REKTORS FÖRORD. Romulo Enmark, rektor Försvarshögskolan

Transkript

1

2 REKTORS FÖRORD Försvarshögskolan ska vara att vara ett nationellt och internationellt framstående lärosäte för utbildning och forskning inom försvar, samhällsskydd och säkerhet. En viktig del i visionen är att erhålla tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Under 2015 har Försvarshögskolan tagit stora steg framåt i arbetet med att förbereda en ansökan om ett sådant tillstånd. Arbetet har fortsatt med att definiera det gemensamma forskningsområdet liksom ingående forskarutbildningsämnen. Forskarutbildningen har fortsatt att utvecklats med utgångspunkt i resultatet i doktorandenkäten som genomfördes föregående år. Även årets omfattande arbete med kvalitetsutveckling av Officersprogrammet har bedrivits med kraven för examenstillstånd på forskarnivå i beaktande, utöver de krav som Universitetskanslersämbetets utlåtande vid granskningen innebar. Försvarshögskolan planerar för att kunna gå in med en ansökan om examenstillstånd på forskarnivå inom ett år. Försvarshögskolan och Försvarsmakten har fortsatt den gemensamma utredningen om framtidens officersutbildning, som syftar till att föreslå åtgärder som säkerställer en ändamålsenlig och långsiktigt stabil officersutbildning. Utredningen slutförs under 2016 och kommer att utgöra ett viktigt underlag för den långsiktiga utvecklingen av officersutbildningen. Det är glädjande att Försvarshögskolans kandidatprogram har fortsatt högt söktryck. Likaså att det nystartade Magisterprogrammet i politik och krig också haft högt söktryck. Det är också roligt att konstatera att Försvarshögskolans forskare under året publicerat fler refereegranskade publikationer än de senaste åren. Mot bakgrund av ökade spänningar och händelser i vår omvärld, både i närområdet och längre bort, har medias intresse för Försvarshögskolans kompetens ökat markant. Experter från lärosätet har anlitats för att kommentera och förklara olika aktuella världshändelser, inte minst terrorhändelser. Vi ser detta som en viktig del i vårt samverkansuppdrag. Försvarshögskolan har under året tvingats konstatera att den tidigare tillfälliga anslagsindragningen för anslaget som ska finansiera Officersprogrammet blivit permanent. Samtidigt har Försvarsmaktens årliga beställning avseende högre officersutbildning minskat ytterligare 2015 jämfört med året innan, vilket även det innebar en stor neddragning. De minskade intäkterna kompenseras till viss del av ökade uppdrag inom området samhällssäkerhet och krishantering. Nationell och internationell krishantering ställer stora krav på samverkan mellan civil och militär kompetens. Detta förhållande bör återspeglas i Försvarshögskolans utbildningsutbud och det är därför av yttersta vikt att högskolan erhåller långsiktigt stabil och balanserad finansiering. Romulo Enmark, rektor Försvarshögskolan

3 Innehåll 1 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN Försvarshögskolan i korthet Försvarshögskolan i omvärlden Försvarshögskolans resultat i korthet Utgångspunkter för resultatredovisning Väsentliga uppgifter Verksamhetsstyrning och riskhantering UTBILDNING Bedömningar och prioriteringar om utbildningsutbud Finansiering av utbildning Examina på grundnivå och avancerad nivå Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Officersprogrammet Försvarshögskolans kandidatprogram Magisterprogrammet i politik och krig Fristående kurser Partnerskap för fred Avgiftsfinansierad utbildning Deltagare, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning Högre officersutbildning Övrig poänggivande uppdragsutbildning Beställd utbildning Övrig avgiftsfinansierad utbildning Arbete för breddad rekrytering Studieavgifter för tredjelandsstudenter FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Finansiering av forskning och forskarutbildning Forskningspublikationer Volymer och kostnader för forskningsprestationer Forskningskompetens vid Försvarshögskolan Anslagsfinansierad forskning Forskning inom högkolans ämnen Forskning och analysstöd för regeringens behov (FORBE) Delegationen för militärhistorisk forskning (DMF) Uppdragsforskning Uppdragsforskning för försvarssektorn Uppdragsforskning för samhällets krisberedskap Bidragsfinansierad forskning Forskarutbildning Försvarshögskolans doktorandprogram Övriga doktorander finansierade av Försvarsmakten Övrig personal med forskarutbildningstid GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING Kvalitetsarbete Högskoleövergripande kvalitetsarbete Kvalitet i utbildning Kvalitet i forskning och forskarutbildning Likabehandling och jämställdhet i utbildning och forskning Inkluderande studiemiljö FN resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet Studentinflytande

4 4.4 Internationalisering Internationell dimension i utbildning och forskning Studentmobilitet Samverkan Anna Lindh-biblioteket Security Sector Reform (SSR) Upplåtande av bostadslägenhet STÖDVERKSAMHET Kompetensförsörjning Utveckling under året Personalrörlighet Högskolans anställda i siffror Jämställdhet och likabehandling Åtgärder för jämnare könsfördelning vid rekrytering Anställning av professorer som är kvinnor samt befordran av lärare Försvarshögskolans policy för lika rättigheter och möjligheter Sjukfrånvaro Hållbar utveckling och miljö Lokaler Utvecklingsprojekt finansierat av ackumulerat överskott från avgifter EKONOMISK UTVECKLING Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och forskarutbildning Finansiell redovisning Tilläggsupplysningar och noter SAMMANSTÄLLNING AV DIAGRAM OCH TABELLER SAMMANSTÄLLNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV STYRELSEN STYRELSENS BESLUT

