsplatserna. Det tidigare framtagna alternativet för idrottshallen hade en lång glasfasad och mörkgrått tegel mot Gasverksvägen. För illustrationer över den nedsänkta hallen se figur 8, 9 och 10. 3 Konsekvenser för kulturmiljön 3.1 Den upphöjda idrottshallens konsekvenser för kulturmiljön Den förhöjda hallens påverkan på de kulturhistoriska siktlinjerna från dalstråket bedöms inte vara påtaglig, eftersom gasklockorna är synliga såväl ovanför idrottshallen som mellan idrottshallen och hus 11. Gångvägen med trappor och passage mellan skolornas och gasverkshusens gavlar erbjuder både en passage och en visuell koppling. Idrottshallens påverkan på vyn bedöms inte innebära någon påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljö innefattande Stockholms innerstad med Djurgården. Figur 4. Illustration över idrottshallens volym som syns från idrottsplatsens västra sida (Aix Arkitekter, 2015). Gasklockorna kommer i och med upphöjningen av Hjorthagens idrottshall dock inte vara lika visuellt framträdande som i dagsläget, främst sett från den östra sidan av dalstråket. Hallens genomförande kommer att innebära att topografin ändras i mötet mellan Hjorthagen och Gasverket. Den västra delen av idrottshallens tak är mest exponerat i siktlinjen från idrottsplanerna mot gasklockorna. Den rektangulärt utformade byggnaden kommer i den västra delen upplevas som avvikande och eventuellt dominerande över den angränsande småskaliga tegelbyggnaden (hus 11), men även i förhållande till gasklocka 5. Detta sett från närmare håll. I dagsläget försvinner siktlinjen till stora delar under vintertid av idrottsplatsens tält. 5(12)

Figur 5. Illustration över idrottshallens volym som syns från östra sidan av idrottsplatsen (Aix Arkitekter, 2015). 6(12) Figur 6. Illustration över idrottshallens volym som syns från östra sidan av idrottsplatsen (Aix Arkitekter, 2015). Den planerade idrottshallen bedöms påverka upplevelsen utmed Gasverksvägen. Den förhöjda gaveln framhäver själva entrén, men ökar dock samtidigt upplevelsen av att idrottshallen dominerar över den bredvidliggande småskaliga tegelbyggnaden med sadeltak samt i viss mån även gasklocka 5. Den upphöjda idrottshallen kan komma att upplevas en skala större än hus 11. Idrottshallen har en lång fasad ut mot Gasverksvägen, vilket kan upplevas som att idrottshallen, även tillsammans med den planerade skolan i Gasverket Västra, dominerar den berörda delen

av Gasverksvägen. Samtidigt kan byggnadens fasad mot öster upplevas som sluten. Miljön kring Gasverksvägen kommer att i väsentliga delar upplevas som ett nygestaltat stadsrum, vilket idrottshallen, de nya skolbyggnaderna och skolgårdens samtida markgestaltning starkt bidrar till. Upplevelsen av Gasverksområdet som ett före detta verksamhetsområde med särpräglad arkitektur, och som avgränsat med staket avskilt från omgivningen, kommer därmed att försvagas. Den visuella kontakten via dalstråket från Gasverksvägen mot Hjorthagens bebyggelse försvagas, eftersom dagens vy till stor del kommer att skymmas av den föreslagna byggnaden. Figur 7. Illustration över den upphöjda hallen. Vy från Gasverksvägen österifrån. Bakom syns ett planerat bostadshus (Aix Arkitekter, 2015). Idrottshallens mörkbruna tegel samt horisontella uttryck bedöms underordna sig de kulturhistoriska byggnaderna samt gasklockorna och därmed inte konkurrera med dem. Detta bedöms vara fördelaktigt för kulturmiljön i området. Samtidigt bidrar den mörka färgen till att byggnaden kommer att upplevas som tung. Idrottshallens stora volym, relativa storskalighet och breda fasad mot Gasverksvägen kan minska områdets kulturhistoriska värde, genom att den industrihistoriska kopplingen mellan Hjorthagsberget och Gasverket försämras och att upplevelsen längs Gasverksvägen förändras. Planförslaget bedöms sammantaget dock inte innebära någon påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård. 7(12)

