XXVII:e Medicinrättsliga Seminariedagarna 24-25 oktober 2019 Stockholm Institutet för Medicinsk Rätt AB DITT JURIDISKA STÖD I MEDICINSK VERKSAMHET
Varmt välkommen till årets seminariedagar! Boka före 1 och f ju å 200 0kr i ni rabat t! Datum och plats Allmän information 24-25 oktober 2019, World trade center -Kungsgatan 4, Stockholm. Det är alltid ett lika stort nöje för mig och mina medarbetare på IMR att bjuda in till vårt årliga största arrangemang, Medicinrättsliga seminariedagarna. Resa/Logi Resa och logi ombesörjs av deltagarna och ingår ej i avgiften. Avgift När seminariet nu hålls för tjugosjunde året i rad hoppas jag förstås att vi kan bidra till att både ledningsansvariga och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården får möjlighet att förbättra sina kunskaper om gällande rättsregler och hur de ska tillämpas. Dessutom görs detta i ett sammanhang där man kan ställa frågor och diskutera direkt med berörda beslutsfattare och andra representanter. Som vanligt kombinerar vi juridiska frågeställningar med en rad andra intressanta ämnen relevanta för dig som hälso- och sjukvårdspersonal och ledningsansvarig i vårdsektorn. Varmt välkommen! 7.995 kr exkl. moms. I priset ingår luncher, kaffe, förfriskningar, dokumentation samt nätverkande mingel med enklare förtäring den 24 oktober. Vid allergier eller specialkost kontakta oss på imrab@imrab.se. Anmälan, VD/chefsjurist Anmäl deltagande på www.imrab.se. Vid förhinder överlåt gärna platsen till en kollega. Vid avbokning efter den 25 september debiteras 50% av avgiften. Vid avbokning efter den 9 oktober debiteras full avgift. Bekräftelse När bokningen går igenom kommer ett automatiskt e-mail skickas ut som bekräftelse. Vid utebliven bekräftelse kontakta oss så hjälper vi dig!
Program - Dag 1 Program - Dag 2 Torsdagen den 24 oktober 09:00-17:15 09:00 Samling, registrering, välkomstfika 09:30 Välkomna, inledning 10:00 Medicinska författningar och tillsynen 10:45 Varför upprepas vårdskador trots utredning? Johan Pontén och Else Ribbe 11:30 Gemensam lunch Fredagen den 25 oktober 09:00-15:30 09:00 Återkopplingar och fika Prog ra och k mmet är pr an ko mma eliminärt att än dras 09:15 Medicinsk rätt i teori och praktik - reflektioner om utbildningar i juridik i ljuset av samtida utmaningar Anna-Sara Lind 10:00 Människa, patient och hälso- och sjukvårdspersonal Christian Farman 10:45 Garantläran och skyldigheter att ge hälso- och sjukvård i vissa fall Lena Holmqvist, 12:45 Patient- och läkemedelsförsäkringar Agneta Karlbom 11:30 Lunch 13:30 Kompetenskontroller och åtgärder vid fel och brister 12:45 Ansvar för digitala vårdtjänster 14:15 Patientföreningar och patientsäkerheten Linnea Nyström 13:30 Den digitala vägen till morgondagens hälsa 15:00 Eftermiddagskaffe 15:30 Livsuppehållande behandling - regelverket 16:15 Etiska beslut om livsuppehållande behandlingar inom en juridisk ram Daniel Brattgård 17:00 Prisutdelning Årets paragrafryttare Oskar Höllgren Patrik Sundström 14:15 Eftermiddagskaffe 14:45 Patient World Arenas revolutionerande approach för att tillgängliggöra patien tens erfarenhet och kunskap i vård och forskning. Andreas Hager 15:30 Avslutning 17:15 Gemensamt mingel med tilltugg Din amälan gör du på www.imrab.se Din amälan gör du på www.imrab.se
Presentation av föreläsare & ämnen Här följer korta presentationer av föreläsningarna under Medicinrättsliga Seminariedagarna. Har du frågor kring något ämne eller föreläsarna får du gärna kontakta oss på imrab@imrab.se., Chefsjurist IMR AB Medicinska författningar och tillsynen De medicinska författningarna är tillkomna i avsikt att reglera frågor om friskt och sjukt och ytterst liv och död. Oavsett om det gäller journaler, läkemedel, medicintekniska produkter m.m. så kan en gemensam nämnare spåras. Det är fråga om säkerhetsregler. Inte sällan kan vårdskador förklaras i att författningsbestämmelserna satts åt sidan. De medicinska författningarna innehåller krav och mål i syfte att säkerställa patientsäkerheten. Till detta ändamål finns samtidigt bestämmelser om kontroll och tillsyn. För vårdgivaren, verksamhetschefen, medicinskt ansvariga sjuksköterskan i den kommunala hälso- och sjukvården finns krav på egenkontroll. Likaså på hälso- och sjukvårdspersonalen. Krav finns också på statliga tillsynsmyndigheter och framförallt på IVO. För att lagstiftarens, Socialstyrelsens m.fl. myndigheters mål ska kunna uppnås krävs att lagstiftningen är känd och såklart efterlevs. Detta ansvar vilar ytterst på varje enskild yrkesutövare. Varför upprepas vårdskador trots utredning? Var 10:e patient skadas i vården