Dagvattenutredning Smedsmora 1:13 och 1:15 Norrtälje kommun

Grap Dagvattenutredning Smedsmora 1:13 och 1:15 Norrtälje kommun Cecilia Sköld Geosigma AB

SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Tommy Lundberg Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 20 Antal Bilagor: 2 Beställare: Lantmännen Fastigheter AB Beställares referens: Bo Lindskog Beställares referensnr: Titel och eventuell undertitel: Dagvattenutredning Smedsmora 1:13 och 1:15, Norrtälje kommun Författad av: Cecilia Sköld, Geosigma AB Granskad av: Tommy Lundberg Godkänd av: Tommy Lundberg Datum: 2012-10-22 Datum: 2012-10-22 Datum: 2012-10-22 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Huvudkontor Uppsala Postadr: Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadr: Vattholmav. 8, Uppsala Tel: 018-65 08 00 Verkstad Uppsala Seminarieg. 33 752 28 Uppsala Tel: 018-52 15 03 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 031 339 48 00 Stockholm Vegagatan 4 113 29 Stockholm Tel: 08 544 989 60 Sidan 2 (21)

1 Sammanfattning Geosigma AB har på uppdrag av Lantmännen fastigheter utfört en dagvattenutredning för detaljplaneområdet Smedsmora i Norrtälje kommun. Utredningen ska fungera som underlag för den fortsatta planprocessen. Dagvattenkvalitet och flöden har jämförts för förhållandena idag och efter genomförandet av planen. Beräkningarna har utförts med hjälp av modellverktyget StormTac. Föreslagna lösningar för dagvattnet har utgått ifrån Norrtälje kommuns riktlinjer om ett lokalt omhändertagande av dagvatten. Exploateringen av fastigheterna Smedsmora 1:13 och 1:15 kommer enligt schablonberäkningar i Storm Tac innebära en ökning av dagvattenflöden från det totala planområdet med ca 60 %. Den föreslagna detaljplanen för Smedsmora kommer innebära en ökning av flödet från främst Område 1 där de flesta bostäder byggs på skogshöjder där LOD kan vara svårt att tillämpa. Dagvattnet bedöms kunna tas omhand genom naturlig infiltration eller avledas via markytan till de befintliga dikessystemen. Ett instängt område har hittats inom området för planerad bebyggelse, i det nordvästra hörnet av planområdet. De fastigheter som anläggs på ängsmarken kommer att kunna hantera de flesta dagvattenmängder på respektive tomtfastighet. Föroreningsbelastning mot Sparren kan komma att öka, främst i form av näringsämnen från de ytor där djurhållning sker. Åtgärder kan bestå i att anlägga vegetationszoner runt rastgårdarna dit dagvatten rinner över innan det når vägdikessystemet. Risken för näringsläckage beror även på gödselhantering och utfodring. Dagvatten kan även komma att behöva renas med avseende på fosfor från Område 1. Kring planområdet finns två torrläggningsföretag; Smedsmora och Söderby-Risslan. Planen berör främst Smedsmora torrläggningsföretag från 1939. Ökningen av flödet från det delavrinningsområde som avrinner mot Smedsmora torrläggningsområde kommer förändra torrläggningsföretagets förhållanden så pass mycket att företaget bör omprövas alternativt upphävas. Ett upphävande av företaget skulle även underlätta för åtgärder som flackning av dikesslänter eller dammanordning i diket. Sidan 3 (21)

Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Uppdragsbeskrivning... 5 3 Områdesbeskrivning... 6 4 Förutsättningar... 7 4.1 Lokala riktlinjer för dagvattenhantering... 7 4.2 Torrläggningsföretag... 7 4.3 Recipienten Sparren miljökvalitetsnormer för vatten... 8 5 Utförande... 9 5.1 Platsbesök... 10 5.2 Beräkningar... 11 5.2.1 Markanvändning... 12 5.2.2 Flöden... 12 5.2.3 Föroreningsbelastning... 13 6 Slutsatser... 15 6.1 Område 1 Betesmark och bostäder... 15 6.1.1 LOD- tomtmark... 15 6.1.2 Instängda områden... 15 6.1.3 Fördröjning av flöden... 15 6.1.4 Åtgärder för rening av dagvatten... 15 6.1.5 Smedsmora torrläggningsföretag... 16 6.2 Område 2 Hästgården... 16 6.3 Område 3 Betesmark och bostäder... 17 6.3.1 LOD- tomtmark... 17 6.4 Område 4- Kursgård... 17 6.4.1 LOD- tomtmark... 17 6.4.2 Torrläggningsföretaget Söderby-Risslan... 17 6.5 Miljökvalitetsnormer för vatten... 17 6.6 Tillstånd- och anmälningspliktiga åtgärder... 17 7 Referenser... 19 Bilaga 1. Översikt av dikessystemet och sanka områden... 20 Bilaga 2. Skiss Planritning 2012-06-21, Ett-Elva Arkitekter... 21 Sidan 4 (21)

