Logga in Skapa konto Kontakta oss E-tidningen Prenumerationer Annonsera Läsarmaterial Jakobstad kl. 17 +4 Vind: 9 m/s tisdag 3 december 2013, vecka 49 Webbredaktör i dag: Frida Pått Startsida Nyheter Tema Väder För prenumeranter A till Ö EU-komplexen är så
stora Mirka Sulander, en 22-årig Noviastuderande från Jakobstad, har inte föreställt sig att EU-byggnaderna i Bryssel är så stora som de i verkligheten är. Insändare Publicerad 18 november kl. 07:29 Uppdaterad 19 november kl. 11:42 0 Konsten i Europaparlamentet överraskade i positiv mening. Men så är Mirka Sulander som konststuderande uppmärksam på detaljer som andra kanske missar. Sulander på yrkeshögskolan Novia i Jakobstad har som vinnare av en EU-tävling fått åka till Bryssel för att sammanstråla med minoritetsspråksjournalister, andra EU-vinnare och studerande ungdomar från hela Europa. Gruppen om cirka 30 personer från sex olika länder diskuterade den europeiska ungdomsarbetslösheten och Europas minoritetsspråksproblematik. Exkursionen inbegrep rundvandringar i både Europaparlamentets och Europeiska rådets byggnader jämte en world café-diskussion om vad det går ut på att jobba i Bryssel. Pricken på i:et blev en förevisning av den studio och den stjärnprydda fond mot vilken de stora världsledarna skakar hand inför tv-kamerorna i samband med toppmöten. Byggnaden finns i rådsbyggnaden med hårdbevakade inkörningsramper för de svarta bilarna. Midas Europeisk sammanslutning för minoritetsspråkspress. I Finland har Midas fem medlemstidningar Vasabladet, Österbottens Tidning, Hufvudstadsbladet, Åland och Nya Åland. Ordnar varje år exkursioner till olika minoritetsområden. Särskilt utvalda journalister från medlemstidningarna kan delta. Är just nu projektägare för ett EU-projekt vid namn Citoyen, som på svenska kallas EUtorget. De medlemstidningar som är med i projektet får viss EUfinansiering för fritt tillgängliga webbartiklar om EU inför EUvalet i maj 2014. Intrycken från Bryssel är blandade, men mest förvånad är Sulander över att EU:s byggnadskomplex är så stora och att nya byggs i rasande takt. Som finskspråkig i Finland har hon heller aldrig riktigt tänkt på vilka svårigheter som är förknippade med minoritetsspråken i Europa. Och hur majoritet snabbt förbyts i minoritet. Tyska är ju ett stort språk, men i vissa länder i Mellaneuropa är ju tyskan ändå i minoritet, säger hon. På det sättet gav besöket också perspektiv på debatten om svenskan i Finland. Sulander har känslan av att situationen för svenskan i Finland är förhållandevis bra,
men att det är fullt giltigt för svenskspråkiga och övriga språkminoriteter att kämpa för sin rätt till det egna modersmålet. Sulander blev införstådd med att EU utgående från dagens grundfördrag har förhållandevis små möjligheter att bidra med ett bättre rättskydd för minoriteter, men att allt går att utveckla. Men särskilt snabbt verkar det inte gå, säger Sulander, som under sitt besök i Bryssel också blev intervjuad av ett minoritetsinriktat tv-team med säte i Sydtyrolen i norra Italien. I tv-intervjun tillfrågades Sulander dels om minoritetsspråksproblematiken, dels om sina allmänna intryck från EU som en samlande institution för medborgarna i de europeiska länderna. Sulander inser att EU inte finns till för att göra livet i nationerna mer komplicerat. Tvärtom handlar det om att EU med små steg försöker skapa en bättre värld. Som konststuderande är hon i positiv mening något överraskad över den stora mängden konst som finns både i Europaparlamentet och generellt i Bryssel. Men hon önskar att konsten skulle presenteras på ett lite annat sätt. De är ju inte bara att hänga upp tavlor på rad. Konst borde presenteras med rätt inramning, med punktbelysning och andra sätt som framhäver konsten på rätt sätt. Men Sulander såg också goda exempel. Särskilt imponerad blev hon av en metallrörsinstallation i ett av parlamentets trapphus och som tar formen av taket. Sulander har sedan tidigare haft en EU-positiv inställning. Den fick hon ingen anledning att revidera. Men ett önskemål har hon. Kan man inte inom EU prata lite kortare och lite mer rakt på sak? Det borde man göra. Mirka Sulander ser för egen del ingen framtid som EU-assistent. Tydligen måste man vara så flexibel. Någon sa att en sådan karriär inte tillåter ett eget privatliv, man måste svara i telefon dygnet runt. Det är inget för mig. Hellre gör jag konst, säger hon, skrattande. Besöket i Bryssel finansierades med hjälp av de EU-pengar som den europeiska minoritetsspråkspressorganisationen Midas har fått för ett projekt inför Europaparlamentsvalet i maj 2014. Text Kenneth Myntti Gilla Rekommendera
Mer i samma ämne EU och den kluvna tungans retorik Astrid Thors blir OSSE:s minoritetsombud 1 Starkare rättigheter för minoriteterna "Antisemitismen i Europa är bara toppen på isberget" Riskfyllt jaga låga löner 4 Snusfrågan i EU skjuts upp till oktober 9 EU-sälstöd i vågskål 2 Nygård-Fagerudd kandiderar i EU-valet Kamp om EU-plats 1 Lundberg ger besked efter förhandling
Starkt kandidatfält splittrar rösterna Jyväskylä bas för EU-stöden 3 Strukturbeslut upprör 1 Marcus Rantala vill bli Europaparlamentariker Mannfolk vill till Bryssel EU:s snusförbud står fast 4 Lagarbete ger framgång Mats Nylund kandiderar 1 Två nivåer för misstroende Minoritetsskydd i motvind 3 EU och den kluvna tungans retorik
Kommentarer Inga kommentarer.