trots ett väsentligt patientsäkerhetsarbete, för vilket verksamhetschefer och chefläkare ansvarar i enlighet med Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659). Johan Pontén och Else Ribbe kommer under föreläsningen att föra en diskussion kring Inspektionen för Vård och Omsorgs (IVO) ansvar för tillsyn av arbetet. Johan Pontén Anestesiolog, professor emeritus, Sahlgrenska Akademin, Göteborg Anna-Sara Lind professor Offentlig rätt Uppsala universitet Else Ribbe Kirurg, docent, tidigare regional chefläkare, Region Skåne Patient- och läkemedelsförsäkringen med nämnder, en oberoende genomlysning och ett försäkringsskydd för patienten IVOs roll har förändrats och vårdgivaren ska utreda sina egna vårdskador. Genom en anmälan till patient- eller läkemedelsförsäkringen vid vårdskada kan en patient både ha möjlighet till ersättning för personskada och samtidigt få sin skadehändelse bedömd i en oberoende medicinsk utredning. Jag kommer att berätta hur försäkringsskyddet ser ut och hur våra nämnder prövar tvister mellan patienten och försäkringsbolagen. I våra prövningar möts medicin och juridik på ett intressant sätt. Agneta Karlbom Försäkringsjurist, Kanslichef på Patientskadenämnden/Läkemedelsskadenämnden Daniel Brattgård senior sjukhuspräst, tidigare sakkunnig ledamot i Statens medicinsk-etiska råd Medicinsk-etisk analys inför beslut om livsuppehållande behandling - om samspelet mellan medicin, etik och juridik Den medicinska kunskapsutvecklingen har givit oss möjligheter att behandla allt fler sjukdomar och livshotande tillstånd i människors liv. Men den har samtidigt gjort det allt svårare för de medicinska professionerna att identifiera var gränsen går, då medicinska ingrepp riskerar att bli mänskliga övergrepp. Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränserna för läkarens handlingsfrihet. Patienter och anhöriga kunde till och med ställa både sig själva och den medicinska professionen frågan: finns det ingenting mer ni kan göra? Idag är frågeställningen ofta annorlunda: är det meningsfullt, måste ni utsätta patienten för denna behandling, denna åtgärd också? En erfaren chefsläkare sade vid ett tillfälle: Det är svårt för en läkare att inte behandla. Och det tar ett helt läkarliv att lära sig det - att avbryta eller avstå från att sätta in livsuppehållande åtgärder. Vi behöver finna redskap, metoder och modeller i gränssnittet mellan medicin, juridik, etik och ekonomi som kan ge patienter och anhöriga, läkare och vårdpersonal trygghet vid beslut och bedömningar, där livet står på spel. Medicinsk rätt i teori och praktik - reflektioner om utbildningar i juridik i ljuset av samtida utmaningar I detta anförande kommer frågan om juridik på vård- och professionsutbildningarna att lyftas. Den medicinska rätten har under de senaste decennierna utvecklats enormt mycket, bl.a. till följd av en ökad europeisering, nya dataskyddsregler, teknikens och forskningens framsteg. Samtidigt har samhällets och människornas krav på juridiken och hälso-och sjukvården också förändrats. Jag avser att reflektera över hur mycket medicinsk rätt vi kan se undervisas på ett antal utbildningar i Sverige för att också jämföra med hur det ser ut i andra nordiska länder. Den medicinska rätten är allt större och omfattar många komplicerade frågor. Vissa av dessa frågor hanterades tidigare inte av juridiken. Mot bakgrund av detta blir det intressant att reflektera över om de färdigutbildade studenterna har de kunskap och verktyg som behövs för att också vara uttolkare av och tillämpare av rätten i konkreta vårdsituationer. Kompetenskontroller och åtgärder vid fel och brister, Chefsjurist IMR AB För varje vårdgivare gäller kravet att det ska finnas den personal som behövs för att god vård ska kunna ges. Kompetenskontrollskyldigheter finns inskrivet i flera författningar och gäller på olika nivåer. Författningsreglerade krav vilar på vårdgivare, verksamhetschefer och inom den kommunala hälso- och sjukvården medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ytterst vilar ansvaret på varje hälso- och sjukvårdspersonal, som ska utföra arbetsuppgifterna sakkunnigt och omsorgsfullt. Verkligheten uppvisar dock brister. Från IVO rapporteras återkommande om brister i fråga om bemanning och kompetens. Återkommande brister rimmar dåligt mot kravet på kompetent personal och avslöjar risker i kvalitet och säkerhet. IVO har till uppgift att granska att vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal och vid brister vidta författningsreglerade åtgärder. Inte sällan förklaras att man ser allvarligt på något eller någon.