2 Inledning 2.1 Bakgrund Geosigma AB har fått i uppdrag att utreda dagvattenhantering för föreslaget detaljplanområde Smedsmora, söder om Rimbo i Norrtälje kommun. Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Hur stor ytavrinningen blir beror främst på markens förmåga att infiltrera vatten och dagvattenmängden ökar därför med andelen hårdgjorda ytor som hustak och parkeringsplatser. Föroreningshalten i dagvatten kopplas på samma sätt till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från vägar och parkeringsytor som kan innehålla föroreningar och näringsämnen men även jordbruksmark som gödslas eller besprutas eller ytavrinning från hästgårdar/stall. I det aktuella detaljplaneområdet Smedsmora planeras ett 50-tal bostäder att anläggas på Lantmännens fastigheter Smedsmora 1:13 och Smedsmora 1:15 (Bilaga 2). 2.2 Uppdragsbeskrivning Uppdraget omfattar en dagvattenutredning för Smedsmora 1:13 och 1:15, om ca 65 ha. Syftet är att redogöra för förändringar i flöden och föroreningsbelastning från dagvatten efter exploatering. Hanteringen ska ske i enlighet med Norrtälje kommuns dagvattenpolicy och bidra till att miljökvalitetsnormer för vatten kan uppnås. Hänsyn måste även tas till de torrläggningsföretag som finns inom och i anslutning till detaljplaneområdet. Dagvattenutredningen ska utgöra underlag för detaljplan. Utredningen omfattar dock inte en detaljerad beskrivning av hur dagvatten ska omhändertas på respektive tomt, utan anger inom vilka områden som olika åtgärder är möjliga. Underlaget för utredningen är inhämtat från platsbesök, plankartor och ortofoton samt genom samtal med Sparrens natur- och vattenvårdsförbund. Sidan 5 (21)

3 Områdesbeskrivning Området domineras av ängsmark med skogsbevuxna höjdpartier. På höjderna finns mindre bostadsområden samt en kursgård och en före detta minkfarm. Planområdet var fram till 2007 naturreservat. I väster angränsar planområdet till Smedsmoraskogen, som sedan 2006 är naturreservat och även utpekat som Natura 2000-område. Den planerade bebyggelsen är främst placerad på de skogsbevuxna höjderna. Marken består här av morän och berg i dagen. Infiltrationsmöjligheterna kan vara begränsade då berget troligtvis ligger ytligt under moränen. Fem tomter ska även anläggas på den odlade ängs- och betesmarken utmed väg 197. Ängsmarken underlagras här av finsediment som lera och silt. Den finkorniga jorden kan ha låg permeabilitet beroende på lerinnehållet, vilket kan begränsa infiltrationsegenskaperna. Den bebyggelse som planeras kommer bestå av ganska stora tomter med tät vegetation och en del branta berg. Många träd kommer troligtvis att tas ned vid exploateringen. Detaljplanens ytvatten avrinner mot sjön Sparren via två diken men även genom diffus markavrinning. Ett av dikena leds från golfbanan i väster över beteshagen och in i en kulvert under fastighet Smedsmora 1:11. Diket öppnas åter upp efter väg 197 vid Smedsmora 1:14 där det rinner ut i Sparren. Diket omfattas fram till kulverteringen av torrläggningsföretaget Smedsmora från 1939. De östra delarna av planområdet avrinner mot Axen och förs via ett dike till Sparrens nordligaste vik. Detta dikessystem ingår i torrläggningsföretaget Söderby-Risslan. De totala avrinningsområdena för respektive dikessystem sträcker sig utanför planområdet (Figur 2). Figur 1. Jordartskarta från SGU. Röd markering är berg i dagen, blått är morän och den ljusgula är silt/lera. Sidan 6 (21)