5 1 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN 1.1 Försvarshögskolan i korthet Försvarshögskolan utbildar och forskar inom försvar, samhällsskydd och säkerhet. Högskolan är en mötesplats för civilt och militärt, nationellt och internationellt, teori och praktik. Här möts de som redan arbetar med nationell och internationell krishantering och de som ska göra det i framtiden. Försvarshögskolan har utvecklats ur en nästan 200 år lång tradition. Från att tidigare ha varit en skola enbart för högre utbildning av officerare bedriver högskolan idag högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå för såväl officerare som andra studenter inom området samhällsskydd och säkerhet. Försvarshögskolan erbjuder även forskarutbildning i samarbete med andra svenska och utländska lärosäten. Ambitionen är att i närtid ansöka om tillstånd att examinera på forskarnivå. Försvarshögskolan är en viktig del i Försvarsmaktens kompetensförsörjningssystem och leder den akademiska utvecklingen av officersprofessionen. Högskolan utbildar till yrket som officer och vidareutbildar officerare anställda vid Försvarsmakten. Försvarshögskolan ska vara ett centrum för utvecklingen av samhällsskydd och säkerhet ur ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Utbildning och forskning inom krishantering, samhällsskydd och beredskap 1, har på senare tid fått ökad betydelse inom det nationella säkerhetskonceptet. Tillsammans med Svenskt Militärhistoriskt bibliotek, Folke Bernadotteakademin och Utrikespolitiska institutet, som alla finns i högskolans lokaler, bidrar Försvarshögskolan till kunskap om både historisk och framtida krishantering. I samarbete med Utrikespolitiska institutet driver Försvarshögskolan Anna Lindh-biblioteket som är Nordens främsta bibliotek inom försvars-, säkerhets- och utrikesfrågor. Försvarshögskolan hade under 2015 i medeltal 375 (369) 2 anställda, varav 141 (135) eller 38 (37) procent kvinnor. en lärare och forskare var ca 64 (65) procent av totalt antal anställda. en yrkesofficerare var i genomsnitt 28 (30) procent av samtliga anställda. Högskolan är organiserad i två institutioner, Militärvetenskapliga institutionen och Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, där Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) ingår. Därutöver finns vid Försvarshögskolan Militära programledningen som utövar programansvar för de militära programutbildningarna samt Högskoleförvaltningen där stödverksamheten är samlad. Forsknings- och utbildningsnämnden är det kollegialt valda organet. 1 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. 2 Värden inom parentes avser

6 Försvarshögskolans organisation 1.2 Försvarshögskolan i omvärlden Året 2015 präglades ur ett säkerhetsperspektiv av en förändrad hotbild, såväl militärt som avseende terrorhot. Vid den fortsatta ryska interventionen i Ukraina och vid militära operationer i Syrien har Ryssland uppvisat flera kvalificerade militära förmågor.. Det förvärrade säkerhetsläget i Syrien, terrorgruppen IS framfart och terrordåden i Paris har väckt stor uppmärksamhet under året. I Sverige höjdes för första gången bedömningen av risken för terrorhot till nivå fyra på Säkerhetspolisens femgradiga skala. Allt detta har bidragit till att efterfrågan på Försvarshögskolans kompetens i media har ökat markant under året. Forskare från Försvarshögskolan inom bland annat terrorismstudier, säkerhetspolitik och militärstrategi har under året deltagit som experter i media, både nationellt och internationellt. Ett exempel är forskarna inom projektet om Rysk förmågeutveckling som under året varit starkt efterfrågade i media, men även som föreläsare. Under 2015 har flera forskare på Försvarshögskolan även skrivit debattartiklar och därmed bidragit till allmänna diskussioner inom områden som härrör sig från Försvarshögskolans kompetensområden. Frågor som berörts är exempelvis kommunernas roll i att förebygga radikalisering, så kallade gråzonshot mot nationell försvarsförmåga under freds och behov av nya processer i samband med den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Försvarshögskolan genomför även studier relaterade till aktuella händelser. Under 2015 har bland annat en studie kring hur radikaliserade ungdomar rekryterats via sociala medier genomförts på uppdrag av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Ett annat exempel är en studie om skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland. 6

7 1.3 Försvarshögskolans resultat i korthet Försvarshögskolan redovisar för 2015 ett underskott om -9,4 (-7,6) 3 miljoner kronor, där underskottet främst kan härledas till planerade utvecklingsåtgärder. Det negativa resultatet har minskat myndighetskapitalet till 44,2 miljoner kronor vid utgången av Resultatet är 1,4 miljoner kronor sämre än planerat underskott på -8,0 miljoner kronor. Intäkterna uppgick till 500 (493) miljoner kronor. Ökningen från året innan förklaras av ökade intäkter från anslag och bidrag. Intäkterna från avgifter ligger på samma nivå som året innan, trots minskad beställning från Försvarsmakten i förhållande till året innan. För 2015 fördelar sig intäkterna på finansieringsslag enligt nedanstående diagram. Diagram 1. Fördelning intäkter (miljoner kronor) på finansieringsslag för 2015 Bidrag 21 Finansiella 0 Avgifter 238 Anslag utb. dep. 33 Anslag fö. dep. 208 De totala intäkterna från verksamhetsgren utbildning uppgick under 2015 till 377 (374) miljoner kronor, vilket utgör 75 (76) procent av de totala intäkterna. De totala kostnaderna för verksamhetsgren utbildning uppgick till 386 (381) miljoner kronor. Under 2015 hade Försvarshögskolan sammanlagt 706 (689) helårsstudenter och 595 (591) helårsprestationer. Antalet helårsstudenter (HST) fördelar sig för 2015 enligt nedanstående diagram. Diagram 2. Fördelning av antal HST inom Försvarshögskolan för 2015 Uppdrag 189 Officersprogrammet 237 Fristående kurser 141 Magisterprogrammet 26 Kandidatprogrammet Siffror inom parentes avser

