Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten av större. Ny bebyggelse läggs företrädesvis i anslutning till befintlig bebyggelse. Skogsbrukets mål och metoder bör anpassas till dagens situationen. Av de skogspolitiska målen, hög och varaktig avkastning, måste innebörden av det senare ägnas särskild uppmärksamhet. Yrkesfiske och vattenbruk Gullmarn är av betydelse för yrkesfisket och för vattenbruk och omfattas därmed av de grundläggande hushållningsbestämmelserna enligt miljöbalken (MB 3:5). Fiskeriverket har 1988-04-11 fastställt de mest värdefulla reproduktions- och fångstområdena för särskilt ekonomiskt betydelsefulla fiskar och kräftdjur som är av riksintresse för yrkesfisket: 1. Alla grundområden inom djupintervallet 0-6 m med undantag av exploaterade områden och områden med låg produktion. 2. Områden av avgörande betydelse för hummerns reproduktion i yttre delen av Färlevfjorden samt i Saltkällefjorden med undantag för inre delen. 3. Vadkastplatser för sill och skarpsill belägna i Saltkällefjorden och i yttre delen av Färlevfjorden. 4. Vattenområden i Gullmarn djupare än 60 meter som är av avgörande betydelse för fisket efter räka. Tänkbara konflikter till yrkesfisket är muddringar, muddertippningar och utfyllnader, bojförtöjning av småbåtar, anläggningar som hindrar vattenutbyte och förändrar strömförhållanden och fellokaliserade småbåtshamnar. Inom kommunen har genomförts en inventering av befintliga förtöjningar och småbåtshamnar utmed kusten och Örekilsälven. Utsläpp av närsalter (kväve, fosfor), föroreningar och gifter (DDT, PCB, dioxiner m fl) utgör allvarliga hot mot vattenmiljön. Dessa frågor behandlas utförligare i kapitel Miljöskydd, avsnittet Vatten. Kommunalt ställningstagande Gullmarn är en stor tillgång för kommunen ur många aspekter. Kommunen bör på alla sätt verka för att hålla föroreningsbelastningen så låg som möjligt. Kommunen bör medverka till att grundområdena (riksintresseområdena) i möjligaste mån behålls intakta. Det är därför angeläget att koncentrera fritidsbåtarna till gemensamma småbåtshamnar och marinor. Detta som ett led i att begränsa antalet brygganläggningar och för att på sikt möjliggöra en avveckling av bojförtöjningar. 5.3 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MATERIAL Värdefulla ämnen är i Munkedals kommun sand, grus, torv, lera och berg för täktändamål (karta Värdefulla ämnen och material). Sand, grus och torv På Tungenäset eller kring Munkedals centralort finns inga sand- och grusförekomster eller torvmarker. Lera Det av Optiroc AB ägda Bohus Tegelbruk vid Torreby behöver lera för sin produktion. Bruket har täkttillstånd för en täkt belägen söder om bruket till år 2002. 13
Önne Gläborg 8B NV-120 Skådene Skåttene Håby Björid Sältorna - Färlev Smedberg Öbbön Bråland Nedre Lycke Vassbott Önnebacka Knarrevik Stale Tungenäset Foss Munkedal Kleva Färlevfjorden Sjöris Berg Åtorp Kviström Torreby Pilegård 8B NV-50 Saltkällan 8B NV-40 Munkedals hamn 8B NV-30 Hensb Röd Lökeberg Ödsby Saltkällefjorden Småröd Bergsvik Gårvik VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MATERIAL Grus-, sten- och sandtäkt Gullmarn ÖP 2001 MUNKEDALS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Fördjupning av delen Munkedal - Tungenäset Förekomst av grus och sand Lertäkt Bergtäkt Berggrundens lämplighet för makadamproduktion Klass I, mycket god, Klass II, god (saknas för området) Klass III, tämligen god 2001-11-28 Skala 1:50 000 Rådhuset Arkitekter AB 0 1 2 3km Klass IV, tämligen dålig
