Försvarshögskolan Årsredovisning 2013

Relevanta dokument
Försvarshögskolan Årsredovisning 2014

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op)

REKTORS FÖRORD. Romulo Enmark, rektor Försvarshögskolan

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Officersprogrammet med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Sveriges lantbruksuniversitet

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig

en introduktion till den svenska högskolan 11

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Foto: Rickard Kilström FÖRSVARSHÖGSKOLAN ÅRSREDOVISNING 2016

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med Fastställda av fakultetsnämnden

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

Genusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde.

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser

Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Årsredovisning (i nya Ladok) Stellan Englén, Chalmers Janne Johansson, JU Karin Nordgren, GU

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Universitetskanslersämbetet

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

1 Årsredovisning 2017

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg

Manual till den ekonomiska mallen

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Kommittédirektiv. Högskolans utbildningsutbud. Dir. 2014:54. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret Sektionen för Lärarutbildning

Sommarkursernas utveckling, prestationsgrad och ekonomiska betydelse

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Revisionsrapport. Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning Sammanfattning

Utbildningsplan för. Utöver detta krävs för respektive inriktning även behörighet/ kunskaper enligt nedan: Inriktning mot arabiska:

Riksdagen har beslutat om Försvarshögskolans verksamhet för budgetåret 2010.

SSM forskardagar Vad gör CATS?

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP)

Vision och övergripande mål

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng

Beteendevetenskapliga programmet, högskolepoäng

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Revisionsrapport. Statens maritima museers årsredovisning 2009

Högskolan i Jönköping

Årsredovisning Innehålls PM

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Statistisk analys. Ingrid Pettersson Analysavdelningen /5

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Obligatorisk utlandstermin inom kandidatutbildningen

FÖRSVARSHÖGSKOLANS ÅRSREDOVISNING 2009

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. 2. Lagen om offentlig upphandling har inte följts

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten

Högskolenivå. Kapitel 5

Handläggningsordning och kriterier för att inrätta, bjuda ut, ställa in, revidera och avveckla utbildningar vid Umeå universitet

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning

1 Årsredovisning 2018

Svensk författningssamling

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år

Utbildning och. 16 universitetsforskning

VERKSAMHET Myndighetens uppgifter framgår av förordningen(2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan.

Lokal examensordning vid Luleå tekniska universitet

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning

UTBILDNINGSPLAN FÖR EKONOMPROGRAMMET 120/160/180 p

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis.

Beslut Högskoleverket beslutar att inte ge Malmö högskola tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området migration.

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU)

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

Antagningsordning GIH

Arbetsordning för Militära programledningen (MPL ArbO)

Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/ /12. Kvinnor /03 05/06 08/09 11/12

KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

Praktikrapport. Allmänt om praktikplatsen

Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2016/2017

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor Dnr L 2014/85

Högskolan i Borås. Underrättelsefunktion. Lunds universitet FPOA11 - Delkurs 2 Forskningspolitiska institutet HT 2010 Wilhelm Agrell

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Umeå universitet

Transkript:

INNEHÅLL 1 REKTORS FÖRORD... 5 2 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN... 6 2.1 Försvarshögskolan i korthet... 6 2.2 Försvarshögskolans resultat 2013... 7 2.3 Utgångspunkter för resultatredovisning... 8 2.4 Väsentliga uppgifter... 8 2.5 Verksamhetsstyrning och riskhantering... 9 3 UTBILDNING... 10 3.1 Utbildningsutbudet... 12 3.2 Finansiering av utbildning... 13 3.3 Examina på grundnivå och avancerad nivå... 13 3.4 Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 14 3.4.1 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 14 3.4.2 Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.... 15 3.4.3 Officersutbildning på grundnivå... 16 3.4.4 Försvarshögskolans kandidatprogram... 17 3.4.5 Fristående kurser... 18 3.4.6 Partnerskap för fred... 19 3.5 Avgiftsfinansierad utbildning... 20 3.5.1 Studenter, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning... 20 3.5.2 Högre militär utbildning... 21 3.5.3 Övrig poänggivande uppdragsutbildning... 23 3.5.4 Beställd utbildning... 24 3.5.5 Övrig avgiftsfinansierad utbildning... 24 3.6 Arbete för breddad rekrytering... 25 3.7 Studieavgifter för tredjelandsstudenter... 26 3.8 Studenter som inte tar poäng... 26 4 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING... 27 4.1 Finansiering av forskning och forskarutbildning... 27 4.2 Forskningspublikationer... 28 4.2.1 Volymer och kostnader för forskningsprestationer... 29 4.3 Forskningskompetens vid Försvarshögskolan... 30 2 (71)

4.4 Anslagsfinansierad forskning... 30 4.4.1 Forskning och forskarutbildning (anslag 2.68)... 31 4.4.2 Forskningsanslag (1:7, p.2)... 31 4.4.3 Forskning och analysstöd för regeringens behov (FORBE)... 32 4.4.4 Delegationen för militärhistorisk forskning (DMF)... 32 4.4.5 Allmänna val och demokrati (anslag 6.1). Handlingsplan... 33 4.5 Uppdragsforskning... 33 4.5.1 Uppdragsforskning för Försvarsmakten... 33 4.5.2 Uppdragsforskning för samhällets krisberedskap... 34 4.6 Bidragsfinansierad forskning... 34 4.7 Forskarutbildning... 35 4.7.1 Försvarshögskolans doktorandprogram... 36 4.7.2 Övriga doktorander finansierade av Försvarsmakten... 36 4.7.3 Övrig personal med forskarutbildningstid... 36 5 GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING... 37 5.1 Kvalitetsarbete... 37 5.1.1 Högskoleövergripande kvalitetsarbete... 37 5.1.2 Kvalitet i utbildning... 37 5.1.3 Kvalitet i forskning och forskarutbildning... 38 5.2 Jämställdhetsintegrering i utbildning och forskning... 39 5.2.1 FN resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet... 39 5.2.2 Inkluderande studiemiljö... 39 5.3 Studentinflytande... 40 5.4 Internationalisering... 40 5.4.1 Internationell dimension i utbildning och forskning... 40 5.4.2 Studentmobilitet... 41 5.5 Samverkan... 42 5.6 Anna Lindh-biblioteket... 42 5.7 Security Sector Reform (SSR)... 43 5.8 Upplåtande av bostadslägenhet... 44 6 STÖDVERKSAMHETEN... 44 6.1 Kompetensförsörjning... 44 6.1.1 Utveckling under 2013... 44 6.1.2 Personalrörlighet... 44 6.1.3 Högskolans anställda i siffror... 45 3 (71)

