Välkomna till workshop om Övervakning och Kartläggning och analys 1-3 februari 2012

Relevanta dokument
Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?

På våg mot Nationellt delegationsmöte

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Norrbottens läns författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Möte med Vattendelegationen och referensgruppens

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Kalmar läns författningssamling

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Sveriges geologiska undersöknings

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten

Vattendirektivet i Sverige

Svensk vattenförvaltning

Samverkan och samråd

Renare marks vårmöte 2010

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Övervakningsprogram VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

M2016/01062/R

Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Svensk författningssamling

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

SAMRÅDSDOKUMENT. Kalmar Västra Götaland

Varför renar vi vattnet?

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten. Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Ramdirektivet för vatten

Vad styr vattenförvaltningen i Sverige och Södertälje kommun?

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Vattenförekomsten Ivösjön

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Hemsida 1(44)

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Implementering av ett miljömål, ramdirektivet för vatten och ickeförsämring

EU-konsultation för revidering av grundvattendirektivets bilaga I och II

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Enligt sändlista Handläggare

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. om fastställande av tröskelvärden för grundvatten, i enlighet med artikel 3.7 i grundvattendirektivet 2006/118/EG

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Projektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

VÄGLEDNING FÖR ATT FASTSTÄLLA REFERENSFÖRHÅLLANDEN OCH GRÄNSER FÖR EKOLOGISKA STATUSKLASSER FÖR INLANDSVATTEN

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön

vattenmiljö och vattenkraft

Övervakning av ytvatten

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Vattendelegationen Norra Östersjön. Sammanträde 7 december 2017, Västerås

Hemsida 1(45)

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010

Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön [Fakta & Historik]

Innehåll. Juridiskt genomförande Praktiskt genomförande Från EU Guidance till praktisk tillämpning Förbättringsförslag

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

Transkript:

Välkomna till workshop om Övervakning och Kartläggning och analys 1-3 februari 2012

Revision av övervakningsprogram samt vad har vi att förhålla oss till? Workshop om övervakning 1-2 feb 2012 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken

Vattenmyndigheterna ska ta fram program för kontrollerande, kvantitativ, operativ och undersökande övervakning - Övervakningsprogram 2012 ÖP 2012 - Långsiktig plan för övervakning av vatten Programmen ska tas upp av vattendelegationerna senast i juni 2012 Rapportera till WISE under hösten 2016 ska nästa övervakningsprogram vara klart Långsiktig plan

Varför övervakningsprogram? 7 kap i vattenförvaltningsförordningen: Varje vattenmyndighet ska se till att program för övervakning av vattnets tillstånd i vattendistriktet upprättas och genomförs enligt artikel 8 i ramdirektivet för vatten Programmen ska vara klara och tas i bruk senast den 22 december 2006. Programmen ska därefter revideras minst vart sjätte år (d v s 2012)

Historik: Dec 2006 Delegationerna beslutade om övervakningsprogram som rapporterades till EU i mars 2007 Utgick då som nu från befintlig övervakning Urvalsprinciper kvalitet framför kvantitet, stabil övervakning med minst 2 biologiska kvalitetsfaktorer + flodmynningsövervakning Samlade in metadata om övervakning till VISS 46 595 övervakningsstationer Av dessa rapporterades >6% stationer till WISE med en dominans av stationer i söder Tekniska problem gjorde att det som rapporterades till viss del inte var det som delegationerna beslutat om

I höstas kom COM:s svar på den svenska rapporteringen: Sverige fick inte ett så bra betyg på våra övervakningsprogram A number of shortcomings in the Swedish monitoring programmes have been identified. The Commission however considers these shortcomings serious. The monitoring networks are therefore considered incomplete in this first cycle. Övervakningen är basen för alla andra delar i Förvaltningsplanerna This is particularly serious since it also has repercussions on literally all other parts of the RBMPs, such as classification, the setting of specific objectives and the identification of measures. Vi har för få stationer Only about 1% of river water bodies (16 water bodies) and 1.5 % of lake water bodies (13 water bodies) are actually monitored, the results for the other water bodies are modelled. Övervakningen innehåller för lite biologi och hydromorfologi At the same time the sites that are monitored do not cover all biological quality elements or all supporting quality elements, e.g. there are only 3 sites that cover at least 3 biological quality elements (all except phytoplankton) but all others cover less. Hydromorphological supporting elements are not monitored and not applied to ecological classification at all. Och hur står det till med övervakningen av prioriterade ämnen? As regards monitoring of priority substances, it is unclear if all priority substances have been monitored. If not all substances have been monitored it is unclear, which substances are monitored and in which matrix.

