Förslag till framtida finansiering av central och mellannivå

Förslag till framtida finansiering av central och mellannivå Avrapportering av utredningsuppdrag avseende arbetsgruppen för Finansiering Stockholm den 18 april 2008 1

Rapportens innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund till utredningen 3. Uppdragsbeskrivning och utredningsgrupp 4. Golf Sverige i fakta som bas för framtida finansiering 5. Kopplingar till övriga delutredningar 6. Hur gör andra förbund i Sverige 7. Finansieringsmodellen idag påverkan SGF, distrikt och klubb 8. Synpunkter från klubbarna i enkät - sammandrag 9. Väsentliga principer att uppfylla med ny finansieringsmodell och avgränsningar med förslagen 10. Olika finansieringsmodeller att överväga 11. Förslag till ändrad debiteringsmodell med nuvarande system 12. Utredningsgruppens förslag till styrgruppen Appendix A. Statistik från utvecklingen i Golf Sverige B. Fördjupad studie av nuvarande debiteringsmodell 2

1. Sammanfattning Arbetsgruppen för finansiering en delutredning utsedd av styrgruppen för Organisationsutredningen - har genomfört en analys av olika framtida finansieringsmodeller för SGF och mellannivå. Arbetet har genomförts utan att ha någon uppfattning om vilken organisationsmodell som kommer att föreslås framöver eller vilka produkter/tjänster som kommande organisation ska sörja för. Detta är naturligtvis en bas förutsättning i nästa läge att fastställa innan finansieringsbehovet och modell för att finansiera detta på ett professionellt sätt kan föreslås och konsekvenserna av detta analyseras och presenteras. Icke desto mindre har gruppen ramat in fem olika övergripande modeller för finansiering som har diskuterats med avseende på effekter för klubbar, SGF och dess mellannivå, golfspelaren och golfens framtida utveckling men inte minst mot den administrativa hantering som modellerna innebär. I diskussionen måste naturligtvis antagande och avgränsningar göras, vilket skulle kunna leda till andra slutsatser med andra antaganden. Detta måste betänkas när ett mer detaljerat förslag kan tas fram. Många klubbar/anläggningar har idag ekonomiska problem och alla kostnader som omfattas av verksamheten nagelfars. Därvid blir avgiften till SGF och distrikten naturligtvis också ifrågasatta även om denna bara utgör cirka 5% i genomsnitt av medlemsoch spelavgiften till klubben. Utredningen anser att klubbens ekonomiska ställning inte kan lösas med den finansieringsmodell som väljs, dock underlättas beroende hur betalningen kan göras. Klubbens möjlighet att stå sig i konkurrensen om att locka medlemmar bedömer utredningen ligga i hur attraktivt erbjudna produkter och tjänster sätts samman och marknadsförs. Grundläggande förutsättningar som utredningen har ansett vara väsentliga för vilken modell som väljs är: Solidarisk finansiering av vissa gemensamma tjänster/funktioner som man är överens om att förbundet ska genomföra Vissa tjänster/produkter som erbjuds skulle kunna faktureras efter utnyttjande om önskemål finns Debiteringsunderlag ska vara enkelt och omfatta flexibla anläggningsformer samt medlemsformer och uppfattas rättvist mot erhållna tjänster/produkter Administrativt enkelt att följa, kontrollera och fakturera Betalning via anläggning/klubb att föredra framför betalning av individ 3

Arbetsgruppen för finansiering föreslår Styrgruppen följande aktiviteter: 1. I det korta perspektivet fortsätta med nuvarande finansieringsmodell, dvs. att debitera avgift till SGF solidariskt bland medlemsklubbarna, baserat per aktiv medlem 2. Ändra debiteringsmodell genom att göra tätare avläsningar av debiteringsunderlag samt genomföra erforderliga anpassningar till automatiska löpande faktureringar via GIT 3. Förslå FS besluta att debitera de anslutna associationerna samma avgift som medlemsklubbarna 4. Utvärdera verksamhetsplanen för SGF för att tydliggöra vilka tjänster/produkter som den solidariska finansieringen ska omfatta och ev. föreslå produkter/tjänster som skulle delvis kunna debiteras efter utnyttjande inom ramen för nuvarande modell 5. Utvärdera fördelar och nackdelar med införande av tilläggsavgift vid många medlemmar per hål 6. Påbörja framtagandet av en finansieringsmodell som syftar till att dela upp avgift till SGF dels på anläggning dels på klubb och ta fram effekter för anpassning av stadgar och medlemsformer för att förändra debiteringen och finansieringen Utredningsgruppen har inte i detta läge diskuterat finansieringen av mellannivån, detta är ett beslut som med nuvarande organisation är suveränt av de klubbar som omfattar ett distrikt. Beroende på framtida val av organisationsform och struktur så kan det komma att påverka vald finansieringsmodell 4