4 Förutsättningar 4.1 Lokala riktlinjer för dagvattenhantering Enligt översiktsplanen för Norrtälje kommun ska dagvattnet i första hand tas om hand och renas där det uppstår, genom så kallat lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD. Reningen bör i första hand ske genom infiltration. 4.2 Torrläggningsföretag Kring Smedsmora 1:13 och 1:15 finns två torrläggningsföretag som kan komma att beröras av planen och valet av dagvattenhantering. I den västra delen av Smedsmora 1:13 finns Smedsmora torrläggningsföretag som upprättades i slutet av 1930-talet. Enligt de ursprungliga handlingarna ska ett dike norr ifrån ansluta Smedsmora torrläggningsföretag från kärret, norr om planområdet. Den ekonomiska kartan visar också att det tidigare har varit så. Vid platsbesöket visade det sig att den kopplingen har upphört (Bilaga 1). I dikessystemets förlängning västerut mot Lisinges golfbana finns ytterligare ett torrläggningsföretag Lisinge- Stocksätra från 1943. Norr om Sparren ligger Söderby-Risslans torrläggningsföretag dit bland annat området kring hästgården och kursgården avrinner. Torrläggningsföretaget slutar där diket mynnar i Sparren. Avrinningsområde Söderby - Risslan Avrinningsområde Smedsmora Figur 2. Ungefärlig avgränsning av nederbördsområdet för berörda torrläggningsföretag; Smedsmora och Söderby-Risslan. Svart område markerar detaljplaneområdet. Sidan 7 (21)

4.3 Recipienten Sparren miljökvalitetsnormer för vatten Sjön Sparren är ca 307 ha stor och är den största sjön i Åkerströmmens avrinningsområde. Planområdet utgör ca 13 % av Sparrens totala avrinningsområde om 49 km 2. Sparren omfattas av EU:s vattendirektiv och har av länsstyrelsen bedömts ha måttlig 1 ekologisk status på grund av övergödningsproblem. Sparren har inte uppvisat påverkan från miljögifter utan har bedömts ha god kemisk status (exklusive kvicksilver). Miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten är att ekologisk status ska ha uppnåtts senast 2021 medan den kemiska statusen ska vara bibehållet god till 2015. God ekologisk status innebär till exempel att fosforhalten inte får överstiga 26 µg P/l (VISS, 2012). Uppmätt värde idag är 33 µg P/l. År 2010 togs det fram ett åtgärdsprogram för Åkerströmmen med syfte att minska belastning av näringsämnen. Rapporten anger att näringshalten i Åkerströmmen ska minska från 1000-2000 µg N/l och 50-100 µg P/l till 450-750 µg N/l och 7,5 15 µg P/l. De åtgärder som listas för avrinningsområdet är bland annat: Restaurering av våtmarker och sjöar på strategiska platser Meandring av vattendrag med vegetation Stopp för utdikning av skogsmark Dagvattenanläggningar vid djurhållning Figur 3. Sjön Sparren vid Smedsmora. 1 Måttlig ekologisk status är den mellersta av fem statusklasser som beskriver ytvattens ekologiska tillstånd. Sidan 8 (21)

5 Utförande Utredningen bygger på ett tidigt platsbesök, granskning av flygfoton och topografisk karta. Detaljplaneområdet har delats in i fyra utredningsområden utifrån dagens förutsättningar samt planerade användningsområde efter planens genomförande såsom det presenteras i Bilaga 2: Område 1 (Smedsmora avrinningsområde) Merparten av de planerade husen kommer att placeras på höjderna i detta område. Ängsmarken nedan kommer att användas som betesmark för hästar samt vallodling. Två diken rinner genom ängsmarken och ingår i Smedsmora torrläggningsföretag. Det finns idag bostadshus inom området med enskilda avlopp. Område 2 (Hästgård och rasthagar) I det nordöstra området planeras en hästgård för ett tiotal hästar. Utanför stallbyggnader kommer det att finnas rastgårdar för hästarna. Område 3 (Betesmark och planerade hus) Utmed väg 197 planeras fem fastigheter på den nuvarande ängsmarken. Ovan dessa fastigheter ska kvarvarande äng utnyttjas som beteshagar för djur. Område 4 (Kursgård) Längst österut i planområdet finns det idag en kursgård och ett fåtal andra befintliga byggnader. Ytterligare två bostadshus planeras bredvid kursgården. Området avrinner ned mot Axen och dess utlopp i Sparren. Området ingår i nederbördsområdet till torrläggningsföretaget Söderby-Risslan. 2. 4. 1. 3. Figur 4. Planens fyra utredningsområden (röd linje) inom föreslaget detaljplaneområde (svart linje), blå pilar visar vattnets avrinningsvägar. Sidan 9 (21)