Människa, patient och hälso- och sjukvårdspersonal Christian Farman Sjuksköterska Länssjukhuset Ryhov, patient Oskar Höllgren jurist IMR AB Christian är patienten som gick från tekniker inom flygindustrin till legitimerad sjuksköterska. Han har genomgått olika dialysbehandlingar och nästan tre njurtransplantationer på 10 år. Hör honom berätta hur han tillsammans med sin dialyssjuksköterska förändrade synen på patienten och tog rodret i sitt eget liv - han krävde full delaktighet och kontroll över sin behandling. Genom sina erfarenheter har han som drivande patient, sjuksköterska och föreläsare bidragit till paradigmskiftet mot personcentrerad vård inom sjukvården såväl nationellt som internationellt sett. Han är fast övertygad om att personcentrerad vård är framtiden för hälso- och sjukvården. Ansvar för digitala vårdtjänster Allt fler patienter väljer att interagera med vården sker i digital form. Interaktionerna utgör i många fall hälso- och sjukvård, i andra fall rör det sig om allmän hälsorådgivning, information om behandlingsalternativ o.s.v. Den digitala vårdsektorn är här för att stanna. Hälso- och sjukvård som bedrivs digitalt lyder under samma regler som övrig vård, vilket bl.a. betonats i Socialstyrelsens nyligen publicerade principer för digitala vårdtjänster. Tillämpningen av regelverket måste däremot anpassas till den digitala vårdens förutsättningar, som lagstiftaren ofta inte tagit hänsyn till när reglerna skrevs. För att motsvara hälso- och sjukvårdslagens krav på en god vård krävs dessutom att möjlighet finns att beakta varje patients unika förutsättningar, t.ex. för att tillgodogöra sig information och fatta informerade beslut. Tjänsten måste därför kunna individanpassas, vilket kan vara en utmaning i en snabbt expanderande sektor med krav på skalbara lösningar. Framväxten av AI-tjänster utgör en ytterligare faktor som påverkar ansvaret för de aktörer som kommunicerar med patienter i en digital miljö. Linnea Nyström Jurist på Diabetsförbundet Livsuppehållande behandling - regelverket, Chefsjurist IMR AB Garantläran och skyldigheter att ge hälso- och sjukvård i vissa fall Etik och juridik är förvissa olika saker. I den medicinska verksamheten finns en vardaglig och tydlig närhet mellan etik och juridik. Det juridiska regelverket ställer krav på att läkare m.fl. ska respektera patientens vilja. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen är främst en skyldighetslagstiftning. Samtidigt har en läkaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal inte någon ovillkorlig skyldighet att följa en patients vilja. Aktningen för en patients vilja kan, enligt lagstiftaren, aldrig sträcka sig så långt att tillmötesgå ett önskemål om exempelvis aktiv dödshjälp. Däremot ska patientens vilja att avstå behandling respekteras liksom att en pågående behandling ska avbrytas. Svårigheter kan härvid föreligga till följd av hälso- och åldersförhållanden. Socialstyrelsen har i föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling utfärdat regler om när det är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling respektive hur förfara när en patient inte vill ha sådan behandling. Den digitala vägen till morgondagens hälsa Digitaliseringen är den starkaste förändringsfaktorn i samhället. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Men det handlar även om att möta nya förväntningar och ge människor ökade möjligheter att leva sitt liv med god hälsa och livskvalitet. Vi är bara i början av vår förståelse för hur digitaliseringen förändrar förutsättningarna för värdeskapande men vad ser vi redan nu komma längs vägen? Ställer juridiska regler några krav på att hälso- och sjukvårdspersonal måste behandla patienter, eller kan medicinsk behandling inte sättas in alternativt avbrytas i en del situationer? Föreläsningen kommer att ta upp hur handlingsplikt kan uppstå för personalen och vilket juridiskt ansvar det kan innebära. Med utgångspunkt från de krav som ställs av vad vetenskap och beprövad erfarenhet säger kan avsteg från dessa leda till att medicinsk personal kan begå brott i arbetet genom att underlåta att utföra uppgifter. I vilka fall kan det bli så? Lena Holmqvist Universitetslektor i straffrätt vid Juridiska institutionen, Professorer, lärare, forskare Patientföreningar och patientsäkerheten Patientlagen (2014:821) trädde i kraft 1 januari 2015. Syftet med lagen var att stärka patientens och tydliggöra patientens ställning. 2017 utkom Vårdanalys med rapporten Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014-2017 där Patientlagen kritiserades för att inte alls ha stärkt patientens ställning varken faktiskt eller rättsligt och att lagen därmed inte uppfyllt sitt syfte. Men hur ser den här kritiken ut i verkligheten? Hur uppfattar enskilda patienter lagen och vilken ställning uppfattar de själva att de har? Vilka problem uppstår i patientens kontakt med sjukvården? Vilka möjligheter riskerar patienten att missa? Under föreläsningen Patientföreningar och patientsäkerhet går vi igenom patientlagens genomslag ur enskilda patienters ögon, hur patientsäkerheten påverkas samt möjliga lösningar på de problem som kan identifieras. Patrik Sundström Programansvarig för ehälsa på SKL
Institutet för Medicinsk Rätt AB Tel: 08-731 50 55 Postadress: box 1276 S-181 24 Lidingö E-post: imrab@imrab.se www.imrab.se