8 De totala intäkterna från verksamhetsgren forskning uppgick under 2015 till 123 (119) miljoner kronor, vilket utgör 25 (24) procent av de totala intäkterna. De ökade intäkterna mellan 2015 och 2014 kan främst hänföras till ökade intäkter från bidrag och uppdrag. De totala kostnaderna för verksamhetsgren forskning uppgick till 123 (120) miljoner kronor. Under året har 124 (105) 4 vetenskapliga refereegranskade publikationer utgetts. 1.4 Utgångspunkter för resultatredovisning Försvarshögskolan redovisar prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå främst i termer av helårsstudenter och helårsprestationer. Enligt Försvarshögskolans regleringsbrev ska kostnaden för bibliotek och styrelse finansieras av anslag. Kostnaden för Försvarshögskolans fristående kurser (tabell 7) redovisas som utfall på aktiviteterna för fristående kurser och därmed exklusive kostnader för bibliotek och styrelse. I tabell 3 som sammanställer de totala kostnaderna för anslagsfinansierad utbildning ingår dock kostnader för bibliotek och styrelse. Decimalavrundningar i tabellerna kan i vissa fall medföra att summeringen inte exakt motsvarar det sammanlagda värdet av ingående avrundade belopp. Värden inom parantes i löpande text avser år Väsentliga uppgifter Tabell 1. Väsentliga uppgifter Utbildning och forskning antal helårsstudenter Kostnad per helårsstudent, tkr antal helårsprestationer Kostnad per helårsprestation, tkr antal studieavgiftsskyldiga studenter (HST) antal nyantagna doktorander andel kvinnor andel män antal doktorander med någon aktivitet andel kvinnor andel män antal doktorander med doktorandanställning 7 (årsarb) antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen Genomsnittlig studietid för doktorsexamen Justerat på grund av eftersläpande registrering. 5 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 6 Avrundning från 0,25. 7 Avser samtliga anställda som doktorander. 8

9 antal doktorsexamina antal licentiatexamina antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr Personal 10 antal årsarbetskrafter Medelantal anställda antal lärare (årsarb) andel kvinnor (%) andel män (%) Antal disputerade lärare (årsarb) andel kvinnor (%) andel män (%) Antal professorer (årsarb) 11 andel kvinnor (%) andel män (%) Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) andel personal (%) andel lokaler (%) ,8 376, , , ,1 374, , , ,7 360, , , ,9 338, , , ,5 355, , , Lokalkostnader per kvm 12 (kr) Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 180,1 21,6-9,4 44,2 192,1 19,3-7,6 53,5 184,9 9,6-19,8 61,2 197,0 7,6-8,1 81,0 221,2 4,2-2,8 89,1 8 Värden för 2014 och 2013 avviker från värden i Försvarshögskolans årsredovisning 2014, på grund av att publikationer har registrerats retroaktivt. 9 Värdena för 2014 och 2013 avviker från Försvarshögskolans årsredovisning 2014, på grund av att publikationer har registrerats retroaktivt. 10 Uppgifterna om årsarbetskrafter för 2014 exkluderar långtidssjukskrivningar längre än 60 dagar. För 2013 och 2012 exkluderas långtidssjukskrivningar längre än 90 dagar, vilket gör att siffrorna mellan åren inte är helt jämförbara. För 2011 är inte någon långtidssjukfrånvaro borträknad. Siffrorna har inte kunnat korrigeras på grund av skillnader i uppsättning i lönesystemet mellan åren, men en bedömning är att förändringens påverkan är ca 1 procent i genomsnitt mellan 2014 och Inklusive gästprofessor. 12 Enligt resultaträkningen. 9

10 1.6 Verksamhetsstyrning och riskhantering För att uppfylla kravet på god verksamhetsstyrning har Försvarshögskolan valt att tillämpa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och internrevisionsförordningen (2006:122). Det huvudsakliga regelverket utgörs i övrigt av myndighetsförordningen (2007:515), högskoleförordningen (1993:100), förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. Försvarshögskolan definierar verksamhetsstyrning som den process som syftar till att verksamheten genomförs enligt instruktion, regleringsbrev och myndighetsförordningen. Med det senare avses att den utförs effektivt, enligt gällande rätt och andra förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, med en tillförlitlig och rättvisande redovisning, och med god hushållning med statens medel. Försvarshögskolan har under 2015 fortsatt att tillämpa högskolans modell för riskhantering. I ledningens riskanalys, som revideras årligen, har sju strategiska riskområden identifierats. De två största riskerna är desamma som En av dessa var risken att Försvarshögskolan inte skulle ha tillräckliga personella resurser eller kompetens för att klara sina uppdrag, inte minst kärnkompetens inom officersutbildningen samt chefsförsörjning. Den andra betydande risken var att Försvarshögskolan inte klarar av att rekrytera tillräckligt antal studenter med rätt kvalitet, främst till Officersprogrammet. För att minska den risken arbetar Försvarshögskolan tillsammans med Försvarsmakten aktivt med rekrytering. Inom enheterna har operativa risker identifierats, bedömts och värderats och beslut om åtgärder fattats. Riskhanteringen har följts upp i samband med tertialuppföljningar. Modellen för verksamhetsstyrning, i vilken riskhantering är integrerad, finns dokumenterad i en instruktion som tillsammans med delegationsordningen ger en beskrivning av roller, ansvar och beslutsbefogenheter inom verksamhetsstyrningen samt även övergripande av verksamhetsstyrningsprocesserna. Försvarshögskolan har därmed ett väl definierat system för verksamhetsstyrning och riskhantering. Försvarshögskolan har under 2015 inte fått några anmärkningar i Riksrevisionens revisionsrapport. Inga allvarliga brister identifierades heller i samband med Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa värdering. 10

