Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Relevanta dokument
Giltighetstid: längst t om

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Pacemaker och ICD - dagkirurgiskt planerad nyimplantation

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Status epilepticus, handläggning av

Ascitesutredning och behandling

Röntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg


Guide för akuta radiologiska undersökningar - tillgänglighet och indikatorer

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Kärlkirurgisk utredning och behandling

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

STEMI, ST-höjningsinfarkt

Förskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg

Remissbedömning ortopedi, SÄS

Faktaägare: Robert Szepesvari, Överläkare kirurgkliniken Växjö Anders Lindgaard Andersen, Överläkare anestesikliniken Växjö

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Paracetamolintoxikation Gäller för: Region Kronoberg

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Obstretisk NEWS2 riktlinje

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

Ögonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Endokrin oftalmopati (EO) /Thyreoideaassocierad

Keratiter - pseudomonas, svamp, akantamöba

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Innehållsförteckning 1 Remiss Material Före punktion Utförande Felvärde Komplikationer Vem får utföra?...

Ortopediska infektioner Strama

Sex år med diabetesprocessen på SÄS

Pacemaker och ICD - dagkirurgiskt planerad nyimplantation...2

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Källor...

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

Akutläkemedel och akuta situationer, Tandvård. Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby

Lokalvård, administrativa lokaler. Gäller för: Region Kronoberg Faktaägare: Katarina Madehall och Susanna Lundvall, Vårdhygien

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Bedömning av sår Checklista öppenvård

Utförs på: Operationsenheten Växjö, Operationsenheten Ljungby

Vårdöverenskommelse mellan primärvård och specialiserad vård angående hudsjukdomar Gäller för: Region Kronoberg

FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö

Larmvärde, rutin Gäller för: Klinisk kemi och transfusionsmedicin

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Patientkontrollerad analgesi PCA

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Antibiotikaronder - erfarenheter från SöS

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Infektionsambassadör. Vad är det?

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Ortopediska infektioner

Thyroideasjukdomar - diagnostik och behandling

Kvinnokliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård

Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi

Kongenital katarakt, ögon CLV

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Nekrotiserande fasciit och andra allvarliga mjukdelsinfektioner

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Överbeläggningsplan för somatisk slutenvård i Region Kronoberg Gäller för: Kirurgi- kvinno- och barncentrum, Medicin- och akutcentrum

Transkript:

Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg Faktaägare: Stephan Quittenbaum överläkare, diabetesmottagningen Växjö Kristofer Lundgren Soldan, överläkare Infektionskliniken Tomas Jonasson, överläkare Kärlkirurg Cecilia Hagelberg Fredholm, specialistläkare Ortopedkliniken Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Nyckelord...2 1.2 Bakgrund...2 1.3 Definition...2 2 Utredning...3 2.1 Diagnostik...3 3 Behandling...3 3.1 Farmakologisk...3 3.2 Komplikation...4 4 Övrigt...4 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-01-30 Sida 1 av 5

1 Inledning 1.1 Nyckelord Akut Svårbedömt Smärta kan saknas Multidisciplinär bedömning: Kärlkirurg, ortoped, diabetolog eller internmedicinare med kunskap om diabetesfötter, infektionsspecialist CRP kan vara endast lätt påverkat Vid abscess räcker inte antibiotika 1.2 Bakgrund Patienter med diabetes mellitus typ 1/typ 2 löper risk att utveckla akut fotkomplikation sekundärt till bakomliggande neuropathi med nedsatt känsel och angiopati med samtidigt sår och infektion. Ett litet sår kan i sällsynta fall snabbt leda till djup infektion och abscessbildning. Vid detta tillstånd föreligger ofta en akut till subakut operationsindikation. En speciellt förrädisk men ovanlig form är plantarabscessen, som mycket snabbt sprider sig och som på kort tid kan hota hela foten. Dessa patienter kan inte enbart behandlas medicinskt med avlastning och antibiotika, utan måste också ofta genomgå akut kirurgi. Dessa patienter skall bli föremål för bedömning av diabeteskunnig läkare, kärlkirurg, ortoped och infektionsspecialist. 1.3 Definition Infektionstyper i diabetesfoten kan uppdelas i: Lätta infektioner (små akuta purulenta sår (trauma), infektion i kroniskt sår, paronychi, ytliga begränsade abscesser, begränsat flegmone) Måttligt svåra infektioner (lokaliserad cellulit, ytligt spridda abscesser, begränsad osteit (1-2 ben), artrit i tåleder, lokaliserat gangrän) Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-01-30 Sida 2 av 5

