K a l l e l s e / f ö r e d r a g n i n g s l i s t a Kultur- och fritidsnämnden

K a l l e l s e / f ö r e d r a g n i n g s l i s t a Kultur- och fritidsnämnden 2019-09-05 Tid: kl. 13:00-17:00 Plats: Nicolairummet Övrigt: Ordförande Roger Ahlén (S) Ledamöter Jonas Krantz (S), vice ordförande Diana Svensk (S) Manuel Melani (S) Thomas Karlsson (C) Johan Arelid (L), 2:e vice ordförande Mathias Andersson (M) Stefan Hagström (M) Roberth Andersson (SD) Maths Blyh (L) Håkan Svensson (KD) Ersättare Bror Hedlund (S) Mikael Grönlund (M) Mikael Larsson (MP) Helene Nylund (S) Patrik Keihag (KD) Bo Dereby (M) Jenny Hallström (V) David Lundin (SD) Eva Hallgren (C) Robin Nerell (M) Christina Emanuelsson (S) Övriga Page 1 of 172 Page 1 of 4

K a l l e l s e / f ö r e d r a g n i n g s l i s t a Kultur- och fritidsnämnden 2019-09-05 1. Upprop 13:00 2. Ändringar i ärendelistan 3. Val av justerare Förslag till beslut Roberth Andersson (SD) 4. Förvaltningschefens information Tobias Bengtsson 13:10 5. Delårsrapport 2 2019 (KFN 2019/64) Tobias Bengtsson/Malin Fredin 13:20 Beslutsunderlag Delårsrapport 2 2019, Kultur- och fritidsnämnd Strategisk plan och budget 2019-2021, uppföljning delårsrapport 2 KFN 50 KFNAU Delårsrapport 2 2019 6. Strategisk plan och budget 2020-2022, kultur- och fritidsnämnd (KFN 2019/30) Tobias Bengtsson/Malin Fredin 13:50 Beslutsunderlag Strategisk plan och budget år 2020-2022 - Infoärende KFN sept 7. Trafikprogram Lidköpings kommun - remissvar (KFN 2019/61) Anna Gunnarsson 14:10 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Trafikprogram Lidköpings kommun, remiss Rapport Trafikprogram Trafikprogram Lidköpings kommun KFN följebrev Remiss Trafikprogram 52 KFNAU Trafikprogram Lidköpings kommun - remissvar 8. Nyinvestering konstgräs Ågårdens idrottsområde (KFN 2018/96) Maria Hedén Sturesson 14:20 Beslutsunderlag Nyinvestering konstgräs Ågårdsvallen Inför reinvestering konstgräs - rapport 146 KF Strategisk plan och budget 2020-2022 24 KFN Reinvestering av konstgräs på Framnäs svar på återremiss 45 KFNAU Nyinvestering konstgräs Ågårdens idrottsområde Page 2 of 4 Page 2 of 172

K a l l e l s e / f ö r e d r a g n i n g s l i s t a Kultur- och fritidsnämnden 2019-09-05 9. Paus för fika 14:50 10. Ansökan om akut renoveringsbidrag för nya armaturer Lidköpings Ridklubb (KFN 2019/37) Maria Hedén Sturesson 15:10 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse akut investeringsbidrag Ansökan om investeringsbidrag Lidköpings Ridklubb 48 KFNAU Ansökan om akut renoveringsbidrag för nya armaturer Lidköpings Ridklubb 11. Revidering av hyrestaxor fritidsanläggningar (KFN 2019/65) Maria Hedén Sturesson 15:20 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse hyrestaxor 2020 Hyrestaxa revivion för nämnd hösten 2019 47 KFNAU Revidering av hyrestaxor fritidsanläggningar. 12. Begäran om omdisponering av investeringsbudget 2019 (KFN 2019/66) Maria Hedén Sturesson 15:40 Beslutsunderlag Begäran om omdisponering av investeringsbudget 46 KFNAU Begäran om omdisponering av investeringsbudget 2019 13. Fritidschefens information Maria Hedén Sturesson 15:50 14. Sammanträdesdagar för kultur- och fritidsnämnd 2020 (KFN 2019/63) Maria Hamnered 16:00 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse sammanträdesdagar för KFN 2020 53 KFNAU Sammanträdesdagar för kultur- och fritidsnämnd 2020 15. Informationsärende - Sommar i verksamheterna Verksamhetschefer 16:05 16. Informationsärende - föreningsbidrag Maria Hedén Sturesson 16:30 Page 3 of 172 Page 3 of 4

K a l l e l s e / f ö r e d r a g n i n g s l i s t a Kultur- och fritidsnämnden 2019-09-05 17. Informationsärende -TV pucken för tjejer i Lidköping Maria Hedén Sturesson 16:40 18. Anmälningar till kultur- och fritidsnämnd 2019 (KFN 2019/26) Beslutsunderlag Sammanställning synpunkter t om Q2 2019 Kultur & Fritid Expediering av KSAU 1 178 Tillförordnande av kommundirektör och anställning av förvaltningschef (2/2) Expediering av KF 123 Begäran från kultur- och fritidsnämnden om utökad driftbudget i strategisk plan och budget 2019 efter återremiss från kommunfullmäktige (2/2) Expediering av KS 157 Sponsringsansökan från Motorklubben Roadmasters (2/2) Expediering av KS 158 Sponsringsansökan från Motorentusiasterna för evenemanget Hjulafton 2019 (2/2) 19. Anmälan av delegationsbeslut 2019 (KFN 2019/15) 20. Övriga frågor Page 4 of 172 Page 4 of 4

Delårsrapport 2 2019 5 KFN 2019/64 Page 5 of 172

T J Ä N S T E S K R I V E L S E 2019-08-22 Dnr KFN 2019/64 Kultur- och fritidsnämnd Handläggare: Malin Fredin Delårsrapport 2 2019 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att godkänna delårsrapport 2 2019 för överlämnande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Resultatet av och prognosen för delår 2 2019 redovisas i särskild rapport. Uppdrag till samtliga nämnder respektive kultur- och fritidsnämnd: Kultur & Fritid fortsätter att utveckla och erbjuda kostnadsfria arrangemang och aktiviteter för alla. Hög tillgänglighet för många kan bidra till minskad diskriminering, ökad integration och delaktighet. Kultur & Fritid följer miljöplanen för Lidköpings kommun. Energianvändningen för idrottsanläggningarna minskar, det planeras för solceller på förråd och ishall och anläggningen av nytt konstgräs kommer att innebära en minskad miljöpåverkan. Det råder ingen personalbrist i Kultur & Fritid och det är heller inga svårigheter att rekrytera ny personal. Uppdrag till kultur- och fritidsnämnden: Utbudet av idrotts-, fritids- och kulturaktiviteter utvecklas kontinuerligt i syfte att det ska finnas något för alla. Driften av badhuset säkerhetsställs genom löpande underhåll. Mål, indikatorer och målvärden: Nettokostnaden kronor/invånare minska i förhållande till jämförbara kommuner. Högt resultat i medborgarundersökningen 2017 återspeglas i egna genomförda kundundersökningar. Nöjdheten eller resultat återspeglas i höga besökssiffror och hög beläggning av idrottsanläggningarna. Målvärdena kommer att uppnås för de flesta av nämndens egna indikatorer. Page 6 of 172

T J Ä N S T E S K R I V E L S E 2019-08-22 Sida 2 av 2 Dnr KFN 2019/64 Drift: Det ekonomiska resultatet visar ett prognostiserat underskott om 300 tkr. I resultatet ingår 800 tkr som avser planerat underhåll och kommer regleras mot nämndens underhållsfond. Det ger en positiv budgetavvikelse för den ordinarie verksamheten på 500 tkr respektive 0,5 %. Bedömningen är att målvärdet för budgetföljsamheten kommer att uppfyllas. Investeringar: 7 000 tkr för investeringar ombudgeteras till 2019 och avser förråd med tillhörande solceller som kommer färdigställas 2020. I övrigt överensstämmer utfall med budget. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Page 7 of 172

Delårsrapport 2 2019 Kultur- och fritidsnämnden Page 8 of 172

Innehållsförteckning Vision - Lidköping en välkomnande och hållbar kommun... 2 Viktiga händelser och resultat... 2 Uppdrag & Verksamhet... 2 Sammanvägda indikatorer... 3 Övergripande uppdrag till nämnderna... 3 Uppdrag till nämnden... 3 Lidköping 2030... 4 Lidköping 2030... 4 Lidköping 2030... 4 Strategi: Kunden/Brukaren i fokus... 4 Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i centrum... 4 Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv... 5 Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil... 5 Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad... 6 Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv... 7 Framgångsfaktor: En attraktiv destination... 7 Strategi: En organisation i framkant... 8 Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan... 8 Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet... 8 Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap... 9 Ekonomisk uppföljning... 10 Driftredovisning... 10 Prognos för helår, drift... 11 Sammanfattning driftredovisning... 11 Nyckeltal och verksamhetsmått... 12 Sammanfattning nyckeltal och verksamhetsmått... 12 Investeringar... 13 Prognos för helår, investeringar... 13 Sammanfattning investeringar... 13 Page 9 of 172 1

Vision - Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Viktiga händelser och resultat Kultur & Fritid fortsätter att utveckla och erbjuda kostnadsfria arrangemang och aktiviteter tillgängliga för alla. Med en hög tillgänglighet och ökad delaktighet för många kan diskrimineringen i samhället motverkas. Den nya modellen för fördelning av föreningsbidrag prioriterar barn och unga. Det jobbas aktivt med HBTQ-frågorna och en Pride-vecka kommer att genomföras i Lidköping. En omorganisation när det gäller fritidsaktiviteter för funktionsnedsatta kommer att leda till ett förbättrat arbetssätt. Utveckla digital teknik, anpassa öppettider, utöka kompetens samt uppsökande verksamhet (Kultur på stan, Kulturkaravan, Hållplats Vänern, fiska från bryggorna, fotoutställning på torgbron, konstskapande i stadsträdgården, keramikkrukor i stadsmiljön) är andra sätt för att förbättra tillgängligheten och skapa intresse. V6-kommunernas gemensamma bibliotekssystem innebär tillgång till ett större mediebeståndet. För att öka integrationen och delaktigheten finns flerspråkig personal i verksamheterna och programpunkter som sagostunder, visningar och familjeprogram genomförs på andra språk än svenska. Kultur & Fritid följer miljöplanen för Lidköpings kommun. Energianvändningen i idrottsanläggningarna visar på en minskning och nytt förrådet kommer att förses med solceller. Planeringen för nytt konstgräs har fokus på hållbarhet och miljö och kommer att innebära en minskad miljöpåverkan. Kultur & Fritid har ingen personalbrist inom någon yrkesgrupp och det har inte varit svårt att rekrytera till lediga tjänster. Personalbehovet påverkas inte av volymförändringar, omvärldsförändringar eller annat som går att förutse. Nettokostnaden kr/invånare minskar i förhållande till jämförbara kommuner. Högt resultat i medborgarundersökningen 2017 återspeglas i egna genomförda kundundersökningar. Nöjdhet eller resultat återspeglas i besökarantal och beläggningen av idrottsanläggningarna. Utvecklingen är positiv när det gäller besökssiffror för biblioteket och publika arrangemang. Sommarutställning på Vänermuseet har varit välbesökt och konsthallen har nått en större publik än tidigare år. Idrottsanläggningarna är i princip fullbokade. Sparbanken Lidköping Arena är också fullbokad för externa evenemang. Driften av badhuset har säkerställts genom löpande underhåll. Planering för nytt badhus pågår. Målvärdena kommer att uppnås för de flesta av nämndens egna indikatorer. Budgetprognosen är ett underskott på 300 tkr varav 800 tkr är planerat underhåll som regleras mot nämndens underhållsfond. Det innebär att driften redovisar ett överskott på 500 tkr. 7 000 tkr för investeringar ombudgeterades till 2019. I övrigt överensstämmer utfall med budget. Uppdrag & Verksamhet Kultur, idrott- och fritidsfrågor Fritid - ägande och drift av kultur- och fritidsanläggningar Kultur och fritid för funktionsnedsatta Marknadsföra och söka evenemang till Sparbanken Lidköping Arena Offentlig kultur, kultur för barn och unga, kultur i skolan Stöd till föreningar, bildningsförbund och organisationer Ungdomsverksamhet - öppen verksamhet för unga Vänermuseet Page 10 of 172 2

Sammanvägda indikatorer SAMMANVÄGDA INDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend KFN-SI Medborgarnas nöjdhet med möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen ex sport, kultur, föreningliv (betygsindex 1-10) 8,1 8,2 Kommentar: Senaste mätningen gav ett högt resultat i jämförelse med andra deltagande kommuner. Ny medborgarundersökning kommer att göras under hösten 2019. KFN-SI Kundnöjdhet 81,7 88,0 74,0 Kommentar: Kundundersökningar som ett led i förbättringsarbetet kommer att genomföras under höst och vinter 2019. KFN-SI Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv 1 630 1 979 Kommentar: Indikatorn har inget målvärde. Trenden sedan 2014 visar att nettokostnaden och skillnaden till jämförbara kommuner minskar. KFN-SI Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv 1 500 1 355 Kommentar: Indikatorn har inget målvärde. Trenden sedan 2014 visar att nettokostnaden och skillnaden till jämförbara kommuner minskar. Övergripande uppdrag till nämnderna Med en hög tillgänglighet till kostnadsfria arrangemang och aktiviteter för många kan diskrimineringen i samhället motverkas. Kultur & Fritid fortsätter att utveckla och erbjuda ett kostnadsfritt utbud tillgängligt för alla. Den nya modellen för fördelning av föreningsbidrag prioriterar barn och unga i stödet till föreningar och tanken är att det ska leda till ökad möjligheterna till en aktiv fritid. Det jobbas aktivt med HBTQ-frågorna i ungdomsverksamheten och en Pride-vecka kommer att genomföras i Lidköping. En omorganisation kommer att leda till ett förbättrat arbetssätt när det gäller fritidsaktiviteter för funktionsnedsatta. Utveckla digital teknik, anpassa öppettider, utöka kompetens samt uppsökande verksamhet (Kultur på stan, Kulturkaravan, Hållplats Vänern, fiska från bryggorna, fotoutställning på torgbron, konstskapande i stadsträdgården, keramikkrukor i stadsmiljön) är andra sätt att förbättra tillgängligheten, skapa intresse och motverka att grupper stängs ute från kultur- och fritidsutbudet. För att öka integrationen och delaktigheten för invandrare och flyktingar finns flerspråkig personal i verksamheterna och programpunkter som sagostunder, visningar och familjeprogram genomförs på andra språk än svenska. Samarbetet mellan Biblioteket, Vänermuseet och SFI-undervisningen på Campus fortsätter. Samarbetet Bibliotek Västra Skaraborg ger nu låntagare i sex kommuner tillgång till kommunernas samlade mediebestånd på både svenska och andra språk. Kultur & Fritid har ett miljö- och klimatfokus och följer miljöplanen för Lidköpings kommun. Trenden för energianvändningen i idrottsanläggningarna visar på en minskning och det nya förrådet kommer att förses med solceller. Planeringen för ett nytt konstgräs har fokus på hållbarhet och miljö och kommer att innebära en minskad miljöpåverkan. Vänermuseet med sin miljöprofil har förnyat sin miljöcertifiering enligt ISO 14 001. Årets sommarutställning med tema vatten har varit välbesökt. Kultur & Fritid har ingen personalbrist inom någon yrkesgrupp och det har inte varit svårt att rekrytera till lediga tjänster som uppstår. Den personalomsättning som finns beror till lika del på pensionsavgångar och egen begäran. Personalbehovet idag och på sikt påverkas inte av några volymförändringar, omvärldsförändringar eller någon stor personalomsättning som går att förutse. Insatserna på lång och kort sikt är att Lidköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som attraherar, rekryterar och utvecklar medarbetare. Uppdrag till nämnden Utbudet av kostnadsfria arrangemang och aktiviteter utvecklas kontinuerlig i syfte att erbjuda ett utbud tillgängligt för alla året runt. Genom digital teknik, anpassade öppettider, personal som pratar andra språk än svenska och program på andra språk än svenska, personal med kunskap om funktionsnedsättning, gemensamt Page 11 of 172 3

bibliotekssystem i V6-kommunerna och uppsökande verksamhet (Kultur på stan, Kulturkaravan, Hållplats Vänern, fiska från bryggorna, fotoutställning på torgbron, konstskapande i stadsträdgården, keramikkrukor i stadsmiljön) har tillgängligheten ökat ytterligare. Driften av badhuset har säkerställts genom löpande underhåll. Inga större renoveringsarbeten har genomförts eller planeras för 2019. Lidköping 2030 Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköping och vi är minst 45 000 Lidköpingsbor. KF INDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend KF Befolkningsutveckling, antal 347 373 440 Kommentar: Det bor nu över 40 000 i Lidköping och kommunen förväntas växa till knappt 40 200 under hösten. 31 december 2018 bodde det 39 879 i kommunen vilket innebär att det kommer bli svårt att nå målvärdet med en befolkningsökning på 440 personer under året. KF Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att leva och bo på, nöjd-region-index (0-100) 73 75 Kommentar: Medborgarundersökningen kommer att göras under hösten 2019. KF Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (index 0-100) 65 68 Kommentar: Medborgarundersökningen kommer att göras under hösten 2019. Lidköping 2030 Lidköping är en mötesplats som har fördubblat antalet besökare. KF INDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend KF Gästnätter (mål till 2030: 110 000 gästnätter/år) 55 000 70 380 76 500 Kommentar: Prognosen för 2018 är att antalet gästnätter (hotell, stugbyar och vandrarhem) kommer bli liknande som för 2018. Lidköping 2030 Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. Strategi: Kunden/Brukaren i fokus Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i centrum Nämndens bidrag till framgångsfaktorn flexibla tjänster med individen i centrum Den digitala tillgängligheten ökar. Tillsammans med Destinationsbolaget Läckö Kinnekulle har Vänermuseet utvecklat en kajakguidningsapp för vraksafari i Vänern. Genom SKL:s ramavtal finns nu fyra leverantörer av stöd för bokning av lokaler/anläggningar. Under hösten kommer dessa att utvärderas för att se vilket som passar Lidköping bäst. Alla verksamheter kommer att ha genomfört kundundersökningar under året som ett led i förvaltningens förbättringsarbete. Page 12 of 172 4

En form av kulturråd finns med regelbundna avstämningar för löpande verksamhet. KF INDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend KF Medborgare som upplever det lätt att komma i kontakt med kommunens personal (index 0-100)) 7,0 7,5 Kommentar: Medborgarundersökningen kommer att göras under hösten 2019. KF eblomlådan, digitala välfärdstjänster och självservice (medelvärde 0-3) (iv 2015) 1,8 2,1 2,1 Kommentar: En ny teknisk plattform för självservice (e-tjänster) är lanserad. Den nya plattformen är lättare att använda och medborgaren kan själv följa sina ärenden, bokningar och köplatser via Mina sidor. Kultur & Fritid har deltagit i ett projekt för nationellt boknings- och bidragssystem. Genom SKL finns nu ett ramavtal för bokningssystem. Utvärdering och val av leverantör kommer att göras hösten 2019. Nya e-tjänster har utvecklats som stöd för den nya föreningsbidragsmodellen. KF Medborgare som upplever att de har delaktighet och inflytande (index 0-100) 51 53 Kommentar: Medborgarundersökningen kommer att göras under hösten 2019. KF Medborgare som upplever bra bemötande av kommunens personal (index 0-100) 7,4 7,5 Kommentar: Medborgarundersökningen kommer att göras under hösten 2019. KF Kundundersökning genomförd, % 60 100 Kommentar: Alla verksamheter kommer att ha genomfört kundundersökningar under innan årets slut. KF eblomlådan, ledning, arbetssätt och metoder för digital utveckling 1,8 1,8 1,9 Kommentar: Ett Digitaliseringsprogram har antagits av fullmäktige under våren. Nu går arbetet vidare med programmets strategiska utvecklingsområden som syftar till att öka kommunens förutsättningar och förmåga att använda digital teknik för att förbättra service och jobba smartare. Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil Nämndens bidrag till möjlighet till hållbar livsstil Ungdomslotsarna fortsätter arbetet med att möjliggöra spontanidrott för ungdomar. I sport-, sommar- och höstlovsprogram och genom ungdomsverksamheten finns många tillfällen för barn och unga att prova på olika typer av idrott. Fritidsgården på Sockerbruket samverkar med flera andra aktörer - fältverksamheten inom Social & Arbetsmarknad, polisen, ungdomsmottagningen, Ung Arena, andra fritidsgårdar i kommunen, kring unga i riskzonen. Ungdomslotsarna erbjuder unga stöttning i att nå en meningsfull fritid. Satsningen på 28 på Framnäs har fortsatt även 2019. Detta för att alla unga skulle få ett innehållsrikt sommarlov. Inträdet och deltagandet i erbjudna aktiviteter har varit gratis. I översynen av modellen för föreningsstödet har barn och unga varit en prioriterad grupp. Förslag till kultur- och fritidspolitiskt program var på remiss under 2018 och ärendet är avbrutet i avvaktan på beslut om inriktning på arbete. KF INDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend Page 13 of 172 5

KF Antal personer per 1000 invånare vårdade i slutenvård pga skada (iv 2013) Kommentar: Senaste tillgängliga värde är 10.3 från 2017. KF Ohälsotal 20-29 år 11,2 10,2 19,0 19,9 19,0 Kommentar: Statistiken uppdateras årsvis. 2018 var värdet 19,9 dagar. KF Medborgare som är nöjda med möjligheterna till fritidsaktiviteter (index 0-100) 74 73 Kommentar: Medborgarundersökningen kommer att göras under hösten 2019. KF Sjukpenningtal, 16-64 år (kvinnor) Kommentar: I maj 2019 var utfallet 15.8. KF Sjukpenningtal, 16-64 år (män) Kommentar: I maj 2019 var utfallet 8.1. 12,0 15,6 14,0 6,6 7,9 8,0 KF Klimatpåverkan 0 2 Kommentar: Helhetskommentar 2019 - Det övergripande målet ser inte ut att uppnås till 2020. Samhället i geografiska Lidköping minskar inte utsläppen i den hastighet som skulle behövas för att nå det övergripande målet 2020. KF Miljöranking 52 23 20 Kommentar: Lidköpings kommun hamnar på plats 18 av 290 i årets kommunrankning. Det är en förbättring jämfört med plats 23 i förra årets rankning. Länsplacering: 2 av 49 i Västra Götalands län. Placering i kommungrupp: 1 av 136 mindre städer och landsbygdskommuner. KF Medborgare som känner sig trygga (index 0-100) 68 68 Kommentar: Medborgarundersökningen kommer att göras under hösten 2019. Öppettiderna på Fritidsgården Sockerbruket har förändrats för att öka tryggheten i och omkring Sockerbruket. NÄMNDSINDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend KFN Antal aktiviteter för att öka miljömedvetenheten hos medborgaren KFN Antal pedagogiska aktiviteter som genomförs med syfte att förmedla kunskap om miljö och hållbar utveckling 68 59 29 454 445 Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad Nämndens bidrag till framgångsfaktorn attraktiv utbildning och arbetsmarknad Flera arrangemang har utförts av unga arrangörer med hjälp av ungdomspeng och stöttning av ungdomslots har genomförts hittills under 2019. Dragworkshop, tidningsskapande och ungdomsfestival är några exempel. Biblioteket har samarbetar med och stöttat utbildningssektorn på en rad olika sätt - bokbuss, läsombud, olika läsfrämjande aktiviteter och projekt, kultur i skolan med mera. I och med bibliotekets språkstudio har ett nära samarbete med Lidköpings Campus SFI- och svenskautbildningar inletts. Vänermuseets skolprogram för årskurs 2, 5 och 8 och Hållplats Vänern har erbjudits klasser i Lidköping. Vänermuseet används också flitigt av Campus SFI-undervisningen. Page 14 of 172 6

KF INDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend KF Ungdomsarbetslöshet, % 16,1 7,7 14,0 Kommentar: Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) i Lidköpings kommun är enligt prognosen fortsatt mycket lägre än det uppsatta målvärdet. Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv Nämndens bidrag till framgångsfaktorn ett varierat och hållbart näringsliv Utvecklingen av att brett utbud av aktiviteter och evenemang är ett ständigt pågående arbete. Kulturen lyfts ofta som en motor för besöksnäring och kreativa näringar. Idrottsevent och andra större event skapar möjlighet för näringslivets tillväxt. Arbetet med att ta fram en e-tjänst som ska underlätta för extern aktör att genomföra evenemang i Lidköping fortsätter. Inom ramen för kommunens satsning på "Årets stadskärna 2021" är Biblioteket/Konst & Kultur med som aktiva parter och stöttar initiativ på olika sätt. Allt från faktiska verksamheter till att skapa kontakter och låna ut lokaler. Verksamheten stöttar nu utvecklingen av en sammanslutning av kulturnäringar i syfte att de tillsammans ska utveckla den näringsverksamhet de bedriver. Nytt för i år är Kultur på stan i syfte att skapa en attraktiv stadskärna. Framgångsfaktor: En attraktiv destination Nämndens bidrag till attraktiv destination Utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter/-evenemang för lidköpingsbor såväl som för tillresta utvecklas kontinuerligt. För att locka tillresta kan särskilt nämnas utbudet i Konsthallen, sommarutställning och utvecklingen av akvarierna på Vänermuseet, programutbudet på Dina-scenen, Musik på slott & herresäten och Sommar på bryggan. Nytt för i år är Kultur på stan i syfte att utveckla stadskärnan och bidra till arbetet med "Årets stadskärna". För den som från kajak vill leta vrak i Vänern finns nu en särskild app. Visningen av fotbolls-vm på storbildsskärm lockade många besökare. Förslag till uppdrag och organisation avseende stadsmiljörådet och konstnärlig gestaltning av offentlig miljö har behandlats av kultur- och fritidsnämnden och överlämnats till kommunstyrelsen för vidare beslut. Arbetet i stadsmiljörådet har återupptagits och ett antal monumentala keramikkrukor har nu fått en tillfällig placering i stadsmiljön. Marknadsföringen av kultur- och fritidsutbudet har utvecklats genom en mer strukturerad kommunikationsplanering vilket lett till fler följare på webbsidor och sociala medier. Destinationsbolagets evenemangkalender används nu för det samlade kulturutbudet. Sparbanken Lidköping Arena kommer under året att har varit uthyrt för flera stora evenemang som lockat så väl lidköpingsbor som tillresta besökare. Utmärkande för 2019 är Melodifestivalen, Brolle och Mia Skäringer. Nytt för året är Fritidsmässan. Arenan och idrottsanläggningarna hyrs också ut för olika former av läger och extern föreningsverksamhet. Nytt är Framnäsbadet för simläger. KF INDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend KF Ranking Sveriges Friluftskommun (iv 2014) 59 66 5 Kommentar: Resultatet för 2019 års undersökning var 47 med 27 av max 32 poäng. Naturvårdsverkets undersökning ställer frågor om kommunens planering för friluftsliv, information och samarbete om friluftsliv samt aktiviteter för friluftsliv. Förbättringsområden är planering för friluftsliv och information och samarbete. Page 15 of 172 7