Berg En inventering av berggrundens lämplighet för makadamproduktion har på uppdrag av Länsstyrelsens miljöenhet gjorts av Statens Geologiska Undersökningar, rapport 1995:14. Tre områden i kommunen har klassats som god kvalitet (klass 2 av fem olika kvalitetsklasser). För närvarande finns en bergtäkt i bruk vid Smedbergs industriområde. Smedbergs bergtäkt ska, när uttaget av berg är avslutat, vilket beräknas ske inom en 10-års period, användas som industriområde i enlighet med gällande detaljplan. Kommunalt ställningstagande Kommunen vill medverka till att andelen bergkross ökar i förhållande till användning av naturgrus samt verka för en ökad återanvändning av överskottsmassor. Kommunen avser att tillämpa stor restriktivitet vad gäller nyexploatering av täkter. Det är angeläget att en materialförsörjningsplan tas fram bl a som underlag för täkttillstånd. Kommunerna i norra Bohuslän är villiga att tillsammans medverka i framtagandet av en regional sådan plan. 5.4 STORA OPÅVERKADE OMÅDEN Området Munkedals centralort -Tungenäset är inte av den karaktären att anledning finns att redovisa någon del som "stort opåverkat område". 5.5 NATURVÅRD Naturvård - allmänt Naturen och dess kvaliteter utgör en väsentlig del av människans livsmiljö. Inom området Munkedals centralort -Tungenäset finns flera naturmiljöer där behovet att skydda, bevara eller ta hänsyn är starkt. Naturvården är ett gemensamt statligt och kommunalt intresse. Från den 1 januari 1999 gäller den nya miljöbalken (MB). Värdefulla naturmiljöer ska skyddas och vårdas och den biologiska mångfalden ska bevaras. Naturvårdsintressena skyddas genom förordnanden av olika slag. Förordnanden enligt miljöbalken kan vara av följande slag: - Naturreservat (MB 7:4). Här återfinns såväl naturreservat som naturvårdområden enligt gamla naturvårdslagen. - Naturminne (MB 7:10) - Biotopskyddsområden (MB 7:11) - Djur- och växtskyddsområden (MB 7:12) - Strandskyddsområden (MB 7:13-14) Riksintressen Områden av riksintresse för naturvården har tagits fram av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län varefter naturvårdsverket fattat beslut om sju områden som berör Munkedal, varav de två följande berör området Munkedal - Tungenäset: NO 16 Gullmarsfjorden - Gullmarsfjorden och dess tröskelområden är av stort vetenskapligt värde vad gäller den marina faunan, det mångskiftande och brutna strandlandskapet med intressant flora och fauna samt övergångszonen mellan gnejs och granitområden av stort geologiskt intresse. 15
Önne Gläborg Skåttene Håby Skådene Björid Sältorna - Färlev Smedberg Öbbön Bråland Nedre Lycke Vassbott Önnebacka Knarrevik Stale Tungenäset Foss Munkedal Kleva Färlevfjorden Sjöris Berg Åtorp Kviström 20 Torreby Pilegård Saltkällan Munkedals hamn Hensb Röd Lökeberg Ödsby Saltkällefjorden 2 Småröd Gullmarn ÖP 2001 MUNKEDALS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Gårvik Fördjupning av delen Munkedal - Tungenäset Bergsvik NATURVÅRD Värdefulla odlingslandskap Mycket högt bevarandevärde ur naturvårdsynpunkt (klass II) Högt bevarandevärde ur naturvårdsynpunkt (klass III) Största betydelse ur kulturmiljövårdsynpunkt (klass I) Ädellövskog Stor betydelse ur kulturmiljövårdsynpunkt (klass II) Värdefulla ängs- och hagmarker Mycket högt skyddsvärde Högt skyddsvärde 2001-11-28 Skala 1:50 000 Rådhuset Arkitekter AB 0 1 2 3km Övrigt Visst skyddsvärde Nyckelbiotoper i skogslandskapet
Önne Gläborg Sältorna - Färlev Skåttene Håby Skådene Smedberg Öbbön NO 11 Bråland Nedre Lycke Björid Vassbott Önnebacka Knarrevik Stale Tungenäset Foss Munkedal Kleva Färlevfjorden Sjöris Berg Åtorp Kviström Torreby Pilegård Saltkällan Munkedals hamn Hensb Röd Lökeberg Ödsby NO 16 Saltkällefjorden Småröd Bergsvik NO 16 Gårvik NATURVÅRD Gullmarn ÖP 2001 MUNKEDALS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Fördjupning av delen Munkedal - Tungenäset NO 11 Område av riksintresse för naturvård Särskilda hushållningsbestämmelser med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden av riksintresse Naturreservat Förslag till Natura 2000-områden 2001-11-28 Skala 1:50 000 Rådhuset Arkitekter AB 0 1 2 3km
