1 Sammanträdesplats Sammanträdets öppnande. Regionhuset i Linköping 231 Ordföranden hälsar alla välkomna samt förklarar sammanträdet öppnat. Närvarande 232 Ledamöter Mats Johansson (S) Ordförande Margareta Fransson (MP) 1:e vice ordförande Marie Morell (M) 2:e vice ordförande Kaisa Karro (S) 3:e vice ordförande Gary Sparrborn (M) Richard Svensson (SD) Tjänstgörande ersättare Helene Andersson-Molina (S) Hanna Österman (M) Malin Östh (V) Reza Zarenoe (L) Göran Gunnarsson (C) Anders Eksmo (KD) 231-236 Monika Holtstad Sandberg (KD) Tjänstgörande ersättare 237-257 Birgitta Larsson (S) Tjänstgörande ersättare Olle Vikmång (S) Anna Larsson (S) Sonnie Knutling (S) Per Jameson (M) Ersättare Frånvarande Madelaine Vilgren (S) Cecilia Gyllenberg Bergfasth (MP) Linus Emmoth (S) Elisabeth Rignell (M) Riitta Leiviskä Widlund (S) Britt-Marie Hamnevik Söderberg (L) Kerstin Sjöberg(C) Clara Aranda (SD) Hans Elf (S) Lars Erik Nilsson (M)
2 Övriga (under hela eller del av sammanträdet) Handläggare Göran Attefors Bitr. ekonomidirektör Josefin Bjäresten Regionsekreterare Peder Björn Kommunikationsdirektör Anna Bowall Regionutvecklingsdirektör Andreas Capilla Centrumchef Stefan Franzén Ekonomidirektör Åsa Hedin Karlsson HR-direktör Zilla Jonsson Centrumchef Ann Josefsson Pressekreterare Bodil Knuthammar Regiondirektörens strateg Ellinor Komarek Handläggare Christoffer Martinelle Handläggare Sara Mellergård Professor Johan Permert Handläggare Catherine Szabo Politisk sekreterare Fredrik Topplund (KD) Regiondirektör Mats Uddin Centrumchef Eva-Lena Zetterlund Sekreterare Val för protokollsjustering Sammanträdets föredragningslista Informationer 233 Hanna Österman (M) utses att förutom ordföranden justera dagens protokoll. 234 Ordföranden presenterar föredragningslistan. 235 Åsa Hedin Karlsson informerar om ärendet s årsbudget 2017 samt produktionsenheternas verksamhetsplaner 2017. Eva-Lena Zetterlund informerar om Sinnescentrums verksamhetsplan 2017. Ann Josefsson informerar om Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervårds verksamhetsplan 2017. Stefan Franzén informerar om Hjärt- och medicincentrums verksamhetsplan 2017.
3 Åsa Hedin Karlsson och Johan Permert informerar om ärendet Övergripande plan för hållbar verksamhet 2017 och framåt. Åsa Hedin Karlsson informerar om ärendet Delårsrapport 10 2016. Göran Attefors informerar om ärendet Anknytningsavtal avseende Sydöstra sjukvårdsregionen till regionalt avtal om läkarutbildning och forskning för Östergötland (RALF 2015). Christoffer Martinelle, Sara Mellergård och Catherine Szabo gör en återrapportering av genomförda och pågående verksamheter utifrån ärendet Region Östergötland förhållningssätt inom området nyanländas etablering, RS 2015-777: Regionala överenskommelsen Etablering i utveckling 2016-2020, Snabbspår för nyanlända med hälso- och sjukvårdsutbildning Introduktion av utlandsutbildade läkare i Region Östergötland Andreas Capilla informerar om insatsområdet Stöd till forskning på områden utanför hälso- och sjukvård. Information Riskanalys Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag RS 2015-670 236 Zilla Jonsson informerar om den riskanalys som genomförts med anledning av regionstyrelsens beslut Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag. Riskanalyser har gjorts på de enskilda vårdcentraler som påverkas mest samt en övergripande SWOT-analys på uppdrag av närsjukvårdsdirektörerna. Primärvårdschefer har även gjort en sammanställning av risker. s ledamöter och ersättare har erhållit material i ärendet i form av tre dokument: - Utfasning av bemanningsföretag grunddokument - Sammanställning av utförda riskanalyser i primärvården i Östergötland - Handlingsplan utifrån riskanalys
4 Protokollsanteckningar Marie Morell, Gary Sparrborn, Hanna Österman, Per Jameson (Moderaterna), Monika Holtstad Sandberg (Kristdemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning: Vi tackar för att information om riskanalyserna för hyrläkarstoppet inom primärvården lämnades på vår begäran. Vi ser dock att motsvarande information borde ha varit styrelsen till handa långt tidigare. Vi ser även stora brister i hur riskanalyserna är gjorda, de verkar inte följa den modell som Region Östergötland har, vilket gör att de är svåra att bedöma och värdera. Vi är fortsatt oroliga för hur hyrläkarstoppet kommer att påverka tillgängligheten i primärvården, vi yrkande därför på styrelen om en särskild uppföljning av detta under våren, vilket mycket olyckligt röstades ned av majoriteten. Vi ser även att de hyrläkarstopp som kommer att träda ikraft inom specialistvården kan komma att innebära risker. Vi utgår ifrån att styrelsen får en gedigen redovisning av risker och åtgärder som vidtas för att säkerställa patientkvalitet och tillgänglighet i och med den förändringen. Utdelning av 2016 års miljöpris Revisionsrapport granskning av årsredovisning 2015, Region Östergötland RS 2016-327 237 Vårdcentralen Valdemarsvik får Region Östergötlands miljöpris 2016 för sitt arbete med digitalisering. Verksamheten har kunnat minska resandet bland både medarbetare och patienter. Vårdcentralschefen Charlotte Kettle tar emot priset av regionstyrelsens 1:e vice ordförande Margareta Fransson. 238 Region Östergötlands revisorer har gett PWC i uppdrag att granska årsredovisningen 2015 för Region Östergötland. PWC:s revisorer gör bedömningen att årsredovisningen inklusive den sammansatta bedömningen ger en helhetsbild av regionens ekonomiska ställning och åtaganden. Årsredovisningen redogör i all väsentlighet för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. PWC:s revisorer bedömer dock att räkenskaperna avviker från lagar och rekommendationer vad gäller värdering av fondplaceringar och redovisning av pensionsåtagandet, eftersom regionen inte tillämpar blandmodell för
