N R 1 7 2 0 0 8 7 N O V E M B E R E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B

N R 1 7 2 0 0 8 7 N O V E M B E R E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Beslut för framtiden En ny huvudnivå ska anläggas i SIDAN LKABs järnmalmsgruva i Kiruna. Den kommer att ligga på 1365 meters 2 avvägningen och projektet kallas därför också KUJ 1365. Investeringen är den i särklass enskilt största i företagets historia, drygt 12 miljarder kronor. S ä k e r t F U - s t o p p 4 F l e r g e o f o n e r 6 S k ä r p t s o r t e r i n g 8

K U J 1 3 6 5 : Ola Jonsson, VD för LKAB och Björn Sprängare, ordförande i LKABs styrelse. LKAB bygger ny huvudnivå i Kiruna LKABs styrelse har beslutat om en ny huvudnivå för järnmalmsgruvan i Kiruna. Investeringen är den i särklass enskilt största i företagets historia, drygt 12 miljarder kronor. Den följer företagets långsiktiga strategi och tryggar de investeringar vi redan har gjort på cirka 20 miljarder kronor i verksamheten ovan jord och därigenom LKABs fortsatta verksamhet i Malmfälten, säger en glad Ola Johnsson, VD för LKAB. LKABs styrelse tog beslutet om huvudnivån (KUJ 1365) den 28 oktober 2008. Investeringssumman är beräknad till 12 424 000 000 kronor, nästan 12,5 miljarder. VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Investeringen i Kirunas nya huvudnivå är en tydlig signal; vår framtidstro är stark, vi säkerställer att vi kommer att fortsätta att bryta världens mest miljövänliga järnmalm. Vår magnetitmalm som förädlas till green pellets tillhör tveklöst framtiden. B ry t n i n g e n t ry g g a d LKAB investerar sina vinster i den egna verksamheten i Malmfälten för att säkra företagets framtid. Den jättelika inves Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. teringen i ny huvudnivå innebär att LKABs verksamhet med brytning och förädling av järnmalm i Kiruna tryggas bortåt år 2030. Stadsomvandlingen i Kiruna är en direkt konsekvens av brytningen av den nya nivån och blir en gemensam utmaning med de olika intressenterna, som i sig också kommer att generera tillväxt för regionen via de omfattande byggprojekt som omger stadsflytten. Sta r k a f i n a n s i e l lt Satsningen, som beslutades av styrelsen mitt under en global finansiell kris och i ett läge där osäkerheten om konjunkturen är stor, underlättas av LKABs starka finansiella position. Investeringssumman inkluderar arbeten i gruvan på drygt en miljard kronor i infrastruktur som vägar, ventilation, uppfordring etc, som har pågått sedan 2006. E r s ä tt e r dag e n s f u n k t i o n e r LKABs expansion vid verksamhetsorterna i Malmfälten innebär en successiv utbredning av deformationszoner, som förorsakas av gruvbrytningen. Tillsammans med berörda, såsom stat/ägare, kommuner, myndigheter, andra företag, fastighetsägare och övriga berörda, bedriver LKAB ett aktivt arbete för att finna gemensamma lösningar för strukturomvandlingen. I takt med överenskomna avtal med respektive intressent avsätter LKAB successivt medel för överenskomna åtaganden. Strukturomvandlingarna kommer att medföra att betydande kostnader och investeringsutgifter uppstår under de kommande åren. LKABs utgångspunkt är Minerallagen och att LKAB ansvarar för att ersätta dagens funktioner. Investeringen förutsätter att LKAB får nödvändiga tillstånd i form av bearbetningskoncession, anvisning av mark samt miljötillstånd från Bergstaten resp Miljödomstolen. Järnmalmgruvan i Kiruna (KUJ) består av en enda sammanhängande malmkropp som är drygt fyra kilometer lång och i genomsnitt cirka 80 m bred. Sedan 1962 sker all brytning under jord. Huvudnivåer har tidigare anlagts på nivåerna 275, 320, 420, 540, 775 samt på 1 045 m avvägning. Den sistnämnda är Kirunagruvans befintliga huvudnivå. I n v e st e r i n g s b e s l u t i n n e b ä r att: Den nya huvudnivån blir den sjunde sedan underjordsbrytningen startade. Gruvan avsänks med 320 m, vägsträckan från LKABs kontor ovan jord till transportnivån på 1365 m avvägning blir drygt 12 km lång. Transportnivån anläggs på 1 365 m avvägning för fjärrstyrd pendeltågstrafik, liknande nuvarande transportnivånivå. Nya underjordslok och vagnar anskaffas för standardspårvidd, dvs 1 435 mm. Spårvidden på tidigare huvudnivåer har varit smalare. De fjärrstyrda tågen transporterar malmen från störtschakt till krossning, varefter malmen uppfordras med stora malmhissar (skipar) cirka 1,4 km vertikalt upp till förädlingsverk ovan jord i två steg. Brytning sker i tio produktionsområden med vardera tillhörande tillfartsväg, media, grupp av störtschakt och tappgrupp. Brytning sker i etagen mellan dagens spårnivå 1 045 samt den nya på 1 365 m avv. Brytbar malmreserv är beräknad till ca 615 Mt råmalm, vilket ger ca 375 Mt färdiga produkter i form av pellets samt en mindre mängd specialprodukter. Med en årlig produktion på ca 19 Mt färdiga produkter, förlängs livslängden för verksamheten i Kiruna med drygt 20 år till bortåt år 2030. Driftstart för de första delarna av den nya huvudnivån beräknas ske under 2012. Personalbehovet under anläggningsperioden bedöms som mest ligga kring 450 personer per år. Den nya huvudnivån kommer att ersätta tidigare nivå, vilket innebär att behovet av driftspersonal i gruvan inte påverkas.