Strategi: En organisation i framkant Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan Nämndens bidrag till gränsöverskridande samverkan Ett nytt gemensamt bibliotekssystem i västra Skaraborg (V6- kommunerna) har införts. Fritid har deltagit i ett nationellt projekt tillsammans med SKL och 200 av landets kommuner kring behov och inköp av ett bokningssystem. Fritid tar också del av det nationella arbetet som pågår avseende beställning/upphandling av konstgräs. Vänermuseet ingår i flera samarbeten kring Vänern. Samarbetet med Destination Läckö Kinnekulle utvecklas där samarbetet kring Melodifestivalen är ett exempel. Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet Nämndens bidrag till framgångsfaktorn engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet Kommentar: Arbetet med att miljöcertifiera Fritid har inte påbörjats. KF INDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend KF Resultat Kommunkompassen 549 Kommentar: Kommunkompassen kommer sannolikt att genomföras under 2020. KF Miljöledning sammanvägd indikator 2 2 Kommentar: De flesta underliggande indikatorer går åt rätt håll och ligger i fas med prognos för att nå målen. Det har skett ett bra arbete med miljömärkta livsmedel, solceller, gatubelysning och energioptimering i byggnader. Övergång till förnybar diesel har gett stort genomslag med en reducering på cirka 70 procent men nu har trenden tyvärr vänt med högre användning av fossila bränslen och vi ser inte att vi kommer att nå målet med noll utsläpp från fossila bränslen år 2020. KF Sjukfrånvaro, % 5,4 6,0 Kommentar: Sjukfrånvaron, ackumulerat till och med juni, för kommunen som helhet är 6.21 procent och 6.50 procent för förvaltningen. KF Andel tillsvidareanställda med en heltidstjänst i grunden, % Kommentar: Andelen heltid på kommunnivå bland tillsvidareanställda är 91 procent och 94 procent för förvaltningen. KF Ledarskapsindex (index 0-5) 4,0 Kommentar: Nästa medarbetarundersökning kommer att göras 2020. KF Budgetföljsamhet +/-, % KF Internkontroll genomförd, % KF Medarbetarengageman g, HME 1,8 0,7 1,0 82 82 Kommentar: Nästa medarbetarundersökning kommer att göras 2020. KF Möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna (index 0-5) 3,7 Kommentar: Nästa medarbetarundersökning kommer att göras 2020. NÄMNDSINDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend KFN Andel miljömärkta och faitrademärkta livsmedel, inköp, % 24 37 36 85 100 Page 16 of 172 8

Kommentar: Avser inköp till badhuscafeterian och fritidsgården Sockerbruket. KFN Antal kemikalier KFN Andel miljömärkta och/eller fair trade-märkta produkter som köps in till Vänermuseets butik KFN Elanvändning Vänermuseet, MWh 292 152 156 51 44 39 110,5 101,0 90,3 Kommentar: Kultur & Fritids eget mål är inte uppfyllt, men miljöplanens mål att elanvändningen per ytenhet, ska ha minskat med 20 % från 2008 är uppfyllt (resultat ca 30 %). Ca 18 % av den el som används är solel. KFN Produktion av solenergi, MWh Kommentar: Solceller planeras på den nya förrådsbyggnaden vid Sparbanken Lidköping Arena. KFN Total energianvändning i fritidsanläggningar, MWh 9 795 9 670 9 200 0 Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap Nämndens bidrag till framgångsfaktorn tidiga samordande insatser som förebygger utanförskap En ny modell för fördelning av föreningsstöd är nu framtagen och beslutad av kultur- och fritidsnämnden. I den nya modellen prioriteras barn och unga. KF INDIKATORER Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend KF Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), kommunala skolor, % Kommentar: Uppgifterna blir tillgängliga i slutet på oktober. KF Närvaro i grundskolan, % 83,0 81,8 95,0 93,0 84,0 95,0 Kommentar: Närvaron var cirka 80 procent under våren 2019. Observera att av dessa är det endast 6 procent som är giltig eller ogiltig frånvaro. Resterande 12 procent är lektionstid som är oregistrerad i systemet. Läraren har alltså inte fyllt i närvaro eller frånvaro för lektionen. KF Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i SV, Sv2 och MA, kommunala skolor, % Kommentar: Uppgifterna blir tillgängliga i slutet på november. KF Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, lägeskommun, % 65 65 78 84,7 72,4 84,0 Kommentar: Uppgifterna blir tillgängliga i slutet på september. KF Närvaro i gymnasieskolan, % 86,1 85,3 88,6 Kommentar: Resultatet avser närvaron på samtliga program i alla gymnasiala skolformer under våren 2019. Närvaron för samtliga elever är 86,3 procent, för kvinnor 85,9 procent och för män 86,8 procent. Page 17 of 172 9

Ekonomisk uppföljning Driftredovisning Utfall drift januari till juli, per period Trenden för utfallet följer tidigare år. Januari genererar en högre nettokostnad på grund av föreningsbidragsutbetalningar som sker i januari varje år samt högre elkostnad. Utfall drift januari till juli, ackumulerat Det högre utfallet under de första månaderna härleds till de höga energikostnaderna för vinterverksamheten vilket kompenseras för under sommarhalvåret samt utbetalning av föreningsbidrag. Page 18 of 172 10

Prognos för helår, drift Belopp i tkr Utfall jan-juli innevarande år Utfall jan-juli föregående år Prognos helår innevarande Budget helår innevarande år Avvikelse mellan budget och prognos Intäkter 17 864 17 673 26 324 25 599 725 Kostnader -84 435-76 307-134 709-133 684-1 025 Nettokostnad -66 571-58 634-108 385-108 085-300 Belopp i tkr Nämnd Bokförd nettokostnad till och med juli innevarande år Bokförd nettokostnad till och med juli föregående år Prognos nettokostnad helår innevarande år Budget nettokostnad innevarande år Avvikelse mellan budget och prognos Bibliotek, Konst & Kultur 13 935 12 484 25 130 25 330 200 Vänermuseet 4 987 4 348 9 635 9 635 0 Fritid 29 900 24 796 48 884 47 184-1 700 Ungdom 3 624 3 666 5 989 5 989 0 Övergripande verksamhet 3 770 3 069 5 655 7 655 2 000 Kultur & Fritidsbidrag 10 355 10 271 12 292 12 292 0 Planerat underhåll - underhållsfond 800-800 Summa 66 571 58 634 108 385 108 085-300 Sammanfattning driftredovisning Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett underskott på 300 tkr varav 800 tkr avser planerat underhåll som kommer regleras mot nämndens underhållsfond. Driften redovisar således ett överskott på 500 tkr och ger en budgetavvikelse på 0,5 %. I delårsrapport 1 2019 visade nämnden på ett prognostiserat underskott och åtgärder har vidtagits för att få en budget i balans vilket har gett önskad effekt. Medel som skulle ha fördelats ut från den övergripande verksamheten har istället fått finansieras inom respektive enhets egen budget och resultatet av dessa kostnadsbesparingar ligger således under staben. Intäktsprognosen avseende integration har skrivits upp då utfallet till och med juli varit högre än budgeterat. Budgeten var avsiktligt lågt lagd då det föreligger osäkerheten kring utfallet. Fritids underskott kan främst härledas till elkostnader. Tidigare år har nämnden investerat och medvetet arbetat med att få ner elförbrukningen. Det lyckades och under 2018 minskade förbrukningen och nämnden räknade då med en lägre elkostnad framåt. Beräkningen om en lägre elkostnad till följd av energieffektiviseringsinvesteringar har inneburit en lägre förbrukning men ökningen av elpriset ger en nettoeffekt att prognosen för kostnaderna ökar mot budget med ca 1 400 tkr. Ett nytt simavtal har tecknats med Barn & Skola där de kommer nyttja färre timmar vilket kommer resultera i minskade intäkter för Fritid. Under 2020 räknar vi med en intäktsminskning på 450 tkr som bemanningsplanerats för. Det finns dock ingen möjlighet att under kort tid minska kostnaderna för höstterminen och detta beräknas leda till ett underskott på 225 tkr. Page 19 of 172 11

Diverse besparingsåtgärder främst bemanningsplanering på Framnäsbadet har genomförts under sommaren vilket resulterar i ett överskott på ca 200 tkr men vägs upp av att uthyrningsgraden av de nya gymnastiksalarna på Majåker och i Sjölunda understiger vad som var budgeterat för och ger ett underskott på 275 tkr. Prognosen för bibliotekets personalkostnad är lägre än budgeterat då bibliotekschefen går in som tillförordnad förvaltningschef och ingen ersätter hans position på Biblioteket. Nyckeltal och verksamhetsmått Bokslut 2017 Bokslut 2018 Prognos 2019 Budget 2019 Allmänkultur, nettokostnad/inv 155 151 135 135 Museiverksamhet, nettokostnad/inv 212 229 230 230 Biblioteksverksamhet, nettokostnad/inv 440 454 473 473 Ungdomsverksamheten, nettokostnad/inv 171 178 143 143 Isstadion, nettokostnad/bokad timme 857 632 950 950 Arenan, nettokostnad/bokad timme 4 769 4 560 4 500 4 300 Idrottens Hus nettokostnad/bokad timme 227 226 680 663 Gymnastiksalar nettokostnad/bokad timme 368 406 443 331 Framnäs IP nettokostnad/bokad timme 4 280 5 730 3 395 3 395 Badhuset nettokostnad/antal besök 71 55 55 55 Framnäsbadet nettokostnad/antal besök 50 40 40 40 Sammanfattning nyckeltal och verksamhetsmått Sammantaget visar nyckeltalen ingen större avvikelse i delårsrapporten som påverkar nämndens ekonomi. Idrottens hus och Arenan avviker där man förväntas ha en högre elkostnad än budgeterat baserat på utfallet januari till juli. Andra nyckeltal såsom Badhus och Isstadion kan också komma att påverkas av en högre elkostnad framöver. Avseende gymnastiksalar avviker nyckeltalet på grund av färre bokade timmar trots ökade kostnader. I övrigt visar nyckeltalen på en del förändringar mellan åren 2018 och 2019. Det är inget som påverkar nämndens ekonomi och prognos då det handlar om prioritering i resursfördelningen gällande främst underhåll där man från år till år planerar och utför underhåll utefter behov och plan. Page 20 of 172 12

Investeringar Utfall investeringar januari till juli, ackumulerat Prognos för helår, investeringar Belopp i tkr Objekt Bokförda investeringsutgifter till och med juli innevarande år Prognos Budget investeringsutgift helår varande inne- innevarande år år Avvikelse mellan budget och prognos Bedömd nivå ombudgete ring till 2020 Prognos om det är flerårigt Prognos total inv.- utgift för objektet Total objektsbudget Avvikelse mellan total objektsbudget och prognos för total inv.utgift Konstinköp 0 200 200 0 0 Inv Kultur 0 250 250 0 0 Nämndens disp 0 1 885 1 885 0 0 Maskininvesteringar 0 1 000 1 000 0 0 Inv Fritid 0 500 500 0 0 Miljö- och tillgänglighet 0 200 200 0 0 Solceller 0 2 000 5 000 3 000 3 000 Förråd 346 3 694 7 694 4 000 3 078 8 500 8 500 0 Summa 346 9 729 16 729 7 000 6 078 8 500 8 500 0 Sammanfattning investeringar 7 miljoner ombudgeteras till 2020 och avser färdigställandet av byggnation förråd med tillhörande solceller som påbörjas under hösten 2019. I övrigt överensstämmer utfall med investeringsbudget. Page 21 of 172 13

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott 2019-08-23 50 Delårsrapport 2 2019 (KFN 2019/64) Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att godkänna delårsrapport 2 2019 för överlämnande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Drift: Det ekonomiska resultatet visar ett prognostiserat underskott om 300 tkr. I resultatet ingår 800 tkr som avser planerat underhåll och kommer regleras mot nämndens underhållsfond. Det ger en positiv budgetavvikelse för den ordinarie verksamheten på 500 tkr respektive 0,5 %. Bedömningen är att målvärdet för budgetföljsamheten kommer att uppfyllas. Investeringar: 7 000 tkr för investeringar ombudgeteras till 2019 och avser förråd med tillhörande solceller som kommer färdigställas 2020. I övrigt överensstämmer utfall med budget. Expedieras till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 221 of 1721

Strategisk plan och budget 2020-2022, kultur- och fritidsnämnd 6 KFN 2019/30 Page 23 of 172

Strategisk plan och budget år 2020-2022 Kultur- och fritidsnämnden Page 24 of 172

Innehållsförteckning 1 Uppdrag och verksamhet...2 2 Utmaningar och verksamhetsförändringar...2 3 Styrkort...3 3.1 Vision...4 3.2 Strategiska mål...4 3.3 Verksamhetsmål...4 3.3.1 Kunden/brukaren i fokus...4 3.3.2 En organisation i framkant...6 4 Ekonomi...9 4.1 Driftbudget...9 4.1.1 Driftbudget, nettokostnad...9 4.1.2 Driftbudget, per verksamhet...9 4.1.3 Konsekvenser av beslutad budgetram...9 4.2 Volymutveckling...9 4.3 Nyckeltal och verksamhetsmått...9 4.4 Investeringsbudget...9 Page 25 of 172 1

Uppdrag och verksamhet Kultur, idrott- och fritidsfrågor Fritid - ägande och drift av kultur- och fritidsanläggningar Kultur och fritid för funktionsnedsatta Marknadsföra och söka evenemang till Sparbanken Lidköping Arena Offentlig kultur, kultur för barn och unga, kultur i skolan Stöd till föreningar, bildningsförbund och organisationer Ungdomsverksamhet - öppen verksamhet för unga. Vänermuseet 1 Utmaningar och verksamhetsförändringar Barn och ungas förändrade fritidsvanor är en utmaning för framtiden. Barn och unga lämnar föreningslivet i allt yngre åldrar och många deltar inte i föreningslivet alls. Nuvarande stöd till idrottsföreningar i form av anläggningar och föreningsbidrag kommer därför allt färre barn och unga till del. Samtidigt är möjligheten till rörelse och aktivitet viktig för folkhälsan och nya sätt för att stötta egenorganiserade aktiviteter behöver tas fram. Att hitta mer resurseffektiva sätt att arbeta med fritidsgårdsverksamhet, idag uppdelad i två nämnder, skulle vara till nytta för barn och unga. Det finns också en utmaning i att utveckla en kulturskoleverksamhet i syfte att erbjuda möjligheter för barn och unga att på sin fritid utöva olika kulturformer konst, bild, musik, teater, film med mera. Page 26 of 172 2

Det är också ett sätt att skapa möjligheter till fritidsaktiviteter för de barn och unga som inte har ett intresse för idrott. Lidköping har en hög potential när det gäller friluftsliv. För att utveckla friluftslivsområdet behövs en tydligare ansvarsfördelning. För att göra långsiktigt, hållbara investeringar i anläggningar/lokaler behövs en planering och prioritering utifrån behov. Planeringen för anläggningar och lokaler är en del av samhällsplaneringen och den stadsutvecklingsplan som nu arbetas fram. Här finns en rad utmaningar i vad som ska hända i exempelvis Framnäsområdet avseende badhus/simhall, IP Framnäs, eventuell kulturscen i anknytning till hotell och Vänermuseets roll i området. Ett nytt badhus/simhall i Framnäsområdet innebär att frågan kring hur det gamla badhuset ska nyttjas bör diskuteras. För att bidra till stadskärnans attraktivitet och utveckling har Kultur & Fritid skapat återkommande evenemang kring torget med bland annat Kulturbron och Sommar på bryggan som ett komplement till evenemang på Dinascenen i stadsträdgården. Med hjälp av konst i offentlig miljö finns ytterligare möjligheter att utveckla stadsmiljön och öka Lidköpings kommuns attraktivitet. En förändring i förvaltning och drift av kommunens fastigheter skulle innebära en utmaning i att hitta nya arbetsformer, nya roller och att identifiera gränssnitt mellan hyresvärd, hyresgäst (Kultur & Fritid) och slutkund, i detta fall föreningarna. Utmaningen är att göra förändringen så att Kultur & Fritids relation till kunden föreningsliv inte försämras. 2 Styrkort Lidköpings kommun har en vision och tre strategiska mål. De strategiska målen pekar ut riktningen för att närma sig visionen. Dessa mål gäller fram till 2030. De följs inte upp separat utan uppföljningen ingår i de uppföljningar som görs av verksamhetsmålen. Lidköpings kommun har även verksamhetsmål för mandatperioden. Dessa är uppdelade i två perspektiv: Kunden/brukaren i fokus och En organisation i framkant. För varje verksamhetsmål presenteras politiska prioriteringar som visar inom vilka områden det kan bli aktuellt att genomföra åtgärder under mandatperioden. De politiska prioriteringarna är till för att ge vägledning till nämnderna och ska inte uppfattas som beslut. De politiska prioriteringarna kan komma att ändras under mandatperioden. Verksamhetsmålen följs upp genom att i text ge en samlad bedömning av måluppfyllelsen med stöd av de indikatorer som är framtagna för respektive mål. I uppföljningen visas även den sammanfattande trenden för målets utveckling. Den förkortning som står före mål och indikatorer visar vilken nämnd som antagit målet eller indikatorn. Står det KF har den antagits av kommunfullmäktige (KF). De indikatorer som ligger till grund för den samlade bedömningen av måluppfyllelsen redovisas som aktuellt utfall i förhållande till ingångsvärdet och det målvärde som ska uppnås innan mandatperioden är slut. Indikatorerna kan antingen gälla alla nämnder eller endast berörda nämnder. Ingångsvärdet för indikatorerna är från 2018 om inget annat anges. Utöver indikatorer finns det nyckeltal som speglar områden där kommunfullmäktige vill följa utvecklingen för Lidköping som ort, även om kommunen har begränsade möjligheter att påverka utfallet. Det finns inga målvärden för nyckeltal. I styrkortet anges det vilka nämnder som har uppföljningsansvar för ett verksamhetsmål, Nämnd med särskilt ansvar. Dessa nämnder följer upp målet fortlöpande i nämndens delårsrapport och verksamhetsberättelse. Det bör dock påpekas att övriga nämnder också kan bidra till måluppfyllnaden även om man inte har ett särskilt uppföljningsansvar. I styrkortet anges vem som är uppföljningsansvarig tjänsteperson. Denna person ansvar för den sammanfattande redovisningen av kommunens gemensamma arbete som redovisas i delårsrapporter och årsredovisningar. Page 27 of 172 3

Vision Lidköping en välkomnande och hållbar kommun 2.1 Strategiska mål Lidköping 2030 - Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. Lidköping 2030 - Lidköping är en mötesplats som har fördubblat antalet besökare. Lidköping 2030 - Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköping och vi är minst 45 000 Lidköpingsbor. 2.2 Verksamhetsmål 2.2.1 Kunden/brukaren i fokus KF Lidköping är en attraktiv kommun för fler att bo och leva i Politiska prioriteringar är att: Fortsätta planeringen av Hamnstaden. Möjliggöra byggnation av centralt belägna bostäder. Möjliggöra byggnation av enskilda hus på landsbygden och hus i planlagda områden i hela kommunen. Bibehålla och utveckla landsbygdsskolorna. Fortsätta planeringen av Framnäs Strandpark inkluderande planeringen av ett nytt badhus samt möjligheter för hotell med konferenslokaler. Verka för bra kommunikationer i och utanför Lidköping. Möjliggöra för en bredd av olika kultur- och fritidsaktiviteter så att det finns något för alla och underlätta för föreningslivet att bidra med olika typer av evenemang. Prioritera tillgänglighetsarbetet för att skapa jämlika möjligheter till delaktighet i samhället. Utreda behov och placering av nya idrottsanläggningar. Nämnd med särskilt ansvar: KS (KSV), KS (IS), SBN, KFN, BSN, SAN, TSN Uppföljningsansvarig tjänsteperson: samhällsbyggnadschef Indikatorer Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KF Invånarantal (mål till 2030: 45 000 invånare) 39 506 39 879 42 012 Page 28 of 172 4

Könsindelad indikator Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KF Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att leva och bo på, nöjd-region-index (0-100) (alla) KF Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att leva och bo på, nöjd-region-index (0-100) (kvinnor) KF Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att leva och bo på, nöjd-region-index (0-100) (män) KF Näringslivsklimatet i Lidköping är bland de tio bästa i Västra Götalands län Politiska prioriteringar är att: 74 75 76 72 Öppna upp för alternativa driftsformer i kommunen när det bedöms gynna resultatet eller verksamhetens utveckling. Undvika att konkurrera med det privata näringslivet. Ge friskolor möjlighet att växa. Stimulera företagen att ta ett ökat socialt ansvar. Utveckla kommunens arbete för ett förbättrat företagsklimat. Öka den upplevda servicenivån med hjälp av digitalisering. Förenkla kontakten och förbättra relationerna mellan kommunen och företagen. Ta vara på utbildningsnämndens resurser för att underlätta företagens kompetensförsörjning. Nämnd med särskilt ansvar: KS (KSV), KS (IS), SBN, MBN, TSN, UTN, KFN Uppföljningsansvarig tjänsteperson: kommundirektör Indikatorer Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KF Gästnätter (mål till 2030: 110 000 gästnätter/år) 72 171 70 380 86 888 Nyckeltal Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 KF Antal campingnätter 144 640 158 236 KF Invånarna i Lidköpings kommun har en god och jämlik hälsa Politiska prioriteringar är att: Öka den psykiska och fysiska hälsan framförallt för barn och ungdomar. Skapa ytterligare en familjecentral i samarbete med regionen. Skapa flexibla barngrupper i förskolan som utgår från barnens behov. Fördela resurserna i skolan så att de utgår från barnen och ungdomarnas behov. Förbättra och följa upp samordningen av de kommunala resurser som är riktade till barn och ungdomar som riskerar att inte klara skolan. Förebygga utanförskap genom att prioritera tidiga insatser. Stärka samarbetet mellan kommunen och regionen i hälsofrågor. Page 29 of 172 5

Nämnd med särskilt ansvar: KS (KSV), BSN, UTN, SAN, KFN, VON Uppföljningsansvarig tjänsteperson: utvecklings- och kommunikationschef Nyckeltal Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 KF Invånare med bra självskattat hälsotillstånd (kvinnor), % 69 KF Invånare med bra självskattat hälsotillstånd (män), % 77 KF Lidköpings kommun är en föregångare inom miljöområdet Politiska prioriteringar är att: Öka användningen av förnyelsebar energi för att nå målet om fossilfrihet 2045. Underlätta för medborgare att göra miljömässigt hållbara val. Utveckla kommunens samhällsplanering ur ett miljöperspektiv. Utveckla det interna miljöarbetet så att kommunen blir en förebild. Stärka dialogen med Trafikverket och det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR) för att driva på för en bättre kollektivtrafik och säkra cykelvägar för alla kommunens invånare. Nämnd med särskilt ansvar: samtliga exklusive överförmyndarnämnden Uppföljningsansvarig tjänsteperson: utvecklings- och kommunikationschef Indikatorer Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KF Medborgarnas nöjdhet med kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt 62 64 Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KF Insamling av avfall i minst fem fraktioner i kommunens verksamhet, % 2.2.2 En organisation i framkant KF Lidköpings kommun använder resurserna ansvarsfullt och levererar tjänster med hög kvalitet och servicegrad Politiska prioriteringar är att: 100.0 Skapa en långsiktigt effektiv organisation inom personal-, ekonomi- och kommunikationsfunktionerna med avseende på kostnader, kvalitet och service till kommuninvånaren. Skapa en långsiktigt kvalitetsdriven organisation med transparens och återkoppling. Öka servicenivån och effektivisera arbetet med hjälp av digitalisering. Öka dialog och samsyn mellan förvaltningarna och ett större fokus på ett processinriktat arbetssätt, för att skapa samordningsvinster. Nämnd med särskilt ansvar: samtliga Uppföljningsansvarig tjänsteperson: kommundirektör Page 30 of 172 6

Varje nämnd tar fram minst en indikator inklusive målvärde som visar kund/brukarnöjdhet och/eller kvalitet. Det redovisas endast till nämnden under detta verksamhetsmål. Förslag för kultur- och fritidsnämnden: Nämndsindikatorer Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KFN Nöjd Medborgar-Index - Idrotts- och motionsanläggningar 71 KFN Nöjd Medborgar-Index - Kultur 72 Varje nämnd tar fram minst en indikator inklusive målvärde som visar kund/brukarnöjdhet och/eller kvalitet. Det redovisas endast till nämnden under detta verksamhetsmål. Indikatorer Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KF Andel verksamhetsmål i KF:s styrkort med positiv utveckling, % 100 KF Budgetföljsamhet +/-, % 0.4 0.7 1.0 Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KF Medarbetarengagemang, HME 82 83 Könsindelad indikator Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KF Sjukfrånvaro, % (alla) 6.0 5.4 5.8 KF Sjukfrånvaro, % (kvinnor) KF Sjukfrånvaro, % (män) KF Lidköpings kommuns verksamheter utnyttjar lokalerna på ett effektivt sätt Politiska prioriteringar är att: Arbeta utifrån ett kommungemensamt lokalförsörjningsprogram. Förvalta kommunens fastigheter under en förvaltning. Utreda behovet av gemensam drift av anläggningar. Nämnd med särskilt ansvar: KS (IS), KFN, UTN, BSN, VON, SBN, SAN Uppföljningsansvarig tjänsteperson: chef intern service Nyckeltal Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 KF Andel utnyttjade kvadratmeter lokaler i förhållande till riktlinjer för lokalförsörjning KF Avvikelse mellan behov i aktuell lokalförsörjningsplan och verkligt utfall +/-, % KF Lidköpings kommun prioriterar ekologiska och närproducerade livsmedel Politiska prioriteringar är att: Öka inslagen av lokalproducerade säsongsprodukter i mat tillagad i kommunens kök. Eftersträva en balans mellan ekologiskt och lokalproducerat vid inköp av råvaror till kommunens verksamheter. Fastställa vilka varor som är särskilt viktiga att välja ekologiskt eller lokalproducerat. Nämnd med särskilt ansvar: KS (KSV), KS(IS), KFN, UTN, BSN, VON, SAN Uppföljningsansvarig tjänsteperson: chef intern service Page 31 of 172 7