5 pensioner och redovisar inte primärt fondplaceringar enligt lägsta värdes princip. I granskningsrapporten framgår det dock att årsredovisningen överensstämmer i dessa avseenden med regionens styrmodell och är kopplad till regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget. Ytterligare skriver PWC:s revisorer i granskningsrapporten att en alternativ redovisning av pensioner enligt blandmodell finns i regionens årsredovisning och att information om värdet av fondplaceringarna enligt lägsta värdets princip framgår. En redovisning enligt blandmodell för pensioner, samt lägsta värdets princip för fondplaceringar skulle ha medfört att balanskravsresultatet för Region Östergötland skulle ha varit negativ och uppgått till minus 201 miljoner kronor. Region Östergötlands förtroendevalda revisorer gör i sin revisionsskrivelse bedömningen att avvikelser från lagar och rekommendationer vad gäller värdering av fondplaceringar och redovisning av pensionsåtagandet inte försvårar styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Detta eftersom avvikelserna kommenteras tydligt i årsredovisningen, samt att det i årsredovisningen framgår även en alternativ redovisning av pensioner, samt information av värdet på fondplaceringarna enligt lägsta värdets princip. De förtroendevalda revisorerna poängterar också att årsredovisningen överensstämmer i dessa avseenden med regionens styrmodell och är kopplad till fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget. Ledningsstabens kommentarer I revisionsrapporten är bedömningen att räkenskaperna inte är rättvisande eftersom regionen avviker från god redovisningssed vad gäller värdering av fondplaceringar och redovisning av pensionsåtagandet. Regionen gör dock en annan bedömning, vilken är i linje med revisionsskrivelsen som de förtroendevalda revisorerna har lämnat. Bedömningen görs utifrån följande utgångspunkter: För regionen finns inte alternativet att värdera placeringarna till lägsta värdet utan alternativet skulle vara att realisera fondinnehavet genom att sälja före årsskiftet och köpa tillbaka fonderna samma dag. Det skulle ha samma påverkan på resultaträkningen som den redovisning regionen gör idag. Regionen bedömer dock att försäljning av hela fondinnehavet och återköp vid varje årsskifte och månadsskifte skulle
6 föranleda betydande administrativa insatser för både de externa förvaltarna och regionen utan att det skapar något mervärde. I betänkandet En ändamålsenlig kommunal redovisning som överlämnades i mars förslår utredaren att redovisa på det sätt som regionen gör. I enlighet med fullmäktiges beslut redovisar Region Östergötland framtida pensioner för medarbetare enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att den totala pensionsskulden redovisas i balansräkningen och att årliga avsättningar har gjorts för en korrekt skuld. Det ger en rättvisande bild av regionens ekonomiska ställning. Genom att de årliga avsättningarna till skulden har varit högre än pensionsutbetalningarna har regionens placerade medel ökat. Region Östergötland har därmed den högsta soliditeten av samtliga landsting och regioner. Enligt nuvarande lagstiftning ska emellertid landsting/regioner och kommuner från och med år 2000 redovisa enligt den så kallade blandmodellen. I den ingår att pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 anses vara noll och pensionsutbetalningar för den skulden tas direkt på resultatet. Blandmodellen har fram till för några år sedan visat ett bättre resultat än enligt fullfonderingsmodellen. Dock i takt med att pensionsutbetalningarna för pensioner intjänade före 1998 ökar mer än värdesäkringen av pensionsskulden blir resultatet enligt blandmodell sämre än i fullfondering. I betänkandet En ändamålsenlig kommunal redovisning som överlämnades i mars förslår utredaren att redovisa på det sätt som regionen gör. Sammanfattningsvis: Regionen följer i stort de lagar och rekommendationer som gäller för ekonomiområdet och de undantag som finns är tydligt beskrivna, både varför en avvikande metod används och vad alternativ metod ger för resultat. I årsredovisningen anges även en fullständig resultaträkning, kassaflödesanalys samt balansräkning enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att landstinget anser sig uppfylla lagens krav. Regionens uppfattning är att de undantag som tillämpas bidrar till en mer rättvisande ekonomisk redovisning. De förtroendevalda revisorerna gör samma bedömning. De avvikelser som görs, dvs. fullfondering av pensioner samt redovisning av aktuella marknadsvärden, är i enlighet med förslagen i betänkandet En ändamålsenlig kommunal redovisning som överlämnades i mars 2016.
7 BESLUTAR a t t i enlighet med ledningsstabens kommentar beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna. Svar på revisionsrapport granskning av delårsrapport 08 2016, Region Östergötland RS 2016-820 239 Region Östergötlands revisorer har gett PWC i uppdrag att granska Region Östergötlands delårsrapport för perioden 2016-01-01 2016-08-31. PWC:s revisorer gör bedömningen att delårsrapporten avviker från lagar och rekommendationer vad gäller värdering av fondplaceringar och redovisning av pensionsåtagandet, eftersom regionen inte tillämpar blandmodell för pensioner och redovisar inte primärt fondplaceringar enligt lägsta värdes princip. I granskningsrapporten framgår det dock att delårsrapporteringen överensstämmer i dessa avseenden med regionens styrmodell och är kopplad till regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget. PWC:s revisorer lyfter vidare i sin revisionsrapport att en samlad bedömning bör lämnas i delårsrapporten om huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås. Region Östergötlands förtroendevalda revisorer gör i sin revisionsskrivelse bedömningen att avvikelser från lagar och rekommendationer vad gäller värdering av fondplaceringar och redovisning av pensionsåtagandet inte försvårar styrning, ledning, uppföljning och kontroll. De förtroendevalda revisorerna understryker att årsredovisningen överensstämmer i dessa avseenden med regionens styrmodell och är kopplad till fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget. Även regionens förtroendevalda revisorer anser att rapporten bör kompletteras med en samlad bedömning huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås. Ledningsstabens kommentarer Både PWC:s revisorer och Region Östergötlands förtroendevalda revisorer anser att rapporten bör kompletteras med en samlad bedömning huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås. I enlighet
