Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Sekretess och tystnadsplikt... 3 Dokumentation... 3 Utrustning... 4 Uppträdande... 5 Trygghet... 5 Fysiologi... 6 Cellen och syre... 6 Blod, blodkärl, hjärta, lungor, luftväg... 7 Sammanfattning... 8 Bedömning och behandling... 8 Första intryck... 9 ABCDE... 10 A- Airway... 11 B- Breathing... 12 C- Cirkulation... 12 D- Disability... 12 E- Exposure... 13 Algoritm för syrgasbehandling... 14 Rätt att avbryta HLR... 15 HLR på barn... 15 1

BAKGRUND Landstinget i Östergötland har tecknat avtal med länets samtliga kommuner gällande sjukvårdslarm i väntan på ambulans samt hjärtstoppslarm. Det finns alltså två larmtyper, IVPA och Hjärtstoppslarm. IVPA-larm: Innebär larm där SOS-operatör bedömer att räddningstjänsten kan var framme hos patienten före ambulans och där räddningstjänsten förmodas kunna göra en livräddande insats för patienten. Gäller vid följande tillstånd: svår andnöd/ luftvägshinder, livshotande blödning samt vid livshotande belägenhet. Alla kommuner ansluts och de flesta deltidsstationer under 2013. Hjärtstoppslarm: Innebär att räddningstjänst larmas ut oavsett tillgång till ambulans när sos-operatör misstänker att patienten har drabbats av hjärtstopp. Med detta arbetssätt kommer en defibrillator fortare att vara på plats hos patienten och samtidigt vara fler personer som kan utför en effektiv HLR, inklusive defibrillering. Det finns flera vetenskapliga studier som visar att med detta arbetssätt kommer flera liv att räddas. Detta är den larmtyp som kommer att användas i framförallt Linköping och Norrköping. Landstingets målsättning är att bromsa patientens sjukdomsutveckling genom IVPA. Detta vid de tillfällen då det tar lång tid för ambulans att komma på plats till patienten. LiÖ har även förhoppningen att kunna se en ökad överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus. Vi vet att IVPA är någonting som länets medborgare upplever ger en stor trygghet i deras vardag, genom att även åka på hjärtstopp så får vi också en verksamhet som följer den medicinska utvecklingen. Landstinget tillhandahåller utrustning för att kunna utföra första-hjälpen-insats med enkla hjälpmedel och syrgas. Landstinget kommer kontinuerligt att utvärdera hela IVPA-verksamheten för att se om vi hanterar rätt typ av patienter och vi har i och med införandet av en ny rapportmall öppnat upp för att på ett enkelt sätt kunna bedriva forskning i framtiden. 2

SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT Du får tala om patienter eller deras anhöriga endast när det behövs i anslutning till uppdraget/uppföljning av uppdrag. Det är inte tillåtet att prata om dem med vänner, familj, andra utomstående eller med kollegor som inte behöver informationen för sitt arbete. Du får bara föra vidare handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter till kollegor och verksamheter som behöver upplysningarna för sitt arbete med den patient som uppgifterna rör. Allt som rör patientens eller någon annans hälsotillstånd och personliga förhållanden är sekretessbelagt. Vid tveksamheter ska frågor om patienter hänvisas till ansvarig läkare, sjuksköterska eller motsvarande. Tänk på att samtal mellan kollegor kan avlyssnas av utomstående om du befinner dig på allmän plats. Undvik också att skriva om patienter på sociala medier som t ex Facebook och Twitter, även i avidentifierad form. Brott mot tystnadsplikten kan leda till böter eller fängelse i upp till 1 år. Källa: Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) samt PM LiÖ 2011-2684 sekretess och tystnadsplikt DOKUMENTATION IVPA-uppdrag skall i SOSFS 2009:10 dokumenteras enligt följande: Dokumentation 3 Varje utfört IVPA-uppdrag ska dokumenteras. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om 1. ärendenummer, 2. datum, tidpunkt och plats för uppdraget, samt 3. vidtagna åtgärder enligt 1 (första hjälpen med enkla hjälpmedel) och vem som har vidtagit dem. Dokumentationen ska överlämnas till hälso- och sjukvårdspersonalen i ambulansen samtidigt med patienten. Gällande rapportmallen som LiÖ tillhandahåller, ska ett exemplar medfölja patienten och ett exemplar skall skickas till samordningsfunktionen för prehospital vård. Dokumentationen ska vara enkel men innehållsrik med möjlighet att bedriva utvecklingsarbete. 3