3.2 Den nedsänkta idrottshallens konsekvenser för kulturmiljön Idrottshallens låga byggnadshöjd gör att dess tak blir som en förlängning av idrottsplatsen, vilket gör att befintliga terrängformer bibehålls i stora drag. På så vis behålls de viktiga siktlinjerna i dalstråket mot Gasverket. Från idrottsplatsen kommer dock det uppstickande förrådet och trapphuset att synas och därmed påverka siktlinjerna till viss del. Gångvägen med trappor och passage mellan skolornas och gasverkshusens gavlar erbjuder trots allt både en passage och en visuell koppling (Nyréns, 2014). Vintertid försvinner siktlinjen dock till stora delar av idrottsplatsens tält. Den nedsänkta hallen innebär dock att topografin ändras i mötet mellan Hjorthagen och Gasverket. Längs Gasverksvägen från öster kommer berget att skymmas av den nära gatan liggande idrottshallen. Den avskärmande effekten leder till att områdets kulturhistoriska läsbarhet minskar. Möjligen kan påverkan betraktas som begränsad då Hjorthagsberget intill inte byggs emot (Nyréns, 2014). Den nedsänkta hallen skjuter fram nära Gasverksvägen och kontrasterar starkt mot omgivningen med sin föreslagna långa glasfasad (Nyréns, 2014). Den nedsänkta idrottshallen bedöms dock inte dominera över hus 11 eller gasklockorna. 8(12) Figur 8. Illustration över den nedsänkta hallens volym som syns från idrottsplatsen. Vy från idrottsplanerna (Aix Arkitekter, 2015). Fortfarande präglas emellertid upplevelsen på Gasverksvägen av högst påtagliga byggnadsvolymer från gasverkstiden gasklocka 2 och gasklocka 5 samt hus 11. Trots det blir miljön kring Gasverksvägen i väsentliga delar ett nygestaltat stadsrum till vilket idrottshallen, de nya skolbyggnaderna och skolgårdens samtida markgestaltning starkt bidrar (Nyréns, 2014). Den nedsänkta idrottshallens moderna uttryck kan minska områdets kulturhistoriska värde, genom att upplevelsen på Gasverksvägen förändras och topografin mellan Gasverket och Hjorthagsberget delvis förändras. Däremot bedöms siktlinjerna mellan dessa två områden

bevaras till stor del. Den nedsänkta hallen bedöms sammantaget inte innebära någon påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård. För att läsa mer om idrottshallens och den övriga nya bebyggelses sammantagna påverkan på kulturmiljön som helhet i Gasverket Västra, se den antikvariska konsekvensanalysen framtagen av Nyréns år 2014. 4 Åtgärdsförslag för planförslaget Förslagsvis sänks höjden på den upphöjda idrottshallens entré. Genom att få ner förhöjningen vid entrén, d.v.s. byggnadens skala, kan idrottshallen enklare underordna sig de kulturhistoriska byggnaderna och miljön i omgivningen. Genom att ha fönster utmed byggnadens östra del kan fasaden öppnas upp mot trappvägen. Påverkan på siktlinjerna mellan dalstråket och gasklockorna kan minskas genom att mjuka upp den upphöjda idrottshallens tak i väster, genom att ha en bruten takvinkel i delen mot hus 11. 5 Slutsats Både den upphöjda och den nedsänkta hallen bedöms bidra till att områdets kulturhistoriska värde minskar, eftersom den industrihistoriska läsbarheten försämras. Emellertid bedöms varken den upphöjda eller den nedsänkta idrottshallen innebära någon påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård. Trots att den nedsänkta hallen innebär en förändring av topografin mellan Hjorthagen och Gasverket, bedöms inte påverkan på siktlinjerna mellan områdena vara påtaglig. Den upphöjda hallen försämrar kopplingen mellan de två områdena, men siktlinjerna bedöms bibehållas mellan och ovanför bebyggelsen. Den upphöjda hallens volym bedöms dock dominera den berörda delen av Gasverksvägen i större utsträckning än den nedsänkta hallen och därmed innebära en större negativ påverkan på den kulturhistoriska upplevelsen längs vägen. Materialvalet och de arkitektoniska uttrycken är viktiga aspekter för upplevelsen av idrottshallen. Den upphöjda hallens mörkbruna tegel bedöms underordna sig de befintliga byggnaderna, vilket den även borde göra. Genom att arbeta med idrottshallens skala och fasader kan hallens påverkan på kulturmiljön minskas. 9(12)

10(12) Figur 9. Siktlinjer från idrottsplatsen under sommarhalvåret. Översta bilden visar siktlinjerna I nuläget. Mellersta bilden visar siktlinjerna med den upphöjda hallen. Den nedersta bilden visar siktlinjerna med den nedsänkta hallen (Aix Arkitekter, 2015).

Figur 10. Siktlinjer från idrottsplatsen under vinterhalvåret. Översta bilden visar siktlinjerna I nuläget. Mellersta bilden visar siktlinjerna med den upphöjda hallen. Den nedersta bilden visar siktlinjerna med den nedsänkta hallen (Aix Arkitekter, 2015). 11(12)

6 Referenser Illustrationer från Aix Arkitekter AB och Exploateringskontoret Stockholms stad. Nyréns Arkitektkontor (2014) Antikvarisk konsekvensanalys av förslag till bevarande och utveckling, Analys av påverkan på Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården, Detaljplan Gasverket Västra, del av Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen, Stockholm, 7 maj 2014, Reviderad 15 januari 2015 Sweco (2014) Fördjupning av MKB för detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden Gasverket Västra, samrådshandling maj 2014. 7 Medverkande Sandra Wetterstrand Uppdragsledare Maria Westerdahl Landskapsarkitekt med kulturmiljöinriktning, sakkunnig Matilda Björkheden Biträdande uppdragsledare samt granskare 12(12)