8 med definitionen i Region Östergötlands strategiska plan med treårsbudget 2016-2018 är god ekonomisk hushållning relaterat till den sammantagna uppfyllelsen av regionens strategiska mål. För första gången har regionen i denna delårsrapport gjort bedömning av måluppfyllelsen av samtliga strategiska mål vid året slut i den löpande texten. Bedömningarna är övervägande positiva. Samtidigt är bedömningarna efter årets åtta första månader fortfarande mycket osäkra, då alla delar av verksamheten inte är uppföljda och det ännu inte är möjligt att fullt ut mäta resultat avseende de flesta strategiska målen. Uppföljningen i en delårsrapport under löpande verksamhetsår fokuserar därmed många gånger på att följa upp processer som syftar till att leda till måluppfyllese vid årets slut. Själva resultatet kan därmed mätas först vid årets slut. Av denna anledning har regionen valt att inte göra en sammantagen bedömning av god ekonomisk hushållning under löpande verksamhetsår. I revisionsrapporten är bedömningen att räkenskaperna inte är rättvisande eftersom regionen avviker från god redovisningssed vad gäller värdering av fondplaceringar och redovisning av pensionsåtagandet. Regionen gör dock en annan bedömning, vilken är i linje med revisionsskrivelsen som de förtroendevalda revisorerna har lämnat. Bedömningen görs utifrån följande utgångspunkter: I enlighet med fullmäktiges beslut redovisar Region Östergötland framtida pensioner för medarbetare enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att den totala pensionsskulden redovisas i balansräkningen och att årliga avsättningar har gjorts för en korrekt skuld. Det ger en rättvisande bild av regionens ekonomiska ställning. Genom att de årliga avsättningarna till skulden har varit högre än pensionsutbetalningarna har regionens placerade medel ökat. Som konsekvens av detta har Region Östergötland den högsta soliditeten av samtliga landsting och regioner. Enligt nuvarande lagstiftning ska emellertid landsting/regioner och kommuner från och med år 2000 redovisa enligt den så kallade blandmodellen. I den ingår att pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 anses vara noll och pensionsutbetalningar för den skulden tas direkt på resultatet. Blandmodellen har fram till för några år sedan visat ett bättre resultat än enligt fullfonderingsmodellen. I takt med att pensionsutbetalningarna för pensioner intjänade före 1998 ökar mer än värdesäkringen av pensionsskulden blir resultatet enligt blandmodell sämre
9 än i fullfondering. I betänkandet En ändamålsenlig kommunal redovisning som överlämnades i mars är ett av utredarens förslag att redovisa på det sätt som Region Östergötland gör. För regionen finns inte alternativet att värdera placeringarna till lägsta värdet utan alternativet skulle vara att realisera fondinnehavet genom att sälja före årsskiftet och köpa tillbaka fonderna samma dag. Det skulle ha samma påverkan på resultaträkningen som den redovisning som regionen gör idag. Regionen bedömer dock att försäljning av hela fondinnehavet och återköp vid varje årsskifte och månadsskifte skulle föranleda betydande administrativa insatser för både de externa förvaltarna och regionen utan att det skapar något mervärde. I betänkandet En ändamålsenlig kommunal redovisning som överlämnades i mars förslår utredaren att redovisa på det sätt som regionen gör. Sammanfattningsvis: Regionen följer i stort de lagar och rekommendationer som gäller för ekonomiområdet och de undantag som finns är tydligt beskrivna, både varför en avvikande metod används och vad alternativ metod ger för resultat och för skuld. I årsredovisningen anges även en fullständig resultaträkning, kassaflödesanalys samt balansräkning enligt den så kallade blandmodellen, men i delårsrapporten anges endast resultatet enligt blandmodell. Det kommer att förändras till nästa års delårsrapport 08 så att även en fullständig redovisning enligt blandmodellen presenteras. Regionens uppfattning är dock att de undantag som tillämpas bidrar till en mer rättvisande ekonomisk redovisning. De förtroendevalda revisorerna gör motsvarande bedömning. De avvikelser som görs, dvs. fullfondering av pensioner samt redovisning av aktuella marknadsvärden, är i enlighet med förslagen i betänkandet En ändamålsenlig kommunal redovisning som överlämnades i mars 2016. BESLUTAR a t t i enlighet med ledningsstabens kommentar beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna.
10 s årsbudget 2017 samt produktionsenheternas verksamhetsplaner 2017. RS 2016-30 240 Årsbudgeten har sin utgångspunkt i regionfullmäktiges strategiska plan där regionstyrelsens ekonomiska ram fastställs. I regionstyrelsens årsbudget behandlas även produktionsenheternas verksamhetsplaner (inklusive årsbudgetar). BESLUTAR a t t fastställa de av regiondirektören godkända verksamhetsplanerna per produktionsenhet, a t t för de produktionsenheter som begärt revidering av tidigare investeringsbudget för år 2017 godkänna de av produktionsenheterna föreslagna investeringarna, a t t godkänna att FM centrum får utföra fastighetsunderhåll inom en ram av 31,1 mkr, a t t godkänna föreslagen ekonomisk fördelning per verksamhetsområde för regionstyrelsen år 2017 samt a t t godkänna regionstyrelsens budget för FoU-verksamheten år 2017. Protokollsanteckningar Malin Östh (Vänsterpartiet) lämnar följande protokollsanteckning: Vänsterpartiet ser på det ekonomiska läget i Region Östergötland som mycket bekymmersamt. Regionfullmäktige har vid sitt senaste sammanträde beslutat om mycket kraftiga kostnadsreduceringar i verksamheten. Hur dessa ska genomföras har man från de styrande partierna varit helt oförmögna att beskriva. I de verksamhetsplaner som har att godkänna beskrivs till viss del en del av de konsekvenser som 2017 års, i sammanhanget, begränsade kostnadsreduceringar kommer att få. Det handlar om sämre tillgänglighet, färre vårdplatser, ökade köer, försämrad arbetsmiljö och så vidare.