6.2 Sjukfrånvaro 2013... 45 6.3 Jämställdhet och likabehandling... 46 6.3.1 Åtgärder för jämnare könsfördelning vid rekrytering... 46 6.3.2 Anställning av professorer som är kvinnor samt befordran av lärare... 46 6.3.3 Försvarshögskolan fri från diskriminering... 46 6.4 Hållbar utveckling... 47 6.5 Lokaler... 47 7 EKONOMISK UTVECKLING 2013... 48 7.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 49 7.2 Forskning och forskarutbildning... 50 7.3 Finansiell redovisning... 51 7.4 Tilläggsupplysningar och noter... 55 8 SAMMANSTÄLLNING ÖVER DIAGRAM OCH TABELLER... 66 9 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV... 67 10 STYRELSEN... 68 11 STYRELSENS BESLUT... 70 4 (71)

1 REKTORS FÖRORD Försvarshögskolan ska vara ett nationellt och internationellt framstående lärosäte för utbildning och forskning inom försvar, samhällsskydd och säkerhet. Under 2013 har arbetet med att uppnå Försvarshögskolans vision fortsatt. Bland annat har arbetet för att erhålla tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett för högskolan gemensamt forskningsområde intensifierats. Försvarshögskolan har fortsatt att arbeta med att stärka kvaliteten i högskolans utbildningar. Det gäller så väl Officersprogrammet och den högre militära utbildningen som övriga utbildningar. Under hösten 2013 startade Försvarshögskolans kandidatprogram i statsvetenskap. Söktrycket till programmet har varit mycket högt, vilket bekräftar Försvarshögskolans attraktionskraft. Försvarshögskolans styrelse har även fattat beslut om att inrätta juridik med inriktning folkrätt som nytt huvudområde vid högskolan. Kursutbudet inom ämnet kommer att öka progressivt och målet är att studenterna på sikt ska kunna ta en filosofie kandidatexamen. Detta är ett sätt att möta studenternas efterfrågan på fler kurser med denna inriktning. En viktig pusselbit i Försvarshögskolans forskningsstrategi är att öka andelen externa forskningsbidrag erhållna i konkurrens. Därför är det mycket glädjande att Försvarshögskolans forskare under året lyckades ta hem två stora fleråriga forskningsbidrag inom området ledning och samverkan vid kriser. Projekten omfattar sammanlagt 29 miljoner kronor och beräknas pågå till och med 2017. Högskolan har under året haft ett fortsatt nära samarbete med bland annat Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Att ständigt vara i kontakt med myndigheter och organisationer i vår omvärld ger oss stora möjligheter att säkerställa att våra utbildningar är eftertraktade av både uppdragsgivare och studenter. Även medier har sett kompetensen hos Försvarshögskolans personal och anlitar ofta forskare från lärosätet för att kommentera olika aktuella världshändelser i relation till kris och krig. Hösten har präglats av att med svårighet hantera sent inkomna förändringar i budgetförutsättningarna. Det avser både regeringen och Försvarsmakten. För att fortsätta den positiva utvecklingen av verksamheten behöver Försvarshögskolan få möjlighet att utvecklas stabilt och långsiktigt så att våra ansträngningar genererar bästa möjliga resultat. Romulo Enmark, rektor Försvarshögskolan 5 (71)

2 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN 2.1 Försvarshögskolan i korthet Försvarshögskolan utbildar och forskar inom försvar, samhällsskydd och säkerhet. 1 Högskolan är en mötesplats för civilt och militärt, nationellt och internationellt, teori och praktik. Här möts de som redan arbetar med nationell och internationell krishantering och de som ska göra det i framtiden. Försvarshögskolan har utvecklats ur en lång tradition från en skola i Försvarsmakten till att idag vara en högskola under Utbildningsdepartementet. Försvarshögskolan är en viktig del i Försvarsmaktens kompetensförsörjningssystem och utbildar till yrket som officer och vidareutbildar anställda officerare. Högskolan leder även den akademiska utvecklingen av officersprofessionen. Försvarshögskolan ska vara ett centrum för utvecklingen av samhällsskydd och säkerhet ur ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Utbildning och forskning inom krishantering, samhällsskydd och beredskap 2, har på senare tid fått ökad betydelse inom det nationella säkerhetskonceptet. Två av Försvarshögskolans ämnen är unika; krigsvetenskap och militärteknik. Därutöver har högskolan de profilerade ämnena ledarskap under påfrestande förhållanden, ledningsvetenskap, historia med inriktning mot militärhistoria, juridik med inriktning mot folkrätt, statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan respektive statsvetenskap med inriktning säkerhetspolitik och strategi. I samarbete med Utrikespolitiska institutet driver Försvarshögskolan Anna Lindh-biblioteket som är Nordens främsta inom försvars-, säkerhets- och utrikesfrågor. Även Svenskt Militärhistoriskt bibliotek, Folke Bernadotteakademin och Utrikespolitiska institutet finns i högskolans lokaler. Dessa verksamheter formar tillsammans framtidens krishantering. Försvarshögskolan hade under 2013 i medeltal 356 (337) 3 anställda, varav 125 (108) eller 35 (32) procent kvinnor. Andelen lärare och forskare var ca 65 (66) procent av totalt antal anställda. Högskolan är organiserad i två institutioner, Militärvetenskapliga institutionen och Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap, där Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) ingår. Därutöver finns vid Försvarshögskolan Militära programledningen 4 som utövar programansvar för de militära programutbildningarna samt Högskoleförvaltningen där stödverksamheten är samlad. Forsknings- och utbildningsnämnden är det kollegialt valda organet. 1 Försvarshögskolans vision har reviderats under 2013. Den reviderade visionen fastställdes av styrelsen den 13 december 2013. 2 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. 3 Värden inom parentes avser 2012. 4 Militära programledningen har under året bytt namn från Ledningen för högskoleutbildning av officerare. 6 (71)

Försvarshögskolans organisation 2.2 Försvarshögskolans resultat 2013 Försvarshögskolan redovisar för 2013 ett underskott om 19,8 (-8,1) 5 miljoner kronor. Intäkterna uppgick till 484 (474) och kostnaderna till 503 (482) miljoner kronor. Intäkterna bestod till 47 (49) procent av anslag, 49 (48) procent avgifter och resterande del övriga intäkter. Det totala myndighetskapitalet uppgick vid utgången av 2013 till 61,2 (81,0) miljoner kronor. De totala intäkterna från verksamhetsgren utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgick under 2013 till 361 (339) miljoner kronor varav 45 (49) procent utgjorde anslag och 55 (50) procent avgifter. Under 2013 hade Försvarshögskolan sammanlagt 679 (692) helårsstudenter och 528 (602) helårsprestationer. Minskningen i förhållande till föregående år kan främst hänföras till det anslagsfinansierade Officersprogrammet, som under 2013 hade 218 (260) helårsstudenter och 198 (260) helårsprestationer. Totalt var 487 (484) helårsstudenter och 366 (422) helårsprestationer att hänföra till anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Av dessa hörde 33 helårsstudenter och 18 helårsprestationer till Försvarshögskolans kandidatprogram. Resterande 192 (208) helårsstudenter och 162 (180) helårsprestationer hänför sig till uppdragsutbildning. De utökade intäkterna inom utbildning motsvaras inte av en ökning i utbildningprestationer, vilket främst förklaras av att utökningen huvudsakligen skett inom avgiftsfinansierad utbildning som inte är poänggivande. 5 Siffror inom parentes avser 2012. 7 (71)