FU-stoppet har utvärderats och resutatet visar på en positiv förändring vad gäller säkerhet och arbetsmiljö. Arbetsmiljörådgivarna i sina gula västar har fortsatt att röra sig ute under FU-stoppen även i år och detta kan vara en bidragande orsak till förbättringen vad gäller agerandet ute på arbetsplatserna. Framgång i arbetsmiljöarbetet under FU-stopp Ännu ett FU-stopp i malmförädlingsverken i Kiruna har lagts till historien med ett gott resultat som följd. Till grund för detta ligger ett mångårigt arbete med fokus på attityder och beteende för att minska antalet olycksfall. Under FU-stoppen ökar antalet tillbudsrapporter avsevärt av naturliga skäl, säger Sören Puurtinen, arbetsmiljöutvecklare med särskilt fokus på entreprenörer. Många aktörer ska samordnas på små ytor vilket ökar risker för olyckor. Både medarbetare och entreprenörer har visat prov på goda omdömen när det gäller attityder och beteenden ute på arbetsplatserna. Vi har kunnat se en positiv utveckling vad gäller individens sätt ute på arbetsplatsen och vill därför tacka alla medarbetare och entreprenörer för ett väl genomfört arbete, säger Jonny Snell, arbetsmiljöutvecklare inom malmförädlingsverken i Kiruna (PK). P å v ä g å t r ä tt h å l l Detta är ett led i LKABs fortsatta resa ner mot målet noll olyckfall. Under stoppet vecka 15, rapporterades 193 händelser in, vecka 24 rapporterades 121 händelser in och under det senaste stoppet vecka 42 rapporterades 119 händelser in. Dessa händelser är alla inrapporterade risker, tillbud och olycksfall under FU-stoppen och vi är på väg åt rätt håll när det gäller arbetsmiljö och säkerhet, säger Sören Puurtinen. Varje risk- och tillbudsrapport kan innebära att en olycka undviks. Att stanna till och tänka efter hur arbetsplatsen ser ut bidrar också till färre antal olyckor. Under vecka 42 hade vi tre olycksfall utan frånvaro. Dessa hade kanske kunnat undvikas med en 30-sekunders riskanalys eftersom stress troligtvis var en bidragande orsak, säger Jonny Snell. N y tt syst e m Utvärderingen av FU-stoppet visar en klar förbättring vad gäller agerandet ute på arbetsplatserna. Ett bra exempel på detta är gashanteringen, där ett försök med ett pant-system har gjorts, vilket innebär att nya gasflaskor inte har lämnats ut förrän den förbrukade har lämnats in. Tidigare FU-stopp har 20 respektive 23 tillbudsrapporter angående gashantering lämnats in. Detta stopp rapporterades totalt två gashanteringstillbud in. Här har det verkligen skett en förändring, vilket är mycket glädjande. Kärrorna har börjat infinna sig på dess rätta uppsamlingsplats och tomma tuber har börjat samlas på respektive uppsamlingsplats, säger Sören Puurtinen. Att alla skall använda sig av rätt personlig skyddsutrustning är naturligt, inte bara för att man måste utan framför allt för sin egen säkerhet. Ett felaktigt beteende Alfons Åberg syndromet jag skall, eller skulle bara, kan leda till en olycka. H e l o c h r e n Inom kategorin personlig skyddsutrustning, har en enorm förbättring skett. Endast en rapport är inlämnad i den kategorin. Entreprenörer fokuserar mycket mer nu än tidigare på detta, vilket är positivt. Även attityder och beteenden hos medarbetare har förändrats till det positiva, säger Jonny Snell. Något som är mycket viktigt att tänka på är att vi alla är arbetskamrater, oavsett vilken entreprenör eller arbetsplats man tillhör. Det självklara är ju att man inte vill att andra ska skada sig i sitt arbete. Därför är det viktigt att våga säga till sin medarbetare om han eller hon inte utför uppgiften på ett säkert sätt och därmed riskerar sin hälsa. Något som personen kommer att tacka dig för i slutändan, då han eller hon faktiskt kommer hem hel och ren efter arbetsdagen, säger Jonny Snell. Jonny Snell och Sören Puurtinen.