11 Det som också är anmärkningsvärt är att flera av produktionsenheterna redan nu prognostiserar fortsatta underskott i verksamheten 2019. Detta trots att de styrande partierna för enbart några veckor sedan antog en finansplan där man utgick ifrån att alla produktionsenheterna skulle ha ett nollresultat redan 2018. Detta visar tydligt på grundläggande problem i styrningen av regionen. Vid en genomgång av tidigare års verksamhetsplaner så har det också varit tydligt att de budgetar som presenterats, och även godkänts av, i verksamhetsplanerna haft betydande skillnader mot det faktiska utfallet. Det är dessutom i princip samma enheter som har dessa avvikelser år efter år. Detta är ett stort problem utifrån möjligheten att fatta väl underbyggda och verklighetsförankrade politiska beslut. Vänsterpartiets budgetförslag och förslag till finansplan hade skapat ett helt annat ekonomiskt utrymme för att verksamheten skulle kunna utvecklas i en positiv riktning och bättre kunna möta medborgarnas behov av hälso- och sjukvård. Tyvärr står nu regionen inför en betydande osäkerhet med omfattande nedskärningar att vänta. Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2017 RS 2016-31 241 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget för 2017 skall sammankopplas med hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för år 2017, vilken beslutades 2016-09-28. Föreliggande förslag till årsbudget 2017 har sin utgångspunkt i de förutsättningar som lämnas i Regionfullmäktiges treårsbudget 2017-2019 samt Finansplan 2017-2019. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade enligt HSN 114/2016 att tillstyrka regionstyrelsen besluta a t t godkänna hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget för 2017. BESLUTAR a t t godkänna hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget för 2017. Protokollsanteckningar Richard Svensson (Sverigedemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning:
12 I Sverigedemokraternas finansplan för 2017-2019 valde vi att fortsatt förstärka vården med sammanlagt 30 miljoner kronor, till skillnad från majoriteten som i sitt förslag istället valde att justera ner förstärkningen med 10 miljoner kronor årligen. Detta gjorde man trots det faktum att de sjukvårdande enheternas ekonomi är i fortsatt obalans. Sverigedemokraternas primära fokus är att Region Östergötland ska kunna erbjuda en patientsäker och kvalitativ hälso- och sjukvård. Därför presenterade vi, i vår finansplan, förslag som vi menar kan stärka och effektivisera vården i Östergötland. En bibehållen god vårdstandrad innebär således att man fortsätter att utveckla vården och prövar nya metoder som kan ge mer effektfulla resultat. Vi vill med denna protokollsanteckning poängtera att man med Sverigedemokraternas förslag till finansplan hade givit hälso- och sjukvården bättre ekonomiskt utrymme att hantera rådande obalans i ekonomin. Samtidigt hade nya metoder och arbetssätt kunnat implementeras och bidragit till ytterligare positiva effekter. Trafik- och samhällsplaneringsnämn dens årsbudget 2017 RS 2016-33 242 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens årsbudget för 2017 skall sammankopplas med nämndens verksamhetsplan för år 2017, vilken beslutades av Regionfullmäktige 2016-10-06. Bifogat förslag till årsbudget 2017 har sin utgångspunkt i de förutsättningar som lämnas i Regionfullmäktiges treårsbudget 2017-2019 samt Finansplan 2017-2019. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden behandlar ärendet vid sitt sammanträde 2016-12-08. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden beslutade enligt TSN 117/2016 att tillstyrka regionstyrelsen besluta att godkänna trafik- och samhällsplaneringsnämndens årsbudget för 2017. BESLUTAR a t t godkänna trafik- och samhällsplaneringsnämndens årsbudget för 2017.
13 Regionutvecklingsnämnd ens årsbudget 2017 RS 2016-32 243 Regionutvecklingsnämnden årsbudget 2017 skall sammankopplas med nämndens verksamhetsplan för år 2017, vilken beslutades av regionfullmäktige 2016-10-06. Föreliggande förslag till årsbudget 2017 har sin utgångspunkt i de förutsättningar som lämnas i Regionfullmäktiges treårsbudget 2017-2019, samt Finansplan 2017-2019. Regionutvecklingsnämnden beslutade enligt RUN 122/2016 att tillstyrka regionstyrelsen besluta a t t godkänna regionutvecklingsnämndens årsbudget för 2017. BESLUTAR a t t godkänna regionutvecklingsnämndens årsbudget för 2017. Delårsrapport 10 2016 RS 2016-23 244 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens verksamhetsplan. Delårsrapport 10 innehåller resultat inom process-, medarbetar- och ekonomiperspektivet till och med oktober. Ledningsstabens föreslår i skrivelse av den 23 november 2016 regionstyrelsen besluta att godkänna redovisad delårsrapport. Yrkanden Marie Morell (M) och Monika Holtstad Sandberg (KD) lämnar följande tilläggsyrkande: Återigen visar Delårsrapporten på en minskad tillgänglighet till vården. Mest tydligt är detta inom psykiatrin. Vi kan även se andra trender och tendenser på att tillgängligheten inte fullt är i den nivå som är önskvärt. Runt om i landet finns motsvarande trender. Samtidigt kommer nu även hyrläkare inom primärvården att fasas ut. I de riskanalyser som tagits fram är det tydligt att tillgänglighet är ett riskområde. Vi ser det därför som angeläget att följa tillgängligheten extra noga, vi yrkar därför på att i början av 2017 erhåller en fördjupad redovisning av tillgängligheten inom hela vården. Vi noterar även att sjukskrivningstalen åter igen ökar, visserligen marginellt, men ändå på ett sätt som bör uppmärksammas.
14 Vi yrkar därför på en fördjupad uppföljning och redovisning över hur Region Östergötland arbetar med att förebygga sjukskrivningar samt hur utvecklingen ser ut inom olika verksamheter. Som tidigare vill vi även uppmärksamma att den ekonomiska utvecklingen inte följer budget, det innebär att de åtgärder som styrelsen fattat beslut om inte fått önskvärd effekt. Med anledning av ovanstående yrkar vi: Att Att i början av 2017 erhåller en fördjupad redovisning av tillgängligheten inom hela vården. under början av 2017 erhåller en fördjupad uppföljning och redovisning över hur Region Östergötland arbetar med att förebygga sjukskrivningar samt hur utvecklingen ser ut inom olika verksamheter. Mats Johansson (S) yrkar bifall till ledningsstabens förslag och avslag till Marie Morell med fleras tilläggsyrkande. Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Först prövas Marie Morell med fleras tilläggsyrkande. Därefter prövas ledningsstabens förslag. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden prövar Marie Morell med fleras tilläggsyrkande och finner att det avslås. Ordföranden prövar därefter ledningsstabens förslag och finner att förslaget vinner bifall. BESLUTAR a t t godkänna redovisad delårsrapport. Reservationer Marie Morell, Gary Sparrborn, Hanna Österman, Per Jameson (Moderaterna), Monika Holtstad Sandberg (Kristdemokraterna) reserverar sig till förmån för Marie Morell med fleras tilläggsyrkande.