De totala intäkterna från verksamhetsgren forskning och forskarutbildning uppgick under 2013 till 123 (135) miljoner kronor. De minskade intäkterna kan hänföras dels till minskade forskningsanslag från Försvarsdepartementet, dels till minskad beställning av forsknings- och teknikutveckling från Försvarsmakten. Av de totala intäkterna för forskning utgjordes 52 (48) procent av anslag och 33 (43) procent av avgifter. 14 (9) procent utgjordes av bidrag. Under året har 71 (88) vetenskapliga refereegranskade publikationer utgetts. 2.3 Utgångspunkter för resultatredovisning Försvarshögskolan redovisar prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå främst i termer av helårsstudenter och helårsprestationer, i enlighet med styrelsens beslut. Även för uppdragsutbildning används motsvarigheten till helårsstudenter och helårsprestationer. Försvarshögskolan har tidigare redovisat en motsvarighet till helårsstudenter och helårsprestationer för uppdragsutbildningar som inte är poänggivande. Det har dock visat sig att bakomliggande definitioner är för otydliga för att få jämförbara resultat över åren, varför denna redovisning har tagits bort i denna årsredovisning. Kostnaden för Försvarshögskolans fristående kurser (tabell 7) redovisades tidigare som total anslagsförbrukning inom anslaget för grundutbildning (anslag 2:67), vilket innebar att kostnad för bibliotek och styrelse ingick i den redovisade kostnaden. I årsredovisning för 2013 redovisas kostnaden som utfall på aktiviteterna för fristående kurser och därmed exklusive kostnader för bibliotek och styrelse. I tabell 4 som sammanställer de totala kostnaderna för anslagsfinansierad utbildning ingår dock dessa kostnader. Decimalavrundningar i tabellerna kan i vissa fall medföra att summeringen inte exakt motsvarar det sammanlagda värdet av ingående avrundade belopp. Värden inom parantes i löpande text avser år 2012. 2.4 Väsentliga uppgifter Tabell 1 Väsentliga uppgifter 2013 2012 2011 2010 2009 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 6 487 484 542 546 465 Kostnad per helårsstudent, tkr 352 357 335 371 363 Totalt antal helårsprestationer 6 366 422 452 428 222 Kostnad per helårsprestation, tkr 496 410 401 473 760 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (HST) 0 0 0 0 0 Totalt antal nyantagna doktorander andel kvinnor - - - - - andel män Totalt antal doktorander med någon aktivitet andel kvinnor - - - - - andel män Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 7 20 18 17 14 12 6 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 7 Avser samtliga anställda som doktorander. 8 (71)

2013 2012 2011 2010 2009 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) - - - - - Genomsnittlig studietid för licentiatexamen - - - - - Genomsnittlig studietid för doktorsexamen - - - - - Totalt antal doktorsexamina - - - - - Totalt antal licentiatexamina - - - - - Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 8 71 88 73 47 58 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr 9 1820 1569 1951 3 755 2 841 Personal Totalt antal årsarbetskrafter 330 309 325 344 349 Medelantal anställda 356 337 355 360 374 Totalt antal lärare (årsarb.) andel kvinnor (%) andel män (%) Antal disputerade lärare (årsarb.) andel kvinnor (%) andel män (%) Antal professorer (årsarb.) 10 andel kvinnor (%) andel män (%) Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) andel personal (%) andel lokaler (%) 213 22 78 48 26 74 11 7 93 483,7 360,8 45 55 122,9 52 48 503,5 56 10 203 22 78 51 29 71 9-100 473,9 338,7 49 51 135,2 48 52 482,1 53 11 212 22 78 52 31 69 11-100 493,5 355,7 51 49 137,8 47 53 496,3 53 11 221 24 76 56 28 72 11-100 549,6 373,3 54 46 176,3 42 58 514,0 53 10 231 26 74 49 28 72 11-100 520,1 355,2 48 52 164,9 39 61 Lokalkostnader per kvm 11 (kr) 2827 2 981 2 825 2 900 2 693 Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 184,7 9,6-19,8 61,2 197,0 7,6-8,1 81,0 221,2 4,2-2,8 89,1 220,6 4,1 12 35,6 92,0 177,3 6,3 13,6 56,4 506,4 53 10 2.5 Verksamhetsstyrning och riskhantering För att uppfylla kravet på god verksamhetsstyrning har Försvarshögskolan valt att tillämpa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och internrevisionsförordningen (2006:122). Det huvudsakliga regelverket utgörs i övrigt av myndighetsförordningen (2007:515), högskoleförordningen (1993:100), förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. 8 Värden för 2012 och 2011 avviker från värden i Försvarshögskolans årsredovisning 2012, på grund av att publikationer har registrerats retroaktivt. 9 Värdena för 2012 och 2011 avviker från Försvarshögskolans årsredovisning 2012, på grund av att publikationer har registrerats retroaktivt. 10 Inklusive gästprofessor. 11 Enligt resultaträkningen. 12 Justerat värde i jämförelse med 2010 med anledning av ändrade redovisningsprinciper. 9 (71)

Försvarshögskolan definierar verksamhetsstyrning som den process som syftar till att verksamheten genomförs enligt instruktion och regleringsbrev och att den utförs: Effektivt, enligt gällande rätt och andra förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, med en tillförlitlig och rättvisande redovisning, och med god hushållning med statens medel. Försvarshögskolan har under 2013 fortsatt att tillämpa högskolans modell för riskhantering. I ledningens riskanalys, som revideras årligen, har sju strategiska riskområden identifierats. Den risk som bedömdes som störst och också var ny för året var risken att Försvarshögskolan inte klarar av att rekrytera tillräckligt antal studenter med rätt kvalitet, främst till officersprogrammet. Ett särkskilt åtgärdsprogram har tagits fram tillsammans med Försvarsmakten för att minska risken. En annan betydelsefull risk var den att Försvarshögskolan inte lyckas med Universitetskanslerämbetets (UKÄ) granskning av officersutbildningen och aktuella huvudområden. Även här har FHS arbetat enligt en särskild åtgärdsplan. UKÄ har förskjutit sin tidplan och granskningen genomförs först våren 2014. På operativ nivå har organisationsenheterna identifierat, bedömt och värderat sina risker inom enheten samt beslutat om åtgärder. Organisationsenheternas riskhantering har följts upp i samband med tertialuppföljningar. Anvisningar för riskhantering är integrerat i processerna för verksamhetsplanering samt för tertialuppföljningar. Riskhantering enligt förordning (1995:1300) hanteras enligt separata anvisningar men integrerat i årscykeln. Modellen för verksamhetsstyrning, i vilket riskhantering är integrerat, finns dokumenterad i en instruktion för verksamhetsstyrning som reviderats under året. Instruktionen ger även, tillsammans med delegeringsordningen, en beskrivning av roller och ansvar för verksamhetsstyrning samt även övergripande beskrivning av verksamhetsstyrningsprocesserna. Försvarshögskolan har därmed ett väl definierat system för verksamhetsstyrning och riskhantering, inklusive ansvar och roller, i hela kedjan från planering och uppföljning till intern och extern återrapportering. Försvarshögskolan har under 2013 inte fått ytterligare åtgärder att hantera utifrån iakttagelser från Riksrevisionens revisionsrapport. Inga allvarliga brister identifierades heller i samband med Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa värdering. 3 UTBILDNING Försvarshögskolans utbildningsstrategi styr utvecklingen av ämnen, ämnesinriktningar samt vilka utbildningsprogram och kurser som ska utvecklas och prioriteras de närmaste åren. Försvarshögskolan har som målsättning att på sikt ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett för högskolan gemensamt forskningsområde. 10 (71)