2. Bakgrund till utredningen Med utgångspunkt från beslut på FM i april 2007 i fråga om svensk golfs framtida organisation ska utredningen finna den mest lämpliga formen för genomförande av beslut och aktiviteter, för den demokratiska processen och finansiering av den gemensamma verksamheten. Under snart 20 år har svensk golfs framtida organisation diskuterats. Ett flertal utredningar har genomförts. Inga beslut om förändringar i organisationen har dessa arbeten lett till. Flera andra idrotts- och folkrörelseförbund ser för närvarande över sina organisationer. Med de brister som finns i den nuvarande organisationen vad gäller ideellt engagemang och kvaliteten i genomförandeprocessen erfordras förbättringar. Med golfklubbarnas vikande ekonomiska underlag, de allt större skillnaderna i klubbarnas verksamhet och utformning, samt de nya golfspelarnas önskemål och förväntningar på spelet är det angeläget att se över avgiftssystemet. En styrgrupp och direktiv för det samlade arbetet, har utsetts av Förbundsstyrelsen i juni 2007. Styrgruppen har därefter beslutat att tillsätta tre arbetsgrupper med specifika utredningsuppdrag avseende: 1. Verksamhet och organisation 2. Regionalisering 3. Finansiering Antal 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1904 Utveckling antal medlemmar 1904-2007 i klubbar som är medlemmar i SGF 100 1920 1940 1960 1975 123.206 I ett senare skede av utredningen kommer ytterligare ett utredningsuppdrag att omfatta juridiska konsekvenser och erforderliga stadgeändringar med anledning av beslutade förändringsförslag. 1985 1995 2002 2004 581.017 2006 5

3. Uppdragsbeskrivning och utredningsgrupp Uppdraget Arbetsgruppens uppgift har varit att ta fram förslag på finansieringsmodell för beslutade verksamhetskostnader inom SGF, anpassad till dagens och morgondagens behov. Särskild vikt skulle läggas på att utreda: Modeller för hur verksamheten kan finansieras där hänsyn tas till en mer efterfrågestyrd finansiering än vad som idag är fallet, Om dagens klubbcentrerade avgiftsmodell skall råda även framöver Om det finns önskvärda effekter, utöver central finansierings, som bör övervägas i finansieringsmodellen samt att i så fall ge förslag på sådana, Effekterna av olika lösningsförslag för ett urval av olika typer av klubbar Arbetsgrupp Deltagare i arbetsgruppen utsågs ett representativt urval av golfare med erfarenhet från klubb-, distrikts och central nivå. I gruppen har ingått: Gun Nilsson Hans Sandebring Ove Marklund Roger Edberg Bertil Cederholm Pelle Sättare Mats Enquist Per Svensson Anders Nyberg Jan Ekblom Ordförande Ordförande ÖGDF Ordförande Piteå GK Ordförande Kinds GK Ordförande Båstad GK VD Troxhammar AB f.d. GS SGF VD Föreningen Sveriges Golfbaneägare Sakkunnig Sekreterare, SGF Utredningen har under arbetet utnyttjat även Bosse Bengtssons kompetens, VD för GIT, i analys och utvärderingsarbetet av olika alternativ. 6