15 Övergripande plan för hållbar verksamhet 2017 och framåt RS 2016-841 245 Finansplanens treårsbudget bedöms ansträngd och visar stora ekonomiska gap med tyngdpunkt på år 2019. Den demografiska utvecklingen, aviserade behov inom såväl medicinsk som regional utveckling samt satsningar på teknik, innebär dessutom ytterligare behov av effektivisering. De sjukvårdande produktionsenheternas ekonomi är i obalans och för att motverka en negativ utveckling av ekonomin på totalnivå är det nödvändigt att vända kostnadsutvecklingen. Utöver de indexjusteringar som årligen ges till de enskilda produktionsenheterna ger även hälso- och sjukvårdsnämnden extra stimulansersättningar för enskilda insatsområden. Dessa medel är knutna till specifika områden. Parallellt har även regionstyrelsen genom åren skjutit till extra medel till några av produktionsenheterna. Åtgärdsprogram för ekonomi i balans har tagits fram under åren inom respektive produktionsenhet, dock med förhållandevis svag effekt på ekonomin totalt. Under hösten 2016 pågår särskilda utredningar för Sinnescentrum (SC) och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) som initierade i juni 2016. Analysen i dessa utredningar pekar tydligt på att det både finns brister i produktionsenheternas egna processer som leder till kostnadsökningar och i de produktionsenhetsövergripande processerna. Utifrån ovanstående föreslås därför en övergripande plan som visar inriktningen för främst år 2017 men även framåt med målbild att nå en hållbar verksamhet med ekonomi i balans. En hållbar verksamhet fordrar en hållbar ekonomi och därför har denna övergripande plan tagits fram för den närmaste treårsperioden. De områden som arbetet inriktar sig på i det här skedet är verksamhetsområden som spänner över flera produktionsenheter och där alla delar har bäring på varandra. Målet med arbetet är dels att skapa effektivare flöden i syfte att skapa bättre arbetsmiljö och dels att skapa förutsättningar för mer kostnadseffektiva flöden. Analyserna i utredningarna inom Sinnescentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård pekar tydligt på kostnadsdrivande brister såväl i produktionsenheternas egna processer som i de delar av processerna som också spänner över andra produktionsenheter. Ett antal mer generella och
16 djupare missförhållanden, så kallade rotorsaker, har också identifierats. Dessa bidrar till ineffektiva processer i hela sjukvårdssystemet. En del mindre åtgärder kan och skall vidtas direkt inom respektive produktionsenhet. Nödvändiga, mer omfattande utvecklingsarbeten med syfte att effektivisera de processer som spänner över flera produktionsenheter kommer att, efter beredning i sidled, genomföras utgående från ett scenariobaserat arbetssätt. Identifierade rotorsaker skall adresseras i fokuserade större projekt där särskild metodik kommer användas. Stora delar av vårdverksamheten såväl som vårdens stödfunktioner kommer involveras. De enskilda områdena Utifrån målet att skapa en hållbar verksamhet år 2017 och framåt med effektivare flöden i syfte att skapa bättre arbetsmiljö vilket leder till mer kostnadseffektiv verksamhet har nedanstående tre övergripande områden identifierats. A, Effektiv vård Effektiv vård är ett brett samlingsbegrepp som omfattar många olika delar i de olika processerna. För att skapa förutsättningar för att lyckas med de olika utvecklingsarbetena har ett antal områden valts ut i ett första skede för att minska intressekonflikter i tids- och resursåtgång. Inför 2017 har fyra underområden valts ut som särskilt viktiga att börja med. Dessa områden har nära anknytning till varandra. Nära vård är dessutom ett brett område som i sig också är nära knutet till både operationsplanering och vårdplatsplanering. Nära vård Målet med arbetet med den nära vården är att skapa en ökad effektivitet och öka tillgänglighet för patienterna, genom att flytta mer vård utanför sjukhusen. Det ska göras genom att stärka hemsjukvården, skapa mer sammanhållen vård och omsorg samt att primärvården ska stärkas. Arbetet med detta har påbörjats under 2016 och kommer att genom olika projekt intensifieras 2017. Rätt använd kompetens Målet är att skapa förutsättningar för medarbetare att arbeta med rätt saker. Genom att förändra arbetsätt och fördela arbetsuppgifter till rätt kompetensnivå kan behovet av bristyrken minskas. Exempel på sådana aktiviteter är
17 utökad vårdnära service och standardiserad bemanning per vårdplats. Det handlar också om uppgiftsväxling mellan olika kompetensgrupper samt att digitalisera och automatisera uppgifter som inte har ett mervärde av att det utförs manuellt. Arbetet pågår redan under 2016 och kommer att fortsätta under 2017. Operationsplanering Målet är att produktion av operationsvård skall ökas genom att operationskapaciteten maximeras med hjälp av så kallad produktionsplanering. Alla steg i vårdkedjan, inklusive schemaläggning, planeras för att maximalt nyttja hela operationsresursen. Härigenom kan fler patienter få behandling i tid och inom befintlig kostnadsram. Projektet planeras under hösten 2016 och beräknas starta kvartal 1 2017. Vårdplatsplanering Målsättningen är att säkerställa att rätt patient ligger i rätt säng och att regionen har rätt antal vårdplatser. Aktuell fördelning och planering av vårdplatser baseras idag delvis på inte fullt ut gällande förutsättningar. En obalans i tillgänglighet av vårdplatser mellan olika behov påverkar negativt värdet för patienterna, skapar ineffektivitet i vården och kan ibland resultera i patientrisker. Obalans mellan behov och tillgång på vårdplatser i sjukvårdssystemet är en så kallad rotorsak till problem i hela sjukvårdssystemet. Ett samlat program skall genomföras för att adressera denna rotorsak. Regionen skall ha rätt dimensionering av vårdplatser. Dessa skall vara planerade och bemannade utifrån rätt ändamål, allt inom ramen för tillgängligt resurstak. Projektet planeras under hösten 2016 och beräknas starta kvartal 1 2017. B, Nysatsning på primärvården i egen organisation Ett led i målsättningen att stärka den nära vården är beslutet om att lyfta ur primärvården ur närvårdscentrumen och därmed skapa ett sammanhållet primärvårdscentrum i Region Östergötland. Det nya primärvårdscentrumet startar 1 mars 2017. C, Sammanslagning stödcentrum Målsättningen är att skapa branschens effektivaste verksamhetstöd, d v s regionens olika verksamheter ska få ett ännu mer kvalitativt verksamhetsstöd som stödjer de processer som är nödvändiga för att verksamheten ska