Indikatorer Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KF Andelen miljömärkta livsmedel och Fairtrade av totala mängden livsmedel (mätt i kr) handlat av grossist KF Lidköpings kommuns kompetensförsörjning möter verksamhetens behov Politiska prioriteringar är att: 40.0 Anpassa bemanningen till de behov som finns på kort och lång sikt. Stärka det sociala ansvarstagandet genom att öka andelen anställda som är funktionsnedsatta eller tillhör andra grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Stärka personalens möjligheter till kompetensutveckling och möjliggöra kompetensväxling. Utveckla arbetsvillkor för att vara en attraktiv arbetsgivare. Ta vara på utbildningsnämndens resurser för att säkerställa kommunens kompetensförsörjning. Nämnd med särskilt ansvar: samtliga exklusive miljö- och byggnämnd Uppföljningsansvarig tjänsteperson: personalchef Indikator Nyckeltal Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2023 KF Möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna (index 0-5) 3.8 Page 32 of 172 8

Ekonomi 2.3 Driftbudget 2.3.1 Driftbudget, nettokostnad 2.3.2 Driftbudget, per verksamhet 2.3.3 Konsekvenser av beslutad budgetram 2.4 Volymutveckling 2.5 Nyckeltal och verksamhetsmått 2.6 Investeringsbudget Page 33 of 172 9

Trafikprogram Lidköpings kommun - remissvar 7 KFN 2019/61 Page 34 of 172

T J Ä N S T E S K R I V E L S E 2019-08-01 Dnr KFN 2019/61 Kultur- och fritidsnämnd Handläggare: Anna Gunnarsson Trafikprogram Lidköpings kommun - remissvar Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att tillstyrka förslag till trafikprogram Lidköpings kommun. Sammanfattning Förslaget till trafikprogram har fokus på gång-, cykel- och trafiksäkerhet. Programmet är en del i arbetet med att öka andelen hållbara resor i kommunen. Kultur & Fritid påverkas av programmet genom ansvar för vissa föreslagna åtgärder. Åtgärderna syftar till att skapa attraktiva cykelparkeringar som upplevs som säkra och trygga i anslutning till kommunens idrottsanläggningar där Kultur och Fritid är fastighetsägare. Åtgärderna ska enligt programmet beaktas i respektive nämnds strategisk plan och budget. Ärendebeskrivning Förslaget till trafikprogram har fokus på gång-, cykel- och trafiksäkerhet. Programmet är en del i arbetet med att öka andelen hållbara resor i kommunen. Programmets syfte: Skapa ett konkret och tydligt ramverk kring det framtida arbetet med gång-, cykeloch trafiksäkerhetsfrågor i kommunen. Skapa en bred och väl förankrad samsyn in om kommunen kring behovet och prioriteringar av framtida åtgärder samt beakta dessa i strategisk plan och budget. Genom att fler uppmuntras till att gå eller cykla istället för att ta bilen uppnås en bättre folkhälsa och miljö samt en trivsammare stadsmiljö. Syftet och nyttan med programmet har stöd i bland annat Miljöplan för Lidköpings kommun och översiktsplanen. Programmet utgår från fem insatsområden som identifierats som nödvändiga för att öka andelen hållbara resor och höja trafiksäkerheten: 1. Ett tryggt och säkert gång- och cykelvägnät Page 35 of 172

T J Ä N S T E S K R I V E L S E 2019-08-01 Sida 2 av 2 Dnr KFN 2019/61 2. Ett sammanhängande gång- och cykelvägnät 3. Hög standard på gång- och cykelvägnätet året runt 4. En stark cykelkultur Öka andelen hållbara resor i kommunen 5. God service och hänsyn till trafikanters olika behov under resan Till varje insatsområde finns delområden med specifika åtgärder föreslagna. Till insatsområde fem - God service och hänsyn till trafikanters olika behov under resan finns förslag på åtgärder där Kultur & Fritid utpekats som ansvariga. Åtgärden hänger ihop med delområdet Cykelparkeringar ska lokaliseras nära målpunkter, vara attraktiva, trygga och säkra Föreslagna åtgärder: Ta fram förslag på hur attraktiva cykelparkeringar är utformade i Lidköping Identifiera behov av fler cykelpumpar och servicestationer Förbättra cykelparkeringar vid kommunala arbetsplatser/skolor/anläggningar Enligt förslaget till program är flera förvaltningar/enheter ansvarig för åtgärderna och det innebär att dessa ska samverka i frågan. Kultur & Fritid har som fastighetsägare möjlighet att skapa attraktiva cykelparkeringar som upplevs som säkra och trygga och på så sätt bidra till att fler väljer att cykla till och från kommunens idrottsanläggningar. Programmet är tänkt att revideras vart femte år och följas upp i verksamheternas årsredovisning. Beslutet ska skickas till Samhällsbyggnad Fritidschef Page 36 of 172

Trafikprogram Fokus på gång, cykel och - trafiksäkerhet LIDKÖPINGS KOMMUN Page 37 of 172

Innehåll INLEDNING... 3 Programmets syfte... 3 Bakgrund... 3 Aktuella viljeinriktningar och mål som programmet bygger på... 4 INSATSOMRÅDEN... 8 1. Ett tryggt och säkert gång- och cykelvägnät... 9 God standard på belysning... 9 God och säker framkomlighet... 9 Trafiksäkra passager... 10 Separering av trafikslag... 11 2. Ett sammanhängande gång- och cykelvägnät... 12 Ett tätt och sammanhängande cykelvägnät utan saknade länkar och avbrott... 12 Binda samman landsbygd och stadens ytterkanter med centrum... 12 3. Hög standard på gång- och cykelvägar året runt... 13 Prioritera drift och underhåll av cykelvägar och cykelfält... 13 Vid vägarbete ska cykelvägar ledas om på ett gent och framkomligt sätt... 14 4. En stark cykelkultur Öka andelen hållbara resor i kommunen... 14 Målgrupper... 15 Hållbart resande och intermodalitet... 16 Mobility management i samhällsplaneringen... 17 Använda målgruppsanpassad information och kampanjer för att öka mängden hållbara resor. 17 Ökad samverkan med ideella cykelaktörer och organisationer på området... 18 Främja cykelturism... 18 5. God service och hänsyn till trafikanters olika behov under resan... 19 God vägvisning längs hela cykelvägnätet och en uppdaterad cykelkarta.... 19 Cykelparkeringar ska lokaliseras nära målpunkter, vara attraktiva, trygga och säkra.... 19 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING... 20 Page 38 of 172

INLEDNING Gång-, cykel- och trafiksäkerhetsprogrammet för Lidköpings kommun har tagits fram som en del i arbetet med att öka andelen hållbara resor i kommunen. Programmet har sin utgångspunkt i övergripande styrdokument för kommunen som Miljöplanen, Översiktsplanen och Program för social hållbarhet. Gång och cykel ska vara det naturliga valet för transporter under 5 km i Lidköpings kommun. Cyklister och fotgängare ska ha en god framkomlighet och det ska det vara tryggt och säkert för alla att transportera sig på det kommunala vägnätet. Detta trafikprogram beskriver de viljeinriktningar och åtgärder som identifierats för att öka andelen hållbara transporter till fots och med cykel samt för att öka trafiksäkerheten. En bred samsyn kommer framöver krävas för att arbetet med dessa frågor skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Trafikprogrammet ska verka som en gemensam grund för hela Lidköpings kommun i det framtida arbetet med gång, cykel och trafiksäkerhet. Programmets syfte Lidköping är en välkomnande och hållbar kommun som ska ligga i framkant inom hållbar utveckling och i miljö- och klimatfrågor. Genom detta program konkretiseras och listas åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att nå kommunens framtida mål för samhällsutvecklingen och skapa en hållbar och säker trafiksituation över tid, med särskilt fokus på gång, cykel och trafiksäkerhet. Programmet ska bidra till att uppnå kommunens miljömål och att förbättra folkhälsan. Programmets syfte är att: Skapa ett konkret och tydligt ramverk kring det framtida arbetet med gång-, cykel- och trafiksäkerhetsfrågor i kommunen. Skapa en bred och väl förankrad samsyn inom kommunen kring behovet och prioriteringar av framtida åtgärder samt beakta dessa i strategisk plan och budget. Bakgrund Som en del av kommunens långsiktiga arbete med hållbarhetsfrågor och miljö har ett flertal styrdokument tagits fram där miljöarbetet och de framtida miljömålen för kommunen konkretiserats. Exempel är Miljöplanen som ersatt den tidigare Plan för energi och klimat 1. I Lidköpings kommuns översiktsplan 2 beskrivs kommunens långsiktiga vision och målsättningar för hur ex. bebyggelse och infrastruktur ska utvecklas över tid och i takt med att befolkningen ökar. I nuläget finns emellertid inga styrdokument som konkret behandlar frågan om hållbara resor samt hur kommunen skall arbeta med gång- cykel- och trafiksäkerhetsfrågor för att nå målet att växa till 45000 invånare till år 2030. För att staden ska ha kapacitet att på ett hållbart sätt hantera den ökande befolkningens transportbehov behövs en tydlig och väl sammanhållen riktning i arbetet med trafiksystemet samt tydliga prioriteringar avseende gång- cykel och kollektivtrafikresor i kommunen. Detta program skall visa den framtida riktningen för arbetet med gång-, cykel och trafiksäkerhet. Nyttan med programmet är flera. En samhällsekonomisk nytta uppstår genom att fler uppmuntras till att gå eller cykla istället för att ta bilen. Genom att fler går och cyklar uppnås en bättre folkhälsa och miljö samt en trivsammare stadsmiljö. Genom att arbetet med dessa frågor förankras på ett brett sätt i kommunen ökar dessutom möjligheterna för effektiviseringar gällande arbetssätt och prioriteringar på området. 1 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-19 och 2013-06-17. 2 Antagen av kommunfullmäktige 2018-10-29. Page 39 of 172

Aktuella viljeinriktningar och mål som programmet bygger på Miljöplan 2017 Gång-, cykel och trafiksäkerhetsprogrammet bygger vidare på de målsättningar för hållbara transporter som fastslagits i Miljöplanen. Lidköping ska vara en stad som erbjuder god livskvalitet, en hälsosam miljö och bra service. Till 2030 är målet att staden ska växa till 45000 invånare från dagens ca 39000. Lidköpings kommun ska vara en mötesplats som har ett fördubblat antal besökare till kommunen och jobb ska finnas inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköpings kommun. Det ska finnas bra kommunikationer så man kan ta sig till och från utbildningsorter och arbetsplatser. Följande viljeinriktningar har identifierats: Satsa på att öka andelen gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafikåkande. Främja gemensamhetslösningar som minskar behovet av egen bil Planera nya bostadsområden så att det finns alternativ till resor med egen bil. Förbättra och prioritera möjligheten att färdas till fots, med cykel och kollektivtrafik. Möjliggöra att färdas på ett trafiksäkert, tryggt och miljömässigt bra sätt. Ett mål i Miljöplanen är att andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor under tio km ska öka med minst 30 % till 2020 jämfört med 2014 3. I strategisk plan och budget finns det bland annat en politisk prioritering att underlätta för medborgare att göra miljömässigt hållbara val. Som indikator används andelen hållbara resor (gång, cykel och kollektivtrafik) under fem km med målvärdet 55 % 2023. Senaste resvaneundersökningen från 2014 visar att 37 % går, cyklar eller åker kollektivt vid resor under tio kilometer. För resor under fem km är andelen 50 %, Figur 1. Färdsätt 0-5 km 11,1% 49,8% 37,8% 1,3% Gång Cykel Buss Bil Figur 1: Medborgarnas färdsätt för resor under fem km, enligt resvaneundersökning 2014. 3 Miljöplan, 2017 Page 40 of 172

En undersökning bland kommunanställda 2016 4 visar att 18 % av de som reser med bil fem dagar i veckan har kortare än fem kilometer till arbetet. Översiktsplan Kommunens gällande översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige i oktober 2018 beskriver hur den fysiska miljön skall utvecklas, användas och bevaras framöver och omfattar hela kommunen. Planen har ett brett perspektiv från stadsnivån till kommunal och regional nivå. Tre målbilder finns formulerade. Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst 45 000 lidköpingsbor. Lidköpings kommun är en mötesplats som har fördubblat antal besökare. Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköpings kommun och kommunikationer så man kan ta sig till Översiktsplanen är vägledande för allt kommunalt arbete som rör fysisk planering och utveckling i kommunen och är som sådan en viktig utgångspunkt även för detta trafikprogram. Särskilt i hänseende av planering kring transporter och förflyttningar i nya bostadsområden eller större infrastrukturförändringar. Frågor om gång- cykel- och trafiksäkerhetsfrågor skall exempelvis ingå som en naturlig del när nya bostadsområden planeras. I ett tidigt skede bör man planera för alternativen till resor med egen bil och för hållbara och trafiksäkra transporter både till fots och med cykel. Lidköpings framtida stadskärna Scenarioundersökning 2013 2013 distribuerades en enkät till 2 500 personer i åldern 18-75 år i Lidköping 5. Enkäten presenterade tre olika framtidsbilder för trafikens utformning i Lidköpings stadskärna som medborgarna fick möjlighet att tycka till om. Resultatet som är baserat på 1 440 svar visar att majoriteten av Lidköpings invånare var för en utformning av stadskärnan som är mer restriktiv vad gäller biltrafik och bilparkering än vad som är fallet idag. En fjärdedel föredrog att utrymmet för biltrafik och bilparkering utökas. Nästan 30 % av de svarande stödjer mer långtgående förändringar där fotgängare, cyklister och busstrafik prioriteras högt och där genomfartstrafik med bil inte längre blir möjligt i stadskärnan. Nästan hälften av de tillfrågade förespråkade åtgärder där lägre hastighetsgränser och utrymme för biltrafik används för att ge mer utrymme och ökad prioritet för fotgängare, cyklister och bussar. Scenarioundersökningen visar att det finns ett stöd för en innerstadsmiljö som i högre utsträckning än idag utformas med fokus på gång, cykel och kollektivtrafik. Barnkonventionen och jämlikhetsperspektivet I juni 2018 röstade en majoritet i riksdagen för att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i ärenden som rör barn 6. Trafikprogrammet bedöms ha en positiv påverkan på barns möjligheter att transportera sig själva till och från olika målpunkter på ett säkert sätt och med en högre känsla av trygghet i vardagen. Ur ett barnperspektiv är det positivt med ett cykel- och gånvägnät som är mer gent och där andelen osäkra passager eller cykling i blandtrafik exempelvis minskas. Genom 4 CERO undersökning, 2016 5 VTI rapport 4-2013 6 https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionens-vag-mot-svensk-lag/ 2019-05-14 Page 41 of 172

åtgärder som syftar till att öka framkomligheten på våra vägar kan programmet samtidigt få positiva effekter på andelen hållbara resor bland alla grupper i samhället. När fler upplever att cykel- och gångvägnätet är säkrare och tryggare kan fler uppmuntras att resa hållbart i vardagen. Detta bedöms vara positivt särskilt ur jämlikhetsperspektivet då alla individer oavsett kön, eller eventuella funktionsnedsättningar känner att vägnätet är tillgängligt. En viktig del i trafikprogrammet är insatser som syftar till att öka andelen hållbara resor till fots, med cykel och kollektivtrafik. Även bland barn. Barn är ofta en stark påverkanskälla på omgivningen som föräldrar, anhöriga och syskon. Genom olika aktiviteter i skolorna som ex. På egna ben kan barn både lära sig goda resvanor tidigt i livet samtidigt som dom är inspirationskällor för allmänheten och omgivningen. Således bedöms trafikprogrammet ha positiva effekter ur både barn- och jämlikhetsperspektivet. Nollvisionen Allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige utgår från Nollvisionen, målet att ingen ska dödas eller skadas allvarlig i trafiken. Det innebär inte i första hand att totala antalet olyckor ska minska, utan fokus ligger på att allvarlighetsgraden minskar. I dagsläget tillämpar Lidköpings kommun 30/40/60 km/h som hastighetsbegränsning vilket innebär att några genomfartsvägar har 60 km/h medan merparten av kommunens gator är begränsade till 40 km/h eller lägre. Vid dessa hastigheter är en stor majoritet av de allvarliga olyckorna kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter och motorfordon, det tillkommer även singelolyckor för cykel/moped samt singelolyckor för fotgängare. Det är därför naturligt att det kommunala trafiksäkerhetsarbetet fokuserar på att förhindra allvarliga skador hos oskyddade trafikanter vilket innefattar både singelolyckor (fallolyckor) och kollisioner mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. Trafiksäkerhet går till viss del att kvantifiera och mäta, där kriterier kan sättas upp och antal och allvarlighetsgrad av olyckor kan mätas. Olyckor är slumpmässiga till naturen varför det dock krävs mycket data för att kunna dra slutsatser ifall antalet olyckor förändras över tid. Förutom olyckor finns det en stor psykologisk faktor som är den upplevda tryggheten. Tryggheten är subjektiv och har en inverkan på vilken väg och färdsätt människor tar. Om en plats av många upplevs som otrygg riskerar den att vara en barriär mot människors rörlighet och kan leda till minskad andel gång eller cykel. Därför bör även upplevda tryggheten beaktas i arbetet med att minska andelen bilkörning vid korta sträckor. Tryggheten i trafiken uppfattas olika för olika målgrupper där ålder, kön, och eventuella funktionsnedsättningar kan påverka. Trygghet och trafiksäkerhet ska inte blandas ihop med upplevd trygghet och risk för att utsättas för brott såsom rån och överfall, men dessa ska också tas hänsyn till i planering av transportinfrastruktur. Olycksstatistik 2008-2016 Transportstyrelsen förvaltar ett informationssystem, STRADA 7, för att samla in data om trafikolyckor på hela vägtransportsystemet. Sjukvården rapporterar in olyckor där en person uppsökt sjukvård och Polisen rapporterar in ifall de varit på plats. Det kan därför finnas antingen en sjukvårdsrapport, en polisrapport eller bägge. Under 2017 genomförde Plan- och Trafikenheten vid Samhällsbyggnad en undersökning 8 av alla olyckor inrapporterade från 7 Swedish Traffic Accident Data Acquisition. 8 Finns som arbetsmaterial. Presenterades för Samhällsbyggnadsnämnden våren 2017. Page 42 of 172

2008 9 i Lidköpings kommun. Olyckorna klassificeras som allvarliga, måttliga eller lindriga beroende på vad för personskador som uppstår. Utöver dessa räknas också dödsolyckor där person avlidit inom 30 dagar till följd av olyckan. Klassificeringen görs av sjukvården och är en bedömning, som utgår från ett poängsystem i varje enskilt fall. I de fall Polisen är de enda som rapporterat görs en schablonmässig bedömning. Skador som kan innebära en allvarlig olycka är fraktur på lårben eller bäcken och skador på inre organ som ger upphov till blödningar. Ett brutet revben eller nyckelben innebär enskilt en måttlig olycka, medan kombinationen av de bägge kan klassas som en allvarlig. Lindriga olyckor har aldrig allvarligare konsekvenser än fraktur på ett finger, stukningar, blåmärken. I kommunens undersökning delas också trafikanter upp i två delar, skyddade (lastbil, buss, bil, motorredskap och motorcykel) och oskyddade(fotgängare, cyklister, mopedister). Att motorcyklister finns med i kategorin skyddade berodde på att det inte gick att separera dem från andra motorfordon ur statistiken. Antalet olyckor med motorcyklister var knappt en handfull över tidsperioden och påverkar då inte resultatet nämnvärt. Dessutom delades olyckor in i tre olika kategorier: 1. Singelolyckor för oskyddade trafikanter 2. Kollisioner med oskyddad trafikant inblandad. 3. Singel- och kollisionsolyckor för och mellan skyddade trafikanter. I princip alla inrapporterade olyckor (97 %) skedde i centralorten varför man inte tittat närmare på de mindre tätorterna. I Figur 2 visas den geografiska spridningen för kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. Totala antalet olyckor uppdelade efter allvarlighetsgrad redovisas i Tabell 1 och Figur 3. Figur 2: Kollisionsolyckor för oskyddade trafikanter mellan 2008 och 2017. 9 År 2008 anslöts Lidköping sjukhus till databasen, innan dess fanns endast polisrapporter i Lidköpings kommun i STRADA. Page 43 of 172

Tabell 1: Trafikolyckor i Lidköping mellan 2008 och 2017 Olyckstyp Dödsolyckor Allvarliga olyckor (ISS 9-) Måttliga olyckor (ISS 4-8) Lindriga olyckor (ISS 1-3) Totalt 2008-2016 3 47 381 809 1240 Figur 3: Antalet olyckor och allvarlighetsgrad i Lidköping mellan 2008 och 2017 Antalet olyckor varierar kraftigt från år till år. I genomgången konstaterades att fördelningen av allvarlighetsgrad var ganska jämn över tid men att totala antalet olyckor varierar kraftigt. Väderlek spelar stor roll för antalet halkolyckor. I slutet av tidsperioden har även ett större antal olyckor redovisats, som enligt kommunens tolkning, inte är relaterade till trafik. Dessa som man vid noggrannare undersökning anser inte är trafikolyckor kommer med just för att fotgängares singelolyckor inkluderats i statistiken och det har också påverkat resultatet. Överlag så stämmer olycksbilden i Lidköping väl överens med det nationella snittet, ca 80 % av allvarligt skadade hör till gruppen oskyddade trafikanters singelolyckor, samma siffra som det nationella snittet. Halkolyckor står för ca 63 % av fotgängares skador jämfört med 75 % nationellt. Det har inte identifierats några särskilt utsatta platser. Antalet olyckor är högre närmare centrum, där fler människor rör sig, vilket är förväntat. INSATSOMRÅDEN GCTS-programmet utgår från fem insatsområden som har identifierats som nödvändiga att utveckla under kommande år i syfte att öka andelen hållbara resor i kommunen och höja trafiksäkerheten. För varje insatsområde finns delområden listade med specifika åtgärder. De föreslagna åtgärderna syftar till att förbättra möjligheterna att cykla och gå på ett tryggt sätt inom kommunen. Insatsområde 1: Ett tryggt och säkert gång- och cykelvägnät Page 44 of 172

Insatsområde 2: Ett sammanhängande gång- och cykelvägnät Insatsområde 3: Hög standard på gång- och cykelvägnätet året runt Insatsområde 4: En stark cykelkultur - Öka andelen hållbara resor i kommunen Insatsområde 5: God service och hänsyn till trafikanters olika behov under resan I de fall där flera enheter eller förvaltningar står som ansvariga för en åtgärd så innebär det att dessa ska samverka i frågan. Till exempel kan Plan-Trafik utreda en fråga men Park-Gata måste också involveras då det kan ha påverkan på t.ex. drift och underhåll. 1. Ett tryggt och säkert gång- och cykelvägnät Delområden God standard på belysning God och säker framkomlighet Trafiksäkra passager Separering av trafikslag God standard på belysning Belysningen av gång- och cykelvägar är viktig både för trafiksäkerheten och trafikantens upplevda trygghet. För att undvika känslan av utsatthet ska belysningen inte bara fokusera på gång- och cykelvägen utan hänsyn ska även tas för att området intill känns tryggt. Särskilt viktigt är det att belysningen är god vid passager, t.ex. övergångsställen. Även motionsslingors belysning bör räknas in i detta arbete. Hänsyn ska tas till åldersgrupper som vistas längs olika stråk. Belysning är också en del av stadens karaktär, det är därför viktigt att det inte bara ses som en underhållsfråga utan är en del av helheten när det görs förändring av belysning eller ny belysning anläggs. Ur ett energiperspektiv är det också viktigt att belysningen är energieffektiv. Det ska finnas sätt att bedöma belysning utifrån ovanstående hänsynstagande. Åtgärd Ta fram bedömningskriterier för att klassificera belysning samt inventera den längs gång- och cykelvägar och motionsslingor, busshållplatser, cykelparkeringar. Åtgärda belysningsproblem efter prioriteringslista. Huvudstråk får högst prioritet, därefter stråk eller platser som är, eller leder till, särskilda målpunkter. Ansvar Park-Gata Park-Gata God och säker framkomlighet Enligt resvaneundersökningen 2014 cyklar kvinnor mer än män i Lidköping, cirka 30 % respektive 17 % av resorna sker med cykel. Skillnaden finns i alla åldersgrupper utom de som är äldre än 65, där är fördelningen lika kring 18 %. Däremot kan det noteras att för korta resor (0-2km) är förhållandet omvänt, där väljer fler kvinnor bilen (29 % jämfört med 19 % av männen). Page 45 of 172

Cyklister har olika behov och förutsättningar. Dessa kan också ändras under en resa. En förälder kan cykla i lugn takt med sitt barn till förskolan för att sedan fortsätta i snabbare takt till sitt arbete. Hur ofta man cyklar, vad man har för målpunkter och hastigheten skiljer sig från person till person. Hänsyn ska tas till funktionsnedsattas möjligheter att transportera sig inom staden. Till exempel bör passager utformas så att kanter som rullatorer, etc. kan fastna i minimeras i möjligaste mån. Ett annat exempel är synskadades orienteringsförmåga som kräver kontrasterande kanter. Extra hänsyn ska också tas till barn och ungdomars framkomlighet och säkerhet. Platser som kan åtgärdas utan någon projektering, t.ex. sänka ner en kantsten, benämns som lätt åtgärdade fel. Åtgärd Identifiera och prioritera lätt åtgärdade fel och framkomlighetsbrister vid passager. Åtgärda lätt åtgärdade fel enligt prioriteringslista. Kontinuerligt underhåll för att bibehålla framkomlighet och tillgänglighet för funktionsnedsatta. Ansvar Plan-Trafik Park-Gata Park-Gata Trafiksäkra passager Passager innebär konfliktpunkter mellan olika trafikslag om de sker i samma plan. Passager av större vägar och som trafikeras av många oskyddade trafikanter bör vara planskilda. Övriga passager kan vara övergångsställe, cykelpassage eller cykelöverfart eller helt enkelt en plats som gjorts framkomlig, genom t.ex. nedsänkta kantstenar, men inte har någon särskild trafikreglering. Olika passager ger då olika prioritet till den oskyddade trafikantens framkomlighet. För att en passage, som ett övergångsställe, ska vara så säkert som möjligt ska det hastighetssäkras till 30 km/h. Detta sker oftast genom upphöjningar. Däremot måste även hänsyn tas till fordons framkomlighet, t.ex. är alla upphöjningar inte lämpliga längs busslinjer. Även risk för vibrationer i omkringliggande fastigheter måste beaktas. Detta gör att det blir en komplex fråga att utforma säkra passager där det inte finns några generella svar utan varje passage måste bedömas individuellt utefter trafiksituation. Cykelöverfart är en relativt ny reglering. Tanken är att de ska fungera som ett övergångsställe för cyklister och prioritera cyklistens framkomlighet. Regleringen kräver en hastighetssäkring och både vägmärke och vägmarkering. Åtgärd Utvärdera trafiksäkerheten vid passager och prioritera åtgärder. Testa nya lösningar på gupp, t.ex. busskuddar eller IFD fartdämpare. Utreda behovet av cykelöverfarter. Ansvar Plan-Trafik Plan-Trafik Park-Gata Plan-Trafik Page 46 of 172