Kontrollerande övervakning Bedömning av av status status Analys Analys av av påverkan Ekonomisk analys analys Miljökvalitets normer normer Behov Behov av av åtgärder Styrmedels- åtgärder 37-listan Fysiska åtgärder Har Har vi vi valt valt rätt rätt åtgärder? åtgärder? Får Får åtgärderna åtgärderna önskad önskad effekt? effekt? Operativ övervakning

Fullt så illa som COM säger är det inte. COM tror att vi bara utgått från de rapporterade övervakningsstationerna när vi gjort våra statusbedömningar. För bedömning av status har vi även använt data från undersökningar och inventeringar av engångsinsatser samt modeller. Så det handlar också om hur man definierar övervakning: 1. 1. Regelbundet återkommande provtagnings-/observationsinsatser med med syfte att att i i ett ett långsiktigt perspektiv övervaka en en eller eller flera miljöparametrar. 2. 2. Undersökningar som som görs görs en en gång gång med med syfte att att undersöka/inventera en en situation utan utan avsikt till till upprepning eller eller långsiktighet Oavsett definition måste vi revidera programmen

Tidplan revision 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring av av ÖV ÖV i i VISS VISS Analys Analys av av ÖV ÖV Urval Urval ÖP ÖP 2012 2012 inkl inkl framtagande framtagande av av urvalskriterier urvalskriterier Framtagande Framtagande av av långsiktig långsiktig plan plan för för övervakning övervakning Samverkan Samverkan -- förbättring förbättring av av befintliga befintliga program program Nationell Nationell övervakning övervakning Regional Regional övervakning övervakning Recipientkontroll Recipientkontroll SRK/VVF SRK/VVF m.fl m.fl Urval Urval stationer stationer till till ÖP ÖP 2016 2016 Beslut Beslut ÖP ÖP 2012 2012 Beslut Beslut långsiktig långsiktig plan plan Rapportering Rapportering Beslut Beslut ÖP ÖP 2016 2016 Rapportering Rapportering

Kontrollerande övervakning Operativ övervakning Miljöövervakning enligt vattendirektivet Ge en representativ bild av miljötillståndet i distriktets vatten. Gäller både yt- och grundvatten. Kvantitativ övervakning Ge en bedömning av den tillgängliga grundvattenresursen, effekter på förbundna terrestra och akvatiska ekosystem som en följd av förändringar på grundvattennivån samt bedömning av risk för saltvatteninträngning eller annan försämring av grundvattnets kvalitet Följa upp effekter av de åtgärder som utförs i vatten som inte uppnått god status. Övervaka de vatten som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppnå god status. Gäller både yt- och grundvatten. Undersökande övervakning Strategi för övervakningsinsatser vid ex olyckor eller i vatten där man inte känner till orsakerna till att god status inte uppnås. Gäller bara ytvatten.

Övervakning av grundvatten Övervakning av grundvattnets kvantitativa status tillräckligt representativa övervakningspunkter för att uppskatta grundvattennivån i varje grundvattenförekomst Övervakning av grundvattnets kemiska status - ska ge en heltäckande översikt över grundvattnets kemiska status inom varje avrinningsområde - delas in i kontrollerande och operativ övervakning

Övervakning av grundvattnets kemiska status Program för kontrollerande övervakning enligt SGU-FS 2011:1 ska upprättas inom varje vattendistrikt som representerar alla grundvattenförekomster eller grupper av grundvattenförekomster. ska utföras under första året av varje sexårscykel med start år 2007. under resterande del av cykeln ska kontrollerande övervakning fortsätta vid ett urval stationer som representerar grundvattenförekomster eller grupper av grundvattenförekomster som bedömts vara utan risk att inte uppfylla kvalitetskraven. övervakningen ska därefter upprepas i sexårscykler.