K i r u n a Seismiksystemen byggs ut Alla seismiska händelser inom LKABs områden i Kiruna och Malmberget bevakas kontinuerligt. För att ge en större noggrannhet av bergets rörelser byggs nu seismiksystemen ut i Malmberget och Kiruna. Rynbäck ansvarig och till sin hjälp har han Shahram Mozaffari och Fredrik Ersholm, som båda är bergmekaniker. Arbetet berör hela gruvan och vi ska vara på alla nivåer. Men eftersom det är ett arbete som förbättrar säkerheten hoppas vi på förståelse från verksamheten för de störningar som installationerna orsakar, säger Fredrik Ersholm. Vissa området kommer att behöva stängas av under kortare perioder, då kabeldragning, borrning och gjutning är nödvändigt för att få geofonerna på plats. Vi kommer att hålla kontakt med de personer som berörs och förvarna även andra, säger Fredrik Ersholm. 112 geofoner ska gjutas in, alltså ska 112 hål borras och mätas, längd 10 50 meter per hål. Drygt 35 km geofonkabel ska dras. 28 geofonanslutningar (GS:ar) ska matas med 220 Volt. M a l m b e r g e t 95 geofoner ska gjutas in i MUJ. Det ska även installeras geofoner ovanjord, planeringen av dessa pågår. Drygt 30 km geofonkabel ska dras. 22 geofonanslutningar (GS:ar) ska matas med 220 Volt. Mirjana Boskovic, projektledare i Kiruna. Shahram Mozaffari, Torgny Rynbäck och Fredrik Ersholm. Projektets mål är att utöka antalet geofoner och få ett system med en känslighet på magnitud -1,5 i den lokala skalan. Seismiksystemet expanderas i första hand för att ge en bättre bild av bergets rörelser på produktionsområdena i gruvan, säger Mirjana Boskovic, projektledare i Kiruna. Det är ett omfattande arbete och resultatet är en systemlayout som inte bara ska fungera i teorin utan också i verkligheten. Geofonerna är känsliga för till exempel närheten av högspänning, vilket gör att vi måste anpassa placeringen efter hur gruvan ser ut och vad som finns i närheten, säger Mirjana Boskovic. D e s i g n av s e i s m i k syst e m 112 geofoner ska installeras i Kiruna och 95 geofoner ska installeras i Malmberget. Två konsultfirmor har tagits till hjälp vid layout-arbetet och var och en av geofonerna har noggrant planerats in i seismiksystemet. Mirjana Boskovic har kontrollerat varenda placering på kartan och hur lämplig den är i verkligheten och Nils Stenberg ansvarar för installationerna i Kiruna. I Malmberget är Torgny U n i a x i e l l o c h t r e a x i e l l Två sorters geofoner används i LKABs seismiksystem. Installationsområden prioriteras utifrån den bedömda seismiska risken men när hela systemet är installerat kommer varje block att ha ett visst antal treaxiella geofoner. Dessa kompletteras med två till tre gånger så många uniaxiella geofoner. De treaxiella geofonerna har en förmåga att registrera olika seismiska parametrar som hjälper oss att se vad för sorts mekanism som ligger bakom en seismisk händelse. De uniaxiella geofonerna visar lokalisering av händelsen, säger Mirjana Boskovic. När en seismisk händelse inträffar, registreras den i en rad geofoner som är placerade på strategiska platser i gruvan. Geofonerna är kopplade till GS-stationer där den analoga signalen omvandlas till digital för att sedan skickas vidare till en seismikserver. GS-stationerna placeras i en plåtlåda som skydd medan geofonen gjuts in i berget och endast en kabel avslöjar dess placering, säger Mirjana Boskovic. Va r, n ä r o c h h u r Genom datorbearbetning får man svar på var händelsen har inträffat och hur kraftig den var. Det här ger oss mer kunskap om berget och vi kan i ett tidigare skede se var det behövs extra bergförstärkning, säger Shahram Mozaffari. I Kiruna har de första nya geofonerna installerats. Ett arbete som kräver stor noggrannhet och precision av både borrare och gjutare. Samtidigt är tidspressen stor då målet är att hela seismiksystemet i Kiruna ska vara i drift i mars nästa år. I Malmberget är målet december 2009. Hög kvantitet kombinerat med högt ställda krav på kvalitet under tidspress gör arbetet komplicerat, säger Nils Stenberg, som ansvarar för installationerna av geofonerna i Kiruna. Att många geofoner är placerade på platser som saknar media, försvårar också arbetet. Alla inblandade har hittills gjort sitt yttersta för att nå de högt uppställda målen. Det känns bra, eftersom ett utbyggt seismiksystem bidrar till en ökad säkerhet för alla som arbetar under jord, säger Nils Stenberg.