Fristående kurser 13 Kandidatexamen Magisterexamen Försvarshögskolan Årsredovisning 2013 Försvarshögskolan bedriver dels anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå, dels avgiftsfinansierad utbildning. Den största anslagsfinansierade utbildningen vid Försvarshögskolan är Officersprogrammet som leder till officersexamen. I denna utbildning ingår huvudsakligen ämnena krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap under påfrestande förhållanden. Den största avgiftsfinansierade utbildningen utgörs av de högre militära utbildningar som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Hösten 2013 startade Försvarshögskolan ett anslagsfinansierat utbildningsprogram som leder till kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan eller mot säkerhetspolitik. Genom inrättande av detta program möter Försvarshögskolan studenternas efterfrågan samt verkar för att studentgenomströmningen förbättras. Det har varit högt söktryck på utbildningen liksom hög närvaro och deltagande på första terminens kurser. Försvarshögskolan har under året förtydligat rollen som programansvarig för Officersprogrammet, högre militära utbildningar samt för kandidatprogrammet. Även programråd har formaliserats, med representanter för ämnen, studentkår och avnämare. Programansvarig ska i dialog med Forsknings- och utbildningsnämnden och programråd ansvara för programmets utveckling och kvalitetssäkring. Den 21 oktober 2013 beslutade Försvarshögskolans styrelse att inrätta juridik med inriktning mot folkrätt som huvudområde. Detta innebär att det på sikt, efter utveckling av kursvolymen, kan bli möjligt att erhålla en filosofie kandidatexamen i juridik med inriktning folkrätt. De nuvarande kurserna i folkrätt har både högt söktryck och hög genomströmning. Vidare har studenterna efterfrågat ett ökat kursutbud. Försvarshögskolan bedriver utbildning i sammantaget åtta av styrelsen inrättade ämnen. Samtliga ämnen har unika profiler genom sina kopplingar till militär utbildning samt direkt och indirekt ledning av kris- och konflikthantering. Den typ av utbildning och examina som ges inom Försvarshögskolans ämnen framgår av sammanställning nedan. Ämne Historia med inriktning mot militärhistoria X X Juridik med inriktning mot folkrätt X Krigsvetenskap X X Ledarskap under påfrestande förhållanden X X Ledningsvetenskap X Militärteknik X X Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan X X X Statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik och strategi X X X 13 Härmed avses endast anslagsfinansierade fristående kurser. 11 (71)

3.1 Utbildningsutbudet Försvarshögskolan ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för avvägningar och beslut om utbildningsutbud samt hur lärosätet bemöter det omgivande samhällets behov av utbildning. Försvarshögskolan har bedömt att det finns en efterfrågan av ett program som leder till en kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan eller säkerhetspolitik. Ett beslut om inrättande fattades under 2012 och programmet startade hösten 2013. Kandidatprogrammet finansieras liksom Försvarshögskolans fristående kurser av anslaget för grundutbildning (anslag 2:67). Eftersom kandidatprogrammet under 2013 genomfördes för första gången saknades erfarenhetsvärden för avvägningen av lämplig volym för programmet i förhållande till utbudet av fristående kurser. Inledningsvis gjordes bedömningen att programmet skulle planeras för 40 platser. Då söktrycket blev högt med totalt 1222 sökande beslutade Försvarshögskolan att utöka antalet platser till 65. Försvarshögskolans rektor har på förslag från Forskar- och utbildningsnämnden beslutat om riktlinjer för intern fördelning av utbildningsplatser. Där anges att Försvarshögskolans kandidatprogram samt kurser på avancerad nivå i statsvetenskap är prioriterade. Dock avdelas minst 100 (helårsstudenter) platser till fristående kurser. Vidare anges att distansutbildningar inte prioriteras vid tilldelning av utbildningsplatser med hänvisning till Försvarshögskolans utbildningsstrategi. Försvarshögskolan strävar efter att förbättra genomströmning av studenter. Då genomströmning på distanskurser överlag är sämre än på campuskurser har högskolan beslutat att prioritera kurser på campus. Under 2013 har Försvarshögskolan beslutat om en ny intern fördelningsmodell för fristående kurser som finansieras av Försvarshögskolans grundutbildningsanslag (anslag 2:67). Modellen tar i högre grad än tidigare hänsyn till kursernas söktryck och genomströmning. Avsikten är bland annat att få en tydligare styrning mot de kurser som efterfrågas mest av studenterna. Efterfrågan från studenterna inom området folkrätt har tidigare lett till att en fristående fortsättningskurs om 15 högskolepoäng har utvecklats. 2013 beslutade Försvarshögskolans styrelse att inrätta juridik med inriktning mot folkrätt som huvudområde. Försvarshögskolan avser att på sikt utveckla kursutbudet så att studenterna kan ta ut en filosofie kandidatexamen i juridik med inriktning mot folkrätt. Officersprogrammet finansieras av anslaget för Officersutbildning m.m. (anslag 1:7), där den första villkorssatsen anger de finansiella ramarna för utbildningen. Volymen för Officersprogrammet styrs av återrapporteringskravet om Officersutbildning på grundnivå i regleringsbrevet för Försvarshögskolan som för året anger att Under 2013 bör minst 80 nybörjarstudenter ha påbörjat grundutbildning på Officersprogrammet. Förkunskapskrav för tillträde till utbildning som leder till officersexamen är angivna i Förordning för Försvarshögskolan 4 kap. 3. Utbildningen inom Officersprogrammet genomförs som campusutbildning. Högskolan har vidare regelbundna dialoger med Försvarsmakten om bland annat antalet studenter som ska antas till dels Officersprogrammet, dels till den högre militära utbildningen 12 (71)