11 2 UTBILDNING Försvarshögskolans utbildningsstrategi styr utvecklingen av huvudområden, ämnen, ämnesinriktningar samt vilka utbildningsprogram och kurser som ska utvecklas och prioriteras de närmaste åren. Försvarshögskolan ska leda den akademiska utvecklingen av officersprofessionen och i samverkan med Försvarsmakten utveckla en ändamålsenlig och långsiktigt stabil officersutbildning. Försvarshögskolan ska även fortsätta arbetet med att stärka sin roll som centrum för utvecklingen av samhällsskydd och säkerhet ur ett nationellt och i ett internationellt perspektiv, genom att erbjuda utbildningar inom området krishantering och säkerhet. Försvarshögskolan bedriver dels anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå, dels avgiftsfinansierad utbildning. Den största anslagsfinansierade utbildningen vid Försvarshögskolan är Officersprogrammet som leder till officersexamen. Den största avgiftsfinansierade utbildningen utgörs av de högre militära utbildningar som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Försvarshögskolans kandidatprogram som leder till en kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet, har sedan höstterminen 2015 utökats till att även ges med en militärhistorisk inriktning. Försvarshögskolan har haft som mål att utveckla utbildningsutbudet på avancerad nivå och höstterminen 2015 startades Magisterprogrammet i politik och krig med två inriktningar, dels statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet och dels krigsvetenskap. Programmet ges på engelska och officersexamen är behörighetsgivande till den krigsvetenskapliga inriktningen och möjliggör en väg till forskningsförberedande studier på avancerad nivå. Försvarshögskolan har tidigare fattat beslut om att inrätta juridik med inriktning mot folkrätt som huvudområde. Från och med 2015 är det möjligt att läsa 60 högskolepoäng i folkrätt vid Försvarshögskolan. Samtliga ämnen som är inrättade vid Försvarshögskolan är unika eller har unika inriktningar inom sina ämnen. Fristående kurser ges inom samtliga ämnen, medan generella examina kan erhållas på kandidatnivå inom huvudområdena: historia med inriktning mot militärhistoria, juridik med inriktning mot folkrätt, krigsvetenskap, ledarskap under påfrestande förhållanden, och statsvetenskap 13 med inriktning mot krishantering och säkerhet. Generella examina på magisternivå kan ges inom krigsvetenskap och statsvetenskap 14 med inriktning mot krishantering och säkerhet. Officersprogrammet leder till en yrkesexamen. 13 Enligt Försvarshögskolans övergångsregler har studenter möjlighet att ta ut en kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan eller med inriktning mot säkerhetspolitik, till och med den 31 december Se föregående not. 11

12 2.1 Bedömningar och prioriteringar om utbildningsutbud Försvarshögskolan ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för avvägningar och beslut om utbildningsutbud samt hur lärosätet bemöter det omgivande samhällets behov av utbildning. Försvarshögskolans beslut om utbildningsutbud tar sin utgångspunkt i rektors årliga beslut om riktlinjer för intern fördelning av utbildningsplatser. Beslutet baseras på förslag till inriktning som tas fram av högskolans Forsknings- och utbildningsnämnd. Av inriktningen framgår bland annat principer för prioritering mellan kurser och program. Där framgår även att Försvarshögskolan strävar efter att förbättra genomströmning av studenter. Därför prioriteras programutbildning och terminslånga kurser. Högskolan har även beslutat att prioritera kurser på campus framför distanskurser. Under 2015 har Försvarshögskolan tillämpat en intern fördelningsmodell som tar hänsyn till utbildningars söktryck och genomströmning för utbildning finansierad från grundutbildningsanslaget från Utbildningsdepartementet. Baserat på en uppföljning av dels utbildningarnas söktryck och genomströmning, dels ämnets egna analyser, fattas beslut om prioritering mellan ämnen, fristående kurser och program. Avsikten är bland annat att få en tydligare styrning mot den utbildning som efterfrågas mest av studenterna. Mot bakgrund av att Försvarshögskolans kandidatprogram har ett högt söktryck, beslutades det under 2014 att utöka kandidatprogrammet med ytterligare en inriktning, historia med inriktning mot militärhistoria med start höstterminen Förhoppningen är att detta ska leda till en ökad genomströmning i förhållande till fristående kurser inom ämnet militärhistoria. Studenterna får även en tydligare bild av hur arbetsmarknaden ser ut inom ämnet då praktik genomförs den sista terminen på programmet. Programmet har haft tre antagningstillfällen. Till programmets statsvetenskapliga inriktning ansökte 1464 individer och till den militärhistoriska inriktningen ansökte 451 individer. Högskolan har bedömt att söktrycket har varit högt. Söktrycket har ökat inför varje antagningstillfälle. Till ansökan 2015 uppmättes det högsta antalet sökande till den statsvetenskapliga inriktningen sedan programmets start. Kandidatprogrammet finansieras av anslaget för grundutbildning. Några slutsatser om genomströmningen på kandidatprogrammet kan inte dras ännu. Dock indikerar en jämförelse av genomströmningen mellan grundkursen i statsvetenskap som fristående kurs och vid motsvarande kurs inom programmet att genomströmningen vid programmet är högre. Försvarshögskolan beslutade i december 2014 att inrätta ett magisterprogram vid namn Magisterprogrammet i politik och krig. Ett ökat söktryck till Försvarshögskolans tidigare magisterkurser var en indikator på att utbildningen skulle bli efterfrågad och konkurrenskraftig. Utbildningen svarar mot ett bedömt behov hos studerande från Officersprogrammet att kunna välja en snabbare väg mot en vidareutbildning mot en eventuell forskningskarriär än den nu tillgängliga. Hittills har vidareutbildning krävt befordran och flera års arbete inom Försvarsmakten för att därigenom få möjlighet till uppdragsutbildningen för högre militär utbildning. 12