UTRUSTNING I enlighet med styrande författning innebär IVPA första hjälpen med enkla hjälpmedel, vi har därför fokuserat på utrustning som är enkel och driftsäker men även kompatibel med utrustning hos våra prehospitala aktörer. Landstinget äger utrustningen och den medicinteknisk utrustning ska servas av LiÖs medicintekniska avdelning enligt gällande riktlinjer. När förbrukningsmateriel har använts så erhålles liknande utrustning i utbyte av den ambulans som hämtar patienten, kan inte ersättningsmateriel erhållas kontaktas samordningsfunktionen för prehospital vård för leverans av utrustning. Följande materiel finns i IVPA-väskan: Snögg 9x100cm och18x60cm för att stoppa blödning. Absförband 10x20cm absorption vid större blödning Kirurgtejp 2,5cm bred Elastisk linda 10x 400cm Reservoarmask Vuxen Pocketmask, för mun till mun andning Ventiler till pocketmask Kräkpåse Handske L och XL Handsprit Klädsax Rakhyvel Penna Rapportblad Syrgas 2l lättviktstub. Syrgasslang, flergångs 4m Defibrillator FR3 i väska med barnnyckel Smartpads för barn Ekg elektroder för vuxna Väska Filt 4

UPPTRÄDANDE Hos en patient är det viktigt att ha förståelse för hur patienten och eventuellt anhöriga har upplevt situationen. En grundregel är att någon har ringt för att denne är orolig, oavsett om det är patienten själv eller ej. I vissa sammanhang kan det kännas märkligt att räddningstjänst och ambulans ska komma till platsen. Ur den inringandes perspektiv finns en oro och kanske var situationen annorlunda när SOS fick samtalet. När man kliver in hos en patient gör man det i egenskap av en yrkesroll, inte som gäst. Det är viktigt att ha respekt för patient och anhöriga. Det är naturligtvis trevligast att hälsa, genom att heja och eventuellt presentera sig. Det är lämpligt att säga t.ex. vi är från räddningstjänsten och vi finns här till ambulansen kommer. I fråga om en mycket dålig patient eller hjärtstopp ska självklart behandling av patienten startas så fort det går. Trygghet Trygghet är en viktig del i bemötandet av patienten. Anledningen till att IVPApersonal är utkallade till en person är för att någon är orolig för sitt eget eller någon annans tillstånd. Oron skapar en stresskänsla som kan få negativa effekter hos patienten, vare sig det är en anhörig eller patienten själv som ringt. Stressen utlöser en reaktion i kroppen och kommer öka halter av vissa hormoner i kroppen. Hormonerna stimulerar på olika sätt kroppen att reagera. De stresshormoner som frigörs leder till ökad andningsfrekvens och puls. Patienten kan bli skakig och ibland pratar och formulerar sig patienten på ett onaturligt sätt (pratar forcerat eller har svårt att hitta ord). För den hjärt- och lungsjuke har stresshormonerna en negativ effekt eftersom det onödigt belastar hjärtat och andningen. Trygghet bidrar till att sänka halten av stresshormoner. Ett tryggt bemötande innebär också att patienten känner sig lugnare nästa gång situationen uppkommer. Åtgärd: Följ i största utsträckning patientens önskemål. Stressa inte när du talar med patienten. Framhåll positiv information men ljug inte. Uppmuntra patienten att om möjligt andas med djupa andetag. Håll patienten varm om patienten inte säger ifrån. Behandla patienten med värdighet och i största mån med respekt för dennes integritet. 5