4. Golf Sverige i fakta som bas för framtida finansiering 4.1 Medlems-, klubb- och distriktsutveckling Faktorer som påverkar golfens organisation och på vilket sätt den gemensamma uppgiften ska finansieras hänger samman med utvecklingen av golfen som idrott generellt, antalet klubbar och anläggningar, former för hur dessa klubbar och anläggningar drivs samt hur organisationen centralt strukturerats för att kunna möta behoven. Det som i botten styr utbud och efterfrågan är i grunden vad den enskilde golfspelaren efterfrågar, vad han är beredd att betala för detta och på vilket sätt han vill betala. Nedan redovisas några nyckeltrender (Appendix A). Medlemsutveckling Antalet medlemmar i klubbar anslutna till SGF uppgår 2007 till 581.017 st Efter en exempellös tillväxt under 20 år toppade antalet medlemmar år 2004 med 604.406 st Av antalet aktiva spelare i Sverige utgör juniorer 14%, en viss relativ ökning i förhållande till hur det såg ut för 20 år sedan Från 1985 tills idag har Sverige 5-dubblat antalet golfspelare som är medlemmar i svenska klubbar medan motsvarande tillväxt i övriga Europa under samma tid innebär en 3-dubbling Undersökningar i Sverige visar att ungefär dubbelt så många som är medlemmar i golfklubbar anslutna till SGF bekänner sig som golfare, dvs. antalet spelare är större än vad statistiken visar I Europa är det endast England som har fler registrerade spelare än Sverige, jämfört med folkrika länder som Tyskland och Frankrike så är golfpenetrationen väsentligt mycket större 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 England Sverige Antal spelare i de 10 största golfländerna i Europa Tyskland Frankrike Skottland Irland Holland Spanien Norge Danmark 7

Klubbar och anläggningar Antalet medlemmar i SGF uppgår till 499 st (juli -07) varav 26 st är så kallade associationer och övriga M1 eller M2 medlemskap Första associerade anläggningen kom 1990 och fram till 2000 valde enbart 3% av de som anslöts till SGF denna form. Efter år 2000 är 23% av antalet anslutna associerade 2 000 1 800 1 600 Antal banor i de 10 största golfländerna i Europa De nya anläggningar som startats de senaste 10 åren är huvuddelen med privat ägare Antalet sk. Pay & Play banor som växer upp i Sverige har ökat under de senaste åren. Samlad statistik över hur många som finns har inte kartlagts 1 400 1 200 1 000 800 600 400 Ur ett Europeiskt perspektiv är Sverige femte land i listan över flest banor. England, Tyskland, Skottland och Frankrike ligger före i statistiken Antalet spelare/hål var år 1980 i genomsnitt 35 och år 2007 är motsvarande 63 spelare 200 0 England Tyskland Skottland Frankrike Sverige Irland Spanien Italien Wales Norge 18-håls anläggningar dominerar, dock har ökningstakten för anläggningar med andra erbjudanden ökat väsentligt de senaste 10 åren De privata banägarna är medlemmar i Föreningen Sveriges Golfbaneägare som för närvarande har 73 stycken medlemmar. Föreningen Sveriges Golfbaneägare bildades 2004 och syftet till bildandet av föreningen var enligt föreningens hemsida främst att bevaka banägarnas intressen gentemot Golfförbundet och myndigheter 8

Distrikten Organisationen med distrikt som mellannivå infördes 1985, varvid 21 distrikt skapades, och som är oförändrade sedan dess Distrikten ansvarar idag för 6 klubbar i det minsta distriktet och för 69 klubbar i det största distriktet Antalet medlemmar har minskat mellan 2006 och 2007 med 14.000. Samtliga distrikt utom Göteborg, Gästrike-Hälsinge och Östergötland har fått del av nedgången Genomsnittligt antal medlemmar per klubb i Sverige ligger kring 1.160 per klubb. Variationerna per distrikt är dock stora med Dalarna som har 840 per klubb till Östergötland som har i det närmaste 2.000 per klubb Variationerna mellan klubbar i olika distrikt avspeglas också i antal spelare per hål. I Uppland är det 46 spelare per hål, vilket är lägst i Sverige, medan Jämtland-Härjedalen har 125 spelare per hål, i Sverige som helhet är genomsnittet 63 spelare per hål 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ångermanland Medelpad Gotland Blekinge Örebro Jämtland-Härjedal Västmanland Gästrike Hälsinge Värmland Bohuslän-Dal Dalarna Östergötland Halland Norr&Västerbotten Södermanland Västergötland Uppland Göteborg Småland Stockholm Skåne Antal klubbar per distrikt 2007 9