I riksintresseområdet Gullmarsfjorden ingår även Taske å ett vattendrag med stora ekologiska värden. Ån har viktiga lek- och uppväxtområden för lax och havsöring. NO 11 Örekilsälvens dalgång - område med mycket stora och komplexa natur- och landskapliga kvaliteter, bl a en kalkgynnad brantflora med ett flertal sällsynta arter. Sprickdalgången i sin helhet är av stort geologiskt intresse. Örekilsälven har en artrik fiskfauna och vattendraget är ett mycket viktigt reproduktionsområde för lax och havsöring. Biotop- och djurskyddsområden Enligt miljöbalken 7 kap 11 får mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djureller växtarter förklaras som biotopskyddsområden. Inom dessa får inte vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Inom Tungenäset - Munkedal finns inga särskilt utpekade biotopskyddsområden. Däremot förekommer värdefulla småbiotoper, t ex stengärdesgårdar, åkerholmar och alléer spridda i jordbrukslandskapet för vilka ett generellt skydd gäller. Skogsvårsstyrelsen har inventerat skogens miljövärden. På intressekarta "Naturvård" redovisas nyckelbiotoper, d v s små områden i skogen som hyser eller kan förväntas hysa hotade eller sällsynta arter. Strandskydd Örekilsälven Naturskyddsförordnanden I Munkedal är 10 områden avsatta som naturreservat enligt miljöbalken, varav de följande berör området Munkedals centralort - Tungenäset: Kviström - område med artrik och exklusiv flora vid södra infarten till Munkedal från E6 Gullmarn - värdefullt fjordlandskap med stora marina värden Strandskyddsförordnande gäller kring sjöar, vattendrag och vid havet. Det syftar till att skydda djur- och växtliv på land och i vattnet liksom att ge allmänheten tillträde till strandområden. Länsstyrelsen har i samråd med kommunen sett över och kompletterat strandskyddet. Beslut om nytt strandskydd togs av länsstyrelsen 990618. Fler sjöar och vattendrag jämfört med tidigare omfattas nu av strandskydd. Inom området för fördjupningsplanen gäller t ex strandskyddsförordnande utmed Gullmarn, Örekilsälven, Munkedalsälven, Falebybäcken, Stenebäcken och Sälebybäcken, Taske å, Åsanebäcken och Färlev älv. Inom följande områden gäller enligt miljöbalken (övergångsbestämmelser) tidigare förordnande om landskapsskydd: Örekilsälvens dalgång - höga landskapliga, geologiska och biologiska värden samt vattendrag med rikt fiskbestånd Torreby - bokskogsområde 18
Ekologiskt särskilt känsliga områden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska enligt miljöbalken (MB 3:3) "så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön". Sådana områden inom kommunen är: vattendrag med reproduktion av havsöring naturbetesmark, slåtterängsrester (ängs- och hagmark) småbiotoper i odlingslandskapet (skyddade genom biotopskydd enl MB 7:11) ädellövskogar värdefulla odlingslandskap (natur- och kultur värden) sötvattensamlingar och våtmarker, kärr etc vattendrag grunda bottnar i havet (reproduktionsområden) Ett antal havsöringvattendrag inom Tungenäset- Munkedal utgör värdefulla naturmiljöer och bör skyddas. Dessa är Taske å, Saltkällebäcken, Bruksbäcken, Örekilsälven, Sjöris älv, Färlev älv, Falebybäcken samt Stenebäcken. Länsstyrelsen har givit ut ett antal rapporter som på olika sätt behandlar ekologiskt särskilt känsliga mark- och vattenområden och därmed utgör ett viktigt underlagsmaterial: Inventering av ängar och hagar i Munkedals kommun, Naturinventeringar i Göteborgs och Bohus län, 1991:4. Inventeringen redovisar 54 objekt i Munkedal på totalt 185,4 ha. De utvalda ängsoch hagmarkerna är ganska jämt spridda i kommunen och påträffas nästan alltid i gränsen mellan jordbruksbygd och skogsmark samt i bäckraviner. Anmärkningsvärd är den stora andel betesmark där hävden upphört de senast 20 åren och som nu långsamt växer igen. Flertalet hävdade objekt betas av ungnöt och några av får eller hästar. Värdefulla ängs- och hagmarksområden inom fördjupningsplaneområdet är Amunderöd, öppen välhävdad hagmark samt skogsbetesmarker (klass 3) Lenas holme, ett välhävdat område med öppen hagmark som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark(klass 2) Hensbacka, en fårbetad bäckravin med ekhagekaraktär belägen öst om Hensbackaskolan (klass 3) Hensbacka, kuperad dalsänka med karaktär av blandlövhage belägen sydväst om Hensbackaskolan intill nuvarande E6 (klass 3). Färlevfjorden, flacka havsstrandängar i fjordens innersta del vilka betas av nötkreatur (klass 1). Knarrevik, öppna betade bäckraviner i större öppen betesmark. Området är välhävdat (klass 3) För att bedöma skyddsvärdet hos myrar och