Sortering vinner alla på En av LKABs målsättningar är att 80 procent av avfallet ska sorteras år 2012. Ett led i detta är den avfallsutbildning som har genomförts och att miljöstationer förnyas. Avfallsentreprenören Stena Recycling AB arbetar nu med skyltning miljöstationerna, säger Malin Brännvall. För att ta reda på vilka fraktioner som behöver sorteras har personal från Stena undersökt avfallscontainrar som finns inom LKABs område och pratat med LKABs anställda. När de fått en bild av vad som slängs var, har planeringen för de nya miljöstationerna tagit vid. Det här är ett omfattande arbete som vi har börjat med redan i februari, säger Janerik Johansson från Stena Recycling AB. S o rt e r i n g st i p s För att underlätta sorteringen har en ny guidebok för avfallshantering och rutiner tagits fram. Dessa finns redan nu på Insidan/ Mining/Verksamhetsservice. Vid en arbetsplats ska det finnas kärl för de mest förekommande fraktionerna, något som kan förändras över tiden. När förutsättningarna finns är det var och en som ansvarar för att avfallet placeras i rätt kärl/ behållare, säger Malin Brännvall. Det största skälet till att sortera rätt är att man på det sättet förhindrar miljögifterna att ta sig ut i naturen och förgifta mark och vatten. Ytterligare ett skäl att sortera är att det är en stor kostnad med felsortertat avfall. Vissa avfallskategorier får vi betalt för, men om fel fraktion till exempel hamnar i det brännbara får vi istället betala för det. Dessutom kanske det tillkommer extra kostnader för sortering eller avgifter för felstortering, säger Malin Brännvall. Att ta hand om avfallet och placera det på rätt ställe är också ett led i ordning och reda. D u b b e l f ö r l u st En annan dyr hantering är när järnmalm hamnar i deponifraktionen, vilket innebär förlust i dubbel bemärkelse. Detta händer då och då och det är en onödig kostnad för något som egentligen skulle bli en intäkt, säger Malin Brännvall. I dag är LKABs sorteringsandel 55 procent, de återstående 45 procenten klassas som osorterat. Tyvärr kan det räcka med några armeringsjärn för att en annars välsorterad container brännbart ska klassas ner till osorterad, vilket innebär en ökad kostnad för LKAB och en förlust av intäkterna för armeringsjärnen. Gruvan i Kiruna har högst sorteringsandel i LKAB och ligger nära 80 procent, de visar att det är möjligt att sortera väl i LKAB. Vi har idag verktyg för detaljerad uppföljning, och utveckling av detta pågår, säger Malin Brännvall. F ö r v å r e g e n s k u l l Inom LKAB finns det en positiv attityd till att bli bättre inom detta område, vilket kanske beror på att många fiskar, jagar och plockar bär och därför har en förståelse för att miljögifter som vi sprider påverkar miljön, maten vi äter och i slutänden vår egen hälsa. Det här med sortering av avfall är en tröskel som vi alla måste ta oss över, precis som vi lär oss att källsortera hemma. Vi kan också räkna med att lagkraven inom detta område kommer att skärpas framöver. När vi väl har lärt oss hur man gör, kommer det att vara enkelt, säger Malin Brännvall. OBS! Inga oljor och fetter längre ska till KCK utan tas endast emot vid miljöförrådet. Tänk på att inför arbeten informera entreprenörer om rutiner för avfallshanteringen. Det är beställaren av arbetet som ansvarar för att detta sköts på rätt sätt. M i l j ö f ö r r å d e n s p l ac e r i n g I Kiruna ligger det mellan järnvägen och TEV/ Truckverkstan. I Svappavaara ligger det i förråds- och verkstadsbyggnaden mot kontorsidan. I Malmberget finns miljöförrådet på Pampas, i en blå förrådsbyggnad.