Separering av trafikslag Genom separering av trafikslag kan antalet kollisionsolyckor mellan fotgängare, cyklister och bilister minimeras. Separering kan ske mellan oskyddade trafikanter och motorfordon, det kan också vara mellan cyklister och fotgängare. Separering tar mycket yta i anspråk, vilket innebär högre anläggnings- och driftkostnader. Längs vissa vägar kan det accepteras att cyklister och bilister samsas om samma utrymme men blir antalet cyklister och bilister tillräckligt högt eller ifall hastighetsbegränsningen är högre än 40 km/h ska separering ske. Ett exempel som föreslås i översiktsplanen för Lidköpings kommun är gång- och cykelväg längs Esplanaden, som har cykelfält idag. Åtgärd Föreslå och prioritera utbyggnad av nya cykelvägar där man idag cyklar i blandtrafik. Utreda behov och konsekvenser av att införa riktningsseparerade gång- och cykelvägar. Ansvar Plan-Trafik Plan-Trafik Park-Gata Page 47 of 172

2. Ett sammanhängande gång- och cykelvägnät Delområden Ett tätt och sammanhängande cykelvägnät utan saknade länkar och avbrott Binda samman landsbygd och stadens ytterkanter med centrum Gångvägnätet hänger samman med cykelvägnätet samt att det i många områden är väl utbyggt med gångbanor på sidan om gatan (trottoarer). Ett tätt och sammanhängande cykelvägnät utan saknade länkar och avbrott Cykelnätet ska vara gent och sammanhängande. Det ska vara enkelt att ta sig från alla områden till alla områden, vilket ställer stora krav på sammankoppling mellan områden. Det ska vara enkelt att orientera sig på en cykelväg vilket ställer vissa krav på vägvisning. När det gäller cykelvägnätets utformning är det viktigt att ta hänsyn till olika målpunkter och även vilka som kan tänkas nyttja dem, såsom vårdinrättningar, skolor, friluftsområden, etc. I TRAST 10 anges mått för god täthet i cykelvägnätet. Inom 3 km från stadskärnan anses 250 m avstånd mellan cykelvägar och 500 m avstånd inom 5 km från centrum ge god täthet. Idag finns det fyra huvudstråk som sträcker sig in från ytterområden mot stadens centrum. Stråken är prioriterade för drift och underhåll. Det finns vissa brister i vilka områden som servas av stråken, till exempel är Lidåker/Margretelund utanför stråken. Idag finns möjligheter att ta sig mellan stråk men det finns saknade länkar. Det saknas också vägvisning för att orientera sig mellan stråk. Åtgärd Identifiera och prioritera saknade länkar. Översyn av och förslag på utökad stråkstruktur. Ansvar Plan-Trafik Plan-Trafik Park-Gata Binda samman landsbygd och stadens ytterkanter med centrum En tredjedel av kommunens medborgare bor utanför centralorten. Däremot är denna del av befolkningen mycket utspridd där endast mindre kransorter är samhällen. I och med elcykelns utveckling kan det antas att efterfrågan att cykla in mot centralorten ökar. Gång- och cykelvägar på landsbygd är också uppskattade som promenad- och rekreationsstråk samt att de främjar turism, till exempelvis finns det cykelleder ut mot Kålland som kan gynnas av fortsatt utbyggnad från Tolsjö mot Läckö. På landsbygden ligger cykelvägar längs befintliga landsvägar, som Trafikverket är väghållare för vilket innebär att de ofta samfinansieras och Trafikverket bygger och sköter drift och underhåll på dem. Genom mindre orter finns ibland förutsättningar för att skapa så kallad bymiljöväg på statliga vägnätet. Det är en avsmalning av vägen till ett körfält. En del av väg blir vikt åt fotgängare och cyklister. Motorfordon får nyttja denna del av vägbanan då möte sker, förutsatt att det sker utan att fara uppstår för oskyddade trafikanter. 10 Trafik i en Attraktiv Stad Page 48 of 172

Åtgärd Identifiera och prioritera stråk efter behov som kan knyta ihop kransorter med centralorten. Arbeta med Region Västra Götaland och Trafikverket för att bygga ut cykelvägnätet på landsbygden. Arbeta med Trafikverket för att utveckla bymiljövägar i kommunen via åtgärdsvalsstudier. Ansvar Plan-Trafik Kommunstyrelsens verksamheter, Plan-Trafik Plan-Trafik 3. Hög standard på gång- och cykelvägar året runt Delområden Prioritera drift och underhåll av cykelvägar och cykelfält Vid vägarbete ska cykelvägar ledas om på ett gent och framkomligt sätt Det är naturligt att följa Nollvisionens mål att ingen ska skadas allvarligt i trafiken. På vintern är det självklart att snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar är viktigt. Den största delen (81 %) av alla allvarliga skador som sker i trafiken i Lidköping är halkolyckor 11. Prioritera drift och underhåll av cykelvägar och cykelfält Gång- och cykelvägar ska hålla en god standard och underhåll av beläggning är viktigt för att undvika skador samt erbjuda en god framkomlighet. Gång- och cykelvägar är prioriterade i snöröjningen och huvudstråken ska röjas före bilvägar. På våren när snön har smält är överblivet grus från vintern ett problem som också leder till att framförallt cyklister kör omkull. Gruset ska tas om hand skyndsamt. Målning av cykelfält, övergångsställen, etc. är viktiga att ständigt upprätthålla då de inte bara anvisar hur trafikanter ska röra sig utan också är reglerande, det vill säga vissa trafikregler gäller vid dessa vägmarkeringar. Vägmärken ska också hållas i gott skick och synliga, även vintertid, och olika passager ska märkas upp på ett konsekvent sätt så att en trafikant vet vad som gäller vid alla passager. Åtgärd Inventera cykelvägnätet och identifiera och prioritera underhållsbehov. Prioritera vinterväghållning för cykelvägarna där huvudcykelstråken har högsta prioritet och övrigt cykelvägnät har minst samma nivå som intilliggande gator. Undersöka möjligheter att testa nya alternativ av snöröjning/halkbekämpning som t.ex. sopsaltning. Underhålla vägmarkeringar och vägmärken. Ansvar Park-Gata Park-Gata Park-Gata Park-Gata 11 Nationellt är denna siffra också 81 %, källa MSB. Page 49 of 172

Vid vägarbete ska cykelvägar ledas om på ett gent och framkomligt sätt Vid vägarbete ska särskild hänsyn tas till att fotgängare och cyklister kan ta sig förbi på ett gent och säkert sätt. Vid syn av utfört arbete ska det säkerställas att gång- och cykelbana och tillgänglighetsanpassningar återställts. Åtgärd Vid framtagande och granskning av trafikanordningsplan beakta fotgängares och cyklisters framkomlighet och säkerhet. Efterkontroll av återställningsarbeten för att säkerställa att gång- och cykelvägar och eventuella tillgänglighetsanpassningar återställs. Ansvar Plan-Trafik Park-Gata Park-Gata 4. En stark cykelkultur Öka andelen hållbara resor i kommunen Lidköpings Kommun arbetar sedan 2013 med mobility management i syfte att inspirera och uppmuntra fler att resa hållbart och därigenom skapa goda förutsättningar för ökad pendling med cykel, kollektivtrafik och till fots. Målet med kommunens mobility management arbete är att: Skapa ett ökat intresse för cykling hos målgrupperna genom information och marknadsföring och genom en uppvisning av goda exempel. Förändra attityder och beteenden hos målgrupperna och att få fler att välja cykel, gång, och kollektivtrafik framför bil. Mobility management ska vara ett komplement till satsningar gällande gång- och cykelvägar i staden samt i samband med stadsplanering av nya bostadsområden. Uppmuntra de som redan går, cyklar och åker kollektivtrafik idag Lidköping är en stad med goda förutsättningar för hållbara transporter till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Nästan 75 % av kommunens befolkning bor inom en 7 km radie från centrum. Figur 4: 5 och 7 km radie från torget i Lidköping. En 5 km cykelresa tar normalt under 15 minuter vilket många gånger är snabbare än motsvarande resa med bil om man tar hänsyn till tid för att hitta parkeringsplats och att transportera sig vidare till arbetsplatsen. En 7 km resa med cykel tar ca 20 minuter. Med spridningen av elcyklar ökar målgruppen för invånare som på ett bekvämt och smidigt sätt Page 50 of 172

kan cykla till och från sina arbeten och studier m.m. Lidköping stadstrafik erbjuder samtidigt goda resmöjligheter med 20 minuters trafik på flera linjer. Med allmänna kommunikationer kan man resa med halvtimmestrafik till/från Skara/Skövde, Trollhättan samt med direkttåg till och från Göteborg. Under 2020 införs ett nytt taxesystem för kollektivtrafiken med endast 3 taxezoner i Västra Götaland. Ändringen kommer innebära att långväga resor inom länet blir billigare medan korta resor blir något dyrare än idag. Detta förväntas påverka framförallt de längre pendlingsresorna där många idag väljer att resa med bil p.g.a. att kollektivtrafikresorna upplevs för dyra. Lidköpings kommun har fler än 4 000 anställda. En resvaneundersökning som genomfördes 2015 visar att 63 % av kommunens medarbetare kör bil till jobbet någon dag i veckan under vinterhalvåret och 61 % under sommarhalvåret. Nästan 60 % av dessa kör bil minst 5 dagar i veckan. Undersökningen visar samtidigt att var tredje anställd cyklar regelbundet till och från arbetsplatsen p.g.a. hälsoskäl vilket är positivt. Men där vanebilisten angett att dom i huvudsak kör bil i syfte att spara tid visar undersökningen att cyklister och bilister har i stort sett samma restid till sitt arbete och att de allra flesta resor är kortare än 5 km 12. Lidköpings kommun har sedan år 2000 en resepolicy som omfattar resor i tjänsten 13. Policyn anger att kollektivtrafik skall användas i första hand för resor till andra orter. Inom tätorten skall cykel användas i största möjliga utsträckning. Bil skall användas endast om det är nödvändigt. CERO undersökningen visar att 3 av 4 tjänsteresor normalt sker med bil oavsett avstånd till målpunkt. Endast 5 % använder cykel. Kommunen bör därför aktivt verka för att höja kännedomen internt om resepolicyn med målsättningen att fler skall välja cykel, gång och allmänna kommunikationsmedel före bilen vid resor i tjänsten. För att öka mängden hållbara resor bland kommunanställda även privat bör kommunen se över vilka möjligheter det finns att uppmuntra anställda att resa mer hållbart i sin varda. Goda exempel från kommuner som Borås och Jönköping är tillgång till förmånscyklar eller provåkarkort som visat goda resultat i att få fler att cykla och åka kollektivt till och från jobbet. Detta trafikprogram utgår från målsättningen att cykeln ska bli det naturliga valet för arbetsoch vardagsresor under 5 km i tätorten. Målsättningen skall vara att cykel i kombination med buss/tåg ska vara ett vanligare val för resor upp till 10 km och vid längre transporter utanför kommungränsen. Målgrupper För att fånga upp de som har störst sannolikhet att kunna ändra sina resvanor krävs att kommunen arbetar utifrån ett tydligt målgruppsperspektiv och med målgruppsanpassade åtgärder. Åtgärder som genomförs kan med fördel anpassas specifikt utifrån var man bor, resmönster och avstånd till exempelvis barnomsorg, arbete och fritidsaktiviteter. Målgrupper Boende < 5 km från centrum Fördelar för målgruppen Väl utbyggt gång- /cykelvägnät Exempel på projekt/åtgärder Vintercyklister Cykelvänlig arbetsplats Sannolikhet för ändrade attityder Hög Provåkarkort. 12 CERO, 2015 13 Kommunfullmäktige, 2000-03-27 fastställt av kommunens ledningsgrupp 2010-09-01 Page 51 of 172

God tillgång till kollektivtrafik med täta avgångar på vardagar Bussmiljönärer Boende 5-7 km från centrum Väl utbyggt gång- /cykelvägnät. God tillgång till kollektivtrafik med täta avgångar på vardagar Testcyklister Provåkarkort. Bussmiljönärer Medel/hög Boende > 7 km från tätort Kommande cykelväg till Vinninga Närtrafik Provåkarkort Elcykelpool Samåkningsgrupp Låg/medel Arbetspendlare utanför kommungränsen Barn/Skola Anställda i Lidköpings kommun God tillgång till buss/tåg med täta avgångar. Lägre taxa för kollektivtrafikresor framöver. Väl utbyggt gång- /cykelvägnät mellan bostad och skola Hög andel som har kortare än 5 km till arbetsplatsen Provåkarkort, Bussmiljönärer Vikcykel På egna ben Trafikutbildningar Förmånscyklar Prova-på kort Cykelvänlig arbetsplats Medel/hög Hög Hög Delområde Hållbart resande och intermodalitet Mobility management i samhällsplaneringen Använda målgruppsanpassad information/kampanjer för att öka andelen hållbara resor Ökad samverkan med ideella cykelaktörer och organisationer på området Främjad cykelturism Hållbart resande och intermodalitet En vardagsresa till jobb och skola involverar ofta flera trafikslag. Exempelvis tar man kanske sin cykel till resecentrum för att därifrån åka buss eller tåg vidare. På resmålet promenerar man den sista biten eller fortsätter med den lokala stadstrafiken. I arbetet med mobility management framhäver man därför vikten av ett helhetsperspektiv på reskedjan. En kombination av olika trafikslag bör uppmuntras då avstånden är för långa för att cykla eller gå hela sträckan eller där sträckan kräver ett nyttjande av flera olika trafikslag. Åtgärder som förenklar en kombination av olika trafikslag och byten mellan trafikslag bör tas fram. Åtgärder som redan genomförts med sådan hänsyn är exempelvis inomhusgaraget för cyklar på resecentrum i Lidköping där man erbjuds möjlighet att ladda sin elcykel och att låsa in värdesaker och cykelhjälm/cykeldator. Abonnemanget till cykelgaraget är kopplat till västtrafikkortet man använder för att resa kollektivt. Tjänster som detta kan framöver Page 52 of 172

utvecklas på flexibla och innovativa sätt med exempelvis tillgång även till elbil- och cykelpool. Åtgärd Utveckla tjänster tillsammans med berörda aktörer som underlättar för användandet av olika trafikslag. Främja gemensamhetslösningar som minskar behovet av egen bil i samverkan med ex. hembygds/intresseföreningar. Ansvar Plan-Trafik Kommunstyrelsens verksamheter Plan-Trafik Cykelråd Kommunstyrelsens verksamheter Mobility management i samhällsplaneringen Översiktsplanen anger kommunens långsiktiga viljeinriktning vad gäller ny bebyggelse, infrastruktur och hur man skall utveckla och bevara kommunen på ett effektivt sätt. En förutsättning för att nå kommunens mål i miljöplanen är att gång- cykel- och trafiksäkerhetsfrågor ingår som en naturlig del när nya bostadsområden planeras. När nya bostadsområden planeras bör man redan i ett tidigt skede planera för alternativen till resor med egen bil. Gemensamhetslösningar som exempelvis bil- och cykelpooler för att fler skall uppmuntras att resa mera hållbart bör övervägas tidigt i planeringsprocessen i nära samråd med byggherrar och bostadsbolagen. Åtgärd Utveckla trafiksäkra lösningar vid skolorna som uppmuntrar elever att gå eller cykla till skolan i högre utsträckning. Testa mobilitetslösningar med externa aktörer som kan ge minskat minimikrav på bilparkering enligt parkeringsnorm. Ansvar Plan-Trafik Intern Service Plan-Trafik Använda målgruppsanpassad information och kampanjer för att öka mängden hållbara resor Kommunens MM-arbete har under flera år utgått från tydligt definierade målgrupper. Projektet På egna ben har exempelvis genomförts mot barn/skola och cykelvänlig arbetsplats har drivits mot privata arbetsgivare i kommunen som vill uppmuntra för sina anställa att resa mera hållbart till och från arbetsplatsen. Kommunens arbete med gång- cykel och trafiksäkerhetsfrågor bör även i framtiden ha ett tydligt målgruppsperspektiv i syfte att öka mängden hållbara transporter. Åtgärd Driva regelbundna kampanjer på skolor/förskolor för att uppmärksamma föräldrar och elever om fördelarna med att cykla. Påverkansprojekt riktade mot externa arbetsgivare. Anställdas resor till och från jobbet. Uppmuntra resor med cykel, gång och kollektivt. Ansvar Barn & Skola Plan-Trafik Page 53 of 172

Uppmuntra anställda inom Lidköpings Kommun att cykla, gå och åka kollektivt i högre utsträckning. Höja medvetandet om resepolicyn. Uppmuntra allmänheten att i högre utsträckning transportera sig hållbart till fots, med cykel och med kollektivtrafiken. Ex. Bussmiljönärer provåkarkort, vintercyklister. Kommunstyrelsens verksamheter Plan-Trafik Ökad samverkan med ideella cykelaktörer och organisationer på området Genom en förbättrad dialog mellan kommun, allmänhet, intresseföreningar och företag kan förutsättningarna för cyklandet förbättras och utvecklas. Cykelrådet som bildades 2013 fungerar som ett bollplank och referensgrupp för kommunens planer och projekt som rör cykling. Cykelrådet verkar för att uppmuntra fler att välja cykel framför bil. Bland deltagarna finns representanter från olika intresseföreningar samt organisationer/företag på cykelområdet. Även allmänheten finns representerad. Inom ramen för Hållbart resande i väst samverkar kommunen i ett nätverk bestående av 32 kommuner från VGR och Halland, Hållbar Utveckling Väst, Trafikverket och NTF Väst. Åtgärd Utveckla cykelrådet med fler deltagare. Aktivera cykelrådet i högre grad i kampanjer/projekt. Ansvar Plan-Trafik Främja cykelturism Frågan om hur man framöver skall främja cykelturismen i Lidköpings kommun är nära förknippat med skyltning och vägvisning för att cykelvägarna skall upplevas som tydliga och för att upplevelsen för cyklisten skall bli optimal. Skyltning finns redan på plats gällande kommunens huvudstråk för cykling men även Historiska Kålland och Västgötaleden. Samtidigt utvecklas cykelvägnätet kontinuerligt och en ny cykelväg till Tolsjö är färdigställd sedan flera år. Vidare etapper mot Läckö planeras för framtiden. Kommande år kommer även byggas ut cykelväg mot Vinninga. I takt med att cykelvägnätet förändras ökar möjligheten för fler att på ett mer säkert sätt förflytta sig längre sträckor ut från staden. Det är därför viktigt att kommunen förblir aktiv i att uppdatera skyltning och vägvisningar. För att uppmuntra fler att turista med i huvudsak cykel och till fots i kommunen bör kommunen även hålla sig i framkant gällande projekt som syftar till att uppmuntra hållbara transporter på landsbygden och på orter med sämre tillgång till allmänna kommunikationer eller bra cykelvägar. Åtgärd Hålla skyltning och information om turistcykelvägar aktuella och uppdaterade i samverkan med andra aktörer. SMART 14 Driva vidare projektet som syftar till att främja hållbara transporter på landsbygden. Testa och utvärdera ny teknik för information och marknadsföring mot målgrupperna (ex. multimodal och digital reseplanerare). Ansvar Destination Läckö-Kinnekulle Plan-Trafik Destination Läckö-Kinnekulle 14 Sustainable Mobility and Rural Transport Page 54 of 172

Utreda möjligheterna att testa ett hyrcykelsystem med cyklar placerade i stationer i olika delar av staden. Destination Läckö-Kinnekulle Plan-Trafik 5. God service och hänsyn till trafikanters olika behov under resan Delområden Vägvisning längs cykelvägnätet. Cykelparkeringar ska lokaliseras nära målpunkter, vara attraktiva, trygga och säkra. God vägvisning längs hela cykelvägnätet och en uppdaterad cykelkarta. I Lidköping finns idag viss vägvisning av cykelvägar. Vägmärket är en pil med svart ram och vit bakgrund och färgmarkering enligt de stråk som finns idag. I många städer så innefattar vägvisningen antingen en tidsangivelse eller ett avstånd till olika målpunkter. Det finns en cykelkarta som visar de olika stråken, cykelpumpar och målpunkter, som en turistkarta. Den behöver hållas uppdaterad och finnas lätt tillgänglig via websida alternativt app-format. Åtgärd Uppdatera och digitalisera av cykelkartan. Utreda behov och ambitionsnivå av vägvisningsplan. Ansvar Plan-Trafik Plan-Trafik Cykelparkeringar ska lokaliseras nära målpunkter, vara attraktiva, trygga och säkra. För trygghet och säkerhet ska nya cykelställ vara av typen att ramen kan låsas fast. Belysning vid cykelparkeringar ska också utformas på ett sätt att det ökar tryggheten. Vid arbetsplatser kan större cykelparkeringar anläggas för att uppmuntra cykelresor medan cykelparkeringar i centrumläge (besöksparkeringar) bör vara mindre och mer utspridda. Olika typer av cyklar, som lastcyklar, börjar öka vilket man måste ta hänsyn till när parkeringar utformas. En utredning bör göras för att identifiera behov av fler cykelpumpar, t.ex. vid skolor. Det bör också utredas om det ska finnas enkla servicestationer med verktyg i staden. Vid resecentrum finns ett cykelgarage med abonnemang kopplat till Västtrafik. Informationsinsatser bör genomföras för att öka beläggningen. Åtgärd Ta fram förslag på hur attraktiva cykelparkeringar är utformade i Lidköping. Identifiera behov av och saknade cykelparkeringar vid hållplatser och pendlarparkeringar. Identifiera behov av fler cykelpumpar och servicestationer. Ansvar Plan-Trafik Park-Gata Intern Service Kultur-Fritid Plan-Trafik Plan-Trafik Intern Service Kultur-Fritid Page 55 of 172

Förbättra cykelparkeringar vid kommunala arbetsplatser/skolor/anläggningar. Intern Service Kultur-Fritid GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Programmet ska följas upp och revideras vart femte år. För detta ansvarar Samhällsbyggnadsnämnden. Utförda åtgärder redovisas årligen i verksamheters årsredovisning. Page 56 of 172

Trafikprogram Lidköpings kommun -fokus på gång-, cykel- och trafiksäkerhet Kultur- och fritidsnämnden Page 57 of 172

Programmets syfte Skapa ett konkret och tydligt ramverk kring det framtida arbetet med gång-, cykel- och trafiksäkerhetsfrågor i kommunen. Skapa en bred och väl förankrad samsyn in om kommunen kring behovet och prioriteringar av framtida åtgärder samt beakta dessa i strategisk plan och budget. Page 58 of 172

Nyttan Fler som går eller cyklar istället för att ta bilen bättre folkhälsa bättre miljö trivsammare stadsmiljö Page 59 of 172

Stöd i Miljöplan för Lidköpings kommun Översiktsplanen Lidköpings framtida stadskärna scenarioundersökning 2013 Barnkonventionen Jämlikhetsperspektivet Nollvisionen Page 60 of 172

Page 61 of 172

5 och 7 km från torget 5 km = 15 min cykel 7 km = 20 min cykel 75 % bor inom 7 km Page 62 of 172

Insatsområden Ett tryggt och säkert gång- och cykelvägnät Ett sammanhängande gång- och cykelvägnät Hög standard på gång- och cykelvägnätet året runt En stark cykelkultur Öka andelen hållbara resor i kommunen God service och hänsyn till trafikanters olika behov under resan Page 63 of 172

God service och hänsyn till trafikanters olika behov under resan Cykelparkeringar ska lokaliseras nära målpunkter, vara attraktiva, trygga och säkra Åtgärd Ta fram förslag på hur attraktiva cykelparkeringar är utformade i Lidköping Identifiera behov av fler cykelpumpar och servicestationer Förbättra cykelparkeringar vid kommunala arbetsplatser/skolor/anläggningar Ansvar Plan-Trafik Park-Gata Intern Service Kultur & Fritid Plan-Trafik Park-Gata Kultur & Fritid Intern Service Kultur & Fritid Page 64 of 172

Åtgärder inom verksamhetens budget Revidering vart 5:e år Page 65 of 172

Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att tillstyrka trafikprogram Lidköpings kommun Page 66 of 172

2019-07-01 SBN 2019/274 Till samtliga nämnder och bolag i Lidköpings kommun Trafikprogram Lidköpings kommun Ett förslag till trafikprogram med fokus på gång cykel och trafiksäkerhet, har tagits fram för Lidköpings kommun och skickas nu på remiss. Trafikprogrammet för Lidköpings kommun har tagits fram som en del i arbetet med att öka andelen hållbara resor i kommunen. Detta trafikprogram beskriver de viljeinriktningar och åtgärder som identifierats för att öka andelen hållbara transporter till fots och med cykel samt för att öka trafiksäkerheten. En bred samsyn kommer framöver krävas för att arbetet med dessa frågor skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Trafikprogrammet ska verka som en gemensam grund för hela Lidköpings kommun i det framtida arbetet med gång, cykel och trafiksäkerhet. Remissen skickas till kommunens alla nämnder och bolag. Remissvaren lämnas senast den 20 oktober 2019 till samhallsbyggnad@lidkoping.se. Med vänlig hälsning LIDKÖPINGS KOMMUN Samhällsbyggnad Tora Gustafsson Plan-Trafikchef tora.gustafsson@lidkoping.se Telefon 0510-770380 Post Besök Telefon Org.nr Internet Lidköpings kommun Besöksadress Telefon 212000-1694 www.lidkoping.se Förvaltning/enhet 531 88 LIDKÖPING vid Vänern Besöksadress Fax Fax VATnr SE212000169401 E-post kommun@lidkoping.se Page 67 of 172

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott 2019-08-23 52 Trafikprogram Lidköpings kommun - remissvar (KFN 2019/61) Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att tillstyrka förslag till trafikprogram Lidköpings kommun. Sammanfattning Förslaget till trafikprogram har fokus på gång-, cykel- och trafiksäkerhet. Programmet är en del i arbetet med att öka andelen hållbara resor i kommunen. Kultur & Fritid påverkas av programmet genom ansvar för vissa föreslagna åtgärder. Åtgärderna syftar till att skapa attraktiva cykelparkeringar som upplevs som säkra och trygga i anslutning till kommunens idrottsanläggningar där Kultur och Fritid är fastighetsägare. Åtgärderna ska enligt programmet beaktas i respektive nämnds strategisk plan och budget. Expedieras till Samhällsbyggnad Fritidschef Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Trafikprogram Lidköpings kommun, remiss Borttagen på grund av personuppgifter. Borttagen på grund av personuppgifter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 681 of 1721