5.1 Platsbesök Vid platsbesöket fokuserades på topografiska förhållanden, samt tydliga avrinningsstråk som diken och befintliga ledningar. Dikena genom ängsmarkerna är idag igenvuxna och på sina ställen igensatta (Bilaga 1). Ett av dikena i Smedsmora torrläggningsföretag som korsar betesmarken har kulverterats (ca Ø 250 mm). Ett dike utmed den södra skogskanten är också igensatt på grund av bristande underhåll. Diket från Smedsmora torrläggningsföretag är kulverterat under Smedsmora 1:11 och väg 197 och öppnar åter upp söder om vägen och mynnar i Sparren vid Smedsmora 1:14. Figur 5. Igenväxta diken i Smedsmora torrläggningsföretag. På vissa områden i betesmarken (tidigare odlingsmark) har lokala försumpningar uppstått. Områdena illustreras i Bilaga 1. Ett sankt område är även lokaliserat upp i skogsmarken, där hus är planerade. Inga andra instängda områden har lokaliserats i områdena för de planerade bostäderna. Förutom väg 197 som är asfalterad är vägarna i nuläget grusvägar som kantas av diken. Figur 6. Allmän väg 197 löper utmed Sparren, nedanför detaljplaneområdet. Övriga vägar består idag av grusvägar. Sidan 10 (21)

5.2 Beräkningar Beräkningarna av flöden och ämneshalter i dagvattnet har utförts på följande vis: Avgränsning av avrinningsområden utifrån befintliga torrläggningsföretag, analys av flygfoton och topografiska kartor samt platsbesök. Utbredning av markanvändningen inom respektive utredningsområde utifrån flygfoton och platsbesök. Beräkningar av flöden baseras på avrinningskoefficienter för respektive markanvändning enligt sambandet: Q = i * φ * A (Ekvation 1) Där Q är flödet (l/s) från ett område med en viss markanvändning, i är regnintensiteten (mm), A är den totala arean för en viss markanvändning och φ är dimensionslös avrinningskoefficienten för denna markanvändning. Slår man samman samtliga flöden får man det totala flödet ut från avrinningsområdet. Sambandet antar att hela avrinningsområdet bidrar till flödet i den punkt för vilken flödet beräknas. Antagandet stämmer dock inte på större områden. Använda avrinningskoefficienter visas i Tabell 1 nedan. Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet baseras på schablonhalter som har hämtats från modellverktyget Storm Tac. Schablonhalterna (Tabell 1) är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant dock variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. Tabell 1. Använda avrinningskoefficienter för olika markanvändningstyper i utredningen. Markanvändning Kuperad bergig skogsmark Ängsmark Villaområde Grusväg Djurhållning ϕ (avrinningskoeff.) 0,1 0,05 0,25 0,4 0,20 P-tot (mg/l) 0,035 0,200 0,06 0,14 0,45 N-tot (mg/l) 0,75 2 1,2 2,4 3,3 Pb (µg/l) 6 6 10 5,7 6,0 Cd (µg/l) 0,20 0,30 0,45 0,29 0,30 Cr (µg/l) 0,50 2,0 0,66 21,6 2,0 Zn (µg/l) 15 30 140 70 30 Cu (µg/l) 6,5 15 55 26 15 Ni (µg/l) 0,50 0,50 0,0032 0,005 0,50 Hg (µg/l) 0,005 0,005 0,015 0,08 0,005 SS (mg/l) 34 45 45 66 80 Olja (mg/l) 0,10 0,20 0,40 0,79 0,20 PAH (µg/l) <0,01 <0,01 0,60 0,32 <0,01 Sidan 11 (21)