För att kunna förmedla trygghet till patienten är det viktigt att ha den känslan själv. Att ha upplevt en situation tidigare skapar stor trygghet men är inte något självklart, då situationer kan se olika ut. Vid framkörning till patienten kan det vara betydelsefullt att: Prata och diskutera hur situationen kan se ut. Diskutera en arbetsplan. Vem gör vad? Ha varmt i bilen. FYSIOLOGI Fysiologi innebär beskrivning av kroppens funktion, dvs. hur kroppen normalt fungerar. För att ha en förståelse för hur vi reagerar vid sjukdom och skada är det bra att ha basala kunskaper om fysiologi. Här kommer ett försök att beskriva begreppet på ett sätt som är lämpligt för förståelsen av den kritiska patienten, dvs. en patient som är i ett livshotande tillstånd. Cellen och syre Kroppen består av många olika organ, t.ex. hjärta, njurar, huden, hjärnan. Alla organ har betydelse för kroppens funktion och vissa är avgörande för vår överlevnad. Organen är uppbyggda av celler. Dessa består i sin tur av flera komponenter som möjliggör cellens funktion. Således utgör varje cell i kroppen ett eget litet liv, dvs. celler kan dö och återskapas. Under sin livscykel har cellerna också en uppgift. Det kan t.ex. vara uppgiften att filtrera beståndsdelar ur blodbanan som kroppen inte behöver eller att dra ihop sig för att möjliggöra att en muskel späns så att armen kan böja sig. De miljontals cellerna samarbetar således i kroppen för att skapa balans, så att kroppen mår bra. Mycket av detta har vi förmågan att påverka hos oss själva, framför allt hur vi ska använda våra muskelgrupper. Viljemässigt kan vi således styra stora delar av våra cellgrupper. Men vissa funktioner går inte att styra, t.ex. urinproduktionen eller pulsen. Avgörande för alla cellers arbete är dock att de har energin att utföra det. Att vi ibland känner oss trötta och hungriga är en effekt av cellernas behov av energi. Energi i kroppen skapar varje cell själv med hjälp av bränsle och syre. Bränslet utgörs av kolföreningar, enkelt sett fett, kolhydrater och proteiner. Kroppen har förmågan att bryta ned det vi äter och skapar lämpliga beståndsdelar som cellerna kan använda som bränsle. Andra delar är naturligtvis också av betydelse (vitaminer, mineraler, vatten), för att cellerna ska må bra. Men grundläggande är att bränsle och syre behövs för att skapa energi. Blodet är transportör av dessa komponenter och kan leverera detta till cellerna Bränsle finns i blodet och benämns i enkla ord för blodsocker. Normalt hålls blodsockret på en stabil nivå men varierar något utifrån måltider. Vissa celler har förmåga att lagra bränsle och detta sker i levern och musklerna. Här kan depåer av 6