andra typer av våtmarker har Länsstyrelsen utfört särskilda våtmarksinventeringar. I rapporten "Skyddsvärda myrar i Göteborgs och Bohus län", 1983 redovisas en klassning av myrarna med avseende på deras naturvärde. Inom området som omfattas av fördjupningsplanen har inga skyddsvärda myrar pekats ut. Länsstyrelsen har även genomfört en inventering av områden med värdefull ädellövskog inom kommunen (Ädellövskogar i Munkedals kommun, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, publ. 1997:9). Ädellövskogsbestånden har klassificerats enligt en tregradig skala där klass 1 innebär ett mycket högt skyddsvärde. Inom området som omfattas av fördjupningsplanen förekommer lövskogsbestånd av samtliga tre klasser. Inom den västligaste delen av Tungenäset, mellan Färlevfjorden och Torreby slott återfinns flera större bestånd. Här finns såväl ädellövblandskog, ekskog, bokskog som lindskog. Även längre norrut i anslutning till de inre delarna av Färlevfjorden förekommer randskogar av ädellöv och ekskog längs åkerkanter. Också i de mer centrala delarna av Tungenäset återfinns större bestånd av ekskog, t ex vid berg och Pilegård. Utmed Örekilsälvens fåra dominerar askskogar men även ekskogar samt mer triviala skogar med inslag av ädellöv påträffas. Längs Munkedalsälven följer en smal skogsremsa från Munkedals herrgård och norrut. Skogstypen är mestadeles av ädellöv med blandkaraktär. Föryngringen av av ask, alm, asp och lönn är kraftig. 19
Öster om Saltkällefjorden, i området runt Hensbacka finns en hel del bestånd av ekskog och ädelblandskog. I naturreservatet Kviström finns ett heterogent ädellövträdsbestånd med inslag av grova ekar. Länsstyrelsen har tagit fram ett bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden där man pekat ut ett antal områden i Munkedals kommun (Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län, 1995:21). Det är odlingslandskap där åker omväxlar med riklig förekomst av naturliga betesmarker och ängar, kombinerat med spår av äldre odling och byggnader. Inom området för fördjupningsplanen finns fyra större områden med värdefulla odlingslandskap utpekade. med många intressanta inslag t ex f d herrgårdsmiljö, torpbebyggelse, gamla vägar och fornlämningar. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade naturområden som är under uppbyggnad inom EU. Syftet är att bevara naturtyper och livsmiljöer för arter som länderna inom EU har kommit överens om att skydda. Inom Tungenäset - Munkedal är följande Natura 2000-områden utpekade: Örekilsälven Gullmarn Regeringen har fattat beslut om att föreslå bl a Örekilsälven. Beträffande Gullmarn har beslut inte fattats ännu. Värdefullt kulturlandskap vid Foss Framför allt förekommer dessa områden i de centrala delarna av Tungenäset där ett stort sammanhängande och åkerdominerat landskap breder ut sig. Området har en lång jordbrukshistorisk kontinuitet med välbevarade byggnader och en bebyggelsestruktur som speglar såväl bondebygd som högrestånds- och torparbygd. Här återfinns även vägsträckningar som är karaktäristiska exempel på de bohuslänska s k AK-vägarna från 1920-talet, exempelvis vägarna mellan Pilegård och Gårvik samt från Faleby till Munkedals hamn. Landskapet runt Örekilsälven mellan Munkedal och Kärnsjön utgör en åkerdominerad odlingsbygd kring herrgårdsmiljöerna Torp och Munkedal med stora skönhetsvärden. Mellan Hensbacka och Brevik ligger ett kuperat odlingslandskap där åkrar omväxlar med hagmarker och lövdungar. Området är variationsrikt Örekilsälven - en av de gröna lungorna i Munkedal Grönområden i tätorterna Genomtänkta grönområden inom och i direkt anslutning till samhällena är viktiga för att skapa en bra miljö för människor att bo och leva i. Sammanhängande grönstråk fungerar inte bara som rekreationsstråk utan är även viktiga spridningsvägar för växter och djur. I Munkedals tätort utgör dalgångarna utmed Munkedalsälven och Örekilsälven viktiga grönstråk. Mitt i samhället, i anslutning till älven, ligger Örekilsparken ett anlagt parkområde dit olika typer av friuftsanläggningar koncentreras. 20