13 Magisterprogrammet i politik och krig finansieras av anslaget för grundutbildning och samtliga kurser på programmet ges på engelska. De första studenterna på magisterprogrammet antogs till hösten Söktrycket till programmet har bedömts högt. Den krigsvetenskapliga inriktningen hade 186 sökande och den statsvetenskapliga inriktningen 356 sökande. Officersprogrammet finansieras av anslaget för officersutbildning m.m. 15 från Försvarsdepartementet, där den första villkorssatsen anger de finansiella ramarna för utbildningen. Enligt regleringsbrevet för Försvarshögskolan ska Försvarshögskolan och Försvarsmakten samråda om officersutbildningens dimensionering. Tillträdeskrav till utbildning som leder till officersexamen är angivna i förordning för Försvarshögskolan 4 kap. 3. Inför antagningen till Officersprogrammet 2015 infördes en förordningsändring för Försvarshögskolan. Förordningsändringen innebär att behörighetskravet utökades med att sökanden till utbildning som leder till officersexamen ska ha bedömts lämplig för utbildningen av Försvarshögskolan. Utbildningen inom Officersprogrammet genomförs dels som campusutbildning och dels som verksamhetsförlagd utbildning vid Försvarsmaktens skolor. Högskolan har regelbundna dialoger med Försvarsmakten om bland annat antalet studenter som ska antas till Officersprogrammet och dialoger kring den högre militära utbildningen som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Försvarsmakten har även möjlighet till insyn och påverkan i Försvarshögskolans verksamhet genom representation i Försvarshögskolans styrelse, Forsknings- och utbildningsnämnd samt i vissa programråd och ämnesråd. I Försvarshögskolans styrelse, liksom i Forsknings- och utbildningsnämnden, finns även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap representerad. Även med denna myndighet har Försvarshögskolan regelbundna dialoger. Försvarshögskolan har även ett brett utbud av uppdragsutbildningar som riktar sig, inte bara mot ovan nämnda myndigheter, utan även mot andra organisationer i samhället. 2.2 Finansiering av utbildning Vid Försvarshögskolan bedrivs såväl anslagsfinansierad utbildning som utbildning på uppdrag av olika myndigheter och organisationer. Försvarshögskolan har i förhållande till de flesta högskolor en hög andel avgiftsfinansiering. Diagrammet nedan visar hur intäkterna för utbildning är fördelade på intäktsslag. Under 2015 kom 52 (53) procent av intäkterna för utbildning från avgifter, med Försvarsmakten som största uppdragsgivare. Den höga andelen avgiftsintäkter medför att Försvarshögskolan till stor del är beroende av sina uppdragsgivare och att deras beställningar har stor påverkan på myndigheten. 15 Anslag 1:7 13

14 Diagram 3. Fördelning av intäkter för utbildning 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 360,8 374,0 376,9 0,8 0,1 1,2 1,0 0,2 0,4 196,8 196,8 195,3 162,4 175,5 181, Finansiella intäkter Bidrag Avgift Anslag 2.3 Examina på grundnivå och avancerad nivå I tabellen nedan redovisas antal examina som tagits ut under året inom Försvarshögskolans huvudområden, oavsett vilket år utbildningen avslutades. Tabellen nedan avser såväl anslagsfinansierad utbildning som uppdragsutbildning. Tabell 2. Examina inom Försvarshögskolans huvudområden 16 Huvudområde Högskoleexamen Officersprogrammet kvinnor män kvinnor män kvinnor män % 100% % 87% 76 18% 82% 54 7% 93% Kandidatexamen totalt 44 41% 59% 36 53% 47% 27 63% 37% Krigsvetenskap % 100% 2-100% Militärteknik Historia, inr mot militärhistoria 6 0% 100% 1 0% 100% 1 100% - Statsvetenskap 14 43% 57% 10 40% 60% 4 25% 75% Statsvetenskap, inr kris-int. 8 63% 38% 10 80% 20% 7 86% 14% Statsvetenskap, inr säkerhetspolitik 11 45% 55% 13 46% 54% 12 75% 25% Ledarskap under påfrestande förhållanden Statvetenskap, inr krishantering och säkerhetspolitik* % 0% 1-100% 5 40% 60% Magisterexamen totalt 24 38% 63% 47 11% 89% 18 56% 44% Krigsvetenskap 3 0% 100% 38 5% 95% 1-100% Statsvetenskap, inriktn kris-int. 9 67% 33% 5 20% 80% 7 71% 29% Statsvetenskap, inr säkerhetspolitik 10 30% 70% 4 50% 50% 10 50% 50% Statvetenskap, inr krishantering och säkerhetspolitik* 2 0% 100% *Utbildning inom huvudområdet Statvetenskap, inriktning krishantering och säkerhetspolitik startade hösten Därf saknas jämförelsesiffror för 2013 och Ledningsvetenskap och juridik med inriktning folkrätt utgör också huvudområden inom Försvarshögskolan, men kursutbudet är ännu inte så omfattande att examen kan ges inom huvudområdena. 14

15 Under 2015 avslutade 83 (100) studenter Officersprogrammet med godkänt resultat. Minskningen av antalet studenter som avslutat Officersprogrammet kan delvis förklaras av att antalet studenter som påbörjade Officersprogrammet 2012 var färre än de som påbörjade programmet En annan förklaring är den höjning av examinationskraven, som är effekten av en åtgärd som Försvarshögskolan genomfört med anledning av Universitetskanslerämbetets bedömning om att Officersprogrammet haft bristande kvalitet. Endast 38 studenter tog ut sin examen under 2015, vilket utöver nyss nämnda orsaker även förklaras av att en uttagen examen inte är en förutsättning för anställning inom Försvarsmakten. Minskningen av antalet utfärdade magisterexamina inom krigsvetenskap är en effekt av att Högre stabsofficersutbildning sedan år 2012 har intag vartannat år, vilket innebär att examina utfärdas huvudsakligen vartannat år. Mot bakgrund av att Universitetskanslersämbetet gav utbildningen som leder till en kandidatexamen i militärteknik omdömet bristande kvalitet beslutade rektor att avveckla denna examen under Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan bedriver utbildning finansierad av anslag på grundnivå och avancerad nivå enligt högskolelagen, högskoleförordningen och regleringsbrev Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan erhåller grundutbildningsanslag 17 från Utbildningsdepartementet för finansiering av grundutbildning, bibliotek och styrelse. Från Försvarsdepartementet erhåller Försvarshögskolan anslag 18 för finansiering av genomförandet av det treåriga Officersprogrammet och för utbildning inom Partnerskap för fred. Under 2015 erhöll Försvarshögskolan därutöver en kvalitetsbaserad resursfördelning 19 om 103 (81) tusen kronor. Anslaget har använts till kvalitetsförstärkning av magisterprogrammets antagningsprocess och har förbrukats upp till anslagsnivån. Tilldelningen av anslaget från Försvarsdepartementet som ska finansiera Officersprogrammet har stegvis sänkts från 2010 fram till 2014 då en nivåsänkning om 15 miljoner kronor genomfördes. Denna nivåsänkning gjordes inledningsvis som en tillfällig indragning för 2014 och 2015, men under 2015 har Försvarshögskolan genom budgetpropositionen fått besked om att den permanentats. Samtidigt har utvecklingsarbetet med anledning av Universitetskanslersämbetets granskningsresultat av Officersprogrammet 2014 inneburit kostnadsökningar. Detta innebär sammantaget att Försvarshögskolan sedan 2014 nyttjar hela anslagsnivån, till skillnad från tidigare år då anslag återlämnats. 17 Anslag 2:61 Försvarshögskolan Grundutbildning, ap.1, under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 18 Anslag 1:7, Officersutbildning m.m. under utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap 19 Anslag 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor m.m. ap.53 under utgiftsområde 16 15