bränsle byggas upp och frigöras till blodbanan och övriga celler när ett behov finns. Dessa depåer räcker mycket länge och gör det möjligt att extrembelasta kroppen under en längre tid, t.ex. att åka ett vasalopp. Depåerna gör det möjligt att överleva flera veckor utan att äta något. Syre finns inte lagrat i kroppen på samma sätt som bränsle. Vikten av dess närvaro för cellfunktionen är dock stor. De flesta celler klarar att fungera och överleva utan syre till och med under ett par timmar. Vissa celler har dock ett större behov, såsom hjärtcellerna. Nervcellerna i hjärnan har ett mycket stort behov och går under på ett fåtal minuter, om inte nytt syre tillförs. I och med att hjärnans celler dör, kommer också personen att dö. Hjärnan består förutom våra minnen och vår personlighet också av områden som styr och reglerar t.ex. andning och cirkulation. Hjärnan står i förbindelse med övriga delar av kroppen genom nervbanor i ryggmärgen. Därför är det yttersta målet med en patient i ett livshotande tillstånd att få syre till hjärnan och hjärtat. Syre till hjärnan och hjärtat! Blod, blodkärl, hjärta, lungor, luftväg Blodet är transportör av syre och bränsle. Bränsle kommer till blodbanan genom att det tas upp ur tunntarmen eller att det frigörs från depåerna i levern/ musklerna. Syre transporteras i blodet kopplat till de röda blodkropparna och tas upp i blodbanan genom den inandade luften i lungorna. En vuxen människa har ca 5-7 liter blod i kroppen. Det tar ungefär 1 minut för denna volym att cirkulera genom hela kroppen. Normalt syresätts nästan hela blodvolymen fullständigt, dvs. de röda blodkropparna bär så mycket syre de har plats för. Ofta talar man om procentuell syresättning och normalt är denna 97-100%. Blodet cirkulerar genom kroppen med hjälp av hjärtat, som fungerar som en pump. Hjärtat har två sidor, höger och vänster. Varje sida är delat i två rum med en klaff mellan sig. När hjärtat drar ihop sig minskar hålrummen på båda sidor och blodet trycks ut ur hjärtat. Klaffen på de båda sidorna stänger sig åt ena hållet och blodet trycks därmed åt ett bestämt håll. När hjärtat slappnar av ökar hålrummen och blod sugs in i hjärtat igen. Från hjärtats högra sida går det lilla kretsloppet till lungorna. Blodet strömmar genom ett tjockare blodkärl ut i mindre förgreningar ut till lungorna, där syret finns. När blodet passerar lungorna kan nytt syre komma in i kretsloppet, som sedan går tillbaka till hjärtats vänstra sida. Den vänstra sidan tar emot det syrerika blodet och pumpar det sedan vidare till resterande delar av kroppen (hjärnan mm.). 7

Blodkärlen som går från hjärtat är kraftiga och kan reglera sin tjocklek i viss mån. Dessa kärl kallas artärer och förgrenar ut sig i allt mindre kärl (arterioler) och ut i de minsta delarna, närmst cellerna i det som kallas kapillärer. I kapillärerna sker utbytet med cellerna dvs. bränsle och syre levereras och restprodukter tas upp. Från kapillärerna flödar blodet åter mot hjärtat i allt större kärl. Dessa kallas venoler och närmre hjärtat vener. Blod som till sist kommer tillbaka till hjärtats högra sida har nu tömt ca ¼ av sitt syre. Således är venblod syresatt till ungefär 75%. Dock har olika organ förbränt olika mycket syre. Hjärta och hjärna förbränner t.ex. betydligt mer än ¼ av sitt tillgängliga syre. Innan syret kommer blodet och cellerna till godo har det passerat ned i lungorna. Denna passage sker genom luftvägen som består av flera olika delar. Luftvägen består av en övre del (mun- och näshåla) samt nedre del (luftstrupe och luftrör). Vid övergången till den nedre delen finns en passage både till magsäcken och luftstrupen. Alldeles ovan luftstrupen finns struplocket som ligger under tungbasen. Struplocket sluter sig över luftstrupen när vi sväljer, för att maten ska hamna i rätt passage. Lungorna består av segment av lungblåsor. Dessa lungblåsor är mycket små hålrum som ligger packade intill varandra. Varje hålrum har kontakt med de små blodkärlen, kapillärerna. Luften kommer till lungblåsorna genom små luftrörsförgreningar. Närmst lungblåsorna är rören små och längre upp i luftvägen är de naturligtvis kraftigare, liknande principen för blodkärlen. Enkelt sett kan lungblåsorna sägas ligga tätt packade mot varandra i en påse. På utsidan av påsen finns muskler fästa som drar ut påsen och får den att expandera. Lungorna kan på detta sätt liknas vid en blåsbälg. När vi andas in kommer en musklerna dra ihop sig och töja ut lungsäcken. Lungblåsorna expanderar och luft dras in i luftvägen och ned i lungorna. Sammanfattning Syre är av största vikt för alla celler i kroppen. Detta för att cellerna ska kunna upprätthålla sin funktion och överlevnad. Utan syre riskerar cellerna att dö och hjärnceller klarar sig utan syre endast ett fåtal minuter. Syret transporteras till cellerna i blodet, genom blodkärlen. Hjärtat är en muskel som pumpar blodet till lungorna och ut i kroppen. I lungorna syresätts blodet i små lungblåsor. Syret kommer ned i lungorna genom luftvägen som har ett antal förgreningar. BEDÖMNING OCH BEHANDLING Bedömningen av en patient utgår normalt från olika typer av information. Denna information skulle kunna delas in i tre delar, nämligen symtom, vitalparametrar (ex. puls och andniningsfrekvens) och historia. På en sjukvårdsinrättning går det också att få tillgång till analyser, t.ex. blodprov, röntgen, ultraljud. Utifrån denna information går det att ställa en diagnos på patienten. Diagnosen innebär ett mer fastställt beslut om vad patienten lider av, t.ex. njursten, hjärtinfarkt, lunginflammation. Behandlingen kan då utgå från patientens diagnos. Att ställa en 8