som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Försvarsmakten har även möjlighet till insyn och påverkan via sitt deltagande i Försvarshögskolans styrelse, Forsknings- och utbildningsnämnd, ämnesråd samt programråd. I Försvarshögskolans styrelse och i Forsknings- och utbildningsnämnden finns även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap representerade. Även med denna myndighet har Försvarshögskolan regelbundna dialoger. Försvarshögskolan har även ett brett utbud av uppdragsutbildningar som riktar sig, inte bara mot ovan nämnda myndigheter, utan även mot andra organisationer i samhället. 3.2 Finansiering av utbildning Vid Försvarshögskolan bedrivs såväl anslagsfinansierad utbildning som utbildning på uppdrag av olika myndigheter. Försvarshögskolan har en hög andel avgiftsfinansiering. Under 2013 kom 55 procent av intäkterna för utbildning från avgifter (50 procent 2012, 49 procent 2011). Detta medför att Försvarshögskolan till stor del är beroende av sina uppdragsgivare och att deras beställningar har stor påverkan på myndigheten. Diagram 1 Fördelning av intäkter för utbildning 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 355,7 338,7 360,8 1,9 1,2 0,5 1,7 0,4 1,1 173,5 169,2 196,8 179,8 166,7 162,4 2011 2012 2013 Finansiella intäkter Bidrag Avgift Anslag 3.3 Examina på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolans styrelse har beslutat att inrätta de huvudområden som framgår av tabell 2. I tabellen redovisas antal examina från såväl anslagsfinansierad utbildning som uppdragsutbildning. 13 (71)

Tabell 2 Examina inom Försvarshögskolans huvudområden Huvudområde 14 2013 2012 2011 Totalt Varav kvinnor Totalt Varav kvinnor Totalt Varav kvinnor Högskoleexamen 0 0 0 0 1 1 Yrkesexamen Officersprogrammet 54 4 85 7 38 4 Kandidatexamen 27 17 41 22 32 5 Krigsvetenskap 2 0 6 1 24 2 Militärteknik 0 0 0 0 1 0 Militärhistoria 1 1 - - - - Statsvetenskap 4 1 14 11 0 0 Statsvetenskap, inriktning kris-int. 7 6 9 4 4 2 Statsvetenskap, inriktning säkerhetspolitik 12 9 11 5 3 1 Ledarskap under påfrestande förhållanden 1 0 1 1 Magisterexamen 18 10 43 7 37 3 Krigsvetenskap 1 0 29 0 30 0 Statsvetenskap, inriktning kris-int. 7 5 9 6 5 2 Statsvetenskap, inriktning säkerhetspolitik 10 5 5 1 2 1 Tabellen visar antalet examina som tagits ut under året, oavsett vilket år utbildningen avslutades. Under 2013 gick 107 (144) studenter ut Officersprogrammet med godkänt resultat, av dessa valde 50 (59) att inte ta ut examen. Den huvudsakliga förklaringen är att det är godkänd utbildning och inte uttagen examen som är förutsättning för anställning inom Försvarsmakten. Även om åtgärder har vidtagits i syfte att få fler att ta ut examen så är det fortfarande bara cirka 60 procent av de godkända som gör detta. Nedgången av antalet utfärdade magisterexamina är en effekt av att Högre stabsofficersutbildning sedan år 2011 har intag vartannat år, vilket innebär att huvuddelen som nu går utbildningen examineras 2014. 3.4 Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan bedriver utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt högskolelagen, högskoleförordningen och regleringsbrev. Denna utbildning finansieras genom anslag. 3.4.1 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan erhåller anslag 2:67 Försvarshögskolan Grundutbildning, ap.1, från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (Utbildningsdepartementet) för finansie- 14 Ledningsvetenskap samt sedan 2013 även Folkrätt, utgör också huvudområden inom Försvarshögskolan, men kursutbudet är inte så omfattande att examen kan tas ut inom huvudområdet. 14 (71)

ring av grundutbildning, bibliotek och styrelse. Från utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap erhåller Försvarshögskolan anslag 1:7 Officersutbildning m.m. (Försvarsdepartementet), ap.1, för genomförandet av det treåriga Officersprogrammet (p.1) och för utbildning inom Partnerskap för fred (p.4). Under 2013 erhöll Försvarshögskolan därutöver en kvalitetsbaserad resursfördelning, anslag, 2:71 Särskilda medel till universitet och högskolor m.m, ap.53, under utgiftsområde 16 om 147 tusen kronor, varav hela anslaget förbrukats. Tabell 3 Tilldelning och nyttjande av anslag inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå, inklusive för bibliotek och styrelse Anslag 2.67* Anslag 1.7** 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Tilldelat anslag (tkr) 23 053 22 922 22 675 167 500 173 500 188 400 Avräknade anslagsmedel 23 053 22 922 22 675 139 181 143 796 157 103 * Benämningen kan ändras mellan åren. För 2012 var benämningen 2:67. För 2011 var benämningen 2.51 **Den del av anslaget som avser utbildning Differensen mellan tilldelat och avräknat anslag avseende anslaget för officersutbildning m.m. (anslag 1:7) beror till största delen på att det sammantagna antalet studenter inom Officersprogrammet understiger 450 som är det antal som anslaget är beräknat på samt på lägre fakturering jämfört med beställning från Försvarsmakten. Sedan 2009 har ett stort arbete lagts ned på att realisera de av regeringen angivna ekonomiska reduceringar som var en följd av utredningen Ett användbart och tillgängligt försvar Stödet till Försvarsmakten (Fö 2009:A). Denna process kommer att fortsätta fram till år 2014. 3.4.2 Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 4 Studenter, prestationer och kostnader inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå 15 Studenter Totalt 2013 2012 2011 Andel Totalt Andel Totalt Andel kvinnor (%) kvinnor (%) kvinnor (%) Antal individer 16 1048 34 1 027 31 1 021 29 Högskolenybörjare 447 39 334 34 Prestationer Totalt antal HST 487 31 484 28 541 28 Varav grundnivå 450 29 454 26 523 Varav avancerad nivå 37 51 30 50 19 Totalt antal HPR 366 29 422 27 452 25 Varav grundnivå 345 27 404 26 441 Varav avancerad nivå 21 54 19 42 11 Genomströmning HPR/HST (%) 75 87 84 15 I värdena för 2012 ingår sådan anslagsfinansierad utbildning som Försvarshögskolan beställt av annan högskola. 16 Exklusive uppdragsutbildning. 15 (71)