18 fortsätta utvecklas. Regionens fem stödcentrum slås samman till ett och syftet är att skapa förutsättningar för bättre samverkan och öka leveranskvaliten. Sammanslagningen sker från 1 januari 2017. Ledningsstabens föreslår i skrivelse av den 30 november 2016 regionstyrelsen besluta a t t godkänna det bilagda förslaget till övergripande plan, samt a t t uppdra till Regiondirektören att verkställa genomförandet av planen Yrkanden Marie Morell (M) och Monika Holtstad Sandberg (KD) lämnar följande tilläggsyrkande: I majoritetens finansplan, som antogs i samband med Regionfullmäktige i november 2016, kan man läsa följande: Lösningarna för framtidens utmaningar kommer finnas inom olika områden som exempelvis personcentrerad vård, processutveckling och kvalitetsutveckling, e-hälsa och digitalisering, samt att använda kompetenser rätt. Det betyder att dessa utvecklingsområden både måste bidra till ökad kvalitet och till att de samlade resurserna i humanitära och monetära termer nyttjas mer rationellt och effektivt i syfte att skapa mer tillgänglig vård för medborgarna. Under slutet av 2016 kommer ett arbete initieras i syfte att konkretisera åtgärder som ska bidra till att möta de framtida utmaningarna. Målet med arbetet är att dels skapa en bild av hur den ekonomiska utvecklingen ser ut fem år framåt och dels att identifiera konkreta handlingsplaner för hur åtgärderna/aktiviteterna ska genomföras för nå en hållbar ekonomi. Vi delar analysen om att det finns stora utmaningar, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt som konstateras både i ärendet Övergripande plan för hållbar verksamhet och i Finansplanen. I majoritetens Finansplan anges tydligt att det i slutet av 2016 kommer att initieras ett arbete för att konkretisera åtgärder för att möta de framtida utmaningarna. Förutom detta ska även en bild av den ekonomiska utvecklingen de kommande fem åren presenteras. Vi kan dock inte se att någon sådan analys återfinns i det aktuella ärendet. Vi tror att det finns stor
19 anledning att göra en något djupare ekonomisk analys varför vi yrkar på ett en sådan ska arbetas fram, och som kan ligga till underlag för det budgetarbete som ska göras inför juni 2017. Vi tror även att detta arbete är viktigt att göra i samverkan mellan de nämnder och styrelser som finns inom Region Östergötland, varför den Politiska ledningsgruppen bör få stor möjlighet att följa arbetet. I majoritetens Finansplan nämns även e-hälsa och digitalisering med mera som utvecklingsområden. Dock saknas flera av dessa områden i detta aktuella ärende. I förslaget till Finansplan från Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter vi upp ett antal konkreta utvecklingsområden för att bryta den negativa trenden gällande ekonomin. Vi ser inte att det finns en enskild åtgärd som kan minska kostnadsnivåerna i vården, utan många åtgärder måste vidtas samtidigt. Vi har identifierat fem områden som vi ser som centrala för att bryta kostnadsutvecklingen och skapa morgondagens hälso- och sjukvård: Förebygga sjukdom och öka hälsan Genom att förbättra vård och kringliggande strukturer för, framför allt, de kroniska patientgrupperna kan mycket lidande och onödig sjuklighet undvikas. Genom IT-lösningar bör de patienter som redan idag lider av kroniska sjukdomar få ett bättre stöd. Region Östergötland ska även arbeta förebyggande för att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Digitalisering Genom att snabbare och bättre utnyttja de tekniska lösningar som många gånger redan finns kan patientens delaktighet öka och möjligheten till egenvård stärkas. Digital transformation är lika mycket en ledarfråga som det är en teknikfråga. Därför krävs ett tydligt ägarskap för utveckling inom regionen. Närmare och enklare vård Ett tydligt utvecklingsarbete i hela organisationen för att föra vården närmare patienten och göra den enklare i form av mobila team, men även öka andelen dag- och dygnskirurgi och mottagningskirurgi, samt andra behandlingar, exempelvis läkemedelsbehandlingar, som innebär ett minskat behov av tid på sjukhus. Arbetet med Nära vård bör genomsyra hela organisationen. Kompetensutveckling En satsning på förbättringskunskap, men även ledarskap, bör genomföras i hela organisationen för att öka förändringsberedskapen hos medarbetarna.
20 Rätt använd kompetens Vidareutveckla arbetet med fler kompetenser inom vården, exempelvis Vårdnära service. Detta bör även omfatta administrativa åtgärder så som HR och ekonomi. Vi anser att detta arbete inte kan vänta utan bör startas så snart som möjligt. Med anledning av ovanstående yrkar vi därför: Att får i uppdrag att snarast, i samverkan med övriga nämnder, beredningar och utskott, utarbeta en tydlig handlingsplan för morgondagens hälso- och sjukvård med utgångspunkt i ovanstående områden. Att en ekonomisk analys av de kommande fem åren arbetas fram under våren för att ligga som underlag till budgetarbetet inför STÅB 2018-2020, samt att den Politiska ledningsgruppen får i möjlighet att följa arbetet. Mats Johansson (S) yrkar bifall till ledningsstabens förslag och avslag till Marie Morell med fleras tilläggsyrkande. Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Först prövas Marie Morell med fleras tilläggsyrkande. Därefter prövas ledningsstabens förslag. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden prövar Marie Morell med fleras tilläggsyrkande och finner att det avslås. Ordföranden prövar därefter ledningsstabens förslag och finner att förslaget vinner bifall. BESLUTAR a t t godkänna det bilagda förslaget till övergripande plan, samt a t t uppdra till Regiondirektören att verkställa genomförandet av planen. Reservationer
21 Marie Morell, Gary Sparrborn, Hanna Österman, Per Jameson (Moderaterna), Monika Holtstad Sandberg (Kristdemokraterna) reserverar sig till förmån för Marie Morell med fleras tilläggsyrkande. Protokollsanteckningar Richard Svensson (Sverigedemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning: I presenterad Övergripande plan för hållbar verksamhet 2017 och framåt föreslås målsättningar som Sverigedemokraterna ställer sig bakom. Vi är också positiva till att det som presenteras delvis är i linje med förslag som vi har lagt tidigare. Exempelvis har Sverigedemokraterna tidigare lagt förslag om att Region Östergötland ska rekrytera administrativ personal inom hälso- och sjukvården. Detta för att minska den administrativa belastningen och tillåta vårdpersonalen att fullt ut ägna sig åt sin professionella specialitet. Vi menar likväl att det är en arbetsmiljöfråga då den administrativa belastningen skapar en försämrad arbetssituation. Vi är därför mycket positiva till att man i planen aviserar målsättning om rätt använd kompetens, där man vill förändra arbetssätt och fördela arbetsuppgifter till rätt kompetensnivå. Precis som man redogör för i planen så kan behovet av bristyrken minskas om våra medarbetare får arbeta med de faktiska uppgifter som ingår i deras yrkesprofession. Sverigedemokraterna menar att det är ett steg i rätt riktning för att avlasta vårdpersonalen och därmed kvalitetssäkra hälso- och sjukvården i Östergötland, en viktig målsättning för en hållbar verksamhet. Avgiftsfri vård för personer över 85 år RS 2016-849 246 I höstens budgetöverenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet aviserades att öppenvården ska avgiftsbefrias för äldre från 85 år och uppåt. I lagrådsremissen Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa föreslås en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Den nya bestämmelsen innebär enligt förslaget att vårdavgifter och andra avgifter för sådan vård och sådana förbrukningsartiklar som avses i 26 a första stycket hälso- och sjukvårdslagen inte får tas ut för patienter som är 85 år eller äldre.