5.2.1 Markanvändning Dagvattenflöden och föroreningsinnehåll är starkt förknippade med den markanvändning från vilken vattnet avrinner. Tabell 2 nedan redovisar hur markanvändningen kommer att förändras vid genomförande av den föreslagna planen. Bostadsområdena har vid flödesberäkningarna i Storm Tac definierats som villaområde med avrinningskoefficient 0,25. I och med att fler bostäder byggs kommer vägnätet att kompletteras och/eller breddas. Exakt utformning av vägarna är vid den här rapportens tillkomst inte bestämd varför en schablonmässig fördubbling av vägarealen har gjorts (Tabell 2). Den före detta försöksgården/minkfarmen kommer att göras om till hästgård. Området som innehåller stallbyggnader samt tillhörande rasthagar har beskrivits som markanvändning för djurhållning med ansatt avrinningskoefficient 0,20. Den idag ohävdade ängsmarken kommer användas som betesmark åt djur. Tabell 2. Förändring av markanvändning inom detaljplaneområdet. Markanvändning Innan detaljplan (ha) Efter detaljplan (ha) Kuperad bergig skogsmark 39,2 19,7 Ängsmark 15,2 11,8 Våtmark 1.6 1.6 Villaområde/Fritidshusområde 7,97 25,5 Grusväg/lokalgator 1 2 Hästgård/djurhållning (0) 4,4 Totalt: 65 65 5.2.2 Flöden I och med exploatering av tidigare naturmark samt förtätning av befintlig bebyggelse kommer avrinningsbilden från främst de områden som kommer bebyggas att förändras; Område 1, 3 och 4. För dessa områden redovisas flödesförändringarna i Tabell 3. Tabell 3. Flödesförändring vid omvandling dagens skogs- och ängsmark till bostäder. Årsmedelflöde vid regn innan detaljplan (l/s) Årsmedelflöde vid regn efter detaljplan (l/s) Procentuell flödesökning Område 1 12 19 58 % Område 3 0,5 1,6 166 % Område 4 1,9 3,1 57 % Område 1 och Område 4 ökar sina flöden med ca 60 % medan Område 3, som nästan helt görs om från ängsmark till bostadsområde ökar tredubbelt, vilket dock inte innebär ett stort flöde (1,6 l/s från Område 3 jämfört med 19 l/s från Område 1). Det bör även tilläggas att ingen hänsyn har tagits till lokalt omhändertagande av dagvatten på tomtmark vid beräkningarna. Infiltration på tomtmark kan komma att minska flödena. Flödet kommer inte att påverkas nämnvärt ut från Område 2, där ytan av bebyggelsen kommer vara relativt oförändrad. Sidan 12 (21)

Flödesförändringen från planområdet totalt sett blir 60 % med förändrad markanvändning enligt Tabell 2. För stora områden kan små förändringar i avrinningskoefficienten ge stora skillnader på flödet. De redovisade flödena ska därför inte ses som några exakta värden, utan som indikatorer på hur flödena kommer förändras vid den nya markanvändningen. 5.2.3 Föroreningsbelastning StormTac har använts för att beräkna halterna från de fyra olika utredningsområdena vilka redovisas i Tabell 4 som årsmedelhalt (mg/l). Karaktäristiskt för dagvatten är att halterna varierar kraftigt över tid och kan alltså momentant vara betydligt högre och lägre. I Tabell 4 redovisas även de riktvärden för dagvatten som tagits fram av Regionplane- och trafikkontoret, fosforhalter i recipienten Sparren som Vattenmyndigheterna angett krävs för att bedömas ha god ekologisk status (VISS, 2012) samt halter av kväve och fosfor som bör uppnås i Åkerströmmen, nedströms Sparren, för att uppnå god ekologisk status (Rehnman, 2010). Värdena har beräknats utifrån schablonhalter för respektive ämne som redovisas i tabellen. De är att betrakta som tendenser i föroreningsinnehåll från olika områden och ska inte användas som exakta siffror. Tabell 4. Föroreningshalter i dagvatten från de fyra områdena. Rödmarkerade halter överstiger RTK:s riktvärden för dagvatten (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Ämnen (mg/l) RTK riktvärden 2M Önskvärda näringshalter i Åkerströmmen enligt Åtgärdsprogram 2 Årsmedelhalt för fosfor för god ekologisk status i Sparren Område 1 Betesmark och bostäder Område 2 Hästgården Område 3 Betesmark och bostäder Område 4 Kursgård P-tot 0,175 0,008-0,015 0,026 0,26 0,45 0,20 0,20 N-tot 2,5 0,45-0,75 1,87 3,0 1,33 1,60 Pb 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Cd <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Cr 0,015 <0,01 <0,01 <0,01 0,01 Zn 0,090 0,05 0,03 0,07 0,11 Cu 0,030 0,02 0,02 0,02 0,03 Ni 0,030 <0,01 <0,01 0,01 0,01 Hg <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 SS 60 53,6 100 45 55,4 Olja 0,7 0,15 0,15 0,36 0,48 PAH (finns ej) <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 2 Motsvarar halter för kväve och fosfor i Klass 2, enligt Naturvårdsverkets förra bedömningsgrunder för ytvatten (Naturvårdsverket, 1999). Enligt Åtgärdsprogrammet för Åkerströmmen (Rehnman, 2010) bedöms dessa halter motsvara Åkerströmmens bakgrundshalter, vilka ska nås för att Åkerströmmen ska bedömas ha god ekologisk status, utan tecken på övergödning. Sidan 13 (21)