2013 2012 2011 Totalt Andel kvinnor (%) Totalt Andel kvinnor (%) Totalt Andel kvinnor (%) Kostnad 17 totalt (tkr) 171 536 172 856 181 333 varav grundnivå 169 568 171 803 180 822 varav avancerad nivå 1 968 1 053 511 Kostnad per HST totalt 352 357 335 grundnivå 377 378 346 avancerad nivå 53 35 27 Kostnad per HPR totalt 469 410 402 grundnivå 492 425 410 avancerad nivå 94 55 46 Antalet helårsprestationer och därmed genomströmningen har under 2013 minskat i förhållande till 2012. Det innebär även att kostnaden per helårsprestation ökat. Det förklaras dels av eftersläpande rapportering av prestationer på Officersprogrammet, dels av att det nya kandidatprogrammet i statsvetenskap har kurser som löper över årsskiftet och som därmed rapporteras nästa år. Kostnaden för bibliotek och styrelse ingår i kostnadsredovisningen ovan, i enlighet med Försvarshögskolans regleringsbrev från Utbildningsdepartementet. Kostnad per helårsstudent respektive helårprestation blir därmed högre än om dessa kostnader fördelats på all verksamhet i enlighet med SUHF-modellen 18. Däremot är värdena jämförbara mellan åren. Kostnader för officersprogrammet, kandidatprogrammet och Försvarshögskolans fristående kurser redovisas exklusive kostnader för bibliotek och styrelse i tabell 5, 6 respektive 7 nedan. 3.4.3 Officersutbildning på grundnivå Officersprogrammet utgör den största delen av Försvarshögskolans anslagsfinansierade utbildning och det finansieras av anslaget för officersutbildning m.m. (anslag 1:7). Utbildningen ska ge de kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt arbeta som officer. Studierna fokuseras på ämnena krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap under påfrestande förhållanden. De praktiska förmågorna utvecklas genom övning under handledning, vilket kräver att officersutbildningen har hög lärartäthet. Utbildningen omfattar sex terminer, varav två är verksamhetsförlagda och genomförs vid Försvarsmaktens funktionsskolor på uppdrag av Försvarshögskolan. Studenterna antas till en av tre profiler: krigsvetenskaplig, militärteknisk eller nautisk profil. Vid programmet studerar även uppdragsstuderande, huvudsakligen piloter på uppdrag av Försvarsmakten. Dessa kan söka och antas till senare delen av programmet. 17 Den totala kostnaden redovisas här som total anslagsförbrukning. Kostnaden för avancerad nivå beräknas på utfall för relevanta aktiviteter och anges därmed exklusive differensjustering. Kostnaden för grundnivå anges som skillnaden mellan total kostnad och kostnad för avancerad nivå. Hela differensjusteringen ligger därmed i kostnaden för grundnivå. 18 Den redovisningsmodell som Sveriges universitets- och högskoleförbund kommit överens om och som enligt regleringsbrevet för univeritet och högskolor bör användas för fördelning av indirekta kostnader. 16 (71)

Tabell 5 Studenter, prestationer och kostnader för Officersprogrammet 2013 2012 2011 Totalt Andel kvinnor (%) Totalt Andel kvinnor (%) Totalt Andel kvinnor (%) Studenter Antal individer 358 14 403 14 432 13 Antal programnybörjare 19 85 12 75 9 86 18 Antal sökande per plats 3,0 3,9 5,0 Prestationer Antal HST 218 14 260 14 301 13 Antal HPR 198 14 260 14 282 12 Genomströmning HPR/HST (%) 91 100 94 Kostnad 20 Kostnad hela OP (tkr) 137 181 141 807 155 361 Kostnad per HST (tkr) 629 545 516 Kostnad per HPR (tkr) 693 545 551 Försvarsmakten har under några år angett ett minskat anställningsbehov, vilket i sin tur medfört att antalet studenter på programmet tillfälligt har behövt minska. Antalet sökande till Officersprogrammet 2013 var tre sökande per utbildningsplats. För 2012 var antalet sökande per utbildningsplats knappt fyra. Försvarshögskolan har vidtagit åtgärder med anledning av att antalet sökande minskat. Könsfördelningen totalt är i stort sett oförändrad i förhållande till tidigare år, med en övervägande del män. I regleringsbrevet för Försvarshögskolan anges som mål att minst 80 nybörjarstudenter bör påbörja Officersprogrammet under 2013. Hösten 2013 registrerades 85 nya studenter vid Officersprogrammet. Av den totala kostnaden för Officersprogrammet om 137,2 (141,8) miljoner kronor består 67,4 (69,2 21 ) miljoner kronor av kostnader för köp av utbildningsstöd från främst Försvarsmakten, men även Linnéuniversitetet och Kungliga tekniska högskolan. Den största delen av utbildningsstödet avser genomförande av verksamhetsförlagd utbildning. 3.4.4 Försvarshögskolans kandidatprogram Hösten 2013 startade Försvarshögskolan ett utbildningsprogram som leder till kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan eller mot säkerhetspolitik. Genom detta program bedömer högskolan att genomströmningen kommer att öka såsom brukar vara fallet för studenter som studerar på program, jämfört med studenter på fristående kurser. Programmet är finansierat av anslaget för grundutbildning (anslag 2:67). Kandidatprogrammet inleds med en introduktionstermin bestående av tre kurser där studenterna får fokusera på internationella relationer, samtida krigsföring samt beslutsfattande och 19 Antal programnybörjare avser individer som under året registrerats vid första terminen vid Officersprogrammet. 20 Kostnaden anges effter differensjustering eftersom den hämtas från en differensjusterad högstpost inom anslag 1.7. 21 Siffran är reviderad jämfört med årsredovisningen 2012 med anledning av ny beräkningsprincip. För 2012 innefattad den angivna kostnaden även den verksamhet som för 2013 redovisas på Linnéuniversitetet. 17 (71)

beslutsprocesser. Kursvärderingarna från den första och andra kursen under termin ett var positiva. Tabell 6 Studenter, prestationer och kostnader för kandidatprogrammet 2013 2012 2011 Totalt Andel kvinnor (%) Totalt Andel kvinnor (%) Totalt Andel kvinnor (%) Studenter Antal individer 68 50 - - - - Antal programnybörjare 68 50 - - - - Antal sökande per plats 4,9 - - - - Prestationer Antal HST 33 50 - - - - Antal HPR 18 53 - - - - Genomströmning HPR/HST (%) 54 - - - - Kostnad 22 Kostnad totalt (tkr) 1 467 - - - - Kostnad per HST (tkr) 44 - - - - Kostnad per HPR (tkr) 82 - - - - Söktrycket till kandidatprogram var högt, 4,9 förstahandssökande per utbildningsplats i första urvalet. Totalt sökte 1 222 individer till kandidatprogrammets 65 platser. Det är även positivt att sökandenas och antagna studenters meritvärden är höga i förhållande till jämförbara utbildningar inom landet. Det ger förutsättningar för en högkvalitativ utbildning och god genomströmning. Detta har dock ännu inte fått genomslag på grund av att det programmet har kurser som löper över årsskiftet och som därmed rapporteras nästa år. 3.4.5 Fristående kurser Försvarshögskolans fristående kurser finansieras av anslaget för grundutbildning (2:67). Tabell 7 Studenter, prestationer och kostnader för fristående kurser Totalt 2013 2012 2011 Andel Totalt Andel Totalt kvinnor kvinnor (%) (%) Andel kvinnor (%) Studenter Antal unika individer 639 44 631 42 595 41 Antal högskolenybörjare 306 45 267 40 300 42 Prestationer Antal HST 236 45 224 44 241 40 Antal HPR 150 46 161 47 170 46 Genomströmning HPR/HST (%) 64 72 71 Kostnad 23 Kostnad (tkr) 10 593 9 298 8 963 Kostnad per HST (tkr) 45 42 37 Kostnad per HPR (tkr) 71 58 53 22 Kostnaden beräknas som utfall på relevanta aktiviteter, varför den redovisas innan differensjustering. Eftersom kandidatprogrammet startade under hösten 2013 saknas data från år 2012 och 2011. 23 Kostnaden beräknas som utfall på relevanta aktiviteter, varför den redovisas innan differensjustering. I årsredovisning för 2012 angavs kostnaden som total anslagsförbrukning inom anslag 2.67, dvs inklusive kostnader för bibliotek och styrelse. Dessa kosntader ingår dock inte nu i denna redovisning. Kostnaderna för 2012 och 2011 har räknats om enligt denna princip. 18 (71)