diagnos på patienten kan dock vara oerhört problematiskt, ens för en läkare med tillgång till flertalet avancerade analyser. Det är i ett sammanhang av en akut sjuk patient mer lämpligt att stödja behandlingen på patientens symtom och vitalparametrar. Det innebär att vid IVPA-uppdrag bedöma och behandla utifrån enkla riktlinjer. Detta innefattar: Första intryck Förenklad A-E-modell Algoritm för syrgasbehandling Nedan följer en beskrivning av ovanstående. Första intryck När man kommer fram till platsen finns mycket information i första synintrycket. Vid varje patientomhändertagande är det viktigt att först fundera över risker och faror med mötet. Det gäller inte bara om patienten är utsatt för fara utan även den som kommer till hjälp eller någon annan i närheten som kan bli utsatt för hotet. Hotet kan vara av varierande grad och art men grundläggande är att inte riskera att själv utsättas för skada, för att nå patienten. Hotbilder kan vara trafik, brand, vapen, uttalade hot, el etc. En vanlig hotbild som kan underskattas i ett hem är patients eller anhörigas hundar. Avvakta om hotet inte går att kringgå eller få bort. Varna och tydliggör för andra vad du uppmärksammat. Evakuera om möjligt patienten från hotet. Miljön runt patienten kan ge information som är av betydelse för en bedömning. I situationen av ett trauma är kinematiken (på vilket sätt energin har påverkat patienten) och omständigheterna extra viktigt. Anhöriga och vänner i närheten kan bidra med uppgifter om vad som hänt eller hur patienten mår annars. Patientens hemmiljö bjuder också på information, t.ex. läkemedelslista. Att göra en fördjupning i sådan information är dock lämplig först när en bedömning och åtgärd av livshotande tillstånd är utfört. De första intrycken i patientbedömningen kommer mycket snabbt. Man kommer direkt att höra och se om patienten andas och är vaken. Genom att lägga handen på patientens hud för att känna pulsen får man också intryck om patientens cirkulation. Således kommer en övergripande bedömning av A-D vara gjord på ett fåtal sekunder om inga livshotande åtgärder måste utföras. Strukturen är ändock till god hjälp att följa. 9