4.2 Trender som påverkar golfens fortsatta utveckling vad gäller golfarens efterfrågan Det händer en hel del i omvärlden som påverkar golfens utveckling. Det har skett förändringar i så hög takt att alla som på något sätt engagerar sig inom golfen har en utmaning att hänga med. Inte bara utrustningen och därmed förutsättningarna för att spela golf, utan attityden till golfen och att vilja börja eller fortsätta att utöva sporten. SGFs undersökning som SIFO har genomfört under 2007, visar på att endast 25% av klubben medlemmar ser klubb- föreningslivet som en prioriterad fråga. Vi vet att 30.000 golfare kommer att sluta spela golf inom en 10 års period på grund av ålder. Rekryteringen av ungdomar är vikande. Samtidigt har vi en ny grupp av golfare som enligt SIFOs undersökning gärna lägger pengar på golfen. Denna grupp prioriterar sitt sociala nätverk, fast på ett annat sätt än vad den traditionella golfklubben erbjuder. Samma undersökning visar att 1,5 miljoner människor är på något sätt intresserade av golf och att 1,1 miljoner anser sig redan spela golf i någon form. Notera att antalet medlemmar i klubbar som tillhör SGF är knappt 600.000 personer. Idag erbjuder klubbarna helt nya finansieringsformer av verksamheten. Man tittar på samarbeten som med varierad framgång försöker locka nya medlemmar eller behålla de som redan tagit steget med erbjudanden som inte enbart berör golfspelet. Det finns idag minst fem golfklubbar som erbjuder försäljning av boende i direkt anslutning till golfbanan. I dessa försäljningserbjudanden finns givet golfen som en central punkt, men även säkerhet i form av låg brottslighet och en trygg miljö för barn och ungdomar. Differentierad avgift för såväl medlemskap som green fee avgift finns på många klubbars agenda. Marknaden dvs golfaren skickar tydliga signaler att man inte alltid är villig att betala samma green fee avgift en måndag morgon som en lördag förmiddag. Den som idag är medlem i en klubb ifrågasätter kanske medlemsavgiftens storlek när han/hon bara spelar 6 ronder per säsong. Ordet klubbverksamhet har eller håller på att få en annan innebörd. Nyckelord för trender inom golfen Klubbtillhörighet mindre värdefullt idag Differentierade avgifter efterfrågas Betala när man utnyttjar produkten eller tjänsten Differentierade produkter anläggningar Socialt sammanhang - inte i klubbhuset Upplevelse mer än bara golf 10

4.3 Den svenska genomsnittsklubben Medlemsutvecklingen Genomsnittsklubben¹ ) har minskat antalet medlemmar 2005-06 Snittklubben var relativt pessimistisk om medlemsutvecklingen 2) för 2007 och har inte medlemskö Spelaktiviteten En majoritet av klubbarna rapporterar totalt färre spelade rundor på sin bana under 2006 I genomsnitt spelar landets medlemmar 11,3rundor/år 1 47% av klubbarna minskade, 22% ökade under 2006 2 26% av klubbarna har kö Finansiering Snittklubben har en årsavgift för seniorer (medlemskap+ spelrätt) på 3.867 kr 58% av klubbarna har medlemslån och 22% har aktier Intäkter Klubben har i genomsnitt totala intäkter om 5.800 tkr/år (genomsnitt var klubbarnas intäkter oförändrade 2006 vs 2005) Genomsnittsklubben har ökat företagsintäkterna under 2006 Företagsintäkterna hos genomsnittsklubben är 876 tkr/år Genomsnittlig greenfee intäkt är 1.270 tkr/år Genomsnittsklubben har minskade greenfee intäkter under 2006 Genomsnittlig dagsgreenfee hos svenska klubbar är 281 kr Intäkts- och kostnadsuppgifterna redovisas som ett oviktat genomsnitt från de respondenter som deltog i SGFs klubbundersökning 2007. 11