Antal HST Försvarshögskolan Årsredovisning 2013 Trots att 68 studenter påbörjat kandidatprogrammet under hösten 2013 har antalet studenter på fristående kurser inte minskat. Det beror på att Försvarshögskolan genom aktiva åtgärder kunnat bättre utnyttja tillgängliga studieplatser som finansieras av anslaget för grundutbildning (anslag 2:67). Sett till antal helårsstudenter för fristående kurser under 2013 är statsvetenskap det största ämnet, följt av militärhistoria och folkrätt. Under 2013 har den nyutvecklade fortsättningskursen i folkrätt bidragit till en markant ökning av antalet helårsstudenter i ämnet. År 2013 beslutade Försvarshögskolans styrelse att inrätta juridik med inriktning mot folkrätt som huvudområde. Ambitionen är att kursutbudet inom ämnet ska öka progressivt med målet att studenterna på sikt ska kunna ta en filosofie kandidatexamen. Inom ämnet krigsvetenskap ges idag inga anslagsfinansierade fristående kurser. Diagram 2 Antal HST för fristående kurser, fördelat på ämnen 160 140 120 138 129 118 100 80 60 40 20 0 16 15 29 23 23 25 11 11 12 54 45 51 1 2 2 2011 2012 2013 3.4.6 Partnerskap för fred Anslaget för offiserutbildning m.m. (anslag1:7) finansierar kurser inom ramen för Partnerskap för fred. Under 2013 var Försvarshögskolans anslagsmedel motsvarande 2 miljoner kronor för att genomföra och planera utbildningsverksamheten. Hela anslaget har förbrukats. Försvarshögskolan har under året arrangerat två internationella kurser. Kursen Senior Course on Crisis Management and Civil Emergency Planning (CMCEP) genomfördes med deltagare från 15 länder. Årets andra kurs, Senior Course on Security Policy in Europe" (SPIE), genomfördes med deltagare från 14 länder. 19 (71)

3.5 Avgiftsfinansierad utbildning Försvarshögskolan bedriver avgiftsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760) och förordning för Försvarshögskolan (2007:1164). I jämförelse med andra högskolor är en stor andel av utbildningen som Försvarshögskolan genomför avgiftsfinansierad. Under 2013 motsvarade intäkterna från uppdragsutbildning ca 41 (36) 24 procent av Försvarshögskolans totala intäkter. Uppdragsutbildning 25 sker på uppdrag av ett stort antal myndigheter och organisationer. De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som stod för 83 (81) procent respektive 3 (5) procent av avgiftsintäkterna inom utbildning. Andra uppdragsgivare var Regeringskansliet, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Rikspolisstyrelsen, Post- och Telestyrelsen, Trafikverket, Kungsbacka kommun, Svenska Fotbollförbundet och Saab Dynamics AB och Försvarshögskolan i Malaysia. I redovisningarna nedan benämns kursdeltagarna deltagare i uppdragsutbildning för att skilja dem från studenter såsom definierade i 1 kap. 4 högskoleförordningen. 3.5.1 Studenter, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning Sammantaget deltog 461 (512) individer 2013 i poänggivande uppdragsutbildning, varav 12 (10) procent var kvinnor. Överrepresentationen av män bland kursdeltagarna kan huvudsakligen förklaras med att en stor del av uppdragsutbildningarna genomförs på uppdrag av Försvarsmakten. Av totalt antal deltagare deltog 223, eller knappt hälften, i Försvarshögskolans två stora vidareutbildningar inom den högre militära utbildningen som bedrivs på uppdrag av Försvarsmakten. Dels Högre stabsofficersutbildning (HSU) som omfattar fyra terminer och bedrivs på avancerad nivå och kan därmed leda till en filosofie magisterexamen i krigsvetenskap. Dels Stabsutbildningen (SU) som bedrivs på grundnivå under två terminer. Sett till antal helårsprestationer utgör HSU och SU sammantaget 76 procent av den totala poänggivande uppdragsutbildningen. De genomförda utbildningarnas karaktär, omfattning och kostnad skiljer sig åt väsentligt mellan åren, beroende på vilka uppdrag som Försvarshögskolan har under året. Detta gör att kostnadsredovisningar inte är jämförbara mellan åren. Av denna anledning redovisar Försvarshögskolan från och med 2013 inte kostnad per helårsstudent eller helårsprestation för poänggivande uppdragsutbildning. 24 Rättat i förhållande till årsredovisningen 2012. 25 När Försvarshögskolan redovisar uppdragsutbildning ingår även annan utbildning enligt 5 kap. 2 i förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 20 (71)

Tabell 8 Poänggivande uppdragsutbildning 2013 2012 2011 Totalt Andel kvinnor (%) Totalt Andel kvinnor (%) Totalt Andel kvinnor (%) Deltagare i uppdragsutbildning Antal individer 461 12 512 10 454 10 Varav HSU 74 6 112 6 77 1 Varav SU 149 17 126 10 138 12 Varav övriga uppdragsutbildningar 238 13 274 12 239 11 Prestationer Antal HST 192 10 208 7 184 - Varav HSU 75 8 57 5 61 - Varav SU 70 11 58 8 72 - Varav övriga uppdragsutbildningar 47 13 93 8 51 - Antal HPR 162 9 180 7 178 - Varav HSU 62 9 45 3 65 - Varav SU 48 8 58 8 64 - Varav övriga uppdragsutbildningar 52 11 77 8 49 - Genomströmning HPR/HST (%) 84 87 97 Varav HSU 82 79 107 Varav SU 69 99 89 Varav övriga uppdragsutbildningar 111 83 96 Kostnad 26 Kostnad totalt (tkr) 121 210 105 454 113 072 27 Varav HSU 58 125 41 575 55 074 Varav SU 41 350 37 759 37 223 Varav övriga uppdragsutbildningar 21 735 26 120 20 775 De lägre nivåerna på prestationer 2013 än året innan inom övriga uppdragsutbildningar kan till del förklaras att en förberedande kurs till HSU inte genomfördes 2013, då inte heller HSU startade under året. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer för HSU och SU är högre 2013 än året innan på grund av att Försvarsmakten valde att ett större antal studerande skulle genomföra programmen med start 2012 (HSU) respektive 2013 (SU). Stora delar av utbildningarna är tematiskt uppbyggda varför det sker en eftersläpning i när olika kurser examineras, vilket resulterar i en relativt låg redovisad genomströmning. 3.5.2 Högre militär utbildning Den högre militära utbildningen vid Försvarshögskolan bedrivs som poänggivande uppdragsutbildning på uppdrag av Försvarsmakten. Uppdragsgivaren förändrar ibland beställningen mellan åren, vilket försvårar jämförelser över tid. Utbildningarna utvecklas fortlöpande utifrån erfarenheter från genomförd utbildning samt förändrad inriktning från Försvarsmakten. Exempel på sådan inriktning är ett ökat fokus på nationell försvarsplanering. 26 Kostnaden beräknas från 2013 som utfall på relevanta aktiviteter, som redovisas innan differensjustering. Kostnaderna för 2012 och 2011 har räknats om. 27 Kostnaden för 2011 har rättats genom att kostnad för uppdragsutbildning som bedrivs som samundervisning med Officersprogrammet lagts till. 21 (71)