16 Diagram 4. Tilldelade anslag (tusen kronor) för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för år Utbildningsdepartementet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå* Försvarsdepartementet: Partnerskap för fred Försvarsdepartementet: Officersprogrammet * Inklusive för finansiering av bibliotek och styrelse Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antalet helårsstudenter och helårsprestationer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som finansierats av anslag har under 2015 ökat något i jämförelse med Genomströmningen är oförändrad i jämförelse med Det innebär även att kostnaden per helårsprestation har sjunkit något trots att den totala kostnaden ökat något. Kostnaden för bibliotek och styrelse ingår i kostnadsredovisningen nedan, i enlighet med Försvarshögskolans regleringsbrev från Utbildningsdepartementet. Kostnad per helårsstudent respektive helårsprestation blir därmed högre än om dessa kostnader fördelats på all verksamhet i enlighet med SUHF-modellen 21. Däremot är värdena jämförbara mellan åren. 20 Avseende anslag från Försvarsdepartementet utgör posten för genomförandet av Officersutbildningen inte en fast ram utan differensen mellan totalt tilldelat anslag 1:7 och de högsposter som specificeras i regleringsbrevet. 21 Den redovisningsmodell som Sveriges universitets- och högskoleförbund kommit överens om och som enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor bör användas för fördelning av indirekta kostnader. 16

17 Tabell 3. Studenter, prestationer och kostnader inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Studenter kvinnor män kvinnor män kvinnor Antal individer % 63% % 65% % 66% Högskolenybörjare % 60% % 61% % 61% Prestationer antal HST % 64% % 68% % 69% varav grundnivå % 66% % 70% % 71% varav avancerad nivå 42 55% 45% 36 58% 42% 37 51% 49% antal HPR % 66% % 69% % 71% varav grundnivå % 67% % 70% % 73% varav avancerad nivå 29 53% 47% 27 49% 51% 21 54% 46% Genomströmning HPR/HST 81% 78% 83% 81% 80% 81% 75% 70% 77% Kostnader Kostnad totalt (tkr) * varav grundnivå varav avancerad nivå Kostnad per HST totalt grundnivå avancerad nivå Kostnad per HPR totalt grundnivå avancerad nivå män * Den totala kostnaden redovisas här som total kostnad för anslagsfinansierad utbildning. Kostnaden för avancerad nivå beräknas på utfall exklusive differensjustering. Kostnaden för grundnivå anges som skillnaden mellan total kostnad och kostnad för avancerad nivå. Hela differensjusteringen ligger därmed i kostnaden för grundnivå. Kostnader för Officersprogrammet, Försvarshögskolans kandidatprogram, Magisterprogrammet i politik och krig och fristående kurser redovisas exklusive kostnader för bibliotek och styrelse i tabell 4, 5, 6 respektive 7 nedan Officersprogrammet Officersprogrammet utgör den största delen av Försvarshögskolans anslagsfinansierade utbildning och finansieras av anslaget för officersutbildning m.m. från Försvarsdepartementet. Utbildningen ska ge de kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt arbeta som officer. Studierna fokuseras på ämnena krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap under påfrestande förhållanden. De praktiska förmågorna utvecklas genom övning under handledning, vilket kräver att officersutbildningen har hög lärartäthet. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng är verksamhetsförlagda och genomförs vid Försvarsmaktens skolor på uppdrag av Försvarshögskolan. Studenterna 17

18 antas till en av tre inriktningar: krigsvetenskaplig, militärteknisk eller nautisk inriktning. Vid programmets krigsvetenskapliga inriktning samstuderar även uppdragsstuderande 22, huvudsakligen piloter, på uppdrag av Försvarsmakten. Dessa kan söka och antas till senare delen av programmet. Genomströmningen är hög, även om inte alla studenter väljer att ansöka om sitt examensbevis. Tabell 4. Studenter, prestationer och kostnader för Officersprogrammet Studenter kvinnor män kvinnor män kvinnor män Antal individer % 86% % 85% % 86% Antal programnybörjare* % 87% 97 16% 84% 85 12% 88% Antal sökande per plats 3,5 13% 87% 4,8 13% 87% 3,0 15% 85% Prestationer Antal HST % 85% % 86% % 86% Antal HPR % 85% % 86% % 86% Genomströmning HPR/HST 88% 89% 88% 86% 85% 86% 91% 93% 90% Kostnad** Kostnad hela OP (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) * Antal programnybörjare avser individer som under året registrerats vid första terminen vid Officersprogrammet. ** Kostnaden anges efter differensjustering eftersom den hämtas från en differensjusterad post inom anslag 1.7. Försvarsmakten har under de senaste två åren angett ett ökat anställningsbehov. Från 2013 då behovet var 100 studenter har behovet ökat till 125 studenter 2014 för att öka till 150 studenter 2015 exklusive uppdragsstuderande. Antalet sökande till Officersprogrammet 2015 var 3,5 jämfört med 4,8 sökande per utbildningsplats Dock var en stor del, 33 procent, av de sökande 2014 obehöriga vid den första behörighetsgranskningen. Vid den första behörighetsgranskningen 2015 var det 17 procent som var obehöriga. Könsfördelningen totalt är i stort sett oförändrad i förhållande till tidigare år, med en övervägande del män. I regleringsbrevet för Försvarshögskolan anges som mål att Försvarshögskolan och Försvarsmakten ska samråda om officersutbildningens dimensionering. Hösten 2015 registrerades 104 (97) nya studenter vid Officersprogrammet, vilket är lägre än det totala behovet om minst 150 studenter som Försvarshögskolan och Försvarsmakten samrått om inför Det lägre antalet förklaras främst av ett för lågt antal behöriga sökande samt avhopp under antagningsprocessen. 22 Ingår inte i tabell 4. 18