ABCDE ABCDE är en enkel struktur att följa vid bedömning och behandling av patienter. Varje bokstav står för ett område. Strukturen följer en prioriteringsordning, dvs. det är viktigast att först utföra A och efter detta B. Strukturen hjälper till att göra åtgärder i rätt ordning och är också en minnesregel för att inte glömma att utföra en viss bedömning och åtgärd. Bokstäverna står för: A- Airway, B- Breathing, C- Cirkulation, D- Disability, E- Exposure. Stanna alltid hos patienten! A B C D E Medvetande Svarar personen på tilltal? Nej Airway (Luftväg) Har personen fri luftväg? Nej Åtgärder Skapa fri luftväg Ev stabilisering. av halsrygg Ryggdunk, Buktryck Bröstkomp. och inblås. Ja Ja Ja Breathing (Andning) Hur andas personen? Andningsfrekvens Biljud Åtgärder Assistera andning Ge syrgas Skapa lugn Bekväm ställning Cirkulation Yttre blödning? Chock? Puls, hudstatus Åtgärder Direkt tryck Ev. förband, avsnörande Ge syrgas Ev. planläge Håll patienten varm Disability (Oförmåga) Bedöm om något avviker avseende patienten känsel, rörelseförmåga tal och vakenhet. AVPU Expose (Exponera) och skydda från omgivningen. Håll patienten varm. Har personen andning? Nej Starta HLR 10

A- Airway Om patienten är vaken eller andas börjar man bedöma B. Ruska i den som är medvetslös (var dock försiktig om du misstänker att patienten har en rygg/nackskada). Se lyssna och känn efter andningsljud och luftström. Lägg örat nära mun och näsa om det är oklart. Frigör luftväg med enkla grepp, om patienten inte andas. Fortsätt till B om andning återkommer. Påbörja annars HLR. Om misstänkt främmande kropp i luftväg måste hindret frigöras på lämpligt sätt. 11

B- Breathing Bedöm andningen hos patienten. Finns biljud när patienten andas? Exempel på biljud kan vara att det piper, visslar, skorrar, snarkar, rosslar. Sådana ljud är tecken på någon typ av hinder i luftvägen, exempelvis svullnad, tilltäppande tunga, slem eller vätska i luftvägen. Är andningen snabb eller långsam? Följ algoritmen för syrgasbehandling. Är andningen långsam (<10 andetag/ minut) behöver den stödjas. Uppmuntra vaken patient att andas. Ruska och uppmuntra vaken/ slö patient. Är andningen långsam hos medvetslös patient, assisteras denna med inblåsningar via pocketmask med syrgas. Pratar patienten obehindrat föreligger ingen allvarlig syrebrist. Har patienten en andningsfrekvens på 10-20 andetag/ minut och upplever själv att andningen är obesvärad behöver ingen syrgas kopplas. Syrgas på traumamask med 10 l/ min ska ges till övriga patienter. Tvinga inte patienten att ha mask om denne inte vill. Flöda om möjligt med masken en bit ifrån ansiktet. Andningsfrekvens 20-30 är ett förhöjt värde. Vissa patienter med t.ex. KOL eller äldre patienter kan ha en sådan andningsfrekvens normalt. Detta utesluter dock inte behandlingsåtgärd. En andningsfrekvens >30/ minut är mycket förhöjt och förenligt med en kritisk patient. Skapa lugn och få patienten i bekväm ställning. Patient med andningsbesvär föredrar ofta att sitta upp, lätt framåtlutad. Försök lugna patienten och uppmuntra att andas med djupare andetag. C- Cirkulation Stoppa större yttre blödning som eventuellt pågår. Använd direkt tryck med händerna/fingrarna. Beroende på vilket kärl som blöder kommer behovet av tryck att variera. Håll om möjligt kvar till ambulans anländer. Applicera annars förband med lämpligt tryck. Använd avsnörande förband endast om direkt tryck inte fungerar. Bedöm cirkulationen hos patienten. Är pulsen snabb och/eller tunn och svår att känna? Hur är huden? Blek, cyanotisk (blåaktig på tunn hud), kallsvettig, kladdig? Sådana symtom med medvetandesänkt patient är tecken på kraftig cirkulationspåverkan och syrebrist (chock). Patienten ska då om möjligt ligga med benen i högläge. Följ algoritmen för syrgasbehandling. Håll patienten varm, använd filtar. D- Disability Med disability menas oförmåga gällande de neurologiska funktionerna och innebär att bedöma hjärnans funktioner. Vad är avvikande gällande patientens förmåga utifrån rörelse, känsel, tal och vakenhet? Vad gäller vakenhet används skalan AVPU. Skalan bedöms utifrån att patientens sinnen stimuleras. A står för Alert och innebär vaken och alert patient. V står 12