10 11 M a l i n B r ä n n va l l är utvecklingsingenjör på PID för bland annat LKABs avfallshantering. Hennes uppgift är att utveckla, förbättra och se till att LKAB har en miljöriktig och kostnadseffektiv avfallshantering. LKAB har ett avtal med Stena Recycling AB vad gäller hanteringen av avfall i Malmfälten och har därmed gått från ca tio avfallsentreprenörer till en. Det här förenklar utvecklingen av avfallshanteringen och underlättar även för den enskilde när kontakt ska tas med entreprenören, säger Malin Brännvall. Stena hämtar avfallet från miljöstationerna för farligt avfall och från miljöstationerna för verksamhetsavfall utanför verken. De sköter även Miljöförråden där farligt avfall packas om för avsändning till godkända mottagare. Entreprenörer kan också lämna farligt avfall direkt till Miljöförråden på respektive ort. Viktigt att komma ihåg, särskilt om avlämning av avfall sker när stationen är obemannad, är att märka upp kärlet med innehåll eftersom det är en allvarlig arbetsmiljörisk för personalen på Miljöförråden att hantera okända kemikalier. Stenas målsättning är att återvinna så mycket som möjligt och deponera så lite som möjligt. Avfall är det som uppstår när fantasin har tagit slut, säger Janerik Johansson, Stena recycling AB. I första hand ska man förhindra att avfall uppstår, i andra hand minimera avfallet, i tredje hand återanvända. Därefter kommer materialåtervinning, energiåtervinning och om de föregående alternativen är uttömda återstår deponi. Ju bättre vi sorterar desto bättre betalt får vi och ju mindre behöver vi betala för osorterat material, säger Malin Brännvall. Dessutom finns stora miljövinster med att sortera de olika fraktionerna. När det farliga avfallet hamnar fel, till exempel i det brännbara avfallet eller deponi kommer miljögifterna förr eller senare ut i mark och vatten, och cirkulerar där den fisk du äter simmar, säger hon. Ko n ta k ta St e n a R e cyc l i n g A B : När ett nytt sorts avfall från er verksamhet uppkommer. När Verksamhet utöver det vanliga planeras, en storstädning eller ett projekt som leder till mycket avfall ska meddelas i god tid före till Stena Recycling AB. När en container behöver en extratömning eller det är fullt i miljöstation för farligt avfall. Vid frågor om sortering. Alla ska vända sig till Stena Recycling AB vid frågor, via e-post lkab@stenarecycling. se, vid akuta frågor via telefonnummer 010-445 89 70. Vid synpunkter på avfallshanteringen, kontakta Malin Brännvall, 070-277 14 02. Mer information finns på Insidan under Produktion/Verksamhetsservice. Lotta Fogde blir LKABs kommunikationsdirektör I det expansiva skede LKAB befinner sig i ökar behovet av omvärldskontakter. LKAB förstärker koncernledningen med en kommunikationsdirektör med placering i Luleå. Lotta Fogde tillträder tjänsten den 10/11 2008. Med rekryteringen av Lotta Fogde får LKAB ett efterlängtat tillskott av strategiskt och operativt kommunikationskunnande i koncernen och en viktig drivkraft i hållbarhetsfrågor, säger Ola Johnsson, vd och koncernchef. K I R U N A F R I T I D H ä n g m e d o c h c y k l a V ä t t e r n r u n da n 12 13/6 2009. Info Ronny Johansson tel 9611 eller 070-251 4683. Möjlighet att köpa cykelkläder till reducerade priser. Info Åsa Isaksson 070-3022284. L K F F - m ä s t e r s k a p e t i b o r d t e n n i s 2 0 0 8 i Kiruna. Tävlingsdag måndag 10/11 kl 20.00 i BT-hallen Sporthallen. Tävlingen är uppdelad i klass 1, 2 samt dubbel. Anmäl er senast 10/11 till; Holger Eriksson tel 1615, Bengt Persson 2694, eller Peter Sammelin 1073, via telefon eller Notes. Välkomna! Bordtennissektionen Nu höjer vi ambitionsnivån i våra relationer