Grap Översiktlig dagvattenutredning område B, Norra Myrstugan Geosigma AB 2016-11-30 Sidan 1 (7)
Uppdragsledare: Stefan Eriksson Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 7 Antal Bilagor: Beställare: Södertälje kommun Beställares referens: Teresa Westman Beställares referensnr: Dnr: 2015-02629 Titel och eventuell undertitel: Översiktlig dagvattenutredning för område B, Norra Myrstugan Författad av: Daniel Karlsson Granskad av: Stefan Eriksson Datum: 2016-11-30 Datum: 2016-11-30 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Uppsala Box 894, 751 08 Uppsala Vattholmavägen 8, Uppsala Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Stockholm Sankt Eriksgatan 133 113 43 Stockholm Sidan 2 (7)
1 Inledning och syfte Järna kommundelsnämnd beslutade den 5 april 2016 om planuppdrag för fyra detaljplaner i Kallfors, se Figur 1. Exploatör för de fyra områdena är Rudsjön Entreprenad. Syftet med dagvattenutredningarna är att undersöka möjligheterna till bebyggelse, samt vägar på respektive plats och ta fram lösningsförslag för dagvattenhanteringen. I samband med att planförslaget för den planerade exploateringen av de fyra delområdena tas fram har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning. Figur 1-1. Översiktskarta över planområdena, vars ungefärliga placering avgränsas med en orangestreckad polygon. 2 Områdesbeskrivning och markanvändning De fyra aktuella planområdena är belägna cirka 2,5 kilometer norr om centrala Järna, i området Kallfors i Södertälje kommun. Område B som kallas Norra Myrstugan utgör en yta om cirka 7 hektar och består främst av en igenväxande hagmark samt en ruderatmark (f d sandtag) med blottade sandytor. Inom området planeras handel, radhus och kedjehus med tillhörande tillfarts- och kvartersvägar. Sidan 3 (7)
Figur 2-1. Den yttre gränsen för Norra Myrsugans planområde är markerat med en svartstreckad polygon. Färgade fält inom planområdesgränsen visar planerad markanvändning. 3 Flödesberäkningar Dagvattenflöden för delområden har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: =( ) (Ekvation 1) där Q dim är flödet (liter/sekund), i är regnintensiteten (liter/sekund hektar), φ är avrinningskoefficienten, A är arean (hektar) och f ansatt klimatfaktor. I enlighet med Svenskt Vatten P110 har ett återkommande 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 använts för beräkning av dimensionerande flöden. Dimensionerande dagvattenflöden från fastigheten vid ett 10-årsregn och ett 100-årsregn för nuvarande och planerad markanvändning visas i Tabell 3-1. Regnets varaktighet har satts till planområdets rinntid, vilken uppskattats enligt de schabloniserade vattenhastigheter som redovisas i Svenskt Vatten P110. Dimensionerande regnintensiteter har beräknats enligt Svenskt Vatten P104 och Dahlström (2010). Årsnederbörden har satts till 636 millimeter. Eftersom planområdet Norra Myrstugan är relativt flack och beläget inom en marktyp som karakteriseras av hög infiltrationskapacitet medför detta att avrinningskoefficienten är satt till 0,05. Dagvattentillskottet till planområdet bedöms i huvudsak ske genom nederbörd. Sidan 4 (7)
Tabell 3-1. Beräknade dimensionerande dagvattenflöden för nuvarande och planerad markanvändning för ett 10-årsregn och ett 100-årsregn, samt årsmedelflöden (årsnederbörd 636 millimeter). Varaktighet (min) Dimensionerande flöde för ett 10- årsregn (liter/sekund) Dimensionerande flöde för ett 100- årsregn (liter/sekund) Årsmedelflöde (liter/sekund) Nuvarande markanvändning Planerad markanvändning Procentuell flödesökning 92 200 0,28 660 1400 0,78 617 % 178 % 4 Lösningförslag för dagvattenhantering 4.1 Generella rekommendationer Den föreslagna exploateringen av Norra Myrstugan, enligt gällande planskiss, kommer att medföra ökade dimensionerande dagvattenflöden med cirka 617 %, se Tabell 3-1. För att skapa en fungerande dagvattenhantering med hänsyn till belastningskapaciteten på dagvattensystemet och på recipienten, efter planerade förändringar av planområdet, föreslås följande åtgärder: Dagvatten som bildas inom planområdet leds till en öppen dikeslösning, vilket skapar en robust dagvattenhantering som även kan användas för gestaltningssyften i planområdet. Diken kan med fördel trappas och/eller meandras vilket ökar fördröjningen av flödet och minskar flödestoppar. Det är även fördelaktigt för reningen av dagvattnet. Diken leds till två dagvattendammar för fördröjning och rening innan det transporteras vidare till recipienten. Dagvattendammarna föreslås placeras enligt Figur 4-1 för att samla upp dagvatten från den norra- respektive södra delen av planområdet innan det leds vidare till recipienten. Figur 4-1 visar en principskiss med ungefärliga placeringar av föreslagen dagvattenhantering. I Kapitel 4.2 4.4 följer rekommendationer och utformningsförslag för den föreslagna dagvattenhanteringen. Sidan 5 (7)
Figur 4-1. Lösningsförslag med ungefärliga placeringar av dagvattenhantering. 4.2 Dagvattendamm Dagvattendammar kan användas både för att fördröja och rena dagvatten. Dammarna kan antingen anläggas med permanent vattenyta eller som en torr dagvattendamm som får torka upp mellan regnen. En våt damm med permanent vattenspegel är att föredra för planområdet, på grund av sitt rekreationsvärde för de boende i området. Figur 4-2. Exempel på dagvattendamm i Hedvigslund, Älta (Bildkälla: Banach m.fl. Gestaltning av dagvatten: Exempel och framgångsfaktorer 2015). Projektering av våta dagvattendammar ställer krav på kunskap om hydraulik, biologisk balans och dammars reningseffekt. För att säkerställa en permanent vattenyta krävs det att dammens botten och Sidan 6 (7)
väggar tätas med till exempel en gummiduk för att förhindra att vattnet infiltrerar marken. Det är viktigt att behålla en god vattenkvalitet i dammen så att den inte täcks av alger eller föroreningar som kan bidra till en dålig lukt och ett oattraktivt intryck. För att syresätta dammen kan en pump installeras i dammen. Vattendjupet i dammen bör vara minst en meter för att vattnet i dammen ska kunna hålla en bra kvalitet och inte bli för varmt under sommarmånaderna, vilket gynnar algtillväxten i dammen. Det bör finnas möjlighet att fylla på dammen med dricksvatten vid behov. 4.2 Diken/svackdiken Dagvattendiken samlar upp dagvatten för vidare transport mot recipienten. Jämfört med en dagvattenledning sker en viss rening och fördröjning i dagvattendiken. Reningen och fördröjningen går att öka ytterligare i dagvattendiken genom att till exempel trappa eller meandra dikena. Högt upp i avrinningsområdet där flödet är för litet för att få en permanent vattenyta i dikena kan istället svackdiken användas. Svackdiken avvattnar överflödigt vatten som inte bildar grundvatten eller förbrukas av växter. Svackdiken är grunda, flacka gräsklädda diken som endast har en vattenspegel i samband med kraftig nederbörd. Figur 4-3. Exempel på dikeslösningar (Bildkälla: Banach m.fl. Gestaltning av dagvatten: Exempel och framgångsfaktorer 2015). Sidan 7 (7)