för Voice, dvs. patienten reagerar på tilltal. P står för Pain, dvs. patienten reagerar endast vid smärtstimulering. U står för Unresponsive, dvs. patienten reagerar inte på någon stimulering. Om patientens utsatts för trauma och upplever känsel eller rörelsebortfall är det viktigt att patienten ligger still med manuell stabilisering av nacken. Om situationen kräver att patienten flyttas (t.ex. livshotande läge, hotad luftväg) ska detta göras på bästa sätt för att inte belasta patientens rygg och nacke. En medvetandesänkt patient bör placeras i stabilt sidoläge. Detta bidrar till en mer öppen luftväg och förhindrar att eventuell kräkning andas ned i luftvägen. En patient med diabetes som har ett avvikande beteende, tex. agiterad eller förvirrad ska ges något sött att äta eller dricka. E- Exposure Exposure innebär att exponera och innefattar ffa. bedömning av traumapatient, där det är viktigt att synliggöra eventuella skador under kläderna. Om kläderna inte utgör en försämring för patienten och heller inte försvårar bedömning och åtgärd ska de behållas. Det som är vått eller kallt plockas av och ersätts med filtar. Att hålla patienten varm är betydelsefullt. Detta eftersom kyla bidrar till ett ökat energibehov, som en dålig patient inte har råd med. Stanna alltid hos patienten! 13

Algoritm för syrgasbehandling Algoritm för syrgasbehandling Bedömning Ingen andning och medvetslös AF < 10 och medvetslös AF 10-20 utan andningsbesvär Behandling Påbörja HLR (Pocketmask, 10 l syrgas) Pocketmask 10 l syrgas Inblåsningar 10 / minut Ej behov av syrgas Övriga patienter Traumamask 10 l / minut 14

RÄTT ATT AVBRYTA HLR Vid hjärtstopp inom Östergötland har personal inom räddningstjänst rätt att avstå HLR under nedanstående förutsättningar: Huvudet avskilt från kroppen eller helt krossat huvud med hjärnsubstans utanför skallbenet. Kroppen delad i två eller fler delar genom mitten. Förkolnad kropp. Påbörjad förruttnelseprocess. I övriga fall ska HLR startas. HLR PÅ BARN Hjärtstopp hos barn är mycket ovanligt men förekommer. Plötslig spädbarnsdöd förekommer t.ex. mer sällan idag än för några år sedan, tack vare preventiva åtgärder. Generellt kan sägas att andningsbesvär och främmande kropp i luftvägarna oftast är det som föranleder hjärtstopp hos barn och inte hjärtsjukdom, som hos vuxna. IVPA i Östergötland erhåller idag inte specifik utbildning för HLR på barn. Nedanstående riktlinjer gäller: Frigör eventuellt luftvägshinder. Samma handlingsplan för luftvägsstopp gäller som för vuxna (vid små barn kan brösttryck med två fingrar utföras, istället för buktryck). När luftvägen anses fri påbörjas HLR med 5 inblåsningar. (Ett litet barn kräver inte större andningsvolym än vad som ryms i en vuxen munhåla). Se på barnets bröstkorg. Fortsätt HLR som för vuxen (30 bröstkompressioner, 2 inblåsningar). Bröstkompressioner på små barn sker med två fingrar. Vid större barn kan bröstkompressioner ofta utföras med enbart en hand. Defibrillering utförs med elektroder anpassade för barn. En särskild nyckel används för defibrillator FR3, för att anpassa strömstyrkan till barn. Elektroder placeras över bröst och rygg, enligt anvisning. 15