5. Kopplingar till övriga delutredningar Arbetsgrupp för finansiering har haft att ta fram förslag på finansieringsmodell för beslutad verksamhet inom SGF. Gruppens diskussioner har utgått från att storleken på finansieringsbehovet inte kommer att förändras i sådan utsträckning att det kommer att påverka finansieringsmodellen. När gruppen har diskuterat de olika modeller har vi inte kunnat ta hänsyn till de diskussioner och utredningsförslag som pågår inom de övriga delutredningar, om detta skulle kunna påverka finansieringen av SGF och mellannivåns verksamhet; organisationsutredningen respektive regionutredningen. Underlag för att kunna göra detta har inte funnits tillgängligt. Det är dock finansieringsgruppens bestämda uppfattning att när slutgiltigt förslag till finansieringsmodell ska analyseras, diskuteras och beslutas så måste detta först bygga på ett beslut om organisation av både SGF och mellannivå samt inklusive vad dessas verksamhet ska omfatta, varefter optimal finansieringsmodell kan skissas. De modeller som utredningen i denna rapport skisserar torde dock kunna användas i detta senare sammanhang med erforderliga anpassningar. 12

6. Hur gör andra förbund i Sverige 6.1 Hur finansierar andra förbund sina verksamheter Arbetsgruppen har tagit kontakt med olika idrottsförbund i landet. Centralt för samtliga förbund som arbetsgruppen pratat med är att stödet från RF och sponsorer är helt vitalt för verksamheten. Redovisade procenttal är från telefonintervjuer. Det visar ingen exakt redovisning utan bara formen för vilken finansieringsmodell som används. Svenska Seglarförbundet RF+ övrigt stöd 80% Medlemsintäkt 10% Sponsorintäkt 3% Övriga intäkter 7% Varje förening betalar en central avgift på 800kr till förbundet. Enskild medlem betalar 15 kr familj 30kr. Svenska Tennisförbundet RF+ övrigt stöd 40% Sponsorintäkt 40% Tävlingsintäkt 15% Medlemsintäkt 4% Övriga intäkter 1 % Varje förening betalar en central avgift på 25 kr junior, 50 kr senior och max. avgift på 65 kr per familj. Svenska Ishockeyförbundet Sponsorintäkt 40% RF+ övrigt stöd 20% Tävlingslicens 20% Medlemsintäkt 6% Övriga intäkter 14% I övriga intäkter ingår biljettintäkter från turnerings som till exempel Sweden Hockey Games. Medlemsintäkt sker per förening. Svenska Fotbollsförbundet Sponsorintäkt 65% Evenemang 15% RF+ övrigt stöd 5% Övriga intäkter 15% Noterbart är att SvFF redovisar 800 000kr som medlemsintäkter. Förbundet omsätter nästan en halv miljard och har sina största intäkter inom media och övrig sponsring. Medlemsintäkt sker per förening. Övriga intäkter är spelarlicens och ersättningar för spelarövergångar. 13

6.2 Hur finansieras Svenska Golfförbundet utfall 2007 Arbetsgruppen har tagit kontakt med andra golfförbund i Europa i syfte att jämföra olika finansieringsmodeller för dessa. Tyvärr har gruppen inte fått några svar alls eller så bristfälligt underlag att det inte kan redovisas. SGF s nuvarande intäkter baserat på utfallet 2007 visar att av en total intäktsmassa av 263 miljoner kr så kommer 30% eller 78 miljoner kr från medlemsintäkter och bidrag från RF. Noterbart jämfört med övriga SF som vi jämfört med är andelen medlemsfinansiering samt den ringa intäkten från RF. Svenska Golfförbundet RF+ övrigt stöd 3 % Medlemsintäkt 27 % Sponsorer tävling 12 % Övrigt SGF Intäktsslag 2007 Medlem Media intäkter 31 % Övriga intäkter 27 % Att jämföra finansieringsmodell med övriga specialförbund i Sverige ger ingen vägledning i detta arbete utan SGF och dess mellannivå bör söka sin modell utifrån erfarenheter och behov för den egna verksamheten. Idrott Service RF Viss vägledning från övriga golfförbund i Europa skulle kunnat varit intressant, varför utredningen rekommenderar att fortsätta arbetet att ta in denna information inför kommande steg i utredningen. Media Sponsor tävling 14