Eftersom området karaktäriseras av en låg exploateringsgrad med liten andel urbana ytor och vägar med hög trafikintensitet, är halterna av tungmetaller, olja och PAH:er låga. De metaller som hittas i regnvattnet kommer från de naturliga bakgrundshalter som finns på grund av vittringsprocesser i marken. Det enda område där en metall överstiger RTK:s riktvärden är i Område 4 där zink är 0,11 mg/l jämfört med 0,09 mg/l för riktvärdet. Detta beror troligtvis på den relativt stora andel vägbana i området. StormTac:s schablonhalt avser dock vägar med ca 5000 ÅDT vilket antagligen överskattar zinkhalten från området. Näringsämnena från framförallt djurhållning och trädgårdsskötsel är enligt beräkningarna det som medför en belastning på sjön Sparren i form av tillförsel av näringsämnen. Fosforhalterna överstiger RTK:s riktvärden från samtliga delområden, medan kväve endast är högre i dagvattnet från Område 2 med hästgård och rasthagar. Samtliga beräknade fosforhalter överstiger även de ansatta halterna i Åkerströmmen och Sparren för att de ska uppnå god ekologisk status. Från de beräknade halterna kan dock en viss retention och utspädningseffekt antas från halterna i dagvattnet till ytvattnet. Område 2 har generellt högst halter och överskrider RTK:s riktvärden även för partiklar (SS). Hög halt av partiklar innebär en ökad grumling och även transport av syretärande material till Sparren. Halterna från Område 1 är svårbedömda eftersom tillrinningen till det området sker från hela Smedsmora torrläggningsföretag (ca 170 ha). Samtidigt kan ytterligare föroreningsbelastning även tänkas komma från golfbanan, uppströms planområdet. Sidan 14 (21)

6 Slutsatser 6.1 Område 1 Betesmark och bostäder 6.1.1 LOD- tomtmark För de planerade fastigheterna kan endast en del antas ha förutsättningar för LOD då berget ligger nära markytan. Dagvattnet från bostadsområdet på skogshöjderna bör dock i mesta möjliga mån ledas ut på grönytor inom tomtmark eller till den omgivande naturmarken för att genom ytlig avrinning nå det befintliga dikessystemet. Generellt behövs inga konventionella dagvattenledningar, men för de fastigheter där ytavrinning kan ske mot lägre liggande fastigheter har fastighetsägaren skyldighet att anlägga ett avskärmande dike eller dränledning för att skydda grannfastigheten. Diken och trummor i gatumarken bör anläggas för att kunna ta emot avrinning från omkringliggande tomter. 6.1.2 Instängda områden I det norra skogsområdet finns ett sankmarksområde som redovisas i Bilaga 1. Detta ligger mitt i den planerade bebyggelsen. Eventuella åtgärder för att möjliggöra bebyggelse på den platsen är höjning av marknivå alternativ dränering av området. Dränering kan vara tillståndspliktig åtgärd. 6.1.3 Fördröjning av flöden Enligt beräkningar i StormTac kan exploateringen komma att öka flödet från området med ca 50 %. Någon typ av fördröjande åtgärd bör därför anläggas uppströms den kulverterade delen av diket vid Smedsmora 1:11. Följande åtgärder föreslås: Öka själva dikessystemets kapacitet genom att rensa de idag igenvuxna dikena. Flacka dikesslänter, för att skapa mer volym i avledningssystemet. Fördröjningsanordning uppströms dagvattenledning som går under fastighet Smedsmora 1:11. En damm har tidigare ritats in i planskiss (Bilaga 2). En fördröjningsdamm bör anläggas i en naturlig lågpunkt, förslagsvis precis uppströms kulverteringen eftersom det här finns en naturlig lågpunkt, samt att allt vatten från området kan tas omhand. Läget överensstämmer bra med hur dammen är utritad på planskissen i Bilaga 2. 6.1.4 Åtgärder för rening av dagvatten Näringsbelastningen kan minskas genom att transporttiden för vattnet till Sparren minskar, så att partiklar hinner sedimentera. Eftersom fosfor i hög grad är partikulärt bundet så avskiljs en stor mängd av näringsinnehållet vid sedimentation. På så vis kan en eventuell fördröjningsdamm även fungera som fosforfälla. Även diken kan ha en avskiljande effekt genom att växter adsorberar och filtrerar vattnet från partiklar. Kväve finns främst i löst form och tas till viss del upp av växter i ett dike eller damm. De betande djuren bör hållas borta från diket eftersom de kan åstadkomma en ökad erosion, grumling samt läckage av näringsämnen. Sidan 15 (21)