19 Av den totala kostnaden för Officersprogrammet om 155,4 (149,6) miljoner kronor bestod 66,6 (71,2) miljoner kronor av kostnader för köp av utbildningsstöd från främst Försvarsmakten, men även från Linnéuniversitetet och Kungliga tekniska högskolan. Den största delen av utbildningsstödet avser genomförande av verksamhetsförlagd utbildning Försvarshögskolans kandidatprogram Försvarshögskolan ger sedan 2013 ett utbildningsprogram som leder till en kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Hösten 2015 utökades kandidatprogrammet med en inriktning inom militärhistoria som leder till en kandidatexamen i historia med inriktning mot militärhistoria. Inom ramen för programmet ges även valbara kurser i folkrätt, militärhistoria, krigsvetenskap, ledarskap och ledningsvetenskap. Söktrycket till kandidatprogrammets statsvetenskapliga inriktning ökade 2015 jämfört med det första året som programmet gavs. ansökte (1 440) individer till den statsvetenskapliga inriktningen. Till den militärhistoriska inriktningen var det totalt 451 sökande. Det är för tidigt att dra några slutsatser om genomströmningen på kandidatprogrammet. Dock indikerar en jämförelse av genomströmningen mellan grundkursen i statsvetenskap som fristående kurs och vid motsvarande kurs inom programmet att genomströmningen vid programmet är högre. Tabell 5. Studenter, prestationer och kostnader för kandidatprogrammet Studenter kvinnor män kvinnor män kvinnor Antal individer % 43% % 46% 68 50% 50% Antal programnybörjare 58 57% 43% 60 58% 42% 68 50% 50% Antal sökande per plats Statsvetenskap 6,3 50% 50% 6,0 42% 58% 4,9 43% 57% Antal sökande per plats Militärhist 3,1 26% 74% män Prestationer Antal HST % 42% 78 54% 46% 33 50% 50% Antal HPR 94 59% 41% 59 55% 45% 18 53% 47% Genomströmning HPR/HST 83% 84% 81% 76% 77% 74% 54% 58% 51% Kostnad * Kostnad totalt (tkr) Kostnad per HST (tkr) * Kostnaden beräknas som utfall exklusive differensjustering Magisterprogrammet i politik och krig Hösten 2015 startade Försvarshögskolan Magisterprogrammet i politik och krig som omfattar 60 högskolepoäng. Programmet har två inriktningar som antingen leder till en magisterexamen i krigsvetenskap eller en magisterexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Inom programmet ges även valbara kurser i folkrätt, ledarskap och militärhistoria. 19

20 sökte 186 individer den krigsvetenskapliga inriktningen. Motsvarande siffra för den statsvetenskapliga inriktningen var 356 individer. Den statsvetenskapliga inriktningen hade 2,5 förstahandssökande per utbildningsplats i första urvalet och den krigsvetenskapliga inriktningen hade 0,9 förstahandssökande per utbildningsplats i första urvalet. Inga avgiftsskyldiga sökanden antogs till programmet. antogs 5 23 studenter med officersexamen till programmets krigsvetenskapliga inriktning. På den statsvetenskapliga inriktningen studerade en utbytesstudent under Programmets genomströmning är låg, men detta beror på att programmet har kurser som löper över årsskiftet och som därmed rapporteras under Även Försvarshögskolans kandidatprogram, som startade 2013, hade en relativt låg genomströmning under programmets första år. Urval till programmet sker efter en sammanvägd bedömning av antalet högskolepoäng och kvalitet på tidigare högskolestudier samt relevans av tidigare studier. Särskild betydelse tillmäts kvaliteten på studentens självständiga arbete. Tabell 6. Studenter, prestationer och kostnader för Magisterprogrammet i politik och krig Studenter ** 2013** kvinnor män kvinnor män kvinnor Antal individer 52 56% 44% Antal programnybörjare sökande per plats 52 56% 44% Statsvetenskap 2,5 59% 41% Antal sökande per plats Krisgsvetenskap 0,9 40% 60% män Prestationer Antal HST 26 57% 43% Antal HPR 10 62% 38% Genomströmning HPR/HST 38% 41% 34% Kostnad * Kostnad totalt (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) * Kostnaden beräknas som utfall exklusive differensjustering. **Eftersom programmet startade under 2015 saknas data för 2013 och Fristående kurser Försvarshögskolans fristående kurser finansieras av anslaget för grundutbildning från Utbildningsdepartementet. 23 En student gjorde studieavbrott under

21 Antal Försvarshögskolan Årsredovisning 2015 Tabell 7. Studenter, prestationer och kostnader för fristående kurser Studenter kvinnor män kvinnor män kvinnor Antal unika individer % 56% % 57% % 56% Antal högskolenybörjare % 55% % 55% % 55% män Prestationer Antal HST % 52% % 56% % 55% Antal HPR % 54% % 55% % 54% Genomströmning HPR/HST 78% 74% 81% 76% 79% 74% 64% 65% 62% Kostnad* Kostnad (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) * Kostnaden beräknas som utfall på relevanta aktiviteter, varför den redovisas innan differensjustering. Sett till antal helårsstudenter för fristående kurser under 2015 är statsvetenskapen med sina inriktningar det största ämnet, följt av militärhistoria. De fristående kurserna har minskat i omfattning på grund av att programutbildningen avdelats fler helårsstudenter under Detta har framförallt, märkts inom ämnet statsvetenskap. Minskningen av antalet helårsstudenter inom ämnet militärteknik beror på att ämnets kursutbud har varit begränsat jämfört med Diagram 5. Antal HST för fristående kurser, fördelat på ämnen Under 2015 har en ny fristående kurs i folkrätt utvecklats och genomförts för första gången. Även kursinnehållet för kurser inom ledarskap under påfrestande förhållande har omarbetats och hösten 2015 startade den omarbetade grundkursen i ledarskap. Under hösten 2015 har 21