22 De vårdavgifter och andra avgifter som omfattas av förslaget om avgiftsfriheten är vårdavgifter för öppen hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen, avgifter för förbrukningsartiklar så som exempelvis förbrukningsartiklar som behövs vid urininkontinens. Förslaget omfattar även vissa avgifter för tandvård där avgift ska erläggas enligt bestämmelserna om avgifter i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen, exempelvis nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade, tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling samt tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning samt vid undersökning för och utförande av oralkirurgisk behandling, som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser. I överenskommelsen aviserades även att preventivmedel inom förmånen ska vara kostnadsfria för personer under 21 år. Sedan tidigare subventionerar regionen preventivmedel inom förmånen för personer under 26 år. Dessa betalar högst 100 kr per 12 månaders period. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Förändringarna kompenseras enligt finansieringsprincipen genom en utökning av det generella statsbidraget. Regionen har fått 9 miljoner för avgiftsfrivård för personer över 85 år som fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden. För fria preventivmedel till unga har regionen fått 1 miljon kronor i och med att egenavgifterna blir lägre. Egenavgifterna hanteras inom finansförvaltningen. Medel för förändringarna reserverades i samband med treårsbudget 2017-2019. BESLUTAR a t t utöka hälso- och sjukvårdsnämndens ram med 9 miljoner som en kompensation för avgiftsfrihet för personer över 85 år genom att använda det ökade statsbidraget från och med 2017. Ägarstrategi för primärvården RS 2016-424 247 beslutade i juni 2016 att uppdra till Regiondirektören att ta fram ett förslag till en ägarstrategi för den regiondrivna primärvården och i detta sammanhang också se över och föreslå förändringar i de båda riktlinjedokument som är styrande för Region Östergötland, som huvudman för vårdvalssystemet inom primärvården, liksom för rollen som ägare av primärvårdsverksamhet.
23 s beredning för primärvård och annan nära vård, har under arbetets gång beretts möjlighet att ta del av detta och lämna synpunkter. BESLUTAR a t t anta bilagda förslag till Ägarstrategi för den regiondrivna primärvården, a t t fastställa bilagda förslag till riktlinjer, såväl för Region Östergötland som huvudman för vårdval primärvård, som för rollen som ägare av primärvård, a t t ägarstratgin och riktlinjedokumenten, i tillämpliga delar, också ska gälla den primärvård som bedrivs inom närsjukvården i Finspång, samt a t t ägarstrategin och riktlinjerna skall gälla från och med 2017-03-01. Protokollsanteckningar Marie Morell, Gary Sparrborn, Hanna Österman, Per Jameson (Moderaterna), Monika Holtstad Sandberg (Kristdemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning: Beredningen för primärvård och annan nära vård har under hösten, tillsammans med tjänstemän, arbetat med förslag till en ägarstrategi för den regiondrivna primärvården. Tyvärr har dock inte den version som nu presenteras för behandlats av beredningen, vilket är beklagligt. Processen med att samla den regiondrivna primärvården (förutom Finspång) i en produktionsenhet går vidare. Vi ser att detta kommer att vara ett viktigt steg för att fortstätta utvecklingen av primärvården i Östergötland, ett arbete som startades redan under föregående mandatperiod. Vi tror att det är ett viktigt steg för att skapa en ännu bättre primärvård som kan möta patientens behov på bästa sätt. Den nya organisationen bör även vara navet i samverkan mellan både kommunernas vård och omsorg och den mer specialiserade vården.