7. Finansieringsmodellen idag påverkan SGF, distrikt och klubb 7.1 Finansieringsmodell idag SGF Dagens finansieringsmodell för medlemsavgift till SGF Bygger på solidarisk finansiering, dvs. alla betalar fastställd avgift oavsett hur tjänsterna från SGF används Avgiftens storlek beslutas för medlemsklubbarna årligen i april på Förbundsmötet (FM). FS fattar beslut om avgiften för de anslutna associationerna Medlemsavgiften beräknas per aktiv senior och junior med 150 kr respektive 75 kr och betalas till SGF av klubben Antalet medlemmar per 31 Augusti varje år utgör debiteringsgrunden Klubben preliminärdebiteras medlemsavgifter under våren med betalning 30 april med 90% av föregående års medlemsantal som bas för att göra en slutavräkning enligt ovan Medlemsavgifterna utgör drygt 27 % av totala intäkter för SGF, övriga intäkter utgörs av olika kommersiella intäkter (Svensk Golf, golfguiden, greenfee checkar, tävlingar, etc.) Medlemsavgiften till SGF innehåller bland annat följande produkter och tjänster: Handicapkort Din egen sida Min Golf på GIT Försäkring Tidningen Svensk Golf / www.golf.se/ Golfguiden Slope Ban- och service konsulenter Rikstävlingar Ungdomssatsning Landslag och elitutveckling Utbildningsaktiviteter Miljösatsning Regelbok, regeltolkning, regelkommitté, juridisk nämnd och mycket mer Utöver medlemsavgift erlägger även klubben GIT-avgift om 42 kr per aktiv medlem 15

7.2 Finansieringsmodell idag mellannivån Dagens finansieringsmodell för medlemsavgifter till mellannivån distrikten Innebär att varje distrikt beslutar sin egen avgift och hur denna ska debiteras klubben Beslut om avgift på mellannivå tas årligen på distriktets årsstämma Bygger normalt på solidarisk finansiering, dvs. alla klubbar i distriktet betalar lika oavsett hur tjänsterna från GDF används. Vissa distrikt tar separat avgift för vissa tjänster, t.ex. slopning av banor och utbildningar Avgiften varierar mellan distrikten och ligger idag mellan lägst 7 kr och högst 24 kr per aktiv seniormedlem Avgiften ska finansiera aktiviteter på mellannivån samt genomförande av centralt beslutade aktiviteter på mellannivå. Varierar från distrikt till distrikt. Exempel på aktiviteter är tävlingar för olika kategorier, utbildning, miljö, idrotts- och elitsatsning, slopning av banor, juridik Ett begränsat antal distrikt, < 5 st, har anställd personal, majoriteten genomför arbetet med ideella krafter 25 20 15 10 5 0 Kr Östergötland Dalarna Jämtland-Härjedalen Gotland Småland Ångermanland Gästrike-Hälsinge Halland Årsavgift per medlem per distrikt Västmanland Värmland Medelpad Örebro Genomnsitt Bohuslän-Dal Göteborg Skåne Norr-Västerbotten Uppland Västergötland Blekinge Södermanland Genomsnittlig avgift för klubbarna i Sverige ligger på drygt 16 kr per medlem Totala avgifter som klubbarna betalar årligen uppgår till cirka 9,4 mkr, i genomsnitt cirka 450 tkr per distrikt Minsta distriktet disponerar från medlemmarna 60 tkr i dagsläget för att genomföra sin verksamhet, största distriktet 1.9 mkr 16

7.3 Dagens finansieringsmodells påverkan på klubben Dagens finansieringsmodell innebär att klubben fakturerar medlemmen avgiften till SGF och distriktet och sedan betalar in beloppet till respektive förbund. Klubben ska årligen ta in på detta sätt: Medlemsavgift senior Medlemsavgift distrikt 150 kr eller junior 75 kr 7 24 kr GIT förvaltningsavgift för alla 39 kr Den svenska genomsnittsklubben räknat med 14% andel juniorer ska därmed ta in och vidarebefordra cirka 185 kr per medlem och år. I kronor räknat innebära detta ett belopp om cirka 220 tkr per år, vilket utgör mellan 5-6 % av klubbens medlems- och spelrättsavgift eller knappt 4 % av genomsnittsklubbens totala intäkter. 5,7% Antalet medlemmar som klubbarna slutligen ska betala avgift för mäts årligen per sista augusti. Genom att mättidpunkten ligger vid ett tillfälle under året och att det är efter sommaren föreligger svårigheter att korrekt avläsa att olika typer av medlemsformer hanteras på ett sätt som avspeglar den service klubben och medlemmen åtnjutit under tiden som medlem. Avgift Förbund Övriga intäkter 17