Nyinvestering konstgräs Ågårdens idrottsområde 8 KFN 2018/96 Page 69 of 172

T J Ä N S T E S K R I V E L S E 2019-08-14 Dnr KFN 2018/96 Kultur- och fritidsnämnd Handläggare: Maria Hedén Sturesson Nyinvestering konstgräs Ågårdens idrottsområde Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att skyndsamt ta fram förslag till val av granulat samt placering av ny konstgräsplan i Ågårdens idrottsområde. Sammanfattning För att gå vidare med nyanläggning av konstgräsplan behöver val av granulat samt exakt placering av planen utredas. Ärendebeskrivning Enligt beslut i Kultur- och fritidsnämnden 2019-03-07 24 ställde sig nämnden positiv till nyinvestering av konstgräsplan på Ågårdsvallen och gav förvaltningen i uppdrag att återkomma med nyinvestering inom ordinarie investeringsberedning. Enligt beslut i Kommunfullmäktige 2019-06-17 146 avsätts medel för nyinvestering av konstgräs i Ågårdens idrottsområde. För att gå vidare med nyanläggning av konstgräsplan behöver val av granulat samt exakt placering av planen utredas. I val av fyllnadsmaterial, även kallat granulat, behöver hänsyn tas till spelegenskaper, nyttandetimmar, åretruntanvändning, miljöpåverkan, kostnad med mera. Det är därför viktigt att utreda val av granulat ur ett hållbarhetsperspektiv (social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet). Vid val av placering av planen behöver hänsyn tas till framkomlighet, befintligt konstbevattningssystem, underlag, framtida utveckling av området, kostnader och genomförandetid. Beslutet ska skickas till Klicka här för att fylla i vilka beslutet ska skickas till Page 70 of 172

Skriv rubrik Framnäs SKRIV EV UNDERRUBRIK Kultur- och fritidsnämnden 2018-11-08 112 Dnr 2018/96, 2017/13 Page 71 of 172

Page 72 of 172 Sidan 2 av 13

Sammanfattning Konstgräsplanen på Framnäs är mer än 10 år och därmed aktuell för en reinvestering. Nyttjandet av konstgräsplanen Framnäs har minskat i samband med att konstgräsplanen i Råda byggdes. Åsikterna om anledningarna går isär och utöver planens kvalitet nämns det väderutsatta läget och avsaknaden av omklädningsrum och toaletter. Det är nästan 3 000 barn och unga som är aktiva i Lidköpings olika fotbollsföreningar och behovet av träningstider under försäsongen innan föreningarna kan börja träna på naturgräsplanerna är stort. I Lidköpings kommuns översiktsplan är Framnäsområdet där nuvarande konstgräs ligger utpekat som utredningsområde för framtida bostäder/handel. Över tid har konstgräsets miljöpåverkan lyfts utifrån följande aspekter: Möjlig spridning av farliga ämnen från fyllnadsmaterialet via regnvatten till dagvatten, grundvatten eller annan recipient. Spridning av mikroplast från fyllnadsmaterialet och konstgräsmattan till omgivande miljö och då främst vattenmiljöer. Den nya utvecklingen är konstgräs utan fyllnadsmaterial eller med organiskt granulat när det gäller planer för breddidrott, men erfarenheterna av dessa är ännu inte stora. Nationellt pågår beställarprojekt för att samla kunskap och att stötta kommuner och föreningar i upphandling av konstgräs. Svenska fotbollsförbundets (SvFF) har idag två standarder för konstgräsplaner, en för elitidrott (Allsvenskan, Damallsvenskan och Superettan) och en för breddidrott (alla divisioner under elit) Kostnader Ur ett hållbarhetsperspektiv ska de tre olika perspektiven på hållbarhet vägas ihop (socialt miljömässigt ekonomiskt). Konstgräsplaner har en betydelse när det gäller möjlighet till aktivitet och rörelse för många oavsett ålder, kön, etnicitet eller socioekonomisk bakgrund. Ur ett miljöperspektiv handlar det om att välja den miljömässigt bästa anläggningen utifrån krav på spelegenskaper och miljöpåverkan. När det gäller ekonomisk hållbarhet så måste ekonomi vägas mot framtida nyttjande och miljöpåverkan. Tre olika alternativ presenteras för kultur- och fritidsnämnden att ta ställning till: 1. byta till 3G med syntetiskt granulat 2. byta till 3G med organiskt granulat 3. byta till 4G nonfill/semifill utan granulat Det är svårt att uppskatta kostnaderna då det finns många leverantörer på marknaden. Priserna som redovisas i rapporten är utifrån kontakter med kommuner som nyligen investerat i nya konstgräsplaner. Page 73 of 172

Sidan 4 av 13 Bakgrund Kultur & Fritid har fått i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden, 2018-11-08 112, att ta fram ett underlag i syfte att eventuellt reinvestera i konstgräs Framnäsområdet. Underlaget ska innehålla en miljökonsekvensanalys. Idag finns det i kommunen två konstgräsplaner där en av planerna drivs av kommunen och fungerar som en allvädersplan året runt, placering vid Framnäs. Denna plan byggdes 2007. Den andra planen, Dina-planen, ägs av LOFA konstgräs AB, planen är placerad i Råda och byggdes 2015. Planen kan bokas av alla föreningar under försäsongen och under sommarsäsongen har Råda BK förtur vilket regleras i ett avtal med LOFA konstgräs AB. Kultur & Fritid anser att det är av vikt att den kommunala organisationen bidrar med att se till att det finns rimligt med användbara konstgräsplaner. Det är också viktigt att de är rätt rustade, ligger på rätt plats, har hög tillgänglighet och håller en bra standard. Nästan oavsett väderförutsättning så kan en konstgräsplan fungera som ett komplement till kommunens naturgräsplaner. Detta syns i att naturgräsplaners kvalité ofta är kopplat till aktuell vädersituation. Det gäller exempelvis vid kraftigare regn eller snö då gräsplanerna blir ospelbara och då är tillgången till en uppvärmd konstgräsplan med dränering av bra kvalité en god förutsättning för utövarna. Under de senaste åren kan man se en lägre nyttjandegrad av den kommunala konstgräsplanen till följd av byggnationen av konstgräsplanen i Råda men också till följd av nuvarande standard på den kommunala konstgräsplanen. Konstgräsplanen Framnäs Konstgräsplanen vid Framnäs byggdes 2007. Mängden fyllnadsmaterial, också kallat granulat, i planen är ca 144 ton. När planen byggdes användes EPDM (nytillverkat vulkaniserat industrigummi) som fyllnadsmaterial. 12 ton nytt fyllnadsmaterial, SBR(återvunna bil- och maskindäck) har köpts in vid två tillfällen; 2011 och 2015. För uppläggning av snö från planen finns en asfalterad yta, men även del av en grusväg används. I möjligaste mån återförs granulatet till planen. Dagvatten och dränering går i ett rörsystem och passerar ett antal dagvattenbrunnar och slutligen en uppsamlingsbrunn innan utsläpp till dike. I brunnarna som slamsugs årligen samlas granulat. Särskilda granulatfällor eller - filter finns inte installerade. Inget granulat har observerats i diket. I omklädningsrum och duschar på Framnäs IP förekommer väldigt lite granulat troligen på grund av avståndet mellan plan och omklädningsrum. Planen hålls vintertid snöfri delvis med hjälp av uppvärmning. Det minskar behov av skottning och därmed spridningen av granulatet. Förbrukningen av fjärrvärme på konstgräsplanen på Framnäs har de senaste åren sett ut enligt följande och är beroende mängden snö och kyla. Planen värms upp 6 månader/år, från januari till april samt november till december. 2013 440 MWh 2014 500 MWh 2015 240 MWh 2016 350 MWh 2017 115 MWh 2018 108 MWh (januari april) En normalstor villa förbrukar cirka 15 MWh/år i uppvärmning. Page 74 of 172

Sidan 5 av 13 Fotbollsföreningarnas nyttjande och behov Fotbollsföreningarna är eniga om att det finns ett stort behov av konstgräsplaner i Lidköping. Det är många föreningar som samsas om de planer som finns idag och behovet av träningstider är stort. Nuvarande konstgräsplan på Framnäs nyttjas dåligt, föreningarnas förklaring är främst att planens skick är för dålig. Planen fungerar för barnlag som tränar 2 gånger i veckan, men för de lag som tränar 3-4 gånger per vecka är planen för hård. Föreningarna uppger att spelarna får problem med benhinnor och knän. Under 2018 har konstgräsplanen bokats 220 tillfällen för träning och 22 tillfällen för match. Den totala uthyrningstiden är 401,5 timmar och det är endast ett fåtal träningar inbokade fram till årsskiftet. Nyttjandet av konstgräsplanen är till största delen förlagd under perioden från mitten av januari till april. Dina-planen i Råda är fullbokad vardagar från mitten av februari, alla föreningar inom LOFA (13 st) garanteras en träningstid i veckan. Alla föreningar önskar fler träningstider, men i dagsläget är det inte möjligt att tillgodose det önskemålet. Föreningarna inom LOFA är överens om att placeringen av nuvarande konstgräsplan vid Framnäs inte är optimal. Detta av flera anledningar. Dels finns det inte omklädningsrum, förråd och toaletter i anslutning till planen, men också för att det är blåsigt och kallt under försäsongen. LOFA är ändå positiva till att konstgräset vid Framnäs byts ut. Föreningarna vill ha till en snabb lösning och inser att ett byte av befintligt konstgräs är en snabbare process än att anlägga en helt ny plan. Åsikterna går isär hos de olika föreningarna när det gäller nyttjandegrad av ny konstgräsplan vid Framnäs. Några föreningar uttrycker att nytt konstgräs på Framnäs skulle innebära att fler träningstider bokas där, medan andra menar att det är placeringen av planen som gör att man inte kommer att boka tider och inte enbart kvaliteten på planen. Då föreningarna inte är överens om i vilken grad en ny konstgräsplan på Framnäs kommer att nyttjas är det svårt för tjänstepersoner inom Kultur & Fritid att i nuläget ge besked om nyttjandegrad vid eventuell genomförd reinvestering. Totalt har Lidköpings kommuns olika fotbollsföreningar 4 607 medlemmar. Antalet flickor under 25 år uppgår till 1 076 och antalet pojkar under 25 år är 1 861. Totalt är det alltså 2 937 barn och unga som är aktiva inom fotbollsföreningarna. Områdets framtida utveckling I arbetet med översiktsplanen har områden identifierats som behöver utredas vidare i en fördjupning av översiktsplanen. Tre av dessa områden kan komma att påverka en framtida placering av konstgräsplan/fotbollsanläggning/fritidsanläggning. Lockörn Området ligger i anslutning till Gamla Läckövägen nära Vänern och används för bollplaner. Det har en storlek på drygt ett hektar. Om bollplanerna flyttas kan området i en framtid bebyggas med bostäder. Samtidigt försvinner en fritidsanläggning som ligger i bra läge nära bostäder, där det är enkelt för barn och ungdomar att själva ta sig till anläggningen via till exempel befintliga gång- och cykelvägar. Page 75 of 172

Sidan 6 av 13 Framnäs I planen redovisas Framnäsområdet som utredningsområde för framtida bostäder/handel. Det betyder att bostäder ska kunna kombineras med handel. Bostäder bör prioriteras i de delar av kvarteret där trafikstörningarna är minst. Liksom vad gäller utredningsområdet Lockörn skulle detta innebära att en bostadsnära fritidsanläggning försvinner. Ågårdområdets idrottsanläggning Området, som ligger i anslutning till Lidköping Arena innehåller flera funktionerna; badhus och ishall och en öppen idrottsplats. Flytt av fotbollsplaner kan ge plats för andra fritidsanläggningar. Nya stadens skog/ Kartåsskogen och Ågårdsskogen är skogsområden, där funktion och kvaliteter bör utredas. I en samlad analys kan lämpligheten av att samla idrottsplaner och förlägga dessa tillsammans med andra rekreations- och fritidsintressen i exempelvis U5 Ågårdsskogen utredas vidare. Med hänsyn till dessa kommande fördjupade utredningar är det ytterst viktigt att en ny konstgräsplan på Framnäs är flyttbar. Miljökonsekvenser Miljöpåverkan från konstgräs handlar till stor del om fyllnadsmaterialet eller det granulat som håller konstgrässtråna upprätta och skapar stadga. Över tid har konstgräsets miljöpåverkan lyfts utifrån följande aspekter: Möjlig spridning av farliga ämnen från fyllnadsmaterialet via regnvatten och lakvatten till dagvatten, grundvatten, reningsverk eller annan recipient. Spridning av mikroplast från fyllnadsmaterialet och konstgräsmattan till omgivande miljö och då främst vattenmiljöer. Fyllnadsmaterialet kan innehålla olika typer av särskilt farliga ämnen. Exempel på sådana farliga ämnen är polycykliska aromatiska ämnen (PAH), metaller, ftalater och flyktiga organiska ämnen. Innehållet av särskilt farliga ämnen är olika i olika fyllnadsmaterial och från olika leverantörer och osäkerheten kring riskerna är stor. Den typ av granulat som används i konstgräsplaner är så små att det räknas som mikroplaster. Mikroplaster uppstår också vid slitage och yttre påverkan av fyllnadsmaterial, konstgrässtrån, underlag och tråd. Naturvårdsverket konstaterade i rapport 6772 att konstgräsplaner är en källa till utsläpp av mikroplaster i Sverige. Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment (1 nm till 5 mm). De återfinns i världshaven, men även i sötvattensystem. Mikroplast kan bildas oavsiktligt när plastföremål slits och plastpartiklar frigörs, eller när vi inte återanvänder, återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt utan plasten blir skräp som succesivt bryts ned till mindre och mindre bitar i naturen. Det finns också plast som från början tillverkas som små pellets eller korn. En konstgräsplan innehåller generellt 50 70 ton granulat och fylls på med upp till 0,5 4 ton/år. Granulatet försvinner från planerna via snöröjning, regn- och lakvatten och blåst och det följer med spelarna i kläder och skor. Naturen kan inte bryta ner och omhänderta plast. Plast som hamnar i haven är en källa till att farliga kemikalier sprids. Dels kan plasten i sig innehålla hormonstörande och cancerogena tillsatser, dels kan plasten fungera som en magnet för olika kemikalier. Mikroplaster skadar Page 76 of 172

Sidan 7 av 13 vattenlevande organismer både fysiskt och toxikologiskt. Plasten är också en hälsorisk för oss människor eftersom forskare har hittat mikroplaster i fisk som vi äter. Energianvändningen för att värma upp planen vintertid och hålla den snöfri är en annan miljöpåverkan, samtidigt som det minskar behov av skottning och därmed svinnet av granulat. Alternativet till uppvärmning är att salta planerna för att göra dom användbara vintertid. Saltning kan i sin tur påverka grundvatten och omkringliggande växlighet. Konstgräs finns av olika kvaliteter och ursprung med olika grad av inblandning av återvunnen plast. Den uppskattade livslängden på ett konstgräs är ca 10 år. Plasten i gräset och därmed livslängden påverkas av yttre faktorer som värme, kyla, UV-strålning och mekaniskt slitage. Utöver själva plaststrået behöver hänsyn tas till materialet som håller ihop mattan och tråden som matten är bunden med. Ur ett livscykelperspektiv är även hanteringen av en uttjänt konstgräsplan viktig. Här finns olika alternativ och EU:s avfallstrappa modellen för hur hanteringen ska prioriteras - återanvändning, materialåtervinning (sand, fyllnadsmaterial och matta), energiåtervinning eller deponi. Med anledning av många frågor kring om konstgräsplaner var miljöfarliga eller hälsofarliga och hur man ska tänka vid upphandling av konstgräsplaner har det startats två beställargrupper av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) respektive Naturvårdsverket. Grupperna samlar kunskap som ska vara till stöd inför kommande upphandlingar. Utvecklingen av konstgräsplaner De första planerna kom till Skandinavien i slutet av 1970-talet. Konstgräset har sedan utvecklats i fyra steg eller generationer (1G till 4G-system). 1G-systmet utan fyllning ersattes av 2Gsystemet där sandfyllning infördes. I 3G-systemet (fr om 1995 och framåt) ersattes sanden av gummigranulat. Gummigranulat från uttjänta bildäck (SBR - Styren Butadien Rubber) blev en produkt med bra spelaregenskaper till ett lågt pris. När detta material ifrågasattes utifrån miljökonsekvenser togs olika ersättningsmaterial fram, såsom EPDM (Etylen Propylen Dien Monomer), TPE (Termoplastisk elastomer) och olika organiska produkter. På väg in är 4Gsystemet helt utan eller med ett tunt lager av sand som fyllnadsmaterial. Gummigranulat eller annat elastiskt material behövs inte i 4G-planer och därmed har den totala mängden syntetiskt material i kunnat minskas med cirka 80 %. Page 77 of 172

Sidan 8 av 13 Källa: NTNU SIAT Centre for Sport Facilities and Technology Market analysis artificial turf 2018-08-31 Benämning Material Kommentar SBR återvunna bildäck Vanligast förkommande materialet. Kan (Styren Butadien Rubber) innehålla särskilt farliga ämnen som EPDM (Etylen Propylen Dien Monomer) R-EPDM TPE (Termoplastisk elastomer) Organiskt fyllnadsmaterial nytillverkat industrigummi återvunnet EPDM från t ex kablar och bilmattor nytillverkad termoplast T ex kork, kokos, nötskal, sockerderivat tungmetaller t ex zink Kan innehålla olika kemiska tillsatser som t ex ftalater. Sammansättningen varierar beroende på ursprung. Mycket lite data finns. Troligen det sämsta materialet ur ett miljöperspektiv. Lägre innehåll av organiska ämnen och tungmetaller. Relativt nya material och därmed finns lite erfarenheter av materialet. Nedbrytbart i naturen. Myndigheternas rekommendationer Naturvårdsverkets vägledning är att vid anläggande är skyldigheten att välja ett ur miljösynpunkt lämpligt fyllnadsmaterial. alla verksamhetsutövare som ansvarar för underhåll och skötsel av en konstgräsplan tar fram en plan för att minska miljöpåverkan från anläggningen. En sådan plan kan exempelvis innehålla åtgärder för regelbunden utvärdering av fyllnadsmaterial, åtgärder för att minska svinn av granulat och åtgärder för att utbilda planskötare för att minska negativa miljökonsekvenser i den löpande skötseln. I Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen angående åtgärder om utsläpp av mikroplaster ingår att titta på om särskild lagstiftning behövs och om konstgräsplaner ska bedömas som miljöfarlig verksamhet och omfattas av anmälningsplikt enligt miljöbalken. Page 78 of 172

Sidan 9 av 13 Kemikalieinspektionens (KEMI) avråder från att använda granulat som innehåller särskilt farliga ämnen. Rekommendation sedan 2006 är att granulat av återvunnet gummi inte bör användas när nya konstgräsplaner ska anläggas. ECHA (European Chemicals Agency) har inte funnit något skäl till att avråda personer från att utöva idrott på konstgräs som innehåller återvunnet gummigranulat som fyllningsmaterial, men ECHA rekommenderar vissa hygienåtgärder för spelare. Kostnader I investeringsbudget 2019 2021 är 2,5 miljoner kronor upptagna för reinvestering av konstgräsplan på Framnäs. Budgeten är baserad på en reinvestering av konstgräsplanen med samma typ av granulat som idag. I arbetet med investeringsbudgeten togs inte hänsyn till miljöaspekterna av konstgräs, inte heller till omhändertagandet av den utdaterade planen. Under utredningen som nu gjorts har det blivit tydligt att utvecklingen av konstgräs och granulat är explosiv. Det finns idag en uppsjö leverantörer av konstgräs och det är därför svårt att uppskatta kostnaderna för en reinvestering. Kommuner som nyligen upphandlat nytt konstgräs har därför varit riktlinjen för kostnader, det är också dessa kostnader som redovisas i den här utredningen. Kostnadsspannet är mellan 2 000 000 5 000 000 kronor beroende på val av konstgräsalternativ och leverantör. Vid beslut om reinvestering kommer en upphandlingsprocess att inledas. Spelegenskaper Svenska fotbollsförbundets (SvFF) krav och rekommendationer angående konstgräs: För elitfotboll Med elitfotboll menas tävlingsspel på planer i Allsvenskan, Damallsvenskan samt Superettan. De föreningar som ska anlägga en konstgräsplan på sin matcharena ska följa FIFA:s testkriterier för FIFA Quality Pro. För breddfotboll För breddfotboll (allt spel förutom Allsvenskan, Damallsvenskan samt Superettan) rekommenderar SvFF att konstgräset testas enligt svenskt certifikat för breddfotboll. SvFF rekommenderar att konstgrässystemet testas efter läggning samt innan garantitidens utgång. Svenskt certifikat för konstgräs är en översättning av nordiskt certifikat, inga nya kriterier har tillkommit eller ändrats. Enkelt uttryckt kan man säga att det finns två standarder idag enligt SvFF, standard för elitidrott, Allsvenskan, Damallsvenskan och Superettan och standard för breddidrott, alla divisioner under elitidrott. Konstgräs ur ett hållbarhetsperspektiv Lidköpings kommuns vision är att vara en välkomnande och hållbar kommun. Vid en bedömning av hållbarhet ska hänsyn tas till tre olika perspektiv social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Page 79 of 172

Sidan 10 av 13 Social hållbarhet Tillgången till konstgräs innebär att säsongen för fotboll kan förlängas och antalet speltimmar ökar. Det bidrar till möjligheten till fysisk aktivitet och är därmed en vinst för folkhälsan. En konstgräsplan är tillgänglig för barn och unga, för flickor och pojkar, oavsett etnicitet eller socioekonomisk bakgrund. Bristen på tillgång till toaletter och omklädningsrum begränsar tillgängligheten av planen där den ligger idag, främst för barn och unga. Miljömässig hållbarhet I juni 2017 antogs miljöplanen för Lidköpings kommun med mål bland annat för Sund livsmiljö och Kommunen som föregångare. En viljeinriktning är att ersätta miljö- och hälsoskadliga ämnen med mindre skadliga ämnen. För att få en helhetsbild av den totala miljöpåverkan från en produkt tittar man på produktens livscykel från råvaruutvinning via tillverkning och användning till avfallshantering. Miljöpåverkan från konstgräs handlar om möjlig urlakning av farliga ämnen från fyllnadsmaterialet och om spridning av mikroplaster i form av granulatet eller mikroplast som blir vid slitage och yttre påverkan av fyllnadsmaterial, konstgrässtrån, underlag och tråd. Miljöpåverkan från konstgräs kan minskas genom val av material och då främst val av fyllnadsmaterialet. Ett alternativ är konstgräs utan fyllnadsmaterial. Är valet ett konstgräs med fyllnadsmaterial behövs åtgärder för att minska spridning av materialet till omgivande miljö oavsett vilket material som väljs. En annan aspekt att ta hänsyn till är drift under vintertid då man måste ta ställning till om uppvärmning eller saltning behövs. När det gäller avfallshantering så ska avfallstrappans olika steg övervägas. Det vill säga att i första hand återanvända, därefter materialåtervinna, sedan energiutvinna och i sista hand deponera. De olika komponenternas kvalitet avgör vad som är möjligt tillsammans med vald plats vid eventuell återanvändning. Ekonomisk hållbarhet En plan som inte används är inte ekonomiskt hållbar. För att konstgräset ska vara ekonomiskt hållbart behöver det ha spelegenskaper som överensstämmer med föreningarnas behov. Föreningarna uttrycker också ett behov av tillgång till omklädningsrum och toaletter för att anläggningens ska fungera optimalt. Livslängden för en plan är 7 10 år och planen ska därför kunna flyttas till en annan plats i samband med fortsatta utredningar av översiktsplanen. Alternativ Med anledning av ovan och utifrån uppdrag från kultur- och fritidsnämnden finns idag tre alternativ: Alternativ Miljökonsekvenser Spelegenskaper Uppskattad kostnad Alternativ 1 3G med syntetiskt material (EPDM alternativt TPE) Goda spelegenskaper. Uppfyller krav för elitidrott enligt SvFF. Fortsatt risk för utsläpp av gummi eller plast från fyllnadsmaterial till omgivning och mikroplaster till vattenmiljö. Plan och granulat: Från 2 000 000 till 3 500 000 beroende på leverantör och val av granulat. 500 000 kr för åtgärder för att minska Page 80 of 172

Sidan 11 av 13 svinn av granulat så som asfaltering, installation av granulatfällor med mera Alternativ 2 3G med organiskt material (kork, kokos, nötskal, sockerderivat) Fyllnadsmaterial nedbrytbart i naturen. Kork kan vara en begränsad resurs. Relativt nya material och därmed lite erfarenheter av materialet. Beroende på typ av organiska material så har planen olika spelegenskaper. Problem som uppstått med kork och kokos är statisk elektricitet och att materialet fryser eller flyter. De kommuner som installerat planer med dessa granulat är inte nöjda. Ca 5 000 000 kr för plan och granulat. Få leverantörer än. 500 000 kr för åtgärder för att minska svinn av granulat så som asfaltering, installation av granulatfällor med mera Alternativ 3 4 G nonfill eller semifill Inget fyllnadsmaterial alternativt tunt lager sand. Ca 80% mindre syntetiskt material jämfört med alternativ 1. Granulat av sockerderivat är helt nytt och ännu inte installerat någonstans i Sverige. Finns planer i Norge som använts i två år. Planer med organiskt granulat uppfyller enligt leverantören kraven för breddidrott. Få kommuner och föreningar har anlagt denna typ av plan. De som gjort uppger att de fått sina planer godkända för breddidrott. Svårt att bedöma spelegenskaper då de kommuner som anlagt denna typ av planer gjort det under 2018. Ca 3 000 000 kr för plan helt utan granulat Page 81 of 172

Källor: Naturvårdsverket Rapport 6772 Microplaster, Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige, juni 2017 SWECO Rapport uppdragsnr 1156336000 Däckmaterial i konstgräsplaner http://www.regeringen.se/artiklar/2017/02/plast-i-haven--ett-omfattandemiljoproblem/ KEMI PM 2/06 Konstgräs ur ett kemikalieperspektiv en lägesrapport ECHA (European Chemicals Agency) Rapport enligt bilaga XV En utvärdering av de möjliga hälsoriskerna av återvunnet gummigranulat som används som utfyllnad i konstgräsplaner Sammanfattning, 28 februari 2017 NTNU SIAT Centre for Sport Facilities and Technology Market analysis artificial turf 2018-08-31 Svenska Fotbollsförbundets Rekommendationer för anläggning av konstgräsplaner, Utförandebeskrivning, rev 2018-03-12 Naturvårdsverket Anläggning, underhåll och skötsel av konstgräsplaner Vägledning om verksamhetsutövarens ansvar och skyldigheter med fokus på minskad spridning av mikroplaster, mars 2018 Översiktsplan Lidköpings kommun 2018 Page 82 of 172