24 En särskild vision har arbetats fram för primärvården och nu även en ägarstrategi. Det finns många goda tankar och viktiga områden som lyfts i båda dessa dokument. Vi anser dock att det är av största vikt att dessa dokument inte blir parallella spår eller motsäger de huvuddokument som regionens ledning och styrning präglas av, det vill säga den Strategiska plan med treårsbudget och de verksamhetsplaner som Regionfullmäktige årligen fattar beslut om. Utöver detta har Region Östergötland även ett stort antal riktlinjer, strategier och policys som rör olika frågor i vår roll som arbetsgivare och ägare. Primärvården styrs dessutom av en regelbok för vårdvalet. Den nya primärvårdsorganisationen ska precis som andra produktionsenheter ta fram en Verksamhetsplan som beslutas av och som i sin tur ligger till grund för den uppföljning som görs av verksamheten. Det är centralt att ha en tydlig ledning och styrning i en organisation av Region Östergötlands omfattning för att få största möjliga kraft i det arbete som behöver genomföras. I samband med delrapporten av utredningen om Framtidens nära vård, där beslutet om den nya organisationen antogs, lyfte vi Moderater och Kristdemokrater upp följande tre specifika områden som vi ser som nödvändiga att utveckla för att skapa en primärvårdsorganisation för den regiondrivna verksamheten som kan möta framtidens behov: En organisation med utvecklingskraft där kvalitet och patients behov är i fokus Den nya primärvårdsorganisationen bör präglas av ett tydligt perspektiv av verksamhetsutveckling som präglas av ständiga förbättringar och kvalitetsutveckling med patientens behov i fokus. Vi Moderater och Kristdemokratera har exempelvis i vårt budgetförslag skrivit att Region Östergötland bör utveckla och implementera metoder för personcentrerad vård. Detta kommer att kräva nya arbetssätt, men också ett stöd inom organisationen för att stötta detta arbete. Vi vet att det finns många goda idéer inom primärvården som både måste få möjlighet att utvecklas och spridas. Här kan arbetet med Plats för välfärd vara en del av utvecklingen. Digitala lösningar för en bättre vård och större delaktighet Den nya primärvårdsorganisationen bör även ha ett tydligt uppdrag att utveckla och använda digitala lösningar och e-hälsa som ett naturligt
25 verktyg. Vi tror att de digitala verktygen kan användas i mycket större utsträckning inom primärvården och att de kan fylla en stor funktion både för den som har behov av enstaka besök och den som lider av kroniska sjukdomar och behöver primärvårdens stöd mer kontinuerligt. Fokus på hälsa och förebyggande arbete Ett av primärvårdens stora uppdrag och möjligheter är arbeta med det förebyggande arbetet. Att möta patienten i vardagen för att tillsammans skapa förutsättningar för en så god hälsa som möjligt. Primärvården har en unik roll som spindeln i nätet och ett nav mellan patienten, anhöriga, kommunen, omsorg, den specialiserade vården och andra viktiga aktörer som kan finnas med för att skapa en bättre hälsa för både enskilda patienter men även för de listade patienterna och befolkningen i stort. Malin Östh (Vänsterpartiet) lämnar följande protokollsanteckning: Vänsterpartiet menar att primärvården i Region Östergötland behöver långsiktiga förutsättningar för att kunna utvecklas och ge de som har behov av vården stabilitet och kontinuitet i vården. För att skapa bäst förutsättningar för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och kontinuitet i vården så skall den bedrivas i egen regi utan privata vinstintressen. Vårdval som styrfunktion inom primärvården har fört in marknadsprinciper som står i rak motsättning till hälso- och sjukvårdslagens princip om vård efter behov. Vänsterpartiet ser betydande risker med vårdval då socioekonomiskt svaga grupper, vars behov av vård ofta är större, riskerar att missgynnas. Att primärvården tvingas agera som en privat aktör och lägga resurser på marknadsföring och vinstmaximering står också i direkt motsättning till det grundläggande sjukvårdsuppdraget. Vidare riskerar vårdval att i sig vara kostnadsdrivande och en del av skattepengarna kommer att försvinna i vinst istället för att användas i verksamheten. Behovet och framtagandet av en ägarstrategi är ett tydligt exempel på hur man med nuvarande modell för primärvården försöka agera som om primärvården vore en handelsvara som ska säljas och marknadsföras på en marknad. Det tar både fokus och resurser ifrån den som är primärvårdens huvuduppdrag: att ge en god vård till östgötarna.
26 Anknytningsavtal avseende Sydöstra sjukvårdsregionen till regionalt avtal om läkarutbildning och forskning för Östergötland (RALF 2015) RS 2016-840 248 I samband med nytt nationellt ALF-avtal från 2015 träffades ett nytt regionalt ALF-avtal (RALF) mellan Region Östergötland (RÖ) och Linköpings universitet. ALF är en förkortning för "Avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Genom en utbyggnad av läkarutbildningen hos Region Jönköpings län (RJL) och Landstinget i Kalmar län (LKL) har ett anknytningsavtal till RÖ:s RALF-avtal tecknats. I förlängningen innebär avtalet att RJL och LKL kommer att likställas i hanteringen av så kallade ALF-medel jämfört med RÖ. BESLUTAR a t t ställa sig bakom anknytningsavtal för Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län till RALF-avtal mellan Region Östergötland och Linköpings universitet. Digital Patologi RS 2016-837 249 Sedan flera år har Diagnostikcentrum drivit projekt kring digital patologi. Ambitionen är nu att breddinföra digital patologi samt att stärka innovation och forskning inom området, enligt skrivelsen Digital Patologi Nästa steg som ingår i ärendehandlingarna. BESLUTAR a t t införa digital Patologi enligt skrivelse Digital Patologi Nästa steg, a t t under 2017 och 2018 ge Diagnostikcentrum koncernbidrag på 2 650 tkr för införandekostnader, a t t under 2018 utvärdera införandet och fastställa slutlig ekonomisk reglering samt a t t tilldela Diagnostikcentrum 2 400 tkr för innovation och forskning genom att använda Forsknings- och utvecklingsmedel inom.
27 Fastighetsinvestering - Utökning rörpost Vrinnevisjukhuset RS 2016-838 250 Under 2013 gjordes en utredning kring rörpost på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN). Med utredningen som grund har ViN:s ledning fattat beslut om att investera i en utbyggd rörpostanläggning. Investeringen finaniseras av verksamheterna på sjukhuset genom ett påslag på hyran. Utredningen visar att investeringen är lönsam i och med att arbetstid sparas. Investeringen har behandlats i fastighetsrådet. Kostnaden för att genomföra ovanstående uppgår till 16 000 000 kr. Kostnaden hanteras som en investering till-/ ombyggnad (IO) och finns med i nuvarande investeringsplan. Denna investering hanteras separat utöver taget beslut för Vision 2020 på grund av ändrade principer. Enligt tidigare gränsdragningslista, 2013-01-01, regelerades rörpost som en verksamhetskostnad och styrdes mot respektive vårdverksamhet och delades upp per plan. Nu läggs investeringen mot fastigheten och redovisningshus 083000. Avskrivningstiden är 15 år. Rörposten kommer att byggas ut succesivt och projektet fortgår under hela Vision 2020-projektet. BESLUTAR a t t ge FM centrum i uppdrag att genomföra ovanstående investering inom en kostnadsram om 16 000 000 kronor. Svar på remiss Screening för förmaksflimmer i syfte att förebygga stroke RS 2016-712 251 Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remissen avseende screening för förmaksflimmer i syfte att förebygga stroke. Regional medicinsk programgrupp (RMPG) hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen tillstyrker rekommendationen att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening för förmaksflimmer med tum-ekg. Region Östergötland ställer sig bakom RMPG hjärtsjukvårds bedömning. BESLUTAR a t t avge yttrande över socialstyrelsens remiss avseende screening för förmaksflimmer i syfte att förebygga stroke enligt föreliggande förslag.