Svåra - mycket svåra infektioner (utbredd cellulit, djup abscess (t ex plantarabscess), utbredd osteit (>2 ben), artrit i stor led, tendovaginit, utbrett gangrän, nekrotiserande fasciit) Patienter med svåra - mycket svåra infektioner eller där det finns svår differentialdiagnostik t.ex. Charcotfot skall snarast (samma dag) bedömas av kärlkirurg, ortoped samt diabeteskunnig medicinläkare. Tjänstgörande kärljour, ortopedlibero vardag alternativt ortopedprimärjour helg samt diabeteskunnig läkare/medicinprimärjour helg skall alltid kallas. Utöver detta kan sårsjuksköterska och infektionskonsult övervägas. 2 Utredning 2.1 Diagnostik Inför bedömningen skall blodstatus, kalium, kreatinin, blödningsparametrar, blodsocker och CRP kontrolleras akut. Tidigare sårodlingar, röntgen fotskelett eller cirkulationsmätning finns tillgängligt i Cosmic. Multipla odlingar kan behövas eftersom vissa bakterier bara kan tillmätas betydelse vid upprepad renkultur. Akut kliniskfysiologisk tryckmätning av tå- och ankeltryck (<40, resp < 80-100 mm Hg indikerar kritisk ischemi) övervägs om färsk sådan undersökning ej föreligger. Radiologisk visualisering av fotens mjukdelar kan i vissa fall vara nödvändig. Detta diskuteras i så fall i samband med den akuta bedömningen. Remiss för MR och datortomografi får inte försena adekvat kirurgisk åtgärd. 3 Behandling 3.1 Farmakologisk Samtliga patienter med hotande djup fotinfektion skall insättas på bredspektrumantibiotika: Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-01-30 Sida 3 av 5

Cefotaxim 1g x3 + metronidazol (Flagyl) 500 mg x3 eller Piperacillin/Tazobactam 4gx3 Ceftazidim (Fortum) 2 g x3 + metronidazol (Flagyl) 500 mg x 3 vid misstanke på Pseudomonas och man inte vill välja pip/taz Vid plantarabscess i synnerhet och mindre abscesser är revision och dränering viktigt för att förhindra proximal amputation ovan ankeln Vid de lindrigare formerna ska behandlingen inriktas på stafylokocker och förstahandsmedel är: Flukloxacillin 500 750 mg 2 x 3 beroende på njurfunktion och patientvikt. Klindamycin 300 mg x 3 är alternativ vid S aureus och anaeroba bakterier. Behandlingen riktas efter odlingssvar. Vid stora plantara revisioner och distala amputationer har avlastning med gips eller ortos en viktig plats Patienter vårdas med barriärvård på infektionsklinik eller på medicinavdelning/kärlkirurgavdelning. 3.2 Komplikation Många har nedsatt njurfunktion, en del dialysbehandling, varvid dosanpassning krävs. Stumpinfektioner rekommenderas inläggning med intravenösa antibiotika efter odling. 4 Övrigt Handläggning Vid akut diabetesfot ligger patienten i regel inlagd på infektionskliniken, medicinkliniken eller kärlkirurgisk avdelning. På avdelningen ansvarig läkare beslutar om och dokumenterar en akut diabetesfot -bedömning. Fotografera gärna till journalen! Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-01-30 Sida 4 av 5

Uppföljning Efter akut kirurgisk intervention är det ansvarig operatör som ansvarar för att lämplig uppföljning kommer till stånd. Kontakt med sårsjuksköterska på vida indikationer. Patienterna kan följas upp antingen på kirurgmottagningen, diabetesmottagningens fotmottagning, kombinerad infektions/ortopedmottagning eller inom primärvården och hemsjukvården. Vid denna uppföljning är sårsjuksköterskan en viktig resurs för bästa omläggningsrutiner. Amputation I vissa lägen är amputation bästa behandlingen. Före amputation skall dock akut diabetesfotbedömningteam ha genomförts och bedömningen dokumenterats. Vid upptäckt av felaktig information eller länk, vänligen meddela faktaägare. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-01-30 Sida 5 av 5