8. Synpunkter från klubbarna i enkät - sammandrag Arbetsgruppen Organisation genomförde en enkätundersökning bland alla medlemmar och associationer inom SGF vid årsskiftet 2007/2008, vilken skickades till respektive ordförande. Enkäten innehöll även några frågor relaterade till finansieringsområdet. Inkomna svar avsåg att ge en bild av önskemål som finns för framtiden och en ytterligare bas som vägledning för utredningen. Följande frågor och svar summeras representerande genomsnittet i svarsgruppen (antal respondenter 363 av 500, dvs. 73%). Fråga 1 Anser du att avgiften som klubbarna betalar (idag lika för alla) skall kunna variera beroende på till hur stor del man utnyttjar SGF s tjänster? Resultat: Ja, absolut 31% Ja, kanske 40% Nej 26% Vet ej 3% Fråga 2 Idag betalas medlemsavgiften till SGF och distrikt av klubben. Skall det i framtiden vara möjligt att dela upp avgiften mellan klubb och anläggning? Resultat: Ja, absolut 14% Ja, kanske 47% Nej 22% Vet ej 17% % 45 40 35 30 25 20 15 10 31 40 26 % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 14 47 22 17 5 3 5 0 Ja, absolut Ja, kanske Nej Vet inte 0 Ja, absolut Ja, kanske Nej Vet inte 18

Fråga 3 Fråga 4 Ska det i framtiden vara möjligt att ta ut en spellicensavgift som betalas av den spelare som vill utnyttja spel på annan bana än hemmabanan? Resultat: Ja, absolut 13% Ja, kanske 33% Nej 43% Vet ej 11% % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 13 33 Ja, absolut Ja, kanske Nej Vet inte Av de frågor som besvarats kan några tydliga trender rimligen utläsas: 43 11 Möjligheten att dela upp avgift mellan klubb och anläggning ger intryck av att vara intressant och kan vara ett finansieringsalternativ Fortsätta att differentiera avgiften som idag beroende på typ av anläggning är en modell som får fortsatt gillande % En individuell spelarlicens för att spela på andra banor än hemmabanan har ingen tydlig majoritet i ena eller andra riktningen, oklart om detta är en intressant väg att individanpassa avgiften? Möjligheten att i större utsträckning betala för utnyttjande av tjänster från SGF får mer än 70% gillande i någon omfattning. För att utröna intresset bör frågeställningen preciseras mot att se vilka tjänster detta skulle omfatta för att kunna bedöma möjligheten att göra detta 60 50 40 30 20 10 0 Ska man i framtiden ha olika storlek på avgifter till förbundet för olika typer av anläggningar (t.ex. A1)? Resultat: Ja, absolut 26% Ja, kanske 50% Nej 16% Vet ej 8% Sammanfattningsvis ger svaren vägledning för de alternativ som utredningen kommer att lägga fram, dvs. att skapa viss flexibilitet i debiteringen. Dock anser utredningen av frågeställningarna måste bli mer precisa för att kunna dra mer långtgående slutsatser av svaren. 26 50 Ja, absolut Ja, kanske Nej Vet inte 16 8 19

9. Väsentliga principer att uppfylla med ny finansieringsmodell och avgränsningar med förslagen Problembeskrivning Utredningsgruppen diskuterade fram en bruttolista för att definiera problembeskrivningen där finansiering kan vara en del av att hantera frågan, vilken delades upp i två delar nämligen problem ur ett klubbperspektiv och problem ur ett SGF perspektiv. Gruppens slutsats var dock att dessa beskrivningar berör båda grupper, likaså golfdistriktsförbunden utgörande dagens mellannivå Problemområden ur ett klubbperspektiv Distansmedlemskap Avtalsstruktur för anläggning Önskemål fast/rörlig avgift av golfaren Den pressade ekonomin på Golfklubben/Anläggning Golfares villighet att betala vad det kostar Feletablering av anläggningar Överetablering av golfklubbar En alltmer heterogen struktur på både golfare och anläggning Problemområden ur ett SGF perspektiv Vilket värde/innehåll ingår i avgiften till SGF Solidarisk finansiering av SGFs totala verksamhet Olika medlemsformer komplext för debitering av avgift Debiteringsmodell under säsong eller år Klubbar som gör business på nuvarande systemet Relation till rörlig/fast intäkt för SGF 20