Övervakning av grundvattnets kemiska status Program för operativ övervakning enligt SGU-FS 2011:1 ska upprättas för sådana grundvattenförekomster eller grupper av grundvattenförekomster som är i riskzonen för att inte uppfylla kvalitetskraven eller där CL 95 av ett förorenande ämne eller indikator överskrider en av vattenmyndigheten fastställd koncentrationsnivå för att vända signifikant uppåtgående trend. ska bedrivas under de femårsperioder då inte obligatorisk kontrollerande övervakning genomförs med start 2008. tillräckligt antal mätningar under denna och påföljande sexårsperioder ska utföras för att senast till 2015 kunna upptäcka en signifikant uppåtgående trend och till 2021 ett signifikant fastställt trendbrott.

Övervakning av ytvatten ekologisk och kemisk status Kontrollerande övervakning enligt Ramdirektivet för vatten : ska användas för ett så stort antal ytvattenförekomster så att en bedömning kan göras av den allmänna ytvattenstatusen. För ytvatten ska kontrollerande övervakning ske för varje övervakningsstation under en period av ett år inom FP:s tidsram när det gäller: Samtliga biologiska kvalitetsfaktorer (växtplankton, fisk m.m) Samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (flöde, kontinuitet m.m) Samtliga allmänna fysikal-kemiska kvalitetsfaktorer (ph, näringsämnen m.m) Prioriterade ämnen där de släpps ut Andra förorenande ämnen där de släpps ut i betydande mängd Medlemsstaterna ska säkerställa att övervakning sker av: Betydande vattenflöden/-volymer Betydande vattenförekomster som överskrider landsgränser Stationer där man kan uppskatta föroreningsmängd som förs mellan stater Stationer där man kan uppskatta föroreningsmängd som förs ut i havsmiljön

Varje medlemsstat ska dessutom: Upprätta ett nät av referensstationer för varje ytvattentyp. Nätet ska innehålla ett så stort antal stationer med hög status att en tillräcklig konfidensnivå för värdena för referensförhållandena kan uppnås. Hög status

Konsten att göra övervakningsprogram I en perfekt värld: skulle vi kunna bygga upp den kontrollerande övervakningen utifrån vattentyperna. ska vi kunna ta fram typspecifika referensförhållanden som sedan kan användas vid bedömning av om övervakningsresultaten är lika eller olika referensförhållandet. skulle bedömningsgrundera byggt på typerna och de typspecifika referensförhållandena skulle finnas i dessa. I Sverige: har vi 112 olika typer för sjöar, 56 för vattendrag, 21 för kustvatten samt 2 för övergångsvatten. för sjöar och vattendrag har vi dessutom minst två till olika juridiskt bindande indelningar i vattentyper att ta hänsyn till

Övervakning av ytvatten Operativ övervakning enligt Ramdirektivet för vatten: ska genomföras för alla de vattenförekomster som bedömts ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen: Välja de kvalitetsfaktorer som återspeglar den påverkan som vattnet utsätts för. Den biologiska kvalitetsfaktor som är mest känslig för den påverkan som finns Prioriterade ämnen där de släpps ut Andra förorenande ämnen där de släpps ut i betydande mängd Den hydromorfologiska kvalitetsfaktor som är mest känslig för den påverkan som finns Recipientkontroll och kalkeffektuppföljning kan vara en del av den operativa övervakningen

Tilläggskrav för övervakning av skyddade områden Punkter där det sker uttag av dricksvatten Grund- och ytvattenförekomster med uttag av vatten med mer än 10 m 3 per dygn och som ger mer än 100 m 3 per dag. Övervakning ska ske med avseende på alla prioriterade ämnen som släpps ut och alla andra ämnen som släpps ut i betydande mängd. Livsmiljöer och artskyddsområden Grund- och ytvattenförekomster som omfattas av artoch habitatdirektivet och som riskerar att inte uppfylla sina miljömål, ska omfattas av operativ övervakning.

Revision av övervakningsprogram: Vattenmyndigheterna äger frågan men kan inte lösa den själva Inga nya pengar till ny övervakning Vi måste använda befintlig övervakning Befintlig övervakning: många aktiviteter många aktörer lite samordning i vissa fall - mindre bra program Vi vill: föreslå förbättringar av arbeta för att få till mer samordning av befintlig övervakning.

Hur gör vi ett övervakningsprogram som ger en bild av distriktens vatten? Hur kan vi nyttja befintlig övervakning? På vilket sätt borde nuvarande övervakning ändras? Hur får vi en bättre samordning mellan aktörer och olika program? Hur fyller vi ut luckorna med modeller? Hur drar vi nytta av arbetet inom WATERS?

Tack för er uppmärksamhet!