22 även kurser i asymmetriska hot och terrorism respektive underrättelseanalys inom ämnet statsvetenskap erbjudits på halvfart och på kvällstid för att öka antalet examinerade studenter Partnerskap för fred Anslaget för officerutbildning m.m. finansierar kurser inom ramen för Partnerskap för fred. Under 2015 var Försvarshögskolans anslagsmedel högst tusen kronor för att genomföra och planera utbildningsverksamheten. Under året har tusen kronor av anslaget förbrukats. Försvarshögskolan har under året arrangerat två internationella kurser. Kursen Senior Course on Crisis Management and Civil Emergency Planning (CMCEP) genomfördes med deltagare från 15 länder. Årets andra kurs, Senior Course on Security Policy in Europe (SPIE), genomfördes med deltagare från 11 länder. Kurserna har utformats i enlighet med den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa och i en global kontext och med en större interaktivitet under kurserna för att den breda kompetensen hos deltagarna ska komma mer till sin rätt. 2.5 Avgiftsfinansierad utbildning Försvarshögskolan bedriver avgiftsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760) och förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. I jämförelse med andra högskolor är en stor andel av den utbildning som Försvarshögskolan genomför avgiftsfinansierad. Under 2015 motsvarade intäkterna från uppdragsutbildning ca 39 (40) procent av Försvarshögskolans totala intäkter. Uppdragsutbildning 24 sker på uppdrag av ett stort antal myndigheter och organisationer. De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som stod för 78 (82) procent respektive 4 (3) procent av avgiftsintäkterna inom utbildning. Andra uppdragsgivare har varit Åklagarmyndigheten, Polisen, Försvarets radioanstalt, Regeringskansliet, Svenska institutet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Försvarshögskolan i Malaysia, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Kriminalvården och Falkenbergs kommun. I redovisningarna nedan benämns kursdeltagarna deltagare i uppdragsutbildning för att skilja dem från studenter såsom definierade i 1 kap. 4 högskoleförordningen Deltagare, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning Sammantaget deltog 481 (546) individer under 2015 i poänggivande uppdragsutbildning. Försvarshögskolans största uppdragsutbildningar är Högre stabsofficersutbildning (HSU) och 24 När Försvarshögskolan redovisar uppdragsutbildning ingår även annan utbildning enligt 5 kap. 2 i förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 22

23 Stabsutbildningen (SU), inom den högre officersutbildningen som bedrivs på uppdrag av Försvarsmakten. Under 2015 deltog totalt 186 (264) individer, på HSU och SU. en kvinnor av totalt antal deltagare uppgick till 11 (13) procent. För HSU var andelen kvinnor 8 (6) procent och för SU 7 (12) procent. Överrepresentationen av män bland kursdeltagarna kan främst förklaras med att en stor del av uppdragsutbildningarna genomförs på uppdrag av Försvarsmakten som har en majoritet män bland sina anställda. De genomförda utbildningarnas karaktär, omfattning och kostnad skiljer sig åt väsentligt mellan åren, beroende på vilka uppdrag som Försvarshögskolan har under året. Detta gör att kostnadsredovisningar inte är jämförbara mellan åren. Av denna anledning redovisar Försvarshögskolan inte kostnad per deltagare, motsvarande helårsstudent eller helårsprestation, för poänggivande uppdragsutbildning. Tabell 8. Poänggivande uppdragsutbildning kvinnor män kvinnor män kvinnor män Deltagare i uppdragsutbildning Antal individer* % 89% % 87% % 88% varav HSU 66 8% 92% 124 6% 94% 74 6% 94% varav SU 120 7% 93% % 88% % 83% varav övr uppdragsutbildningar % 86% % 85% % 87% Prestationer Antal HST** 189 8% 92% % 90% % 90% varav HSU** 71 7% 93% 60 7% 93% 66 7% 93% varav SU 60 7% 93% 68 13% 87% 70 11% 89% varav övr uppdragsutbildningar 58 10% 90% 75 10% 90% 47 13% 87% Antal HPR 174 8% 92% % 90% 162 9% 91% varav HSU 65 7% 92% 67 6% 94% 62 9% 91% varav SU 49 6% 94% 58 14% 86% 48 8% 92% varav övr uppdragsutbildningar 61 10% 90% 73 11% 89% 52 11% 89% Genomströmning HPR/HST** 92% 89% 92% 98% 99% 97% 84% 80% 90% varav HSU 90% 90% 90% 112% 101% 113% 82% 109% 93% varav SU 82% 80% 82% 85% 92% 84% 69% 50% 71% varav övr uppdragsutbildningar 104% 95% 104% 97% 107% 96% 111% 94% 113% Kostnad*** Kostnad totalt (tkr) varav HSU varav SU varav övr uppdragsutbildningar * Summan av antal individer för HSU, SU och övriga uppdragsutbildningar överstiger det totala antalet individer på grund av att en individ kan gå både någon av HSU och SU och samtidigt en övrig uppdragsutbildning. ** Antal HST för HSU för 2013 har korrigerats i förhållande till årsredovisning 2013 för att utfallet ska hamna på den termin som avsetts enligt beslutad utbildningsplan. Detta får även en följdeffekt på uppgiften om genomströmning *** Kostnaden beräknas innan differensjustering. De lägre nivåerna på prestationer 2015 än året innan inom övriga uppdragsutbildningar kan till del förklaras att en förberedande kurs till HSU inte genomfördes under året, eftersom ingen HSU påbörjades