Page 83 of 172

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kommunfullmäktige 2019-06-17 146 Strategisk plan och budget 2020-2022 (KS 2019/59) Beslut Kommunfullmäktige beslutar: - att fastställa styrkort enligt förslag i rapport Strategisk plan och budget 2020-2022. - att under mandatperioden revidera de strategiska målen och förlänga tidsperioden. Driftbudget Kommunfullmäktige beslutar: - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av kommunfullmäktiges verksamheter inklusive valberedning med sammanlagt 3 927 tkr för 2020, 4 993 tkr för 2021 samt 5 098 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av revisionens verksamheter med sammanlagt 1 718 tkr för 2020, 1 749 tkr för 2021 samt 1 800 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av Överförmyndarnämndens verksamhet med sammanlagt 4 483 tkr för 2020, 4 502 tkr för 2021 samt 4 525 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till lönepott under kommunstyrelsen med sammanlagt 95 016 tkr för 2020, 142 016 tkr för 2021 samt 189 016 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av kommunstyrelsens verksamheter under kommunstyrelsen med sammanlagt 101 646 tkr för 2020, 104 527 tkr för 2021 samt 110 080 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till Intern Service med sammanlagt 3 019 tkr för 2020, 7 019 tkr för 2021 samt 3 019 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av vård- och omsorgsnämndens verksamheter med sammanlagt 699 920 tkr för 2020, 702 299 tkr för 2021 samt 711 134 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av barn- och skolnämndens verksamheter med sammanlagt 792 498 tkr för 2020, 796 374 tkr för 2021 samt 805 408 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av utbildningsnämndens verksamheter med sammanlagt 213 827 tkr för 2020, 215 665 tkr för 2021 samt 217 191 tkr för 2022. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 84 1 of 34 172

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kommunfullmäktige 2019-06-17 - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av social- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter med sammanlagt 205 883 tkr för 2020, 206 565 tkr för 2021 samt 207 943 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av samhällsbyggnadsnämndens verksamheter med sammanlagt 106 727 tkr för 2020, 108 273 tkr för 2021 samt 114 852 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av teknisk servicenämnds verksamheter med sammanlagt -3 300 tkr för 2020, -2 600 tkr för 2021 samt 0 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av kultur- och fritidsnämndens verksamheter med sammanlagt 108 328 tkr för 2020, 108 549 tkr för 2021 samt 109 735 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av miljö- och byggnämndens verksamheter med sammanlagt 668 tkr för 2020, 680 tkr för 2021 samt 700 tkr för 2022. - att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av räddningsnämndens verksamheter med sammanlagt 32 599 tkr för 2020, 32 931 tkr för 2021 samt 32 489 tkr för 2022. Investeringsbudget Kommunfullmäktige beslutar: - att fastställa investeringsbudget och -plan för samhällsbyggnadsnämnden med sammanlagt 48 588 tkr för 2020, 47 352 tkr för 2021 samt 47 417 tkr för 2022. - att fastställa investeringsbudget och -plan för teknisk service med sammanlagt 174 870 tkr för 2020, 224 550 tkr för 2021 samt 280 380 tkr för 2022. - att fastställa investeringsbudget och -plan för kultur- och fritidsnämnden med sammanlagt 16 150 tkr för 2020, 7 650 tkr för 2021 samt 5 150 tkr för 2022. - att fastställa investeringsbudget och -plan för Intern service med sammanlagt 143 500 tkr för 2020, 272 500 tkr för 2021 samt 253 500 tkr för 2022. - att fastställa investeringsbudget och -plan för vård- och omsorgsnämnden med sammanlagt 5 400 tkr för 2020, 5 400 tkr för 2021 samt 5 400 tkr för 2022. - att fastställa investeringsbudget och -plan för social- och arbetsmarknadsnämnden med sammanlagt 540 tkr för 2020, 540 tkr för 2021 samt 540 tkr för 2022. - att fastställa investeringsbudget och -plan för barn- och skolnämnden med sammanlagt 3 600 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 85 2 of 34 172

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kommunfullmäktige 2019-06-17 tkr för 2020, 4 500 tkr för 2021 samt 1 800 tkr för 2022. - att fastställa investeringsbudget och -plan för utbildningsnämnden med sammanlagt 2 250 tkr för 2020, 2 250 tkr för 2021 samt 2 250 tkr för 2022. - att fastställa investeringsbudget och -plan för räddningsnämnden med sammanlagt 3 700 tkr för 2020, 3 800 tkr för 2021 samt 3 800 tkr för 2022. - att fastställa investeringsbudget och -plan för kommunstyrelsen med sammanlagt 22 500 tkr för 2020, 60 000 tkr för 2021 samt 55 000 tkr för 2022. -att kommunbidragen i driftbudgeten binds på nämndnivå om inget annat anges i budgethandlingarna. - att nämnderna ges rätt att göra inbördes budgetväxlingar i de fall man är överens. Efter beslut i nämnderna ska anmälan ske till kommunstyrelsen. - att kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om ombudgetering och resultatöverföring mellan åren 2020 och 2021. - att kommunstyrelsen bemyndigas att till respektive nämnd fördela de belopp som särskilt avsatts för lönejusteringar. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna följande taxeförändringar som erfordras enligt respektive nämnds budgetförslag: - Teknisk servicenämnds förslag om höjning av elnätstaxan motsvarande 2,8 mnkr (2,9 %) 2020. - Teknisk servicenämnds förslag om höjning av taxan för renhållning motsvarande 2,9 mnkr, (10,2 %) 2020. - Teknisk servicenämnds förslag om höjning av taxan för vatten- och avlopp, brukningsavgifter, motsvarande 7,1 mnkr (9,5 %) 2020. Kommunfullmäktige uttalar till nämnder och styrelser att ingen automatisk kompensation för ökade driftkostnader i samband med de investeringsbeslut som fattas kan påräknas i kommande budgetar. Utdebiteringen fastställs till 21,26 procent per skattekrona för år 2020. Kommunfullmäktige fastställer årsbudget och verksamhetsplan inklusive resultatbudget/-plan, finansieringsbudget/-plan och balansbudget/-plan såsom dessa slutligen utformas av kommunfullmäktige. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 86 3 of 34 172

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kommunfullmäktige 2019-06-17 Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen tillsammans med nämnder och styrelser ska ta fram jämställdhetsmål och indikatorer som ska kunna användas i kommunens styrkort och för strategisk budget- och verksamhetsplanering perioden 2021-2023. Reservationer Rasmus Möller (M), Christian Poucette (M), Anders Löfving (M), Kristina Classon (M), Per Gunnar Lindahl (M), Johan Calmestrand (M), Kenneth Svensson (M), Anna Wallgren (M), Christina Åkerman (M), Pär Johnson (L), Henrik Gallus (L) och Eva Lager (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för Rasmus Möllers (M) yrkande. Claes-Göran Borg (V), Jenny Hallström (V) och Ann-Carin Landström (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för Claes-Göran Borgs (V) yrkande. Roberth Andersson (SD), Tomas Persson (SD), David Lundin (SD), Josefine Nordström (SD), Jörgen Blomqvist (SD) och Youssef Hannoun (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Robert Anderssons (SD) yrkande. Sammanfattning Lidköpings kommun har en vision och tre strategiska mål. De strategiska målen pekar ut riktningen för att närma sig visionen. Dessa mål gäller fram till 2030 vilket är en kort tid för strategiska mål. Under mandatperioden behöver det göras en revidering av de strategiska målen. Styrkortet innehåller förslag på nio verksamhetsmål för mandatperioden. Målen och indikatorerna berör en eller flera nämnder i enlighet med underlag Tilldelning av mål och indikatorer till nämnderna. Kommunens finansiella mål innebär att resultatet för vart och ett av de tre åren når föreslagna finansiella mål för resultatet i och med att samtliga års resultat ligger över målnivån på 1 procent av skatter, utjämning och statsbidrag. Det budgeterade resultatet uppgår till 23,5 mnkr för 2020, 36,5 mnkr för 2021 och 29,0 mnkr för 2022. Budgeten innehåller satsningar och anpassningar vilket även fortsättningsvis kommer att kräva en aktiv verksamhetsutveckling för att nå resultatnivån i budget. I ärendet yttrar sig Jonas Sundström (S), Rasmus Möller (M), Tommy Larsson (KD), Frida Nilsson (C), Claes-Göran Borg (V), Pär Johnson (L), Marianne Bonnevier (MP), Christian Poucette (M), Roberth Andersson (SD), Lena Blomgren (S), Per Gunnar Lindahl (M), Mario Melani (S), Anna Wallgren (M), Ann-Carin Landström (V), Andreas Bill (C), Henrik Gallus (L), Kristina Classon (M), Lena O Jenemark (S), Karl Wiktorsson (S), Roger Ahlén (S), Jenny Hallström (V) och Ulla Andersson (S). Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 87 4 of 34 172

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kommunfullmäktige 2019-06-17 Yrkanden Jonas Sundström (S) yrkar med instämmande av Frida Nilsson (C), Marianne Bonnevier (MP), Andreas Bill (C), Tommy Larsson (KD) och Gustav Edvinsson (S) bifall till majoritetens (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet) budget förslag till strategisk plan och budget 2020-2022, i enlighet med protokollsbilaga 1. Rasmus Möller (M) yrkar med instämmande av Pär Johnson (L) och Henrik Gallus (L) bifall till Moderaternas och Liberalernas förslag till strategisk plan och budget 2020-2022, i enlighet med protokollsbilaga 2. Claes-Göran Borg (V) yrkar med instämmande av Ann-Carin Landström (V) bifall till Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2020-2022, i enlighet med protokollsbilaga 3. Claes-Göran Borg (V) lämnar in ett tilläggsyrkande att kommunstyrelsen tillsammans med nämnder och styrelser ska ta fram jämställdhetsmål och indikatorer som ska kunna användas i kommunens styrkort och för strategisk budget- och verksamhetsplanering perioden 2021-2023. Claes-Göran Borg (V) yrkar att utdebiteringen fastställs till 21,56 procent per skattekrona för år 2020. Roberth Andersson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas förslag till strategisk plan och budget 2020-2022, i enlighet med protokollsbilaga 4. Revisionen Carina Ohlsson (S) yrkar att kommunfullmäktige beslutar att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av revisionens verksamheter med sammanlagt 1 718 tkr för 2020, 1 749 tkr för 2021 samt 1 800 tkr för 2022. Vård- och omsorgsnämnden Lena Blomgren (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av vård- och omsorgsnämndens verksamheter med sammanlagt 699 920 tkr för 2020, 702 299 tkr för 2021 samt 711 134 tkr för 2022. Barn- och skolnämnden Mario Melani (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av barn- och skolnämndens verksamheter med sammanlagt 792 498 tkr för 2020, 796 374 tkr för 2021 samt 805 408 tkr för 2022. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 88 5 of 34 172

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kommunfullmäktige 2019-06-17 Anna Wallgren (M) yrkar bifall till Moderaterna och Liberalernas förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av barn- och skolnämndens verksamheter med sammanlagt 800 847 tkr för 2020, 804 814 tkr för 2021 samt 833 359 tkr för 2022. Utbildningsnämnden Andreas Bill (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av utbildningsnämndens verksamheter med sammanlagt 213 827 tkr för 2020, 215 665 tkr för 2021 samt 217 191 tkr för 2022. Henrik Gallus (L) yrkar bifall till Moderaternas och Liberalernas förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av utbildningsnämndens verksamheter med sammanlagt 216 095 tkr för 2020, 216 748 tkr för 2021 samt 218 282 tkr 2022. Social- och arbetsmarknadsnämnden Tommy Larsson (KD) yrkar med instämmande av Lena O Jenemark (S) bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av social- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter med sammanlagt 205 883 tkr för 2020, 206 565 tkr för 2021 samt 207 943 tkr för 2022. Kristina Classon (M) yrkar bifall till Moderaternas och Liberalernas förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av social- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter med sammanlagt 209 393 tkr för 2020, 205 745 tkr för 2021 samt 207 093 tkr för 2022. Samhällsbyggnadsnämnden Gustav Edvinsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av samhällsbyggnadsnämndens verksamheter med sammanlagt 106 727 tkr för 2020, 108 273 tkr för 2021 samt 114 852 tkr för 2022. Roberth Andersson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokratarenas förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av samhällsbyggnadsnämndens verksamheter med sammanlagt 100 000 tkr för 2020, 101 843 tkr för 2021 samt 102 113 tkr för 2022. Teknisk servicenämnden Karl Wiktorsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av teknisk servicenämnds verksamheter med sammanlagt 3 300 tkr för 2020, 2 600 tkr för 2021 samt 0 tkr för 2022. Kultur- och fritidsnämnden Roger Ahlén (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av kultur- och fritidsnämndens verksamheter med sammanlagt 108 328 tkr för 2020, 108 549 tkr för 2021 samt 109 735 tkr för 2022. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 89 6 of 34 172

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kommunfullmäktige 2019-06-17 Räddningsnämnden Ulla Andersson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa budgeterad nettokostnad till drift av räddningsnämndens verksamheter med sammanlagt 32 599 tkr för 2020, 32 931 tkr för 2021 samt 32 489 tkr för 2022. Ajournering Ordförande Carina Ohlsson (S) ajournerar mötet kl 18:07-18:15. Propositionsordning Ordförande Carina Ohlsson (S) ställer proposition på eget yrkande mot kommunstyrelsens förslag till driftsbudget för revisionens verksamhet och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla Carina Ohlssons (S) yrkande. Ordförande Carina Ohlsson (S) ställer proposition på samtliga 4 förslag till strategisk plan och budget för 2020-2022 och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Ordförande Carina Ohlsson (S) ställer proposition på Claes-Göran Borgs (V) yrkande om att utdebiteringen fastställs till 21,56 procent per skattekrona för år 2020 mot kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Ordförande Carina Ohlsson (S) ställer proposition på bifall mot avslag till Claes-Göran Borgs (V) tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla tilläggsyrkandet. Ordförande Carina Ohlsson (S) ställer proposition på bifall mot avslag till de övriga attsatserna och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla de övriga attsatserna. Expedieras till Samtliga nämnder Ekonom Ann-Charlotte Wiktorsson Ekonomichef Helena Ljunggren Utvecklingsledare Anna Sofia Johansson Kommundirektör Jan Fransson Beslutsunderlag Borttagen på grund av personuppgifter. Tjänsteskrivelse Strategisk plan och budget 2020-2022 uppdaterad till KF Strategisk plan och budget 2020-2022 till KS - uppdaterad till KF ny version Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 90 7 of 34 172

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kommunfullmäktige 2019-06-17 Tilldelning av mål och indikatorer till nämnderna Majoritetens (S, C, KD och MP) budgetförslag SPB 2019-04-12 Majoritetens (S, C, KD och MP) budgetförslag Arbetsverktyg för politiken i deras politiska prioriteringar SPB 2020-2022 avstämd 20190523 Investeringsplan SPB 2020-2022 Majoriteten Moderaterna och Liberalerna - Lidköpings borgerliga budgetförslag 2020-2022 Moderaternas och Liberalernas budgetförslag Arbetsverktyg för politiken i deras politiska prioriteringar SPB 2020-2022 Investeringar SPB 2020-2022 Lidköpings borgliga förslag Vänsterpartiets förslag till budget och strategisk plan 2020-2022 (text) Vänsterpartiets budgetförslag Arbetsverktyg för politiken i deras politiska prioriteringar SPB 2020-2022 Investeringsförslag (V) SPB 2020-2022 Budgetförslag strategisk plan och budget 2020-2022 Sverigedemokraterna Politiska prioriteringar SPB 2020-2022 (SD) Investeringar SPB 2020-2022 (SD) Trespaltaren SPB 2020-2022 uppdaterad till KF Kommunrevisionen 3 Budgetjustering för revisorerna OVF 5 Strategisk plan och budget 2020-2022 för Överförmyndarverksamheten Strategisk plan och budget 2020-2022 Överförmyndarverksamheten Borttagen på grund av personuppgifter. Strategisk plan och budget 2020-2022 Kommunstyrelsens verksamheter KS 119 Strategisk plan och budget 2020-2022 Intern Service Rapport underlag för budgetberedning 2020-2022 Intern Service 10-årig investeringsplan Intern Service 2020-2029 VON 33 Strategisk plan och budget 2020-2022 Rapport VON Strategisk plan och budget 2020-2022 BSN 39 Strategisk plan och budget 2020-2022 barn- och skolnämnden Borttagen på grund av personuppgifter. Rapport BSN Strategisk plan och budget 2020-2022 barn- och skolnämnden UTN 44 Budgetberedning, strategisk plan och budget 2020-2022 Rapport UTN Strategisk plan och budget 2020-2022 Utbildningsnämnden Borttagen på grund av personuppgifter. Borttagen på grund av personuppgifter. SBN 66 Strategisk plan och budget 2020-2022 SBN 87 Komplettering till strategisk plan och budget 2020-2022, samhällsbyggnadsnämnden Rapport SBN Strategisk plan och budget 2020-2022 Borttagen på grund av personuppgifter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 91 8 of 34 172

MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Kommunfullmäktige 2019-06-17 Borttagen på grund av personuppgifter. Borttagen på grund av personuppgifter. Borttagen på grund av personuppgifter. Borttagen på grund av personuppgifter. Borttagen på grund av personuppgifter. Borttagen på grund av personuppgifter. Borttagen på grund av personuppgifter. Borttagen på grund av personuppgifter. RN 11 Strategisk plan och budget 2020-2022 Borttagen på grund av personuppgifter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 92 9 of 34 172

Bilaga 1 Strategisk plan & budget Period 2020-2022 Lidköping - en attraktiv kommun i utveckling Vi tar ansvar, genom gemensamma mål. Lidköpings kommun står inför utmaningar och möjligheter kommande år. Ett gott samarbete mellan förvaltningarna är en förutsättning för att nå bästa resultat, vi vill skapa ett Lidköping där alla känner sig delaktiga. En god och solid ekonomi är grunden för att klara av de behov som finns inom vård, skola, omsorg samt infrastruktur. Lidköpings kommun ska vara en kommun där alla kan utvecklas. Kommunen ska kännetecknas av en attraktiv stads- och landsbygdsutveckling för att nå kommunens mål om 45000 invånare 2030. Välfärden ska ligga till grund för livskvalitet och trygghet för invånarna i livets alla skeden. Kommunen ska ge goda förutsättningar till att människor och företagare ska kunna växa och bidra till Lidköpings utveckling. En offensiv näringspolitik leder till att fler företag kan etableras, växa och då skapa fler arbetstillfällen. Lidköpings kommun ska som arbetsgivare prioritera personalens arbetsmiljö och arbetsvillkor så att vi stärker vår attraktivitet som arbetsgivare. De anställda är vår viktigaste resurs. Vi verkar för att jämlikhet och jämställdhetsperspektivet ska integreras i styrningen av kommunens verksamheter. Betydelsen av samverkan med andra kommuner och civilsamhället samt inslagen av alternativa driftsformer kommer att behöva öka. Vi behöver också se över den kommunala organisationen i förvaltningar och bolag med ett stort mått av nytänkande. Ett ökat nyttjande av såväl tekniska innovationer som främjande av förändringskultur måste genomsyra denna översyn. Barn och unga En bra start i livet är en förutsättning för ett gott liv och en god psykisk hälsa. Samverkan mellan olika förvaltningar och externa aktörer måste öka, för att genom tidiga insatser förbättra den psykiska hälsan och förebygga utanförskap. Vi ska fortsätta dialogen med regionen i syfte att etablera ytterligare en familjecentral i Lidköping. Med ett kvalitativt förebyggande arbete, med stöd till familjer, barn och unga skapar vi motivation för lärande och en bättre framtid för Lidköping och skapar ett tryggare samhälle för alla. En skola för alla där man ser till individen är en förutsättning för att lyckas. Insatser för att minska barngruppernas storlek i förskolan ska göras. Förskolan ska vara tillgänglig för alla och möta de behov som föräldrar har för att få en fungerande vardag. Barnomsorgen kommer fortsätta att byggas ut för att kunna möta dessa behov. Planeringen av skolbyggnationer inklusive bevarande av skolor på landsbygden ska vara långsiktig. Page 93 10 of 172 34

Ett gott liv Miljöplanen för Lidköpings kommun ska genomsyra alla verksamheter. Lidköping ska vara en hållbar kommun där vi värnar om den biologiska mångfalden så som våra vatten, grönytor, skogsytor samt ekosystemtjänster. Vi vill underlätta för våra medborgare och företag att göra hållbara val. Man ska kunna bo och driva företag i hela kommunen. Landsbygdsskolorna ska bibehållas och utvecklas. Infrastruktur med vägar, gång och cykelbanor, kollektivtrafik och IT-infrastruktur ska fortsatt utvecklas i hela kommunen. Vi vill öka inslagen av närproducerade produkter. Då bidrar vi till tillväxt och en levande landsbygd. Vård och omsorgsarbetet i Lidköping ska utgå från varje individs behov av vård och omsorg. Insatser och boende ska kännetecknas av trygghet, delaktighet och flexibilitet. För att möta ökad befolkningsstruktur är kommunens fastställda planer för äldre och funktionsnedsatta en viktig grund att stå på i det fortsatta utvecklingsarbetet. En förutsättning för ett välkomnande och jämlikt Lidköping är att människor med funktionsnedsättning kan erbjudas möjligheter som andra att leva ett gott och meningsfullt liv. Kommunen ska verka för att livsvillkoren och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning förbättras. Kommunens förebyggande insatser är en viktig åtgärd för att undvika social utsatthet, arbetslöshet och ökade sociala klyftor. Samverkan mellan förvaltningar och externa aktörer har stor betydelse för att invånare i Lidköping ska kunna utvecklas och komma i sysselsättning. Lidköpings kommun ska erbjuda kultur, fritid och idrottsutbud som är tillgängligt för alla. Vi har många attraktiva frilufts och rekreationsområden som kan utvecklas vidare, de är viktiga för kommunens innevånare och utgör en viktig del för besöksnäringen Stadskärnan ska utvecklas för att utgöra attraktiva mötesplatser och besöksmål. Detta i samverkan med fastighetsägare, handel med flera. Denna utveckling ska ske med beaktande av Lidköpings mångåriga historia. Planeringen och utvecklingen av Framnäs, inkluderar ett nytt badhus, möjligheter ges för ett hotell med konferenslokaler. Framnäsområdets utveckling är viktig, varav en del är Strandpromenaden med anslutande rekreationsområden. Page 94 11 of 172 34

Bilaga 2 Lidköpings borgliga budgetförslag 2020-2022 Page 95 12 of 172 34

Huvudsakliga prioriteringar Lidköping är en i grunden fantastisk kommun med ett unikt läge, ur många synvinklar. Vi har en vacker stad, ett ekonomiskt utgångsläge och många bra verksamheter. Detta ska vi vara rädda om. 1. Vi lägger vårt fokus i denna budget, på förnyelse. Ny organisation är först i vår prioriteringslista, behovet av detta är stort, både på ett övergripande plan, och inom ramen för flera nämnder. Vi ansätter därför 3 miljoner till det arbetet. 2. Ordning och reda i ekonomin står i fokus, och vi lägger stort fokus på att försöka närma oss en drift av kommunen, där aktiekapitalet i större utsträckning används till investeringar. 3. Arbetet för psykisk hälsa måste få ett större fokus på det förebyggande arbetet. Här fordras en helhetssyn och inte som idag ett allt för stort fokus och ansvar inom skolans uppdrag. Nämnds prioriteringar Samhällsbyggnad Samhällsutveckling för alla Lidköpingsbor. Bostadsfrågan är mycket angelägen för Lidköping och under kommande år behöver vi se en ökad bostadsproduktion. För många i vår kommun är det svårt att hitta en bostad. Kommunen behöver därför arbeta mer aktivt för att öka byggandet av såväl bostads- och hyresrätter som av parhus och villor. Detta behöver ske i hela kommunen. I framtiden ska Lidköping vara en stad där fler har möjligheten att flytta hemifrån, flytta till något nytt eller flytta till kommunen. Framnäs med byggnation på Läcköparkeringen och Framnäs, där nuvarande idrottsplats ligger, är ett av de områden vi ser som framtida bostadsområde. För att starta detta arbete, avsätter vi 20 miljoner till investeringar i området. Samtidigt vill vi att en förtätning av befintliga områden blir prioriterat. Vi prioriterar också dessa områden i vår budget. Hamnstaden är fortfarande en broms för utvecklingen. Lidköping behöver bostäder nu. Vi fortsätter också arbetet med Framnäs strandpromenad och detaljplan 2 för att återerövra området och stranden åt Lidköpingsborna och de som besöker vår kommun. Här ökar vi investeringsbudgeten med 15 miljoner. Detta är en viktig satsning för välbefinnande för våra kommuninvånare samt turism. I samband med all planering bör kommunala särkrav rensas bort för att underlätta byggandet och processer bör bli enklare och mer effektiva. Även orter utanför de centrala delarna av Lidköping ska ges möjlighet att utvecklas. Vi vill att hela kommunen ska leva och det kräver satsningar inom framförallt kommunikation och infrastruktur. Page 96 13 of 172 34