Utbildningen har i huvudsak genomförts med beställda volymer, med undantag av Taktisk stabskurs (TSK) 12-13 och 13-14 där färre studerande än planerat genomfört utbildningen. Fram till och med HSU 10-12 genomfördes utbildningen varje år. Från och med 2011 genomförs HSU vartannat år, vilket har inneburit att det planerade deltagarantalet utökats från tidigare 40 till 60 28 i HSU 12-14. Därutöver blev antalet deltagare i HSU 12-14 och SU 12-13 fler än planerat. Högre stabsofficersutbildning (HSU) HSU syftar till att ge generell förmåga att tjänstgöra som kvalificerad stabsofficer på högre ledningsnivåer, både nationellt och internationellt. Utbildningen ger behörighet till befattningar i nivån överstelöjtnant/ kommendörkapten (OF 4 29 ) och högre. Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU-T) syftar till att ge framtidens högre officerare kunskaper och verktyg för att förstå teknikens möjligheter och begränsningar vid militär verksamhet, såväl nationellt som internationellt. Från och med 2012 har en utbildning benämnd HSU Försvarsmaktsingenjörer (FM Ing) tillkommit. Den riktar sig till Försvarsmaktsingenjörer och motsvarar HSU-T termin 2 och 3 och omfattar 63 högskolepoäng. För studerande som sedan tidigare har en akademisk examen på lägst magisternivå (civilingenjörer, meteorologer, läkare etc.), finns möjlighet att gå en förkortad utbildning om två terminer som benämns HSU Specialister (HSU-S). Utbildningen syftar till befattning som stabsofficer på högre ledningsnivå. Vid HSU studerar varje år även ett antal utländska deltagare; under 2013 från Norge, Finland, Estland och Sydkorea. Deltagare i den högre stabsofficersutbildningen deltar i någon av de internationella stabsövningarna, CJSE 30 alternativt VIKING. De som studerar i utbildningens andra år kan placeras i ledande stabsbefattning under övningarna. Under 2013 avslutade HSU S och HSU FM ing sin utbildning. Genomförd utvärdering visar att målen nåtts och att de studerande varit nöjda med genomförd utbildning. Stabsutbildningen (SU) SU ger behörighet till befattningar som major/örlogskapten (OF 3 31 ). Syftet är att ge en generell stabskompetens för tjänstgöring i staber inom egen försvarsgren, såväl nationellt som internationellt, och över hela konfliktskalan. Utbildningen har genomförts i två steg, om en termin vardera, från och med 2014 kommer samtliga deltagare att genomgå hela utbildningen. Efter det andra steget ger Försvarsmakten möjlighet att söka till HSU. Även studerande inom SU deltar i CJSE 32 alternativt VIKING. 28 Exklusive studerande från utlandet. 29 Enligt Försvarsmaktens nivåindelning. 30 Combined Joint Staff Exercise. 31 Enligt Försvarsmaktens nivåindelning. 32 Combined Joint Staff Exercise. 22 (71)

Slutrapport efter SU 12-13 visar att de övergripande målen har uppnåtts och att samtliga studerande som fullföljt SU 12-13 är godkända. De studerande är mycket nöjda med genomförd utbildning och med FHS stöd i form av lärarkompetens och engagemang. De studerande upplevde vidare att utbildningen gett en stor personlig och yrkesmässig utveckling. Motsvarande erfarenheter redovisades efter del 1 av SU 13-14 från som avslutade utbildningen. Taktisk stabskurs (TSK) TSK genomförs tvådelad under totalt sju veckor och syftar bland annat till att utbilda reservofficerare och vissa yrkesofficerare främst avseende internationell stabstjänst. För reservofficerare ger TSK kompetens för att befordras till major/örlogskapten (OF 3). Under året avslutades TSK 12-13. Genomförd utvärdering både efter avslutad kurs TSK 12-13 och del 1 av kursen TSK 13-14 visar att kursmålen nåtts och att deltagarna varit mycket nöjda. 3.5.3 Övrig poänggivande uppdragsutbildning Nedan redovisas exempel på poänggivande uppdragsutbildningar, utöver de högre militära utbildningarna, som genomförs under 2013. Officersutbildning på grundnivå Från och med OP 10-13 genomförs uppdragsutbildning av blivande piloter åt Försvarsmakten genom samundervisning med Officersprogrammets krigsvetenskapliga profil. De blivande piloterna kan söka och antas till den senare delen av programmet inför termin 6. Utöver piloterna genomför även andra yrkeskategorier del av Officersprogrammet på uppdrag av Försvarsmakten. Militärtekniska utbildningar Militärteknisk påbyggnadsutbildning (MPU) omfattar 60 högskolepoäng och ges för anställda i Försvarsmakten. Den består av kurser inom militärtekniska metoder, teknik för militära förmågor samt förmågeutveckling, det vill säga interaktionen mellan teknikutveckling och militär verksamhet. MPU genomförs vartannat år tillsammans med Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU-T) 33. Kurserna Militärteknik utveckling och anskaffning av militära system, samt Systemteknik har genomförts på uppdrag av Försvarsmakten. Båda kurserna ges som grundkurs om 3 högskolepoäng och fortsättningskurs om 2 högskolepoäng. Concept Development and Experimentation (CD&E) Utbildningsprogrammet CD&E startade 2012 och omfattar 60 högskolepoäng. Programmet bygger på ledningsvetenskap och systemvetenskap och syftar till att utbilda utvecklingsofficerare till Försvarsmakten. Därutöver har en kortare orienterande kurs samt en kort vidareutbildning inom CD&E genomförts. Kurser i krigsvetenskap Högre operativ chefskurs (6 högskolepoäng), Strategisk operativ underrättelsetjänst (7,5 högskolepoäng), Strategisk operativ kurs Logistik (7,5 högskolepoäng) och Strate- 33 Se 3.5.2 avsnitt Högre stabsofficersutbildning. 23 (71)