6.1.5 Smedsmora torrläggningsföretag Det tillkomna flödet från de anlagda bostadshusen kommer bidra med en så pass stor ökning av flödet så att torrläggningsföretagets tidigare förhållanden förändras väsentligt. Detta medför att torrläggningsföretaget måste omprövas eller upphävas. Ansvarsförhållanden kring vem som ska underhålla diket bör redas ut inom ramen för detaljplaneprocessen. Även ansvarsområdet när det gäller den kulverterade delen av diket, under Smedsmora 1:11, nedströms Smedsmora torrläggningsföretag bör redas ut. Avvattningen av området bygger på att hela dikessystemet fungerar. 6.2 Område 2 Hästgården Beroende på hästgårdens omfattning samt hantering av utfodring och gödsel, finns det risk för en ökning av näringsläckage ut i Sparren. Rastgårdar används generellt mer intensivt än betesmarkerna och vegetationstäcket slits därför mer, vilket ökar risken för näringsläckage. Det finns inga regler kring hur många hästar som får vistas i en rasthage, men tumregel och rekommendation utifrån näringsläckage är 1000-5000 kvm/häst. Utifrån planskiss 2012-06- 21(Bilaga 2) utgör ytan för rasthagar knappa 2 ha, vilket alltså lämpar sig för 18-20 hästar (för 1000 kvm/häst). Skulle antalet hästar vara större bör arealen för rasthagar utökas. Som rastgårdarna är placerade på den tidiga planritningen (Bilaga 2) kommer de att förläggas till ytorna närmast planerat stall, längst bort från sjön (ca 300 meter). Det vatten som inte tas upp av växtlighet eller infiltreras i marken kommer avrinna ned mot vägen och via dikesrenen ledas ned mot sjön (Figur 7). Dikena är idag igenvuxna, men kan om de återställs fungera som bra reningsbarriär. Om dikena utformas som makadamdiken, ökar uppehållstiden samt reningen i dikena. Ytterligare skyddsbarriärer bör anläggas i form av vegetationszoner kring rasthagarna. Figur 7. Dikena har växt igen utmed vägkanten, men skulle fungera som bra vegetationsbarriär mellan rasthagarna och Sparren. Sidan 16 (21)

6.3 Område 3 Betesmark och bostäder 6.3.1 LOD- tomtmark De fem fastigheter som ska byggas på dagens ängsmark bedöms ha förutsättningar att tillämpa LOD och kan därmed hantera dagvattnet inom tomtmark genom naturlig infiltration eller genom att anlägga fördröjningsmagasin. Tomterna ligger i slutet av en sluttande slänt, precis vid väg 197. Vid kraftig nederbörd kommer ytavrinning ske från tomtmark mot de lägre liggande vägdikena och sjön. 6.4 Område 4- Kursgård 6.4.1 LOD- tomtmark De två tomter som enligt Bilaga 2 ska anläggas inom området kommer inte att påverka den totala avrinningen eller dess innehåll av föroreningar till Sparren nämnvärt. Regnvatten från tak och hårdgjorda ytor bör där möjligt ledas ut till infiltrationsytor inom fastighetsmark. 6.4.2 Torrläggningsföretaget Söderby-Risslan Torrläggningsföretaget Söderby-Risslan bedöms inte beröras då så liten del av planen ingår i tillrinningsområdet (Figur 2). Markanvändningen inom det området kommer också till stor del vara oförändrad. 6.5 Miljökvalitetsnormer för vatten Sparren ska för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten ha god ekologisk status till 2021 och bibehållen god kemisk status (exklusive kvicksilver) till 2015. Den här utredningen har visat att metallhalter som ingår i den kemiska statusen är låga i dagvattnet, varför planen i det avseendet inte kommer minska chanserna att nå miljökvalitetsnormerna. Kopplingen mellan den ekologiska statusen och dagvattenhanteringen är främst via fosforhalten, vilken för Sparren ska vara 26 µg P/l i årsmedelvärde (VISS, 2012). Halterna i dagvattnet har beräknats till ca 10 gånger det värdet. Med hänsyn till viss retention i vägdiken (från hästgården till sjön) samt utspädningsfaktor, bedöms dock fosforhalterna inte riskera att miljökvalitetsnormerna för vatten inte uppnås. Anläggs dessutom fördröjningsanläggning för dagvatten från Område 1 kommer halterna ut i Sparren att minskas ytterligare. 6.6 Tillstånds- och anmälningspliktiga åtgärder De åtgärder som föreslagits ovan; rensning av diken, flackning av dikesslänter och anläggning av fördröjningsdamm i befintligt dike är, liksom markavvattning, vattenverksamheter enligt MB 11 kap 2. För att genomföra vattenverksamheter krävs anmälan till länsstyrelsen eller tillstånd hos mark- och miljödomstolen. För markavvattning finns ett generellt förbud i stora delar av södra Sverige, däribland Stockholms län. För eventuell markavvattning krävs först att dispens från markavvattningsförbudet söks hos länsstyrelsen, därefter krävs att man söker tillstånd för att få utföra åtgärden. Avledning av dagvatten från detaljplanelagt område betraktas dock som avloppsvatten vilket inte räknas som vattenverksamhet, och är därmed inte tillståndspliktigt. Exploateringen kommer dock att medföra en ökad tillförsel av dagvatten till Smedsmora torrläggningsföretag. Flödesökningen kan anses vara så pass stor att förhållandena för torrläggningsföretaget väsentligen förändras, varför torrläggningsföretaget bör omprövas eller upphävas. Flödet Sidan 17 (21)