med omvärlden. Vi står exempelvis inför stora utmaningar kommunikationsmässigt genom besluten om nya huvudnivåer i gruvorna i Malmberget och Kiruna. Nya huvudnivåer innebär påverkan på orterna i form av samhällsomvandlingar och dessa utmaningar skall vi hantera tillsammans med våra intressenter i kontinuerlig dialog. LKAB är en av Sveriges bäst bevarade företagshemligheter, säger Lotta Fogde. Bolaget tillverkar världens mest miljövänliga järnmalmspellets och är ett av Sveriges lönsammaste industriföretag. Jag ser fram emot att arbeta med hållbarhetsfrågor och kommunikation i vid mening i ett internationellt spjutspetsföretag med stolt historia och långsiktigt framtidsperspektiv. Ko m - i g å n g - g r u p p Har du aldrig tränat men skulle gärna börja? Nu har du chansen att få lite starthjälp: v. 46 startar en Kom-igång-grupp i Kiruna. Vi hjälper dig att ta första steget och hitta en träningsform som passar dig. Vi tränar 1 gång/vecka i 5 6 veckor. Vi provar olika träningspass på de anläggningar vi samarbetar med. Träningen ska ske på fritiden och kommer att starta mellan 15.45 och 16.05. Passen pågår 60 minuter. Varje deltagare får även individuell motion och/eller kostrådgivning av Hälsoutvecklare Jana Stridfelt Bjuhr. Anmäl dig senast 10/11 till jana.bjuhr@lkab.com. i I N F O M at e r i a lt r a n s p o r t t i l l & f r å n C F, n ya t e l e f o n - n u m m e r (tel 1540 upphör): Fr.o.m. v. 45, dvs. måndagen den 3/11 gäller följande för materialtransporter till och från CF samt MCV. Transporttjänster till och från CF / MCV: Kiruna Trailer, borrrör, räls etc. 070-3421214, Heikki Karlsson. CF Traktor 073-029 3832 Åke Hjortborg, Turbilen på stan 070-34211 81 Åke Lundmark. Turbilar till & fr. enl. nedan (Backhed); Gruvan 070-3995706, SAK 070-581 1535, CF MCV Övriga transporter 070-3177670. Kontakter ang. materialtransporter CF/MCV Bengt Sipuri tel 1715. Övriga transporter, tel.nr finns på Insidan under Servicemaskiner och vägunderhåll Kiruna, kontaktperson Sigurd Pekkari. TA C K Tusen tack till alla er som varit med på insamlingen till min 50 års present. Det värmde skall ni veta. Lars Lundmark Tack alla arbetskamrater för presenter och uppvaktning i samband med min 50-årsdag. Stig Lehtipalo Tack alla kollegor för en fin present och uppvaktning i samband med min 50-årsdag. Kari Niiranen

12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. oktober Ack. 2008 Ack. 2007 Belöning* tusen kronor 2008 2007 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 53 54 t.o.m. 2 november Ack. 2008 Ack. 2007 F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2008 2007 Pellets 16767 15536 Fines (inkl KMR) 2949 4947 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KK2 3077 3100 KK3 4137 4118 KK4 1519 0 KS 0 1825 SK 2940 2976 ANR-SOVR (KMR) 729 529 AMB till MK3 589 591 ANR 2220 2594 BUV 2782 2974 MK3 2313 2368 PAR till MK3 210 18 30 25 20 10 5 0 R Å M A L M ( k t o n ) Råmalm Norra 23053 21187 Råmalm Södra 12746 12747 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. september) 90,2 % 92,2 % KO M M E N TA R E R, v e c k a 4 3 4 4 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: +47. KBF: Ingen produktion. KK2: -28, haveri vaccumpumpar samt sligbrist. KK3: -15, spänningsbortfall systemhaveri samt fastkörning 36TR002. KK4: +22. Svp: -5, hydrauldrivning kiln samt rep grate. Rågods MK3: +1. Södra: Råmalm: -6,0, brist på lastplatser, häng i b-stig 626. MAF: -13,9, rågodsbrist prio pelletsverken. MPBO BUV: -0,4, rep av 20TR0053, sligbrist. MPBO MK3: -55,8, stopp för rep av lintelbalken. 15 10 5 0 * Under 2007 ändrades parametrarna och maxbeloppet steg från 30 000 kronor till 40 000.