Marknadsföringen av Lidköping som en attraktiv ort att bygga bostäder i behöver riktas direkt mot bostadsföretag och byggare i hela landet för att öka intresse och konkurrens. För att Lidköping ska fortsätta växa och nå uttalande tillväxtmål behövs det fler som hjälper till att bygga. Vi vill att det finns minst tre områden, av olika slag, ska finnas lediga villatomter för att locka fler att bygga och bosätta sig i Lidköping. Kinnekullebanan är en av kommunens största framtidsfrågor och viktigaste kommunikationer. En kommunikation som är pålitlig och som är snabbare än idag är viktigt. Det är viktigt för att våra unga skall klara av högre studier i Göteborg men ändå bo kvar i Lidköping. Det är även oerhört viktigt för arbetspendling och en förutsättning för att göra kommunen attraktivare för personer i arbetsför ålder. Kommunen bör omedelbart ta initiativ till att starta förhandlingar med kommunalförbund och regionen om banans framtid, där medfinansieringar ses som en möjlig väg framåt. Tillsammans med Västtrafik och regionen vill vi arbeta fram en lokal lösning där fler även kan resa på kvällar och helger. Lidköpings centrum är en prioriterad fråga och något som berör alla Lidköpingsbor. Med fokus på centrumutveckling, torghandel och mötesplatser, väljer vi att höja anslaget till centrumutveckling. Lidköpings näringslivsklimat fortsätter att sjunka, och här ligger ett stort ansvar på samhällsbyggnad. Vi har tidigare föreslagit att en konkurrensutredning ska genomföras, vi förordar en väg in arbetet och rättviksmodellen. Skaraborgs sämsta näringslivsklimat stämmer inte in i vår ambition. Barn och skola samt utbildning För oss i Lidköping är skolan ett prioriterat område. En trygg och välfungerande skola krävs för att Lidköping ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Detta för att alla elever ska trivas, vara trygga och utvecklas under sin skolgång. Viktiga verktyg är ökat arbete mot psykisk ohälsa, en skoldag med inslag av fysiska aktiviteter samt minskade barngrupper i förskolan. Vi ser även ett behov av att öka kunskapen om hederskulturer och vill att all personal i skolan ska utbildas inom detta. Stödet för elever med särskilda behov ska öka. Skolan ska vara en plats för utveckling och lärande och här är det viktigt att vi ser till alla elevers individuella behov Vi vill att alla elever får lika förutsättningar att nå längre och uppnå sin fulla potential. För att fler ska få rättvisa betyg vill vi införa anonym samrättning av prov och lärarassistenter som frigör tid för pedagogiskt arbete och bidrar till en lugnare skoloch arbetsmiljö. Lärare behöver ges möjligheten att integrera mer med eleverna och på så vis skapa en skolgång utformad efter elevernas individuella behov. Page 97 14 of 172 34

Utöver mätbara resultat som kunskaper i att räkna och skriva behöver eleverna vara väl förberedda på vad som förväntas av dem efter skolan. Hur det fungerar i arbetslivet, vad det innebär att leva i ett demokratiskt samhälle och vilka rättigheter, skyldigheter men även möjligheter som finns. Genom ökat fokus på allmänbildning vill vi forma självständiga individer som kan dra egna slutsatser, tillämpa kritiskt tänkande och delta i samhällsdebatten. Vi lägger extra pengar i barn och skolas budget, för att kunna driva ytterligare en förskola under perioden. Denna ser vi ska byggas och drivas av ett privat alternativ. Vi ser ett stort behov av ett samordnat projekt kring Stenportskolan, fler gymnasieplatser på dalängsskolan och en fullmåttshall. För att klara dessa tre projekt parallellt, prioriterar vi 220 miljoner i investeringsbudgeten. Vi vill utreda möjligheten till införandet av ett obligatoriskt och aktivt skolval. Tillsammans med en lättillgänglig kvalitetsredovisning av kommunens alla skolor vill vi att alla ska hitta den skola som passar ens behov bäst. Invånare som inte kan vara en del av vårt samhälle eftersom de inte kan språket eller inte förstår våra traditioner och normer är prioriterade. Här vill vi se tydligare krav och riktlinjer. Språket är den enskilt viktigaste delen för att vara en del av samhället och därför vill vi att SFI-utbildningen startar senast tre dagar efter att människor har anvisats eller flyttat till vår kommun. Språket ska vara en bro in i samhället, inte en barriär. Vård och omsorg Äldreomsorgen i Lidköping är uppskattad av de äldre som nyttjar den. Det gäller såväl hemtjänsten som äldreboenden. Det betyder inte att det inte finns förbättringsmöjligheter. Vi moderater vill införa större valfrihet. Det är viktigt att människor även på ålderns höst kan styra över sina egna liv och göra medvetna val. I dag finns förvisso valfrihet men enbart mellan olika kommunala verksamheter. Vi vill ge människor ökade möjligheter att själva välja boendeform och plats. Vi vill pröva möjligheten att öppna för fler aktörer inom äldreomsorgen. Under 2019 kommer vi att sätta igång ett uppstartsprojekt inom hemtjänsten för att införa Lagen om valfrihet, LOV. Vi ser fler möjligheter med fler aktörer. Det finns mycket kunskap, kreativitet, engagemang, vilja och kraft som kan komma mer till sin rätt i ett mindre sammanhang än i kommunens stora organisation. På så sätt stimuleras även kommunens verksamheter till en fortsatt positiv utveckling. Page 98 15 of 172 34

Civilsamhällets möjligheter att bidra ska öka och deras verksamhet ska uppmuntras, frivilligorganisationer är en viktig resurs i verksamheterna. Vi vill samtidigt säkra och stärka kvalitetsuppföljningen inom äldreomsorgen och hemtjänsten samt införa kvalitetsredovisning som är tillgänglig på kommunens webb, oavsett det är kommunens egen verksamhet eller nya aktörer. Detta för att möjliggöra medvetna val kring den omsorg individen behöver. Social och arbetsmarknad Social- och arbetsmarknadsnämnden har två grundläggande uppgifter: Den ena är att vara en grundbult i samhället och ansvara för människors behov av grundläggande trygghet. Det andra i att få fler människor att gå från utanförskap till arbete. Det är av stor vikt att socialoch arbetsmarknad återgår till dessa två uppdrag. Nämnden står inför både utmaningar och några ganska rejäla problem. Det finns en ekonomisk situation som till en del består av problematiken kring att omställningen av HVB-hem för ensamkommande unga inte startade i tid och inte anpassades till hur många som kom till Sverige. För att inom en snar framtid få en nämnd med en budget i balans krävs flera förändringar. Fler människor behöver gå från utanförskap till jobb och för detta krävs flera åtgärder. En av de viktigaste är införande av ett aktivitetskrav. Detta är en av de viktiga åtgärderna för att motverka utanförskapet. Grunden i ett aktivitetskrav är att det krävs motprestationer för att du ska få ta emot ekonomiskt bistånd, även kallat socialbidrag. Dessa krav ska vara individuella och alltid syfta till att den enskilde går från utanförskap till arbete. Vi anser att ett stort fokus behövs på jämställdhet i detta arbete och att samma krav, möjligheter och rättigheter ställs på alla oavsett kön eller etnisk bakgrund. Vi ser också att vi behöver minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd och säkerställa att fusk och felutbetalningar inte uppstår. Därför bör kommunen införa ytterligare kontroller i samverkan med arbetsförmedlingen och försäkringskassan där upptäckt fusk alltid skall polisanmälas. Här blir också aktivitetskrav och uppföljning genom hembesök kraftfulla verktyg. Kultur och fritid Vi prioriterar resurser på kommunens kultur, fritids- och idrottsanläggningar, detta för att Lidköping ska vara mer än en kommun man bor och arbetar i. För oss är det viktigt att Lidköping erbjuder invånarna ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Det leder till en ökad livskvalité och förbättrad folkhälsa. Lidköpings arv som porslinsstad måste tas tillvara. Rörstrands museum bör utvecklas med ett tydligt fokus på innehåll i syfte att stärka Lidköpings profil som porslins- och keramik stad. Vi ser inte ett behov av fler kvadratmeter till utställningsyta, utan prioriterar istället att verksamheten renodlas till en modern utställningsverksamhet. Page 99 16 of 172 34

Vi anser att det bästa stödet till kommunens kulturföreningar sker genom uppdrag för att utveckla kultur och konst inom kommunen. Till exempel ser vi gärna att föreningar ges i uppdrag att driva kommunens konsthall. Den del av kulturen som är kommersiellt gångbar bör i största möjliga mån bedrivas utan kommunalt stöd. Den offentliga utsmyckningen i kommunen skall hålla en hög kvalitet och får gärna anknyta till att vi är en porslins- och keramikstaden som ligger vid Vänern. Vi vill verka för att föreningar tar större ansvar för drift av kommunens idrottsanläggningar. Samt säkerställa att föreningar som får bidrag eller uppdrag följer demokratiska och jämställda föreningsregler. Vi har länge prioriterat bygget av ett nytt badhus på Framnäs, och sätter av 400 miljoner till detta i investeringsbudgeten. Där lägger vi stort fokus på ett badhus för alla, med moderna bekvämligheter och möjligheten till daglig motion. Page 100 17 of 34 172

Ekonomi Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Samtidigt så rekommenderar Sveriges kommuner och landsting (SKL) ett överskott på två procent. Det är därför med oro vi ser att även i vårt budgetunderlag så når vi endast ett lägre överskott trots tillskott av 65 miljoner från aktiekapitalet. Vi anser att kommunen på sikt måste ha ett överskott som innebär att man minst har kostnader som inte överstiger intäkterna från skatter och statsbidrag. Avkastningen på placeringarna måste ligga där utöver. Detta är en grundförutsägning för att Lidköping ska klara av framtidens investeringstempo. Ett tempo som krävs för att vi ska klara av att bygga ikapp den bostadsbrist som i dag hindrar Lidköpings befolkning att växa på ett bra sätt. Med ökande befolkning, fler företag och fler som går från utanförskap till arbete kommer det ställas högre krav på en utbyggd och väl fungerande välfärd. Vi väljer därför att lägga besparingar på ytterligare 0,5 % (2020) 0,5 (2021) och 1,0 % 2022. Vi väljer att inte lägga ut detta på nämnderna, utan genom årlig dialog se på övergripande effektiviseringar under perioden. Vi anser att det inom en femårsperiod är möjligt att finansiera driftbudgeten utan medel ur aktiekapitalet, vilket ger oss möjlighet att använda aktiemedel för att finansiera framtidsprojekt. Under 2021 respektive 2022 väljer vi att finansiera investeringar med 300 miljoner ur aktiekapitalet. Dessa medel ska användas till den delen av reningsverket som är skattefinansierad samt investeringar i ett nytt badhus. Detta innebär att vi använder aktiemedel till att ge Lidköping det lilla extra, samtidigt som vi inte drar på oss ytterligare lån som ska betalas i framtiden. Med en mer orolig värld som går allt snabbare kommer världsekonomin och aktiemarknaden röra sig allt mer, och då handlar det om att göra saker i rätt tid samt att ha en långsiktig plan. Vår huvudriktning i den planen är att göra driften oberoende av aktiemedel. Då kan Lidköping stå robust även i tider av en osäkrare omvärld. För att ytterligare stärka investeringsbudget lägger vi ökade krav på markförsäljning på 10 miljoner/år och ett målvärde på fastighetsförsäljning inom intern service på 25 miljoner per år. Vi ser även positivt på att Ab bostäder säljer fastigheter, vars huvudsyfte inte är bostäder. För att kunna möta framtiden behövs investeringar som bygger Lidköping starkt, men också ekonomiska förutsättningar för att göra detsamma. För trots utveckling på våra lån kan inte Lidköping stå still, vi måste utvecklas. Page 101 18 of 34 172

Bilaga 3 Vänsterpartiet Lidköping Lidköping 2018-05-23 Politisk inriktning för Strategisk plan och budget 2020 och flerårsplan 2021-22 Ett jämlikt och klimatsmart Lidköping Ett jämlikt Lidköping gör livet bättre för alla. Ett samhälle som bidrar till minskade ekonomiska klyftor, ökad hälsa, bra utbildning och goda livsmöjligheter leder också till att människors möjligheter till att förverkliga sina drömmar och liv ökar. Det leder också till ett tryggare samhälle och en minskad belastning på klimatet. Den viktigaste förutsättningen för att alla människor i Lidköping ska få ett bra liv är att säkra ekonomiska resurser och organisation så att en bra barnomsorg, utbildning, social trygghet, jobb, bostäder och en bra livsmiljö blir tillgänglig för alla Lidköpings invånare. En annan viktig förutsättning är att kommunen även fortsättningsvis kommer att fortsätta att utföra och driva dessa verksamheter i egen regi för att kunna säkra en likvärdig service och kvalitet för Lidköpings invånare i livets alla skeden. Lidköpings kommun fortsätter att växa vilket ställer krav på tillgång till förskoleplatser och skolor samt att det finns bostäder och en fungerande infrastruktur. Andra förutsättningar för en gynnsam utveckling är att kommunen växer balanserat både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Beslut och planering ska bygga på hänsyn till dessa tre perspektiv. Det är genom att lyckas hålla ihop välfärdstjänster och utvecklingsfrågor på ett hållbart sätt som vi blir framgångsrika. Klimatet är idag vår viktigaste framtidsfråga. Under perioden behöver arbetet med att bryta den negativa klimatutvecklingen intensiveras. Lidköpings kommun har tillsammans med andra kommuner, regioner och nationer ett gemensamt ansvar för att utsläppen av växthusgaser minskas och att den globala temperaturökningen begränsas. De nationella miljökvalitetsmålen och de regionala tilläggsmålen ska vara grunden för kommunens miljö- och klimatarbete. Lidköping ska vara en klimatsmart kommun där det är enkelt att leva miljövänligt. Lidköping skall kännetecknas av en offensiv näringspolitik som leder till fler företag, att företag kan växa och som leder till fler arbetstillfällen. Kommunen ska utveckla samarbetet med det lokala näringslivet och ha kontinuerliga avstämningar för att ta vara på varandras kompetenser och idéer. En bra start i livet Grunden för ett hållbart samhälle är att alla barn får en bra start i livet. Lidköpings kommun ska verka för att alla barn och ungdomar ges jämlika förutsättningar för en trygg uppväxt och ett lärande som ger Page 102 19 of 34 172

kunskap. Förskola och skolan ska utvecklas utifrån barnens behov och inte utifrån målsättningar som hur Lidköpings företagsklimat kan förbättras. Alla barn, ungdomar och föräldrar ska kunna lita på att det finns en bra barnomsorg och skola där de känner trygghet och där det finns en god lärmiljö. För att kunna kompensera barn och ungdomars olika bakgrund och behov måste resurser till förskola, fritidsverksamhet och skola användas rätt och i tid. All forskning visar att tidiga insatser ger bästa resultat för att förhindra ohälsa och social utslagning. Barngruppernas storlek har betydelse för att barnen och pedagoger skall känna sig trygga. Därför är minskade barngrupper i förskolan en viktig tidig insats för att alla barn ska få en bra start i livet. Kommunen ska kunna erbjuda särskilt stöd redan i förskolan och så tidigt som möjligt under skoltiden. Förskolan behöver fortsätta att byggas ut och planeras utifrån hur infrastruktur fungerar samt var människor bor. Skolan ska vara en trygg plats, fri från rasism, sexism och mobbing. Ingen elev ska känna sig kränkt eller osynliggjord. Insatser och metoder som bidrar till ökad närvaro i skolan, som förhindrar elevers frånvaro och som säkrar att elever går ut grundskolan med godkända betyg måste utvecklas. Varje skola ska fortsätta arbetet som motverkar mobbing och kränkande särbehandling. Lidköpings skolor ska kännetecknas av en bra kvalitet och att alla barn ges möjlighet till att kunna uppnå sina studiemål. Kommunen ska fortsätta utvecklingsarbetet med att utveckla bra skol- och undervisningsmiljöer. Barn- och skolnämnden får ett ramtillskott för att kunna fortsätta arbetet med att minska barngrupperna inom förskolan och att arbeta med tidiga insatser. Utbildning är en förutsättning för arbete och ett jämlikt Lidköping. Lidköpings utbildningar ska kännetecknas av en god kvalitet och som bidrar till att elever uppnår uppsatta kunskapsmål och gymnasieexamen. Att möta varje elev utifrån dess förutsättningar är en stor utmaning och ska gälla under all gymnasieutbildning. Vuxenutbildningen har stor betydelse för invånare i Lidköping och närområdet skall kunna utvecklas och få arbete. Campus Västra Skaraborg har stor betydelse för vårt område och dess invånare ska kunna möta nya krav och framtida behov. Svenska för invandrare och undervisning som riktar sig till nyanlända ska kännetecknas av hög kvalitet och leda till att man får ett jobb och bli delaktig i samhället. Social trygghet för ett jämlikt Lidköping En generell välfärd och full sysselsättning kombinerat med fungerande trygghetssystem är de viktigaste redskapen för att motverka och minska de sociala och ekonomiska klyftorna i samhället. Den viktigaste förutsättningen för att alla människor i Lidköping skall få ett bra liv är en solidarisk välfärdspolitik med aktiva insatser mot diskriminering, för fler jobb och fler bostäder som folk har råd att bo i. Genom ett kvalitativt förebyggande arbete med tidiga insatser och sociala investeringar skapar vi en tryggare framtid och samhälle. Tidiga förebyggande insatser och sociala investeringar såsom sysselsättning och bostäder kan bryta utanförskap och ekonomisk marginalisering. Kommunens arbete ska inriktas mot att ge stöd, förebygga droganvändning och sociala problem, minska skillnader i hälsa och utjämna livsvillkor. Insatser för barn som lever i fattigdom är ett annat område som måste Page 103 20 of 34 172

lyftas fram. Kommunen ska aktivt arbeta med åtgärder som motverkar hemlöshet och erbjuda insatser för de människor som står utanför bostadsmarknaden. Social- och arbetsmarknadsnämnden står inför stora utmaningar. Ökade kostnader för placeringar barn och unga, ekonomiskt bistånd och omställningsarbete för att möta behov kontra tillgängliga resurser. Utöver detta kommer en omfattande förändring av arbetsförmedlingen i Sverige att genomföras. Hur den kommer påverka kommunerna arbete med att få tillbaka människor till arbetsmarknaden är idag svårt förutspå men det finns en risk till ett ökat ansvar för kommunsektorn. För att klara av de utmaningar som finns för social- och arbetsmarknadsnämnden har förvaltningen tagit fram handlingsplaner för att genomföra ett omställningsarbete och möta de kostnadsutvecklingar som nämnden kan riskera att drabbas av. Trots detta redovisar social och arbetsmarknadsnämnden ett ofinansierat underskott mot inriktningsbeslutet med -13,2 mnkr för år 2020, -10 mnkr år 2021 och - 10,2 mnkr år 2022. För att kunna klara de utmaningar som förvaltningen står inför både ekonomiskt men också verksamhetsutmaningar tillförs social- och arbetsmarknadsnämnden ett resurstillskott om 15 mkr för perioden 2020-22. Detta ramtillskott ska underlätta nämndens arbete att komma i ekonomisk balans men också till tidiga insatser och förebyggande åtgärder som ex utökning av fältassistenter. En trygg, säker vård- och omsorgsverksamhet En viktig förutsättning för att Lidköping skall kunna erbjuda en vård och omsorg av god kvalitet är att den är gemensamt styrd och finansierad samt att den är fri från privata vinstintressen. Boende- och omsorgsinsatser ska kännetecknas av flexibilitet, trygghet och delaktighet. Det ska finnas ett brett utbud av olika boendeformer och mötesplatser för äldre. Människor ska ges ett ökat inflytande över insatser och boendeformer när de behöver stöd och vårdinsatser. Insatser för människor med psykisk ohälsa måste förbättras. Demensvården ska stärkas genom att ett demenscentrum utvecklas på Östhaga äldreboende. Kommunen ska se till att det finns tillgång till anhörigstöd och avlastning. Det framgångsrika arbete som skett i Lidköping när det gäller att utveckla den nära vården ska fortsätta. Andelen äldre människor kommer öka de kommande åren. För att kunna möta det ökade behovet av vård och omsorg och samtidigt kunna behålla kvalitén i vården måste ett fortlöpande förbättringsarbete genomföras. En bra bemanning inom vård och omsorg ger ökad trygghet och kvalitet för de äldre och andra som behöver omsorgsstöd. Det skapar utrymme för personalen att ägna mer tid för de äldre och utvecklar verksamheten. För att kunna genomföra verksamhetsförändringar och omställningsarbete på ett tryggt och säkert sätt tillförs vård- och omsorgsnämnden ett ramtillskott om 2 mnkr per år under perioden 2020-22. Ett miljö- och klimatsmart Lidköping Världen och vi i Lidköping står inför stora miljö- och klimatutmaningar och för att vi ska kunna klara av dem så kommer det behövas en mängd olika insatser. Miljöplanen för Lidköpings kommun ska genomsyra alla verksamheter. Lidköping ska vara en miljö- och klimatsmart kommun där vi värnar om den biologiska mångfalden och de så kallade ekosystemtjänsterna. Ett jämlikt Lidköping har stor betydelse för omställningen till ett klimathållbart samhälle. Genom att öka andelen klimatsmart och hälsosam mat, att verka för en minskad köttkonsumtion och ökade satsningar på hållbar, växtbaserad mat i kommunen kan vi bidra till att minska de Page 104 21 of 34 172

klimatpåverkande utsläppen. Genom ett fokus på lokal- eller närproducerade varor kan vi bidra till en levande landsbygd. Lidköping är och ska fortsätta vara en FairTrade City-kommun. Kommunen ska bidra till att minimera vårt avfall och att våra resurser från naturen hanteras på ett bättre sätt. Utvecklingsarbetet med källsortering och återvinning av avfallet ska fortsätta. Kommunens energieffektivisering ska fortsätta och andelen förnyelsebar energi skall öka. Under perioden ska en plan tas fram som redovisar på åtgärder som bidrar till en ökning av förnyelsebar energiförsörjning till Lidköpings bostadsområden. Utvecklingen av det nya avloppsreningsverket är en viktig miljöinvestering och ska planeras utifrån framtidens miljökrav. Vid stadsplanering ska åtgärder som underlättar användande av kollektivtrafik och planering av infrastruktur som minskar klimatpåverkan prioriteras. Samhällsplanering ska verka för att fler ges möjlighet till att kunna nyttja bilpooler och ha med detta i planeringen när vi tar fram nya bostadsområden. Kommunen ska ta fram en cykelstrategi som leder till att fler väljer cykel som transportmedel och åtgärder som leder till fler cykelvägar som säkrar cyklisternas säkerhet i trafiken och att det finns fler och bättre cykelparkeringar. Kommunen ska tillsammans med Västra Götalandsregionen arbeta för att fler resenärer använder kollektivtrafiken. Under perioden fortsätter utvecklingsarbetet med att förbättra turtätheten inom kommuntrafiken genom att utöka antalet turer på kvällstid och under helger samt utveckla den anropsstyrda trafiken på helgerna. För att kunna fortsätta detta utvecklingsarbete avsättes ett ramtillskott om 1,5 mnkr för att kunna göra tilläggsköp. Kinnekullebanan är en viktig pendlingsväg för invånarna samt näringslivet i Lidköping och våra grannkommuner. Kommunen ska fortsätta arbetet med att vara pådrivande för att banan utvecklas. Kommunens strategiska budget- och plan justeras med förstärkningar avseende ökad satsning av närproducerat/ Miljömärkt och Fair-tradeprodukter samt anslag för att kunna göra tilläggsköp av lokal kollektivtrafik kvällar/helger. Ett rikt kultur- och fritidsliv i Lidköping Ett rikt kultur- och fritidsliv har stor betydelse för att människor vill leva i eller besöka Lidköping men bidrar också till människors hälsa och livskvalitet. Kultur- och fritidslivet ska vara öppet och tillgängligt för alla oavsett vilken bakgrund eller vilken funktionsvariation man har. Kommunen verkar för att kultur- och fritidslivet skapar engagemang och öka förståelsen mellan människor samt att den kännetecknas av variation och ett brett utbud. Besöksnäringen är idag en av de största näringsområdena i kommunen. Lidköpings kommun har unika natur- och kulturarv som har stor betydelse för rekreation och besöksnäring så som Läckö, Rörstrandsområdet, Vänerskärgården, Biosfärsområdet samt verksamheter som Stadsnära Lantgård. Under flera år har det pågått ett arbete och olika förslag har presenterats om hur kulturarvet kring Rörstrand kan utvecklas. Kommunen behöver tillsammans med olika samarbetspartner ta fram ett inriktningsbeslut för hur utvecklingen av Rörstrand museum och Porslinstaden ska utvecklas. Kommunen har många goda förutsättningar för att utvecklas som frilufts- och rekreationsområde vilket har betydelse för invånare och besökare. Framnäsområdet är ett område som har stor betydelse för kommunens frilufts- och rekreation. Det är också ett viktigt område för besöksnäringen. Ett samlat Page 105 22 of 34 172

grepp behövs för utvecklingsarbetet i Framnäsområdet där Folkets park, idrottsplats, Framnäsbadet, scenlokal och besöksnäringens behov tas med men också stor hänsyn till stadens karaktär och viktiga naturvärden. Utvecklingsarbetet av Framnäsområdet ska ske tillsammans med berörda parter och föreningar. En cykel- och skatepark behöver skapas i kommunen och en tänkbar placering för denna kan vara Framnäsområdet. Idrotten och fritidsutbudet står inför nya behov som behöver mötas. Lidköping växer och det är viktigt att funktionsdugliga idrottsplatser/hallar finns på flera platser i staden och kommunen. En ny konstgräsplan på Ågårdsområdet fullföljs under perioden för att kunna ersätta den som funnits på Framnäsområdet. Under perioden behöver utredning och projektering av en framtida idrottshall/ multisporthall påbörjas för att kunna möta framtida behov som finns för att idrotten skall kunna utvecklas. Planeringen och projektering av ett framtida badhus i Lidköping kommer påbörjas med förväntad byggstart år 2021. Planering och placering ska avgöras utifrån bästa energieffektivisering och vad ekonomi tillåter. Omtanke om natur och livsmiljö Stadsplanering ska ta hänsyn till att det finns gröna stråk, underlätta att bedriva stadsodling och i görligaste mån skydda betes- och åkermark. Tillgänglighet till stränder ska finnas samt närhet till grönområden. Våra stadsnära skogar ska skyddas då det har stor betydelse för människors rekreation och utveckling. Skogarna fyller också ett viktigt pedagogiskt värde för barn och vuxna som kan ta del av ekosystem och biologisk mångfald som lever tätt inpå oss människor. Nyplantering av träd är viktigt och nödvändigt för att kunna behålla Lidköping som en stad inbäddad i grönska. Förutsättningar för att kunna bo, leva och verka i en landsbygd är i hög grad beroende av att det finns tillgång till jobb, välfärd, utbildning och samhällsservice. Bredbandsutbyggnad, tillgång till drivmedelsförsäljning och butiker är andra faktorer som har betydelse för människor som lever på landsbygden eller mindre orter. Lokala initiativ som ger samhällsservice, jobb och bidrar till en levande landsbygd ska tas tillvara. Människors delaktighet och engagemang är en viktig förutsättning för att kunna utveckla landsbygden och landsbygdsråden är en viktig förutsättning för att kunna utveckla landsbygden. Stadsnära Lantgård är en föreningsdriven verksamhet som har blivit ett omtyckt besöksmål i Lidköping. Verksamheten har både en social och pedagogisk inriktning som skapar verksamhet för människor på olika sätt. För att kunna säkra verksamheten för Stadsnära Lantgård så behövs ett ramtillskott. Ett välkomnande Lidköping Lidköpings kommun ska vara en kommun där alla kan utvecklas. Kommunen skall kännetecknas av en attraktiv stads- och landsbygdsutveckling. Befolkningstillväxten är inte ett självändamål det skall vara ett resultat av att människor och företag trivs samt utvecklas i Lidköping. Delaktighet, inkludering och samverkan är ledord för kommunens integrationsarbete. Genom ett bra integrationsarbete ska vi tillvara ta nyanländas kunskaper och erfarenheter och underlätta deras inträde i arbetslivet. Page 106 23 of 34 172