bedöms dock inte förändras väsentligt för avrinningen till torrläggningsföretaget Söderby- Risslan, varför detta som tidigare nämnts, inte anses beröras av detaljplanen för Smedsmora. I Tabell 5 nedan redovisas de föreslagna åtgärderna och om de omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt. Tabell 5. Översikt över tillstånds- och anmälningspliktiga åtgärder som kan bli aktuella inom detaljplaneområdet. Åtgärd Avleda dagvatten från tomtmark till befintliga diken. Rensa diken Flacka ut dikesslänter Anlägga damm i befintligt dike/vattendrag Anlägga våtmark/damm utanför dike/vattendrag Anlägga ett svackdike vid rastgård. Avvattning av grundvatten/ avvattning som utgör en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bebygga mark. Byte av trumma Krav på anmälan eller tillstånd, omprövning etc. Icke anmälnings- eller tillståndspliktigt då avledande av avloppsvatten inte betraktas som markavvattning. Påverkar dock torrläggningsföretaget Smedsmora väsentligt varför detta bör omprövas eller upphävas. Kan i vissa fall vara anmälningspliktig vattenverksamhet. Kan i vissa fall vara anmälningspliktig vattenverksamhet. Anmälningspliktig vattenverksamhet om bottenyta <500 kvm i vattendrag och <3000 kvm i annat vattenområde än vattendrag. Som dagvattenanläggning ska åtgärden anmälas till kommunens miljöförvaltning. Anmälningspliktig vattenverksamhet om yta <5 ha, annars tillståndspliktig åtgärd. Icke anmälningspliktig åtgärd. Som dagvattenanläggning ska åtgärden anmälas till kommunens miljöförvaltning. Markavvattning. Krävs dispens från markavvattningsförbud hos länsstyrelsen och därefter söks tillstånd hos länsstyrelsen för att utföra önskad åtgärd. Anmälningspliktig vattenverksamhet. Förutsätter att trumman ingår i ett vattendrag med medelvattenföring som uppgår till högst 1m 3 /sek. Sidan 18 (21)

7 Referenser Regionplane- och trafikkontoret, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm Stad, 2010. Utredning av föroreningsinnehållet i Stockholms dagvatten. Vägverket, 2001. Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor. VV Publ 2001:114. T. Larm, 2000. Watershed-based design of stormwater treatment facilities: model development and applications. Doktorsavhandling inom vattenvårdsteknik. KTH, 2000. T. Larm. StormTac a stormwater watershedbased Excel model, URL http://www.stormtac.com/page2_stormtac.htm Sidan 19 (21)

Bilaga 1. Översikt av dikessystemet och sanka områden Sidan 20 (21)

Bilaga 2. Skiss Planritning 2012-06-21, Ett-Elva Arkitekter Sidan 21 (21)