Av dessa beskrivningar valde gruppen att prioritera analys av följande områden för vilket ett eventuellt nytt finansieringssystem ska kunna förväntas adressera problemen och därmed fokus i det fortsatta arbetet. Gruppen konstaterade att det finns många variabler som påverkar en ny finansieringsmodell. Direktiven är tydliga på att fokusera på SGF s finansiering och mellannivås finansiering, men utredningen anser att även påverkan på klubbens finansiering bör framgå i utredningen. Distansmedlemskap Pressade ekonomin för Klubb Solidarisk finansiering SGF/GDF En alltmer heterogen grupp Klubbar som gör business på system Avtalsstruktur anläggning * Differentierade avgifter eller inte för klubbar med stor andel sk. distansmedlemmar * Avgift för dels klubben dels individen (t.ex. spelarlicens) * Ska medlemskap i SGF kunna erbjudas som alternativ * Vem ska betala avgiften till SGF/GDF klubben anläggning individen * Underlag för debitering av avgift * När ska avgiften betalas * Alla erlägga samma avgift till förbunden eller differentiering * Betala för vissa bastjänster och debitera vissa specifik service och tjänster * Debitera viss avgift direkt till individen * Hur möta trenden av större andel sällangolfare * Andelen banägare separerad från klubben ökar, dela upp avgift på anläggning och idrottslig verksamhet * Differentierade avgifter för klubb/anläggning med olika medlemsformer * Differentiera avgift för anläggning och klubb efter nytta av service/tjänster 21

10. Olika finansieringsmodeller att överväga Inledning Gruppen fastställde efter genomgång fem olika övergripande finansieringsmodeller, vilka man diskuterade igenom för- och nackdelar ur olika perspektiv och utifrån de förväntningar som olika intressenter torde kunna ha på dessa. Modellerna sammanfattas: 1. Fast avgift för klubben plus rörlig avgift för medlemmen 2. Fast avgift för klubben beroende på anläggningens storlek med progressiv ökning utifrån visst medlemsantal 3. Nuvarande finansieringssystem per medlem möjlighet att variera avgift beroende på medlemsantal om önskemål finns debitering baserad på fler mätpunkter under året 4. Ingen medlemsavgift för klubb eller medlem 100 % extern finansiering 5. Fördelning av medlemsavgift på anläggning respektive klubb Nedan sammanfattas kommentarer till respektive grundmodell. Detaljerade strukturer har inte utarbetats i detta läge utan principerna för modellerna och dess förväntade konsekvenser har diskuterats. Härvid har gruppen kommit fram till att rekommendera styrgruppen för Organisationsutredningen att arbeta vidare med ett par av dessa grundprinciper, vilket kommenteras under avsnitt 12. Oavsett alternativ så rekommenderar utredningsgruppen att förändra debiteringsprinciperna, vilket diskuteras under avsnitt 11. 10.1 Fast avgift för klubben plus rörlig avgift för medlemmen Denna frågeställning baserar sig i princip på Förbundsstyrelsens idéskiss i propositionen till 2007 års FM, med exemplet att medlemsavgiften från medlemsklubben regleras beroende på anläggningens storlek. Den solidariska finansieringsbasen skulle tas ut beroende på om anläggningen har 9, 18, 27, 36, 45 eller 54 hål. Det rörliga tillägget sker sedan frivilligt av medlemmarna för en SGF-licens. Gruppen diskuterade ingående vad som skulle ligga i denna SGF-licens, och flera av de komponenter som är mest säljbara för SGF, är också de som klubben mest behöver i sin verksamhet eller vill verka för att alla golfare har. Här finns en inbyggd risk och problematik, speciellt om tjänster som efterfrågas inte fullt därmed blir finansierade! Kräver strikt fördelning och koppling av intäkter och kostnader hos förbundet. Alternativt kan det rörliga tillägget tas ut via klubben, se alt 10.2. 22