En förutsättning för ett välkomnande och jämlikt Lidköping är att människor med funktionsnedsättning kan erbjudas samma möjligheter som andra att leva ett gott och meningsfullt liv. Kommunen ska verka för att livsvillkoren och tillgängligheten för personer med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning förbättras. Alla människor ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader och en trygg boendemiljö. Lidköpings kommun växer och arbetet med att ta fram nya områden och alternativ för bostadsbyggande är prioriterat. För att vi skall ha möjlighet att planera bra, moderna bostäder och stadsdelar behöver kommunen en stor allmännytta. För att bostadsbyggande ska ske på ett hållbart sätt skall kommunen vara en styrande aktör och tydligare kommunicera vilka områden som skall utvecklas och på vilket sätt. Bostadsplanering ska motverka segregation. Tillgången till bostäder i kommunen behöver öka de kommande åren genom ett hållbart byggande som tar hänsyn till behov, naturvärden och kommunens karaktär. Kommunens bostadsförsörjningsprogram ska kontinuerligt uppdateras. Hamnstaden utvecklas i en takt som kommunens ekonomi och områdets miljö tillåter. Goda kommunikationsmöjligheter såsom infrastruktur, bredband är nödvändiga för att människor skall verka i Lidköping samt för företagsetableringar i kommunen. Cykel- och promenadstråk behöver fortsätta att utvecklas. Ett demokratiskt och jämställt Lidköping Lidköping ska vara en förebild för jämställd utveckling. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i kommunens beslut, styrning och verksamheter. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete förutsätter ett aktivt engagemang och ansvar på ledningsnivå. Strukturer måste synliggöras och jämställdhet säkras genom analyser, kartläggningar och konsekvensbedömningar, som är viktiga för att kunna förbättra kommunens jämställdhetsarbete. Kommunstyrelsen ska ta fram en strategi med uppsatta jämställdhetsmål som ska användas i budget- och verksamhetsmål för att vägleda kommunens jämställdhetsarbete. Lidköpings kommun som arbetsgivare ska prioritera personalens arbetsmiljö och arbetsvillkor så att vi stärker vår attraktivitet som arbetsgivare. Jämställdhet och mångfald ska genomsyra verksamheten. Våra anställda är vår största tillgång och kommunen skall erbjuda personalen en god arbetsmiljö med goda arbetsförhållanden. Mår personalen bra kan vi leverera den bästa kvalitén för våra invånare. Arbetet med att säkra personalförsörjningen för kommunens verksamheter måste intensifieras. Ett ekonomisk hållbart Lidköping För att kunna säkra en stark välfärd som förmår ge alla människor en bra vård, skola och en trygg ålderdom behövs både ökade intäkter och ett fortsatt arbete med god ekonomisk hushållning. Genom god kostnadskontroll och ett kontinuerligt kvalitets- och förbättringsarbete där anställda och medborgare är delaktiga skapas förutsättningar för en hållbar ekonomi. Ekonomiska åtgärder och effektiviseringar får inte läggas ut som ett generellt sparbeting då det ofta leder till ökade kostnader i form av kvalitetsbrister. Under perioden behöver särskilda effektiviseringsuppdrag läggas ut som inte påverkar kärnverksamheterna negativt. För att kunna klara av de behov som finns inom kärnverksamhet och kunna ge en god service till kommunens invånare har flera nämnder äskat om resursförstärkningar utöver de budgetmedel som Page 107 24 of 34 172

angivits i kommunstyrelsens inriktningsbeslut. Vänsterpartiet anser att det är av stor betydelse att nämnder och styrelser har realistiska budgetförutsättningar att planera verksamheten utifrån. Vänsterpartiet föreslår att skattesatsen justeras med 30 öre för att kommunen ska kunna säkerställa en god kvalité inom välfärdssektorn, kunna genomföra insatser som säkrar personalförsörjning, åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken och som bidrar till att vi klarar att genomföra klimatomställningen. Genom ökade skatteintäkter får kommun och dess förvaltningar bättre ekonomiska förutsättningar för att göra följande justeringar i budgetförslaget: Budgetjustering/ förslag Förslag från nämndern a V Förslag 2020 Försla g från nämnd er na V Förslag 2021 Förslag från nämnder na V Förslag 2022 BSN Ökade kostnader Kost enligt Intern services åtgärdsförslag -0,89-0,89-0,89-0,89-0,63-0,63 BSN Ökad hyra Ängsholmens förskola -0,68-0,68-1,35-1,35-1,35-1,35 BSN Ökad kostnad till följd av byggnation högstadieskolor -0,75-0,75-1,50-1,50 BSN Minska barngrupperna i förskolan, förstärkning tidiga insatser -5,00-5,00-5,00-6,00-5,00-7,00 SAN Ramförstärkning för omställning och tidiga insatser -13,22-14,00-9,99-14,50-10,16-15,00 VON Ramförstärkning för att klara omställning och utvecklingsarbete -2,00-2,00-2,00 Intern Service Kost: Ökad Satsning närproducerat/ Miljömärkt/ Fair Trade -1,00-1,50-1,00-1,75-1,00-2,00 Intern Service: Underhållsfond, nyttja -4,00-4,00-4,00-4,00-4,00-4,00 KSV: Tillköp Utveckla lokal kollektivtrafik kvällar/helger -1,50-1,50-1,50 KSV: Utökat ekonomiskt stöd för Stadsnära lantgård -0,40-0,40-0,40 KSV: Ökade kostnader reinvestering Stenporten -4,70 KSV: Utredningskostnader för investeringar i Hamnstaden -1,00-0,50-1,00-0,50-1,00-0,50 KSV: Utredningskostnader som avser Framnäsområdet -1,00-0,50-1,00-0,50-1,00-0,50 KSV: Lokalstrateg som arbetar övergripande med lokalförsörjningsplan -0,70-0,70-0,70-0,70-0,70-0,70 KSV: Skattekollektivets del av kapitalkostnader för ARV 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 ÖF: Ställföreträdare -0,5-0,5-0,4-0,4-0,3-0,3 SBN: Minskade kapitalkostnader Hamnstaden DP1 och DP2 1,50 1,50 3,71 3,71 1,03 1,03 SBN: Erstorp - nytt bostadsområde (inkl drift) -0,18-0,18-0,36-0,36-0,36-0,36 SBN: Askeslätt nytt bostadsområde -0,70-0,70 SBN: Komponentavskrivning -0,60-0,60 SBN: Övertagande av riksväg 44, drift och underhåll -0,40-0,40-0,40-0,40-0,40-0,40 SBN:Isbana Torget -0,20-0,20-0,20-0,20-0,20-0,20 SBN:Utsiktspaviljong Råda ås - -0,05-0,05-0,05-0,05-0,05-0,05 Page 108 25 of 34 172

SBN:Index skolskjutsverksamhet buss 5,3% och taxi 7,8% -0,60-0,60-1,24-1,24-1,85-1,85 SBN:Index färdtjänst 7,8% -0,65-0,65-1,36-1,36-2,08-2,08 SBN:Ny redovisningslag - kapitalkostnad Erstorp -0,66-0,66-0,88-0,88-0,88-0,88 KFN: Konstgräsplan, Drift och kapitalkostnader -1,12-1,12-1,10-1,10-1,08-1,08 KFN:Eventgolv Arenan 0,00 0,00-0,53-0,53-0,52-0,52 KFN:Kompressor isstadion 0,00 0,00 0,00 0,00-0,24-0,24 KFN:Ny belysning Ågårdsområdet -0,17-0,17-0,17-0,17-0,16-0,16 TSN:Förändring av överskottsmål -2,60-2,60 RN: Uppstartskostnader Larmcentral -1,50-1,50-1,00-1,00 RN: Obalanserad budget -0,33-0,33-0,41-0,41 Uppdrag Effektivare Administration 1,00 1,50 2,00 Intäkter skattehöjning 27,00 27,00 27,00 Utöver dessa justeringar föreslås kommunfullmäktige besluta att genomföra följande uppdrag inför nästkommande budget och strategisk planering: att barn- och skolnämnden ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att minska barngrupperna i förskolan samt redovisa vid delårsuppföljning och årsredovisning för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige resultatet av vidtagna åtgärder att samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att ta fram en cykelstrategi och plan med förslag på åtgärder som leder till att fler väljer cykel som transportmedel, fler cykelvägar och som säkrar cyklisternas säkerhet samt att den redovisas senast 2021. att kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med berörda organisationer/förvaltningar ta fram ett inriktningsförslag för Rörstrand museums utveckling, senast årsskiftet 2020-2021. att kommunstyrelsen tillsammans med nämnder och styrelser ska ta fram jämställdhetsmål och indikatorer som ska kunna användas i kommunens styrkort och för strategisk budget- och verksamhetsplanering perioden 2021-2023. att kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltning ta fram förslag för effektiviseringar av administration som frigör tid och kostnadssänkningar med minst 2 mnkr under perioden 2020-2022. att de tre politiska prioriteringarna i verksamhetsmålet Näringslivsklimatet i Lidköping är bland de tio bästa i Västra Götaland - Att öppna upp för alternativa driftformer i kommunen när det bedöms gynna resultat eller verksamhetens utveckling, Ge friskolor möjlighet att växa, Undvika att Kommunen konkurrerar med det privata näringslivet ersätts med följande politiska prioritering, Lidköping skall kännetecknas av en offensiv näringspolitik i samverkan med lokala företag. Page 109 26 of 34 172

Investeringar för framtiden Kommunen står inför rekordstora äskanden om investeringar under den kommande perioden. Många av investeringarna är nödvändiga för att vi ska kunna möta kommande behov inom välfärdssektorn samt att kommunen växer. Investeringar måste vara långsiktiga och bidra till effektiviseringar för att kunna säkra en fortsatt ekonomisk hållbarhet. Lidköping ska vara en klimatsmart kommun och investeringar ska bidra till energi- och miljöeffektiviseringar. Förslaget till investeringar måste utgå från ett investeringsutrymme som utgår från de ekonomiska förutsättningar som finns för Lidköping samt att driften och verksamheterna inom vård, skola och omsorg inte äventyras. Prioriteringar är nödvändiga och investeringar ska vara realistiska att genomföras under tidsperioden samt kunna samplaneras med kommunens övriga planarbete. Barnomsorg och skola kommer fortsätta att byggas ut för att kunna möta kommande behov. För att kunna minska barngrupperna inom förskolan och utifrån att Lidköping kommun får nya invånare så behöver utbyggnaden av förskolor att fortsätta. Utbyggnaden bör ske i samarbete med planering av nya bostäder och bostadsområden. Askeslätt är ett bostadsområde som kommer växa under perioden och planering av en ny förskola inom området behöver komma igång 2022. Detsamma gäller förskoleverksamheten i Filsbäck. Ett projekteringsarbete har genomförts för att ta fram förslag som möter kommande behov av lokaler och elevplatser för högstadiet. Investeringsmedel avsätts för att kunna påbörja en utbyggnad utifrån nuvarande tre högstadieskolor. Stenportskolan är i behov av en om- och nybyggnation för att få ändamålsenliga lokaler. Övergången från mottagningskök till tillagningskök fortsätter under tidsperioden utifrån vad ekonomin tillåter. Kommunens äldreomsorgsplan är en viktig grund för planeringen av kommande investeringar och investeringsramarna innehåller förslag som följer äldreomsorgsplanen samt möjliggör att arbetet med ett demenscenter vid Östhaga påbörjas. Behovet av att utöka verksamheten vid Korttidsboendet Grodden har blivit allt mer akut de senaste åren och en utredning samt projektering av tillbyggnad behöver påbörjas under 2021. Kommunen står inför stora investeringskostnader inom infrastruktur och teknisk service. Det handlar om att investera i ett avloppsreningsverk, fortsatt bredbandsutbyggnad och utbyggnad av elnät och VA-nät. Dessa investeringar kommer vara viktiga för lång tid framåt. Dessa investeringar är av stor betydelse att de samplaneras och genomförs i en takt som är möjliga att klara av utifrån skatte- och taxefinansiering. Ett test med fastighetsnära källsortering har genomförts i kommunen och utvärderats. Teknisk servicenämnd har presenterat ett förslag som bidrar till en förbättrad avfallssortering av matavfall i kommunen och investeringsramarna tar hänsyn till detta utvecklingsarbete. Arbetet fortsätter med åtgärder som utvecklar och främjar cykel- och gångvägar i Lidköping. En kartläggning behöver göras för att behovet av framtida investeringar av cykelvägar samt fortsätta åtgärder som ökar säkerheten för cyklister. Antalet arbetsplatser och verksamheter ökar på Kartåsen och för att cykel och promenad till detta område avsätts investeringsmedel för en cykelgång/tunnel mellan Änghagen och Kartåsen. Investeringar för Hamnstaden och Framnäsområdet genomförs utifrån ekonomiska förutsättningar. Lidköpings kommun ska kännetecknas av ett rikt kultur-, fritids- och idrottsutbud som är tillgängligt för alla. Kommunen har många goda förutsättningar för att utvecklas som frilufts- och rekreationsområde vilket har betydelse för invånare och besökare. Framnäsområdet är ett område som har stor betydelse för friluftsliv och rekreation men också ett viktigt område för besöksnäringen. Ett utvecklingsarbete har påbörjats. En projektering av ett nytt badhus påbörjas under 2020 och Page 110 27 of 34 172

investeringsmedel avsätts så att ett nytt badhus kan påbörjas 2021. Detta utredningsarbete ska ske i dialog mellan kommun och berörda föreningar/parter. Områden som behöver belysas är: 1. Folkets Park 2. Scenlokal i Lidköping 3. Lidköpingsortens framtida idrottsplatser utifrån hur staden utvecklas. Utredningsarbetet skall belysa behovet utifrån föreningarnas verksamhet, social tillgänglighet och miljöperspektiv 4. Cykel och skatepark i Framnäsområdet 5. Besöksnäring Under perioden behöver planeringen för en framtida idrottshall påbörjas som möter de behov som föreningslivet har. Kostnader för denna utredning avsättes i investeringsbudget. Idrott och friluftsliv förändras över tid. En översyn av tennisplaner i kommunens bostadsområden behöver göras bland annat för att se över behovet, möjliggöra framtida multisportplaner eller andra behov. Vänsterpartiet föreslår följande justeringar görs i förslaget till investeringsbudget: 1. 1 mnkr Projektering / Utbyggnad Grodden start 2021 2. Förskole Askeslätt Flyttas till start 2022 3. 3 mnkr Utredning Ny idrotts/multisporthall 4. Ändra namn på investeringsobjekt Tennisplaner till Tennisplaner/Multisportplaner Utomhus Bostadsområden 5. 5 mnkr avsätts till Cykeltunnel/gång Kartåsen Änghagen 2022 Page 111 28 of 34 172

Bilaga 4 2019-06-09 Förslag till SPB för 2020-2022 Förslag till beslut Roberth Andersson föreslår Kommunfullmäktige att besluta enligt vårt förslag till nettobudgetramar,investeringsbudget och nya uppdrag för 2020-2022. Roberth Andersson föreslår Kommunfullmäktige att besluta skattesatsen till 21,26 kr för 2020. Bakgrund till förslaget Inledning SD Lidköpings vision om hur Lidköping utvecklas i takt med tiden är realistisk med mål som är greppbara. Vi tror att Lidköpings kommun är över 42 000 invånare 2030. Kommunens upplåning är oroväckande hög och gör att investeringar får flyttas framåt i tid för att upplåningsramen inte ska växa mer. Kommunen måste börja amortera mer på sin skuld och frigöra investeringsutrymme för framtiden. God ekonomisk hushållning är ett lagkrav och ska efterföljas. Nämndernas dispositioner tas bort och förklaras med att investeringar ska in i den ordinarie investeringsbudgeten. Ekonomiskt sammandrag Skatteunderlagsprognos från SKL, 2019-05-02 Belopp i tkr 2020 2021 2022 Skatteintäkter 1 936 603 1 996 638 2 070 513 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 319 879 329 793 342 000 Kostnadsutjämning -56 724-57 209-57 668 Regleringsbidrag/-avgift 44 427 46 806 36 110 Strukturbidrag 0 0 0 Införandebidrag 0 0 0 LSS-utjämning (inkl införanderegler) 13 487 13 602 13 711 Summa intäkter 2 257 672 2 329 629 2 404 667 Slutavräkning 2017, korrigering 0 0 0 Slutavräkning 2018 0 0 0 Slutavräkning 2019 0 0 0 Fastighetsavgift 83 878 83 878 83 878 Summa intäkter (inkl avräkning och fastighetsavgift) 2 341 550 2 413 507 2 488 545 Page 112 29 of 34 172

2019-06-09 Nya uppdrag Förvaltningarna tilldelas nya kompletterande uppdrag enligt följande. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamheter Nya uppdrag Studenter skall högre utsträckning erbjudas praktik inom den kommunala verksamheten där de genom att arbeta tillsammans med yrkesverksamma tjänstemän får den nödvändiga erfarenheten för att bli intressanta för näringslivet. På så vis ökar också utsikterna för att fler högutbildade söker sig till och stannar kvar i Lidköpings kommun. Kommunstyrelsen skall med Tillväxt Lidköping utveckla bolagets uppdrag om företagslots. Kommunstyrelsen skall avbryta satsningar på bostäder i Hamnstaden. Kommunstyrelsen skall avbryta medfinansieringar av E20 och istället rikta medfinansiering till RV44 i syfte att minska restiden mot Göteborg. Kommunstyrelsen skall inte tillåta eller medverka till någon form av könssegregation. Kommunstyrelsen Intern Service Nya uppdrag Kommunstyrelsen skall tillåta utmaningsrätt inom Intern service verksamheter. Partnering skall genomföras på ett objekt och därefter utvärderas som upphandlingsmetod. Intern Service skall vara den förvaltning som äger kommunens byggnader inom förvaltningarnas verksamhetsområden. Intern Service skall alltid kontakta kommunala bolag och den privata marknaden vid behov av nya lokaler. Syftet är att hålla nere fastighetsbeståndet i förvaltningen och hyra i första hand. Intern Service ska tillsammans med Kultur och Fritidsnämnden inleda samtal som bygger på att Intern Service ska överta Kultur och Fritidsnämndens fastighetsbestånd. Underhållsbehovet när det gäller bevarande av kulturfastigheter ska inventeras och en underhållsplan ska uppdateras. Bygga fler multifunktionella byggnader. Upphandlingar och inköp av Fairtrade-livsmedel avslutas. Ekologiska livsmedel skall inte väljas före konventionellt närproducerade livsmedel. Genomföra prover för att säkerställa antibiotikafritt kött. Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, t ex religiöst och/eller rituellt slaktat kött, ska inte förekomma i kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen skall inte tillåta eller medverka till någon form av könssegregation. Page 113 30 of 34 172

2019-06-09 Teknisk servicenämnd Nya uppdrag Nämnden skall se över sin verksamhet för kostnadseffektivisering. Nämnden skall tillåta utmaningsrätt. Nämnden ska inte utöka personalstyrkan. Återanställningar enbart för att säkerställa driften. Nämnden skall inte tillåta eller medverka till någon form av könssegregation. Samhällsbyggnadsnämnden Nya uppdrag Nämnden ska utreda trafiksituationen i centrum i syfte att öka trafikrytmen på Rörstrandsleden. Nämnden skall utreda och kostnadssätta en breddning av Rörstrandsbron. Nämnden ska avbryta satsningar på årets stadskärna 2021. Nämnden ska utveckla ett snabbspår för handläggning av bygglov utanför planlagt område. Nämnden skall tillåta utmaningsrätt. Nämnden ska verka för att inte tillåta byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition. Den offentliga konsten ska ha en folklig förankring och på ett tydligt sätt lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet. Nämnden ska kontakta Trafikverket i syfte att tidigarelägga en gång och cykelväg mellan Mellby och Gillstad. Nämnden skall vid leasing eller nyttjande av kommunens egna fordon prioritera arbetsmiljömässiga faktorer avseende fordonens lämplighet ur en ergonomisk samt verksamhetsutövande synpunkt. En sådan åtgärd innebär reducerade kostnader för framtida sjukskrivningar och rehabiliteringar. Nämnden ska inte utöka personalstyrkan Nämnden skall inte tillåta eller medverka till någon form av könssegregation. Miljö och byggnadsnämnden Nya uppdrag Nämnden ska verka för att inte tillåta byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition. Nämnden skall värna om öppna ytor och inte tillåta förtätningar på dessa i stadskärnan. Den offentliga konsten ska ha en folklig förankring och på ett tydligt sätt lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet. Nämnden skall inte tillåta eller medverka till någon form av könssegregation. Page 114 31 of 34 172

2019-06-09 Kultur och fritidsnämnden Nya uppdrag Nämnden skall inleda samtal med Intern service i syfte att överlämna sitt fastighetsbestånd till Intern service. Nämnden ska skapa förutsättningar för spontanidrott. Kommunala bidrag ska enbart gå till föreningar vars syfte är förenligt med det demokratiska samhällets värderingar Allt misstänkt fusk med föreningsbidrag ska polisanmälas. Den offentliga konsten ska ha en folklig förankring och på ett tydligt sätt lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet. Nämnden skall tillåta utmaningsrätt. Nämnden ska inte utöka personalstyrkan. Återanställningar enbart för att säkerställa driften. Nämnden skall inte tillåta eller medverka till någon form av könssegregation. Barn och skolnämnden Nya uppdrag Nämnden ska främja skolor på landsbygden. Nämnden ska tillsammans med Utbildningsnämnden och Social & Arbetsmarknadsnämnden ta fram ett styrdokument mot psykisk ohälsa i skolan Nämnden ska utöka antalet resurslärare för att öka insatserna till barn med särskilda behov t ex NPF. Årligen avsätts tre miljoner kr och ska utvärderas årsvis för att uppmärksamma effekterna av insatserna. Nämnden ska utreda kostnaderna för att införa NPF säkrad undervisning. Nämnden skall tillse att skolan är fri från religiösa symboler. Nämnden skall inte tillåta eller medverka till någon form av könssegregation. Utbildningsnämnden Nya uppdrag Nämnden skall utöka samarbetet mellan skolan och det lokala näringslivet samt att gymnasieprogram som riktar sig mot bristyrken skall prioriteras. Nämnden skall snarast under 2020 ta fram en handlings- och tidsplan gällande hur kommunen kan erbjuda fler praktiska, två-åriga program och presentera dessa till Kommunfullmäktige. Nämnden skall vid anställning tillse att personal behärskar det svenska språket i tal och skrift. Nämnden ska inte utöka personalstyrkan. Nämnden ska tillsammans med Barn&Skolnämnden och Social & Arbetsmarknadsnämnden ta fram ett styrdokument mot psykisk ohälsa i skolan. Nämnden skall inte tillåta eller medverka till någon form av könssegregation. Page 115 32 of 34 172

2019-06-09 Social och arbetsmarknadsnämnden Nya uppdrag Införa automatiserad ansökan om försörjningsstöd. Nämnden ska öka antalet SIP. Nämnden skall vara huvudman för SIP. Nämnden ska tillsammans med Utbildningsnämnden och Barn&Skolnämnden ta fram ett styrdokument mot psykisk ohälsa i skolan Öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Samtliga asylsökande som fyller 18 år eller har fått sin ålder uppskriven ska anvisas åter till Migrationsverket snarast. Nämnden skall inte försörja asylsökande med avslag utan ska överlämnas till Migrationsverket. Nämnden skall avkräva hyra av boende på stödboende som studerar och har som samtidigt har inkomst från arbete. Boende som har arbete men inte studerar skall ordna eget boende. Nämnden skall utbilda personal som arbetar på stödboende så de har relevant utbildning för sina arbetsuppgifter. Nämnden skall säkerställa att stödboenden är drogfria genom nolltolerans. Nämnden ska inte utöka personalstyrkan. Återanställningar enbart för att säkerställa verksamheten. Nämnden skall inte tillåta eller medverka till någon form av könssegregation. Vård och omsorgsnämnden Nya uppdrag Nämnden skall vid anställning tillse att personal behärskar det svenska språket i tal och skrift. Nämnden skall tillåta utmaningsrätt. Nämnden skall införa AI-teknik. Nämnden skall inte tillåta eller medverka till någon form av könssegregation. Page 116 33 of 34 172

2019-06-09 Investeringsbudget 2020-2022 Kommunstyrelsen och Intern Service Vi anser att förskolor och skolor kan byggas med samma ritningar och på så vis hålls projekterings- och byggnationskostnader nere. Befintliga förskolor ska löpande rustas upp. Verksamhet som idag är placerade i lokaler avsedda för äldreboenden skall på sikt flyttas ur. Äldreboende behövs som äldreboende. Om behovet av nya förskolor,skolor och äldreboenden inte är akut rekommenderar vi att bygga när denna nuvarande högkonjunktur viker ner. Framnäs är en mer lämpad stadsdel att bygga bostäder i. Marken är inte förorenad och ligger tillräckligt långt ifrån befintligt reningsverk för att snabbare planläggas för bostäder. En stadsdelsutveckling av Framnäs ligger därmed närmare tillhands för att underlätta bostadsbristen på lägenheter i Lidköping. Hamnstadsprojektet läggs på is till det nya reningsverket är i drift och en ordentlig utredning av markförhållandena visar om det är lämpligt och ekonomiskt försvarbart att bygga bostäder i detta område. Samhällsbyggnadsnämnd Vi vill på allvar sudda ut gränsen mellan landsbygd och stad. Det går att bygga bostäder och företag även på Landsbygden. Landsbygden hamnar i bakgrunden när större delar av investeringarna sker för Lidköpings centrumutveckling. Landsbygdens möjligheter ska framhävas. Därför tillför vi investeringsmedel avsatta för landsbygdsutveckling. Medborgarförslag som utvecklar landsbygden ska särskilt främjas och tilldelas investeringsmedel från landsbygdsutvecklingsposten. Vi vill bevara stadskärnans utseende utan förtätningar. Hela staden ska utvecklas inte bara stadskärnan. Torget ska fortfarande vara torget utan en massa hittepå. I takt med att invånarantalet ökar och därmed trafiken i Lidköping ökar måste stadens huvudleder genomgå en utveckling för att skapa ett bättre trafikflyt. En trafikutredning måste tillsättas för att komma fram till åtgärder som gör att trafiken flyter på alla tider på dygnet. Stadens trafikleder måste hänga med stadsutvecklingen och kommer att bli nästa stora investering efter reningsverket. Page 117 34 of 34 172